Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden.
I denna anvisning redogörs för de uppgifter som aktiebolag och andelslag ska lämna in på skattedeklaration 6B. Använd denna anvisning för skattedeklarationerna för skatteåren 2024 och 2025.
Du kan göra sökningar i anvisningen med sökfunktionen ctrl+F. Kommandot öppnar alla textfält, så du inte behöver öppna vart och ett av dem separat. Om du vill kan du också skriva ut anvisningen. Då kommer alla textfält automatiskt med i utskriften.
Beakta följande ändringar från och med skatteåret 2024:
Från skatteåret 2023 har företag kunnat göra i beskattningen ett allmänt tilläggsavdrag för sina kostnader för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Under skatteåret 2024 har företagen dessutom kunnat göra ett extra tilläggsavdrag för sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. Tillsammans kallas dessa avdrag för kombinerat avdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Det kombinerade avdraget beviljas utifrån lönerna inom forsknings- och utvecklingsverksamheten och utgifterna för köpta tjänster. I lagen (lagen om tilläggsavdrag baserade på utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet i beskattningen) anges närmare för vilka kostnader och hurdan verksamhet avdraget beviljas.
Den första delen av det kombinerade avdraget, det vill säga det allmänna tilläggsavdraget, är 50 procent av utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten. Avdraget beviljas endast om dess belopp är minst 5 000 euro per skatteår, dvs. om de utgifter som berättigar till avdrag uppgår till minst 10 000 euro. Avdragets maximibelopp är 500 000 euro.
Den andra delen av avdraget, det vill säga det extra tilläggsavdraget, baserar sig på att utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten faktiskt har ökat jämfört med tidigare. För att räkna ut det extra tilläggsavdraget ska du dra av motsvarande utgifter för det föregående skatteåret från skatteårets samtliga utgifter som berättigar till det allmänna tilläggsavdraget. Det extra tilläggsavdraget är 45 procent av denna differens, dvs. ökningen av utgifterna. Det extra tilläggsavdraget har inget minimibelopp men dess maximibelopp är 500 000 euro per skatteår.
I skattedeklarationen finns egna punkter för såväl det allmänna tilläggsavdraget som för det extra tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Beakta följande ändringar från och med skatteåret 2025:
Utbildningsavdraget för arbetsgivare slopas från och med skatteår 2025. Också bilageblanketterna 79 och 79A tas ur bruk.
I elektroniska deklarationskanaler ska användas bilagetypen Redogörelse för tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Ge bilagan detta namn då du lägger fram en utredning av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som utgör grunden för avdragsyrkandet. Läs mer om innehållet i redogörelsen i deklarationsanvisningarna för bilagorna 67A och 67Y.
Lämna uppgifter om bolagets aktieägare och om lån och andra prestationer till dem och deras anhöriga.
Om det finns fler än 10 delägare, ska du lämna in uppgifter enbart om de delägare som äger minst 10 % av aktierna i bolaget. Om varje delägare äger mindre än 10 % av bolaget, behöver du inte lämna in uppgifterna.
Lämna alltid in uppgifterna om delägare och familjemedlemmar som fått delägarlån, oberoende av ägarandelens storlek. Lämna därtill in en årsanmälan om delägarlån som getts under skatteåret, om den sammanräknade ägarandelen för delägaren och hens familjemedlemmar är minst 10 % av bolagets aktier (direkt eller indirekt eller om de har en motsvarande andel av det röstetal som alla aktier i bolaget medför).
Exempel: Mikael äger 5 % av aktierna i ett bolag och hans maka 10 %. I bolaget finns det 9 delägare, som alla har en andel på under 10 %. Under år 2017 har Mikael fått ett lån på 10 000 euro från bolaget. Hans maka har under 2025 tagit ut från bolaget ett delägarlån på 5 000 euro. Lämna uppgifterna om såväl Mikael som makan. Uppge också hur mycket lån från bolaget de haft i slutet av räkenskapsperioden 2025. Dessutom ska du lämna en årsanmälan om de delägarlån som Mikaels maka fått år 2025, eftersom makarna sammanlagt äger över 10 % av aktierna i bolaget.
Uppge också hur många egna aktier bolaget hade i sin besittning vid räkenskapsperiodens utgång. Du kan ange antalet sådana aktier i punkten Ändringar i aktiekapitalet efter räkenskapsperiodens utgång.
Närmare instruktioner
Anmäl inte prestationer som arbetsgivaren uppger i en årsanmälan eller i en anmälan till inkomstregistret. Undantaget utgörs av delägarlån: uppge alla delägarlån i skattedeklarationen, trots att en årsanmälan också ska ges om vissa lån.
Namn: Ange delägarens namn, även om hen inte fått lån eller fått andra prestationer av bolaget. Uppge också namnet på den anhöriga till delägaren, om en prestation eller ett lån getts till en närstående till en delägare, såsom en make eller maka, ett barn eller en förälder.
Personbeteckning eller FO-nummer: Uppge personbeteckning för delägaren eller en den anhöriga till delägaren, om en prestation gjorts eller ett lån getts till en anhörig till en delägare som är en fysisk person. I stället för personbeteckningen kan du också ange personens eventuella FO-nummer.
Om delägaren är en utländsk person eller ett utländskt företag utan finländsk personbeteckning eller finländskt FO-nummer
Om aktieägaren är en juridisk person, uppge delägarens FO-nummer. När det gäller en juridisk person som är delägare ska du därtill uppge enbart namn och antal aktier.
Antalet aktier st.: Anmäl antalet aktier, även om en delägare inte getts lån eller fått andra prestationer.
Hyror: Deklarera det sammanlagda beloppet på hyror, som tagits upp för räkenskapsperioden enligt kontantprincipen till godo för delägaren eller hens anhöriga.
Räntor: Deklarera det sammanlagda beloppet på räntor, som tagits upp enligt kontantprincipen till godo för delägaren eller hans eller hennes anhöriga.
Överlåtelser: Deklarera det sammanlagda beloppet på överlåtelsevinster som tagits upp till godo för aktieinnehavaren eller hens anhöriga (till exempel det sammanlagda beloppet på inköpspriser), om bolaget under räkenskapsperioden köpt fastigheter, lägenheter, värdepapper eller bilar av aktieinnehavare eller anhöriga.
Övriga prestationer: Övriga prestationer som har betalats till delägaren eller dennes anhörig, till exempel borgensprovisioner.
Delägarlån: Deklarera delägarlån enligt beloppet i balansräkningen för räkenskapsperioden. Uppge såväl sådana delägarlån som ska uppges i årsanmälan och beskattas som kapitalinkomst som sådana delägarlån som inte behöver uppges i årsanmälan.
Om antalet aktieägare överstiger 4: Om du deklarerar med en pappersblankett, lämna in uppgifter om delägare och prestationer som betalats till dem med blankett 72. Om du anmäler elektroniskt, behövs inte blankett 72.
Uppge uppgifter om sådana lägenheter och fastigheter som bolaget äger och som en delägare eller dennes familj har använt som bostad under räkenskapsperioden. Med delägare avses en person i ledande ställning i bolaget, vilken ensam innehar över 30 % eller tillsammans med sin familj över 50 % av aktierna eller det röstetal som aktierna medför.
Aktiebolag ska lämna uppgifterna i den här punkten uttryckligen för boende under räkenskapsperioden. Delägarna ska däremot lämna uppgifter om sådana bostäder som delägaren själv eller delägarens familj använt under kalenderåret. Delägaren kan lämna uppgifter om boende enligt följande:
Uppge uppgifter också om användning och användare av andra än stadigvarande bostäder (till exempel sommarbostäder). Om du deklarerar uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Vilket är bostadsvärdet?
Uppge som värde på bostaden samma värde som du använder för tillgångarna i uträkningen av förmögenhet i skattedeklarationen (det värde som används i uträkningen av nettoförmögenheten). Om delägaren eller dennes familj har använt bostaden endast delvis, uppge den andel av värdet som motsvarar användningen av bostaden.
Värdet på en fastighet är antingen den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet, beroende på vilket värde som är större.
Värdet på en aktielägenhet är antingen den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller det beskattningsvärde som fastställts för förmögenhetsbeskattningen (det vill säga beskattningsvärdet för år 2005, eftersom förmögenhetsbesskatten fanns enbart fram till detta).
Om ett bolag har skaffat en aktielägenhet år 2006 eller senare, behöver värdena inte jämföras. Då utgörs värdet av den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Om en återanskaffningsreserv använts för att skaffa en sådan lägenhet, lägg till den använda reserven i lägenhetsvärdet.
När Skatteförvaltningen delar in dividender som en företagardelägare fått i kapitalinkomst och förvärvsinkomst utifrån delägarens aktieinnehav, dras lägenhetens värde av från värdet på aktierna.
Om du anmäler på annat sätt än i MinSkatt:
Om över hälften av aktierna eller andelarna bytt ägare under skatteåret, uppge det skatteår då ägarbytet har skett.
Om över hälften av aktierna eller andelarna har bytt ägare stegvis under flera års tid, ska du ange det skatteår före eller under vilket de förluster har uppstått som på grund av ägarbytena inte är avdragbara.
Uppge skatteåret också om mer än hälften av aktierna eller andelarna har bytt ägare indirekt. Indirekta ägarbyten beaktas om en delägare äger åtminstone 20 % av företaget och majoriteten av denna delägares aktier eller andelar byter ägare.
Ge därtill en utredning över ägarbyten och tidpunkten för dessa på en separat fritt formulerad bilaga. I MinSkatt är det möjligt att lägga till bilagor i fasen Bokslutsuppgifter.
Exempel:
En person äger samtliga 100 aktier i ett bolag. Hen säljer 50 aktier under skatteåret 2023 och en aktie år 2024. Med beaktande av de ägarbyten som skett under 2023 och 2024 har över hälften av bolagets aktier eller andelar bytt ägare. Bolaget har dessutom förluster från åren 2020−2024.
Ange 2023 som skatteåret för ägarbytet och redogör för ägarbytena i en separat bilaga.
Bolaget kan inte dra av förlusterna från år 2020−2023 från sin vinst för skatteåret 2025. Under 2024 har endast en aktie bytt ägare. Därför kan bolaget från sin vinst för skatteåret 2025 dra av den förlust som uppkommit under 2024.
Ägarförhållandena kan ändras också trots att delägarna är desamma som tidigare. En sådan situation kan uppkomma till exempel i samband med en aktieemission, om delägarna inte tecknar nya aktier i förhållande till sina tidigare aktieinnehav.
Du behöver inte deklarera sådana ändringar i ägarandelar som följer av arv eller testamente.
Ange uppgifter om dividendutdelning om bolaget har fattat beslut om dividendutdelning och bokslutet har fastställts.
Om beslutet om vinstutdelning fattas först efter skattedeklarationen, sänd uppgifterna till Skatteförvaltningen inom en månad från det att beslutet fattats.
Om du lämnar en skattedeklaration i MinSkatt, gör också nödvändiga kompletteringar i MinSkatt. Om du lämnar deklarationen via en annan elektronisk kanal, ska du helst komplettera deklarationen via samma kanal. Om du deklarerar med en pappersblankett, ska du lämna uppgifterna om dividendutdelning på blankett 63 och bifoga ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll.
Alla elektroniska deklarationskanaler kan användas för att deklarera tills beskattningen av samfundet slutförs. Du kan lämna uppgifter om vinstutdelningen i MinSkatt eller via Skatteförvaltningens gränssnittstjänst (Vero API) inom 15 månader efter att bolagets räkenskapsperiod gått ut och via andra elektroniska kanaler inom 10 månader efter utgången av räkenskapsperioden. Om bolaget har behov av att deklarera vinstutdelningsuppgifter senare än inom 15 månader efter utgången av räkenskapsperioden ska du lämna uppgifterna på papper (blankett 63 och bolagsstämmans protokoll eller ett protokollsutdrag).
Inkludera inte sekretessbelagd information (till exempel personbeteckning) i de bokslutshandlingar som publiceras i handelsregistret.
Läs mer om att lämna uppgifter om en extra dividendutdelning endast till Skatteförvaltningen.
Uppge uppgifter om dividendutdelning i skattedeklarationen, även om du uppgett dessa separat i MinSkatt redan innan den egentliga skattedeklarationen. Observera att du kan lämna uppgifterna om en extra dividendutdelning efter att du deklarerat den ursprungliga dividendutdelningen. Du kan ändra uppgifterna om dividendutdelningen först efter att du har lämnat skattedeklarationen.
En separat årsanmälan ska lämnas för dividender och överskott.
Utdelning av dividender, överskott och medel från fonden för inbetalt – detaljerad ifyllningshjälp
Anmäl här också de tillgångar som delats ut i form av dividender eller överskott ur fonden för inbetalt fritt eget kapital.
Ett bolag kan enligt aktiebolagslagen dela ut dividend också för innevarande räkenskapsperiod (så kallad interimistisk dividend) och för räkenskapsperioden före den senaste räkenskapsperioden, när ett nytt bokslut ännu inte fastställts och revision ännu inte verkställts. I beskattningen anses dock även dessa dividender ha delats ut för den räkenskapsperiod som senast gått ut. Dessa dividender uppges dock inte under denna punkt, utan en utredning över dessa ska ges med en fritt formulerad bilaga.
Om ett system med anteciperad dividend iakttagits i dividendutdelning mellan koncernbolag, uppge i denna punkt i det utdelande bolagets skattedeklaration dividenden enligt beslutet om anteciperad dividend. Läs mer om beskattning av dividendinkomster
Dividendersättning deklareras inte i skattedeklarationen. Lämna in en årsanmälan om dividendersättning.
Vid företagsomstruktureringar ska det observeras att exempelvis ett bolag som delats upp inte kan dela ut dividend efter delningen, eftersom bolaget inte längre finns. Anvisningen Företagsomstrukturering och beskattning – fission redogör närmare för under vilka förutsättningar ett bolag som uppkommit i samband med fission kan dela ut dividend redan innan det första bokslutet fastställts.
Ange medel som bolaget beslutat dela ut från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet (13 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i aktiebolagslagen eller 16 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i lagen om andelslag). Här uppges endast sådana utdelningar av medel som ses som överlåtelse. Lämna också en årsanmälan om det återbetalda kapitalet.
Uppge här inte en sådan dividend eller ett sådant överskott som beslutats att delas ut, utan uppge dessa i den föregående punkten (Dividend eller överskott som delas ut sammanlagt).
Läs mer:
Bolaget har löst in/förvärvat/överlåtit egna aktier
Uppge om bolaget efter räkenskapsperiodens utgång har löst in eller på annat sätt förvärvat eller överlåtit egna aktier.
På pappersblanketten finns punkten i delen Ändringar i aktiekapitalet efter räkenskapsperiodens utgång.
Antalet egna aktier i bolagets besittning vid räkenskapsperiodens utgång
Uppge antalet sådana egna aktier som bolaget har i sin besittning vid räkenskapsperiodens utgång. Ange inte exempelvis det aktieantal som motsvarar bolagets hela aktiestock.
På pappersblanketten finns punkten i delen Aktieägare.
Ange här ändringar i aktiekapitalet vilka ägt rum först efter att räkenskapsperioden har gått ut. Observera att eventuella nya aktier ska vara registrerade i handelsregistret innan ändringen anmäls till Skatteförvaltningen.
Om bolaget har ordnat en aktieemission efter räkenskapsperiodens utgång, kan du ange att teckningspriset ska användas som det matematiska värdet på den nya aktien. Skatteförvaltningen använder det matematiska värdet då den dividend som delägarna fått på basis av de nya aktierna delas in i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Om du inte anger att teckningspriset ska användas, används som det matematiska värdet på de nya aktierna aktiens nominella värde eller bokföringsmässiga motvärde.
Om aktieemissionen är en del av ett aktiebyte vars parter står i intressegemenskap med varandra, ska du lämna en fritt formulerad bilaga om det matematiska värdet på de nya aktierna. Använd då som det matematiska värdet på de nya aktierna det sammanlagda matematiska värde för de förvärvade aktierna som gällde före aktiebytet. Om aktiebytet har genomförts till exempel 30.6.2025, kan du i målbolagets beskattningsbeslut för skatteåret 2024 kontrollera vilket det matematiska värdet för 2025 var på de förvärvade aktierna före aktiebytet. Räkna ut det matematiska värdet på en ny aktie genom att dividera det sammanräknade matematiska värdet på de förvärvade aktierna med antalet nya aktier som ges som vederlag.
När jämförelsevärdet beräknas för en aktie beaktas också
Anmäl till Skatteförvaltningen också de ändringar som äger rum efter att bolaget har lämnat in skattedeklarationen. Komplettera skattedeklarationen inom en månader från ändringen. Ange ändringarna fram till den innevarande räkenskapsperiodens utgång.
Esimerkki alkaa
Exempel:
Bolagets räkenskapsperiod är ett kalenderår. Bolaget lämnar skattedeklarationen för den räkenskapsperiod som går ut 31.12.2025 före utgången av april 2026. Om det finns ändringar i bolaget före den innevarande räkenskapsperiodens utgång (31.12.2026) ska ändringarna anmälas inom en månad från ändringen.
Esimerkki päättyy
Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter fyller inte i uträkningen av inkomstskatt och inte heller sammandraget av resultatet och förlusten. Dessa samfund behöver inte heller fylla i uträkningen av förmögenhet i sin helhet.
Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Om du anmäler på annat sätt, räkna och uppge näringsresultat eller -förlust på blankett 77. Hjälp för att fylla i uppgifterna fås från blankettanvisningen för blankett 77:
Uppge i uträkningen av förmögenhet enbart det totala beloppet på tillgångarna och det totala beloppet på skulderna. Differensen mellan dessa uppges under punkten Positiv nettoförmögenhet eller under punkten Negativ nettoförmögenhet. MinSkatt räknar nettoförmögenheten automatiskt.
Uppge om bolaget bedriver enbart annan verksamhet än näringsverksamhet. Annan verksamhet utgörs av till exempel uthyrningsverksamhet eller värdepappershandel. Inkomster av sådan verksamhet har tidigare beskattats som inkomst i den personliga förvärvskällan.
Anteckna i kolumnen I beskattningen de skattepliktiga näringsintäkterna och de kostnader som får dras av i beskattningen. I vissa punkter finns också kolumnen I bokföringen, eftersom beloppet på alla intäkts- och kostnadsposter inte nödvändigtvis är de samma som det belopp som ska beaktas i beskattningen. Fyll i bägge kolumner också då talen är lika stora.
Uppge penningbeloppen med en precision på en cent. Antagandet är att intäkter ökar resultatet och att kostnader minskar resultatet, och då är det inte nödvändigt att lägga ett förtecken framför siffrorna. Om den post som du angett avviker från antagandet, sätt ett minus framför beloppet.
Exempel: Ett bolags omsättning är negativ. Anteckna före talet ett minustecken under punkten Omsättning (Intäkter från näringsverksamhet).
Exempel: Ett bolag har mottagit en återbetald leasingavgift som gör att kostnadsposten inte motsvarar det förvalda värdet. Anteckna före talet ett minustecken under punkten Leasingavgifter (Intäkter från näringsverksamhet).
Uppge omsättningen enligt bokföringen.
I omsättningen inräknas försäljningsinkomster från den ordinarie verksamheten, med avdrag för beviljade rabatter och moms och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen.
Om bolaget har dividender som ingår i omsättningen, uppge dem i punkten Erhållna dividender och överskott (Finansiella intäkter). Dra av dividendbeloppet från omsättningen innan du antecknar omsättningen i denna punkt.
Uppge tillverkning för eget bruk enligt bokföringen.
Till anläggningstillgångar hör aktier som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamhet. Aktier anses höra till förvärvskällan för näringsverksamhet när de huvudsakligen används i näringsverksamheten. Passivt aktieinnehav betyder i regel inte att aktierna skulle höra till näringsverksamheten. Ange här överlåtelser av endast sådana aktier som hört till anläggningstillgångarna i din näringsverksamhet.
Uppge i kolumnen i bokföringen det sammanlagda beloppet på överlåtelsevinster och upplösningsvinster från alla sådana aktier som ingått i anläggningstillgångarna enligt beloppet på vinsterna i bokföringen. Uppge i kolumnen I beskattningen skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster av sådana aktier och sammanslutningsandelar, som hört till anläggningstillgångarna.
Ge en specifikation över överlåtelse- och upplösningsvinster av aktier som utgör anläggningstillgångar på blanketterna 71A och 71B. Om du deklarerar uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från ifyllningsanvisningen:
Överlåtelse- och upplösningsvinster av aktier som utgjort anläggningstillgångar (dock inte aktier i bostads- och fastighetsbolag) utgör i allmänhet skattefri inkomst, om bolaget i minst ett års tid ägt minst 10 % av det överlåtna eller upplösta bolaget.
Skattepliktiga vinster är med andra ord bland annat överlåtelsevinst av bostads- och fastighetsaktier, överlåtelsevinst av aktier som samfundet ägt mindre än ett års tid samt överlåtelsevinster av aktier i ett sådant bolag i vilket det överlåtande samfundet har ägt under 10 %. Överlåtelsevinsterna för samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet är alltid skattepliktiga.
När aktier överlåts skattefritt är överlåtelsepriset skattepliktigt till den del som den bokföringsmässiga överlåtelsevinsten (det vill säga differensen mellan överlåtelsepriset och den oavskrivna anskaffningsutgiften) följer av någon av följande orsaker:
Läs mer om skattebehandlingen av överlåtelse av anläggningstillgångsaktier i samfund.
Uppge vinster som bolaget fått från överlåtelser av sådana fastigheter som utgjort anläggningstillgångar i bolaget. Uppge överlåtelsevinsterna på blankett 71B och slutsumman på blankett 6B i punkten Vinst från överlåtelse av fastigheter som utgör anläggningstillgångar. Lämna punkten tom om det inte återstår någon överlåtelsevinst efter att du dragit av sådana eventuella överlåtelseförluster från tidigare år som ingår i ISkL-förvärvskällan.
Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Uppge överlåtelsevinster från andra anläggningstillgångar än aktier och andelar.
Sådana utgörs av till exempel överlåtelsevinster från
Om överlåtelsen inte påverkar resultatet (en ändring som motsvarar överlåtelsevinsten har tagits upp i avskrivningsdifferensen), uppge överlåtelsevinsten under punkten Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen och avskrivningsdifferensen under punkten Avskrivningar.
Uppge understöd, tillägg och bidrag vilka staten och kommunen betalat för näringsverksamheten och vilka intäktsförts direkt i bokföringen (arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, Business Finland med flera).
Uppge skattepliktiga (andra än de ovan nämnda) rörelseintäkter och intäkter av annan verksamhet från resultaträkningen.
Sådana poster är exempelvis
I MinSkatt frågas det om bolaget har enbart skattefria dividendinkomster som fåtts från Finland. Ge närmare uppgifter under punkten Erhållna dividender och överskott.
Uppge i kolumnen I bokföringen det sammanlagda beloppet på dividender, överskott och andra poster av vinstutdelningsnatur som samfundet har mottagit. Ange beloppen såsom de har bokförts. Här anges även anteciperade dividender på samma sätt som vanliga dividender. Uppge också återbetalning av överskott som fåtts från ett andelslag och som andelslaget får dra av, det vill säga överskott som ska återbetalas har uppkommit under räkenskapsperioden då andelslaget överlåtit nyttigheter till sina medlemmar eller då andelslaget till en tredje part överlåtit nyttigheter som det skaffat av en medlem.
Andra poster av vinstutdelningsnatur utgörs av
Ge en specifikation på dividender och överskott på blankett 73. Du behöver dock inte lämna uppgifterna, om samfundet har mottagit enbart sådana inhemska dividender och överskott som är skattefria i sin helhet.
Uppge i denna punkt i kolumnen I beskattningen den skattepliktiga andelen av dividender och överskott vilken du anmält på blankett 73.
Dividender som bolag som inte är offentligt noterade får från offentligt noterade bolag är i sin helhet skattepliktiga, då ägarandelen är mindre än 10 %. Dessutom är dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst, om det utdelande bolaget får dra av prestationen i sin egen beskattning. Också återbetalning av överskott från ett andelslag är i sin helhet skattepliktig inkomst, om det andelslag som återbetalat överskottet får dra av den i sin egen beskattning.
Här ska du ange även dividenderna från så kallade REIT-bolag. Dessa dividender är i sin helhet skattepliktiga.
Uppge här också den skattepliktiga andelen av en dividend som fåtts från ett utländskt bassamfund. Andelen räknas på blankett 74. Se punkten Andel av ett bassamfunds inkomst.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Ange de ränteintäkter som har mottagits från inhemska eller utländska gäldenärer i koncerngemenskap, till exempel ränteintäkter från företag i samma koncern.
En koncerngemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En koncerngemenskapsskuld är direkt skuld, då parter i koncerngemenskap står i skuldförhållande sinsemellan. Med koncerngemenskap avses att en part i skuldförhållandet har bestämmanderätt över den andra parten eller att bägge parter omfattas av bestämmanderätt av samma tredje part. Kriterierna för bestämmanderätt har definierats i lagen om beskattningsförfarande (31 § 2 mom.)
Om ett företag gett en skuld till en part som inte står i direkt koncerngemenskap, är skulden dock indirekt koncerngemenskapsskuld, om någondera av följande villkor uppfylls:
Alla ränteintäkter som hänför sig till koncerngemenskapsskulder enligt NärSkL 18 a § ingår nödvändigtvis inte i de bokförda ränteintäkterna från företag inom samma koncern. Därför motsvarar de ränteintäkter på koncerngemenskapsskulder som ska deklareras under denna punkt inte nödvändigtvis de ränteintäkter enligt bokföringen som betalats till företag i samma koncern.
Uppge också sådana andra intäkter från konserngemenskapsföretag än ränteintäkter och som utgör ersättning för främmande kapital samt prestationer som flutit in i samband med anskaffning av finansiering.
Uppge ränteintäkter från ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §)
Uppge också sådana andra intäkter från konserngemenskapsföretag än ränteintäkter och som utgör ersättning för främmande kapital samt prestationer som flutit in i samband med anskaffning av finansiering.
Anteckna övriga ränteintäkter, till exempel ränteintäkter av bankfordringar och depositioner.
Uppge också sådana andra intäkter från andra än ovan nämnda än ränteintäkter som utgör ersättning för främmande kapital samt prestationer som flutit in i samband med anskaffning av finansiering.
Uppge i kolumnen I bokföringen vinstandelar från sammanslutningar så som de är i bokföringen. Vinstandelar från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.
Inkomstandelen av en sammanslutning utgör skattepliktig inkomst för sammanslutningsdelägarna; denna andel räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen.
Uppge i kolumnen I beskattningen den skattepliktiga andelen av inkomstandelar, det vill säga beskattningsbara inkomstandelar enligt ISkL16 § av inhemska sammanslutningar och inkomstandelar enligt ISkL 16 a § av utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar.
Om uppgifter om beskattningsbara inkomstandelar inte för närvarande är tillgängliga, lämna punkten tom. Fyll i skattedeklarationen genast, då inkomstandelens faktiska belopp klarnat. Om inkomstandelarna inte deklarerats i tid, kan påföljden vara skatteförhöjning.
Uppge de överlåtelsevinster från finansieringstillgångar som fåtts till exempel av försäljning av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna.
Uppge i kolumnen I bokföringen intäkter av kapitaliseringsavtal och vissa sparlivförsäkringar och pensionsförsäkringar (ISkL 35 § 1 mom. och 35 b §).
Uppge i kolumnen Beskattning den skattepliktiga andelen av de intäkter som tagits upp i kolumnen I Bokföringen. Skattepliktig inkomst utgörs av prestationer som fåtts utifrån skapitaliseringsavtal som hör till näringsförvärvskällan och sparlivförsäkringar, som inte bygger på kalkylmässig ränta. Prestationen kan vara exempelvis en försäkringsutbetalning eller ett återköpsvärde. Skattepliktig inkomst för mottagaren är den relativa andel av prestationen som motsvarar avkastningen på det sparbelopp som återstår vid betalningstidpunkten. Inkomsten är alltid betalningsårets inkomst.
Skattepliktig inkomst utgörs också av intäkter från sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och pensionsförsäkringar. Dessa intäkter räknas på det sätt som föreskrivs i 35 b § i inkomstskattelagen.
På ett kapitaliseringsavtal som bygger på kalkylmässiga ränta betalas årligen en på förhand avtalad avkastning som bildas av beräkningsräntan och en eventuell kundkreditering. Den kalkylmässiga räntan och kundkrediteringen är inkomst för det år för vilket de flyter in.
Anteckna övriga finansiella intäkter, till exempel valutakursvinster.
Räkna för kolumnen I bokföringen följande nedskrivningar enligt bokföringen:
Räkna ut i kolumnen I beskattningen den skattepliktiga andelen av nedskrivningar som återförs (NärSkL 5 a §). En nedskrivning som återförs är i allmänhet skattepliktig inkomst i sin helhet. Om motsvarande nedskrivning på anläggningstillgångar inte en gång i tiden godkänts i beskattningen, är den nedskrivning som återförs dock skattefri.
Uppge koncernbidrag som samfundet fått.
Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Uppge i kolumnen I bokföringen avdrag för obligatoriska och beskattningsbaserade reserver i enlighet med bokföringen.
Uppge i kolumnen I beskattningen den skattepliktiga andelen av reservminskningar. Skattepliktiga är bland annat
Specificera därtill de reserver som tagits upp i bokföringen på blankett 62. I MinSkatt kan specifikationen fyllas i under punkten Avskrivningar (Kostnader i Näringsverksamheten).
Uppge samfundets andel av det utländska bassamfundets resultat för skatteåret. Dra av från detta belopp samfundets andel av samma bassamfunds förluster under fem tidigare år, om sådana förluster finns.
Fyll i blankett 74 och lämna uppgifter om varje bassamfund och räkna ut bolagets andel av varje bassamfunds inkomster eller förluster.
Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i uppgifterna från deklarationsanvisningen:
Med utländskt bassamfund avses ett sådant samfund som omfattas av bestämmanderätten för i Finland allmänt skattskyldiga och för vilket den verkliga nivån på inkomstbeskattningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland. Också ett fast driftställe för ett utländskt samfund i en sådan stat kan bilda ett bassamfund. Ett samfund är inte ett bassamfund, om dess hemort finns inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en sådan skatteavtalsstat, med vilken Finland ingått avtal om nödvändigt informationsutbyte. Därtill förutsätts det att samfundet faktiskt finns i en sådan stat.
Ett samfund beskattas för bassamfundsinkomst i följande fall:
Om det utländska bassamfundet är ett i bokföringslagen avsett dotterföretag eller intresseföretag, bifoga till skattedeklarationen bassamfundets bokslut för denna räkenskapsperiod och för den föregående räkenskapsperioden. Välj som typ av bilaga Skatteförvaltningen – Annan bilaga (från och med 2025: Fritt formulerad bilaga). I MinSkatt är det möjligt att lägga till en bilaga i fasen Bokslutsuppgifter.
Läs mer:
Till annan egendom hör sådana tillgångar som bolaget använder för något annat än sådan förvärvsverksamhet som ska räknas som näringsverksamhet samt sådana tillgångar som samfundet inte alls använder i sin förvärvsverksamhet. Eller: till annan egendom hör sådana tillgångar som inte är finansierings-, omsättnings-, investerings- eller anläggningstillgångar i näringsverksamheten.
Sådana tillgångar kan vara till exempel nyttigheter som före skatteåret 2020 hört till samfundets personliga förvärvskälla. Sådana förvärvskällor är exempelvis aktieinnehav i holdingbolag som passivt äger och förvaltar fysiska personers värdepappersinnehav samt fastigheter och aktielägenheter som skaffats i placeringssyfte och hyrs ut till parter utanför samfundet.
Uppge vinster från överlåtelser av nyttigheter som utgjort annan egendom. Specificera överlåtelsevinsterna på blankett 71B: och anteckna slutbeloppet enligt specifikationen. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i uppgifterna från deklarationsanvisningen:
Lämna punkten tom, om det inte återstår någon överlåtelsevinst efter att eventuella gamla överlåtelseförluster i ISkL-förvärvskällan har dragits av.
Närmare information
Anteckna här sådana intäkter som inte ingår i resultaträkningen för räkenskapsperioden.
Intäkter utanför resultaträkningen för denna räkenskapsperiod kan vara till exempel skillnader som följer av att periodiseringsreglerna är olika i bokföringen och i beskattningen. Sådana skillnader kan uppstå till exempel vid grynderentreprenader. Läs mer om grynderverksamhet i beskattningen.
Observera att vinsten från överlåtelse av bolagets egna aktier inte är skattepliktig inkomst och en sådan vinst uppges inte i denna punkt.
Summan av posterna i kolumnen I beskattningen, det vill säga de avdragbara intäkterna i näringsförvärvskällan totalt.
Uppge skatteåterbäring som tagits upp som intäkt i resultaträkningen. Uppge också samfundsränta som betalats på skatteåterbäring. Samfundsräntan är skattefri inkomst.
Uppge produktionsstöd som beviljats ur statens eller Finlands filmstiftelses medel till en filmproducent med hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Uppge de överlåtelsevinster som fåtts av anläggningstillgångar som indirekt hör till lösöre som omfattas av indirekt intäktsföring (NärSkL 30 §).
Uppge det totala beloppet på övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen. Övriga skattefria intäkter är t.ex. fusionsvinster (NärSkL 52 b §).
Avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät utgör skattefri inkomst om avgifterna återbärs till betalaren. Överförbara anslutningsavgifter är däremot skattepliktig inkomst, och de uppges inte här.
Uppge här inverkan av dessa ändringar i euro:
Uppge det totala beloppet på externa tjänster som samfundet skaffat.
Uppge löner och arvoden, pensionskostnader och andra personalkostnader enligt bokföringen.
Uppge i kolumnen I bokföringen planenliga avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen, vilka belastar resultatet i bokföringen.
Uppge i kolumnen I beskattningen den avdragbara andelen, det vill säga avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen.
Avskrivningar får inte göras på hyrd egendom, även om internationella bokslutsstandarder skulle tillåta det. Sådana avskrivningar ska följaktligen inte heller uppges i kolumnen I beskattningen.
Med avskrivningar avses avskrivningar som kan dras av i beskattningen (NärSkL 24, 30–34 och 36–41 §). Läs mer om engångsavskrivningar och om hur kostnader periodiseras på olika år.
Om du deklarerar i MinSkatt, uppge först avskrivningarna i kolumnerna I bokföringen och I beskattningen. Därefter kan du lämna en mer detaljerad specifikation.
Om du deklarerar på annat sätt än i MinSkatt, specificera avskrivningarna på blankett 62.
Du får hjälp att fylla i uppgifterna från deklarationsanvisningen:
Kolumnen I bokföringen: Uppge alla representationskostnader enligt bokföringen.
Kolumnen I beskattningen: Uppge den avdragbara andelen, det vill säga hälften (50 %) av representationskostnaderna.
Läs mer om representationskostnader och om begreppet representationskostnader
Kolumnen I bokföringen: Anteckna alla de donationer enligt bokföringen som samfundet gett.
Kolumnen I beskattningen: Uppge i denna punkt den avdragbara andelen av donationerna.
Avdragbara är enbart sådana rimliga donationer till allmännyttiga samfund vilka vanligtvis har getts lokalt eller för ett ändamål som ligger nära samfundets verksamhetsområde.
Samfund får också under vissa förutsättningar dra av vissa donationer på minst 850 euro, vilka getts för skyddande och bevarande av kulturarvet eller för främjande av vetenskap eller konst.
Till anläggningstillgångar hör aktier som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamhet. Aktier anses höra till förvärvskällan för näringsverksamhet när de huvudsakligen används i näringsverksamheten. Passivt aktieinnehav betyder i regel inte att aktierna skulle höra till näringsverksamheten. Ange i denna punkt endast överlåtelser av sådana aktier som har hört till din näringsverksamhet.
Kolumnen I bokföringen: Förluster från överlåtelse av aktier som utgör anläggningstillgångar och andelar i sammanslutningar samt upplösningsförluster i den form som dessa poster har bokförts.
Specificera på blankett 71A och 71B överlåtelse- och upplösningsförlusterna från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar enligt följande:
I kolumnen I beskattningen: Uppge sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar vilka får dras av obegränsat i beskattningen. Sådana är
I vissa fall får man dra av överlåtelseförlusten endast från de skattepliktiga vinsterna från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier under skatteåret eller de fem följande åren. En sådan överlåtelseförlust som kan dras av från överlåtelsevinsten dras av redan redan vid uträkningen av den skattepliktiga andelen av överlåtelsevinsterna som uppges under punkten Övriga verksamhetsintäkter i delen Intäkter från näringsverksamheten. Därför antecknas inte överlåtelseförlust i dessa fal här.
Det finns närmare information om rätten att dra av överlåtelseförluster i anvisningen Skattebehandling av överlåtelse av anläggningstillgångsaktier i samfund
Uppge överlåtelseförluster från övriga anläggningstillgångar, exempelvis förluster från överlåtelse av byggnader, markområden, små anskaffningar eller bilar som varit i yrkesmässig trafik (NärSkL 33 §).
I denna punkt uppges inte förlusten från överlåtelse av lösa anläggningstillgångar om överlåtelsen inte påverkar resultatet (dvs. om beloppet som motsvarar förlusten har bokförts i avskrivningsdifferensen). En sådan överlåtelseförlust ska uppges som en icke-avdragbar kostnad under punkten Övriga kostnader som inte kan dras av. Ändringen av avskrivningsdifferensen uppges i kolumnen i bokföringen i punkten Avskrivningar.
Uppge leasingavgifter enligt bokföringen.
Anmäl nedskrivningar av kundfordringar. Anmäl också nedskrivningar av annan egendom eller fordringar som hör till denna och som konstaterats vara slutliga.
Uppge sådana avdragbara övriga kostnader i affärsverksamheten och i den övriga verksamheten, som inte uppges under punkten Övriga verksamhetskostnader. Sådana kostnader är bland annat
Ange också de i beskattningen avdragbara rundradioskatterna och fastighetsskatterna.
Uppge i kostnaderna som inte kan dras av de poster som inte omfattas av någon egen punkt annanstans i skattedeklarationen, men som i bokföringen ingår I resultaträkningens kostnader.
Icke-avdragbara kostnader ska specificeras i punkten Kostnader som inte kan dras av. Dessa kostnader får inte räknas in i posterna som ingår i den egentliga uträkningen av inkomstskatt.
Anmäl alla inkomstskatter som tagits upp som kostnader i resultaträkningen. Uppge med andra ord skatter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden – inte enbart de förskottsskatter som har betalats under räkenskapsperioden.
Uppge inte rundradioskatt och fastighetsskatt under denna punkt. Anmäl dessa skatter under punkten Övriga avdragbara kostnader, eftersom fastighetsskatt kan dras av i beskattningen.
Uppge här skatteförhöjningar, förseningsavgifter, nedsatt dröjsmålsränta, dröjsmålsränta och försummelseavgifter. Alla skatteförhöjningar är icke-avdragbara.
Böter och övriga avgifter av straffnatur: Uppge böter, påföljdsavgifter och andra offentligrättsliga betalningspåföljder av sanktionskaraktär.
Fusionsförlust: Anteckna fusionsförlust. Vinst av fusion av bolag är inte skattepliktig inkomst och förlust kan inte dras av.
Anteckna värdenedgångar på aktier som utgör anläggningstillgångar.
Anteckna obligatoriska avsättningar som gjorts i bokföringen. Avsättningar får i allmänhet inte dras av vid beskattningen.
Med avsättningar avses sådana framtida utgifter som orsakas av förpliktelser enligt BokfL 5 kap. 14 § och vars exakta belopp eller datum för realisering inte är känt.
Sådana framtida utgifter och förluster kan följa till exempel av sanering eller nedläggning av rörelseverksamheten på en produktionslinje eller produktionsanläggning, garantireparationsförbindelser för överlåtna produkter, reklamationer och skadestånd.
En avsättning för garantireparation kan dras av i beskattningen, men endast då det är fråga om en rörelse som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet och som ansvarar för fel i en byggnad, bro, flygplan eller motsvarande större enhet (NärSkL 47 §). Uppge en avdragbar garantireserv i punkten Ökning av reserver i kolumnen i beskattningen.
Uppge koncernstöd som getts till ett bolag, av vilket samfundet ensamt eller tillsammans med andra koncernbolag äger minst 10 %. Begreppet koncernsamfund har definierats i näringsskattelagen (6 b § 7 mom.).
Uppge dessutom motsvarande utgifter som utan motprestation betalats i syfte att förbättra det andra bolagets ekonomiska ställning. Uppge också förluster och nedskrivningar på fordringar i sådana bolag (dock inte kundfordringar).
Dessa poster kan inte dras av i beskattningen (16 § 7 punkten i NärSkL).
Uppge i denna punkt andra eventuella kostnader som inte kan dras av i beskattningen.
Sådana kostnader är till exempel
Uppge ränteutgifter som har betalats till inhemska och utländska parter för koncerngemenskapsskulder. Till exempel räntor som samfundet har betalat till företag inom samma koncern.
En koncerngemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En koncerngemenskapsskuld är direkt då parterna i koncerngemenskapen står i ett skuldförhållande sinsemellan. Med koncerngemenskap avses att en part i skuldförhållandet har bestämmanderätt över den andra parten eller att bägge parter omfattas av bestämmanderätten av samma tredje part. Kriterierna för bestämmanderätt har definierats i lagen om beskattningsförfarande (31 § 4 mom.). Som indirekt koncerngemenskapsskuld ses skuld som ett samfund tagits av en annan part än en part i koncerngemenskap, om någondera av följande villkor uppfylls:
Alla räntekostnader för koncerngemenskapsskulder enligt NärSkL 18 a § ingår nödvändigtvis inte i de bokförda räntekostnaderna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Därför motsvarar inte nödvändigtvis de räntekostnader på koncerngemenskapsskulder vilka ska deklareras under denna punkt direkt de räntekostnader enligt bokföringen vilka betalats till företag i samma koncern.
Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81:Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du anmäler i MinSkatt, ge uppgifterna i fasen Övriga redogörelser.
Uppge räntor som samfundet enligt bokföringen betalat till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §).
Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81:Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du anmäler i MinSkatt, ge uppgifterna i fasen Övriga redogörelser.
Uppge övriga räntekostnader, till exempel ränta som beror på
Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81:Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du anmäler i MinSkatt, ge uppgifter i fasen Övriga utredningar.
Uppge prestationer som uppkommer i samband med anskaffning av finansiering och som enligt NärSkL 18 a § 2 mom. anses utgöra ränta.
Avdrag av ränteutgifter har begränsats i NärSkL 18 a §. Om begränsningen påverkar avdraget av bolagets ränteutgifter, uppge inverkan här. Räkna inverkan på blankett 81. Fyll i blanketten, om bolagets nettoränteutgifter överskrider 500 000 euro eller om bolaget drar av nettoränteutgifter som under tidigare skatteår blivit icke-avdragbara. Blankett 81 är gemensam för alla förvärvskällor. Uppge i skattedeklaration 6B dock endast andelen enligt NärSkL (se blankett 81, punkt 8). I MinSkatt finns blankett 81 i fasen Övriga utredningar.
Om bolagets alla räntekostnader inte är avdragbara i beskattningen på grund av 18 a § i NärSkL, ska du i denna punkt uppge den icke-avdragbara andelen och sätta ut ett minustecken framför beloppet.
Uppge i denna punkt också de icke-avdragbara nettoränteutgifterna från tidigare skatteår vilka bolaget vill dra av under det här skatteåret (yrkande på blankett 81).
Exempel: Bolagets nettoränteutgifter uppgår sammanlagt till 1 300 000 euro. Bolaget räknar inverkan av begränsningen av ränteavdrag på blankett 81. På basis av uträkningen får bolaget dra av 1 300 000 euro i nettoränteutgifter, det vill säga hela beloppet. Bolaget har inga icke-avdragbara nettoränteutgifter och de avdragbara nettoränteutgifterna har deklarerats i de föregående punkterna på skattedeklarationen. Den här punkten lämnas tom.
Exempel: Ett bolags nettoränteutgifter uppgår sammanlagt till 1 100 000 euro. Bolaget räknar inverkan av begränsningen av ränteavdrag på blankett 81. Utifrån uträkningen kan bolaget dra av 250 00 euro i nettoränteutgifter, då 850 000 euro återstår att dra av. I den här punkten uppges inverkan av begränsningen av ränteavdrag, dvs. -850 000 euro. Det avdragbara beloppet på de räntekostnader som bolaget uppgett i de föregående punkterna minskar följaktligen med 850 000 euro.
Exempel: Bolaget har under skatteåret sammanlagt 1 300 000 euro i nettoränteutgifter. Bolaget räknar inverkan av begränsningen av ränteavdrag på blankett 81. På basis av uträkningen kan bolaget dra av 1 300 000 euro i nettoränteutgifter för skatteåret. Därtill kan bolaget dra av de nettoränteutgifter på 200 000 euro vilka inte dragits av under tidigare skatteår. Avdragbara nettoränteutgifter för innevarande skatteår har redan anmälts i föregående punkter. I den här punkten uppges enbart den avdragbara andelen av de nettoränteutgifter som inte dragits av under de föregående skatteåren, det vill säga 200 000 euro. Utöver de avdragbara ränteutgifter som bolaget uppgett i de föregående punkterna kan det följaktligen även dra av beloppet på 200 000 euro, som det uppgett här.
Merkitse konsernituki, joka on annettu sellaiselle yhtiölle, josta yhteisö yksin tai yhdessä konserniyhtiöiden kanssa omistaa vähintään 10 %. Konserniyhtiön käsite on määritelty elinkeinoverolaissa (6 b §:n 7 momentti).
Ilmoita lisäksi muut vastaavat menot, jotka on suoritettu toisen yhtiön taloudellisen aseman parantamiseksi ilman vastasuoritusta. Ilmoita myös saamisten (ei kuitenkaan myyntisaamisten) menetykset ja arvonalenemiset tällaiselta yhtiöltä.
Näitä eriä ei voi vähentää verotuksessa (elinkeinoverolaki, 16 §:n 7 kohta).
Kolumnen I bokföringen: Uppge förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar enligt bokföringen.
Kolumnen I beskattningen: Uppge den avdragbara andelen av förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar enligt bokföringen.
Uppge överlåtelseförluster från finansieringstillgångar enligt bokföringen, till exempel förluster från överlåtelse av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna eller från överlåtelse av en fordran.
Uppge övriga finansiella kostnader enligt bokföringen, till exempel
Anmäl inte här de finansieringskostnader som du anmält under punkten Finansiella kostnader som behandlas som räntekostnader.
Anteckna här avdragbar överskottsåterbäring från andelslag enligt NärSkL 18 §.
Uppge här koncernbidrag som bolaget gett. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Kolumnen I bokföringen: Uppge tillägg i beskattningsbaserade reserver enligt bokföringen. Specificera reserverna på blankett 62. Uppge reserver i MinSkatt på samma sätt som du anmäler avskrivningar.
Kolumnen I beskattningen: Uppge den avdragbara andelen av skattemässiga reserver. Ett samfund får dra av i beskattningen endast det belopp varmed återanskaffningsreserven enligt NärSkL 43 § och garantireserven enligt 47 § har ökat.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Till annan egendom hör sådana tillgångar som bolaget använder för något annat än sådan förvärvsverksamhet som ska räknas som näringsverksamhet samt sådana tillgångar som samfundet inte alls använder i sin förvärvsverksamhet. Eller: till annan egendom hör sådana tillgångar som inte är finansierings-, omsättnings-, investerings- eller anläggningstillgångar i näringsverksamheten.
Annan egendom kan till exempel vara nyttigheter som före skatteåret 2020 hört till ett samfunds personliga förvärvskälla, såsom aktieinnehav i ett holdingbolag som passivt förvaltar aktieplaceringar för en fysisk person och fastigheter och aktielägenheter som skaffats i placeringssyfte och hyrs ut till parter utanför samfundet.
Specificera överlåtelseförluster från annan egendom på blankett 71B.
Kolumnen I bokföringen: Uppge här den andel av överlåtelseförlusterna eller värdenedgångarna som gäller övrig egendom och tagits upp i beskattningen.
Kolumnen i beskattningen: Uppge den andel av överlåtelseförlusterna eller värdenedgångarna för övrig egendom som kan dras av i beskattningen under skatteåret. Utgångspunkten är att man får dra av förlusten från överlåtelse av annan egendom och förlusten från överlåtelse av aktier i fastighets- och bostadsaktiebolag. Också överlåtelseförluster av andelar i placeringsfonder är avdragbara, om det inte är fråga om en bolagsandel i en kapitalfond i kommanditbolagsform eller en andel i en utländsk placeringsfond som jämställs med ett inhemskt aktiebolag. Specificera inte sådana överlåtelseförluster företagsspecifikt på blankett 71B. Förlusten ska dock anges på blankett 71B i punkten Överlåtelse- och upplösningsförluster som under skatteåret är avdragbara i näringsverksamheten.
Rätten att dra av anskaffningsutgifter har däremot begränsats för aktier som hör till annan egendom (begränsningen gäller inte aktier i fastighets- och bostadsaktiebolag samt och sammanslutningsandelar). Om det uppstår förlust från överlåtelse av aktier som utgör annan egendom eller bolagsandelar i öppna bolag och kommanditbolag, får förlusten dras av endast från sådana skattepliktiga vinster som har uppstått vid överlåtelse av annan egendom. Avdrag får göras under skatteåret och de fem påföljande skatteåren. Sådana överlåtelseförluster ska inte uppges här. Specificera överlåtelseförlusterna på blankett 71B i punkten Överlåtelseförlust från aktier och andelar i sammanslutningar som ingår i övriga tillgångar.
Kolumnen I bokföringen: Uppge det belopp av nedskrivningar på fordringar som ingår i annan egendom och som tagits upp i bokföringen.
Kolumnen I beskattningen: Uppge den andel av nedskrivningar på fordringar som ingår i annan egendom och som kan dras av i beskattningen. Slutlig förlust som hör till tillgångsslaget Annan egendom och anknyter till förvärv av inkomst är avdragbar. Läs mer om avdragbarheten för nedskrivningar på fordringar i beskattningen av näringsinkomst.
Sedan 2021 är det möjligt att i beskattningen göra ett tilläggsavdrag för kostnader som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Berättigade till tilläggsavdrag är alla samfund som utövar näringsverksamhet eller jordbruk och utför forskningssamarbete med en forskningsorganisation. Avdraget kan också kallas för avdrag för forskningssamarbete.
Tilläggsavdrag kan göras för sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som utövats i samarbete med en organisation för forskning och kunskapsspridning. Grunden för tilläggsavdraget är en underentreprenadsfaktura som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamheten och som samfundet betalar till en organisation för forskning och kunskapsspridning. Detta tilläggsavdrag är temporärt och kan beviljas för skatteåren 2021–2027.
Från skatteåret 2022 är tilläggsavdraget 150 % av företagets sådana underentreprenadsfakturor. Avdrag som understiger 5 000 euro beviljas dock inte. Kostnadsbeloppet ska alltså uppgå till minst 3 333,33 euro. Avdragets maximibelopp är 500 000 euro.
Extra avdrag beviljas inte i den utsträckning som samfundet fått direkt statsstöd eller annat offentligt stöd för fakturor för underentreprenader.
Specificera grunderna för beviljande av tilläggsavdraget på blankett 67A och på en fritt formulerad bilaga.
Läs mer: Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027
Från och med år 2023 är det också möjligt i beskattningen att göra ett s.k. allmänt tilläggsavdrag för kostnaderna som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Berättigade till tilläggsavdrag är alla samfund som idkar näringsverksamhet eller jordbruk. Avdraget görs utifrån lönerna för forsknings- och utvecklingsverksamheten och utgifterna för köpta tjänster.
Det allmänna tilläggsavdraget och det temporära tilläggsavdrag för forskningssamarbete som ingick i den föregående punkten beviljas inte för samma utgifter.
Det allmänna tilläggsavdraget är 50 % av utgifterna som berättigar till avdrag. Minimibeloppet av tilläggsavdraget för skatteåret är 5 000 euro och maximibeloppet 500 000 euro. Något tilläggsavdrag beviljas inte till den del samfundet fått direkt statsstöd eller annat offentligt stöd för sina utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Specificera grunderna för beviljandet av det allmänna tilläggsavdraget på blankett 67Y och i en fritt formulerad bilaga.
Från och med skatteåret 2024 är det också möjligt i beskattningen att göra ett s.k. allmänt tilläggsavdrag för kostnaderna som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Det extra tilläggsavdraget baserar sig på att utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamheten faktiskt har ökat jämfört med tidigare. För att räkna ut det extra tilläggsavdraget ska du dra av motsvarande utgifter för det föregående skatteåret från skatteårets samtliga utgifter som berättigar till det allmänna tilläggsavdraget. Det extra tilläggsavdraget är 45 procent av denna differens, dvs. ökningen av utgifterna. Det extra tilläggsavdraget har inget minimibelopp men dess maximibelopp är 500 000 euro per skatteår.
Beräkna också det extra tilläggsavdragets belopp på blankett 67Y.
I beskattningen av ett finländskt moderbolag är det under vissa förutsättningar möjligt att beakta slutliga förluster i ett dotterbolag som finns inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. De slutliga förlusterna beaktas i beskattningen av moderbolaget som ett separat koncernavdrag. Lämna alltid in en utredning över förutsättningarna för koncernavdrag med en fritt formulerad bilaga.
Koncernavdrag kan göras av ett sådant aktiebolag och andelslag, som kan ge eller få koncernbidrag. Definitionen av koncernbidrag ingår i lagen om koncernbidrag vid beskattningen. Ett moderbolag ska direkt inneha åtminstone 9/10 av dotterbolagets aktiekapital eller andelar. Om bolag mellan moderbolaget och dotterbolaget finns i samma stat som dotterbolaget, beaktas också indirekt innehav.
Förlusten är slutlig förlust som berättigar till koncernavdrag, om ett dotterbolag eller en annan instans inte kan dra av förlusten i dotterbolagets skattemässiga hemvist och inte heller annanstans. Det finns närmare föreskrifter om ytterligare förutsättningar för slutliga förluster i 5 § i lagen om koncernavdrag för slutliga förluster i ett dotterbolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Beloppet på koncernavdrag räknas utifrån beloppet på dotterbolagets slutliga förluster. Beloppet på slutliga förluster ska räknas enligt såväl dotterbolagets sista hela skatteår som upplösningsdagen för dotterbolaget. Beloppet räknas för bägge tidpunkter därtill enligt lagstiftningen i dotterbolagets hemstat och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Beloppet på den slutliga förlusten är den lägsta av de tal som räknats på detta sätt. När uträkningen görs under tidpunkten i fråga värderas tillgångarna hos dotterbolaget enligt det sannolika överlåtelsepriset.
Ett koncernbidrag kan vara högst lika stort som resultatet för moderbolagets skattepliktiga näringsverksamhet under skatteåret. Maximibeloppet på avdraget minskas i den utsträckning som dotterbolagets förlust bildats mellan parter i intressegemenskap av att tillgångar överförts vederlagsfritt eller till underpris. Avdrag ska göras under det skatteår då ett dotterbolag upplöses.
Ett moderbolag ska yrka på koncernbidrag innan beskattningen för skatteåret slutförs.
Uppge kostnader som kan dras av i beskattningen och inte ingår i resultaträkningen för räkenskapsperioden.
Uppge i denna punkt till exempel arbetsrelaterade dividender. Dividender från andra än offentligt noterade bolag utgör förvärvsinkomst, om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort (ISkL 33 b § 3 mom.). Läs mer om beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen.
Uppge i denna punkt därtill utbildningsavdrag. Ge en utredning över utbildningsavdrag också på blankett 79. Om du anmäler i MinSkatt, ge uppgifterna i fasen Övriga redogörelser. Fr.o.m. skatteåret 2025 kan du inte yrka på utbildningsavdrag.
Summan av talen i kolumnen I beskattningen, det vill säga de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen totalt.
Uppge här poster som inte beaktas vid fastställande av förlust. Sådana utgörs av koncernbidrag och bostadshusreservering.
Resultatet av eller förlust som ska fastställas för näringsförvärvskällan.
Uppge inte tidigare års förluster i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av dessa automatiskt, om det inte i delägarnas aktier och andelar skett sådana förändringar som ska deklareras i skattedeklarationen (i delen Ändringar i ägarandelar och förluster). Förlustbeloppet framgår av beskattningsbeslutet.
Om du deklarerar på pappersblankett: Du får näringsresultatet genom att dra de kostnader som är avdragbara i beskattningen av näringsverksamhet (del 7 punkt 12) från de skattepliktiga intäkterna av näringsverksamheten (del 6 punkt 11). Om differensen är negativ, utgör talet den näringsförlust som ska fastställas. Uppge den utan minustecken.
Om kostnaderna omfattar koncernbidrag eller bostadshusreservering, minska den förlust som ska deklareras med beloppet på dessa, eftersom de inte beaktas då förlust fastställs.
Om samfundet har inkomster som ingår i jordbrukets förvärvskälla ska du ange jordbruksintäkterna och -kostnaderna i punkten Specifikation av intäkter och kostnader inom jordbruket. Se anvisningen om deklaration av resultatet från jordbrukets förvärvskälla.
Om du uppger uppgifterna annanstans än i MinSkatt, lämna in blankett 7M.
Som intäkter och kostnader inom jordbruksförvärvskällan uppges i allmänhet enbart skattepliktiga intäkter och utgifter som är avdragbara i beskattningen, förutom om det i specifikationen finns en separat punkt också för en post enligt bokföringen. Resultatet eller förlusten inom jordbruksförvärvskällan räknas i sin helhet i denna specifikation, och uppgifter om förvärvskällan uppges inte till exempel i uträkningen av inkomstskatt enligt NärSkL.
Fyll i specifikationen enligt kontantprincipen i enlighet med inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL).
Specificera också jordbruksavskrivningarna på blankett 62. Maximiavskrivning enligt GårdsSkL är inte alltid den samma som avskrivning enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. När du lämnar en elektronisk skattedeklaration kan du i vissa fall inte av tekniska skäl ange en avskrivning enligt GårdsSkL till sitt fulla belopp på blankett 62 i punkten Normal avskrivning. Då kan du ange den överskjutande andelen som tilläggsavskrivning.
Alla bolag måste uppge uppgifterna i uträkningen av förmögenhet – tillgångar, skulder och eget kapital.
Listade samfund får dock uppge tillgångarna och skulderna enligt deras balansvärden, eftersom nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien inte påverkar beskattningen av dividender som dessa bolag har delat ut. Dessutom fastställs jämförelsevärdena för dessa bolags aktier utgående från köp- eller säljkurserna och inte balansräkningen.
Med listat samfund avses här bolag vars aktier eller aktieserie är föremål för offentlig handel på en fondbörs i Finland (börslistan eller Pre-listan på NASDAQ OMX Helsinki Ab) eller annanstans inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller på en annan motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Om bolaget inte utövar näringsverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom., specificera tillgångarna i delen ”Annan egendom”. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).
Anläggningstillgångar är nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten (NärSkL 12 §). Nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna bokförs i allmänhet bland bestående aktiva.
Avskrivningsbara anläggningstillgångar är exempelvis
Markområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter som inte slits är icke-avskrivningsbara anläggningstillgångar.
Uppge det sammanlagda värdet på materiella rättigheter.
Immateriella rättigheter är bl.a.
Uppge sådana långfristiga utgifter, som har förmögenhetsvärde, se blankett 62 del F "Långfristiga utgifter" (NärSkL 24–25 §), punkt 7 "Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång". Observera att blankett 62 i MinSkatt ifylls i fasen ”Kostnader i näringsverksamheten”.
Långfristiga utgifter är utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. I dessa tillgångar inräknas till exempel sådana aktiverade utgifter, som enligt NärSkL ska aktiveras. Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är till exempel utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill. Därutöver har det i rättspraxis ansetts att bland annat utgifter för utveckling kan ha ett förmögenhetsvärde.
Ange i denna punkt även sådana anslutningsavgifter som inte kan återbetalas eller överföras.
Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar, utgifter för etablering och organisering av bolaget och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.
Om dent bokföringsmässiga fusionsdifferensen har ett förmögenhetsvärde, inräknas den i nettoförmögenheten för det övertagande bolaget (se rättsfallen HFD 1994-B-545 och HFD 1994-B-546).
Uppge det sammanräknade värdet på de fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna.
Specificera fastighetsuppgifterna på blankett 18. När du anmäler uppgifter i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Som värde används antingen den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, det vill säga det sammanlagda beloppet på anskaffningsutgifter för byggnader och mark, vilket uppges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (det vill säga beskattningsvärdet), beroende på vilket värde som är högre.
Gör en jämförelse för varje fastighet separat.
Fastighetens jämförelsevärde
Fastighetens beskattningsvärden har redogjorts i fastighetsbeskattningsbeslutet. Du ser till exempel beskattningsvärdena för år 2024 i fastighetsbeskattningsbeslutet för år 2025.
Till en fastighet hör mark och byggnaderna på den. Som fastighet ses även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark vilka kan överlåtas till tredje man tillsammans med besittningsrätten till marken, utan att markägaren behöver höras (ISkL 6 §)
Konstruktioner som hör till anläggningstillgångar är även
Jämförelsevärdet på skog är skogens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med tio.
Jämförelsevärdet av jordbruksmark är den genomsnittliga årliga avkastningen multiplicerad med sju.
Årliga intäkter av såväl skog som jordbruksmark fastställs årligen med ett beslut av Skatteförvaltningen.
Jämförelsevärdet på vattenområden och impediment är 0.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från ifyllningsanvisningen:
Uppge den sammanräknade anskaffningsutgift som inte dragits av i beskattningen vad gäller maskiner och inventarier.
Till maskiner och inventarier hör bland annat
Hyrda inventarier anses inte ingå i bolagets anläggningstillgångar i beskattningen. De ska följaktligen inte uppges i denna punkt.
Uppge förskottsbetalningar som hör till anläggningstillgångarna.
Fyll i blankett 8A och jämför den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen med jämförelsevärdet. Denna jämförelse görs om värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom). Observera att uppgifter om värdepapper som hör till finansieringstillgångarna och annan egendom ska ges i egna punkter i MinSkatt.
Uppge mellansumman på de värdepapper som hör till anläggningstillgångarna under denna punkt från den kolumn i vilket det sammanlagda värdet på värdepapper är större. När du har fyllt i alla egendomsarter i blankett 8A, granska ännu att värdet överförts från rätt kolumn, det vill säga från den kolumn där det sammanlagda värdet på alla värdepapper är större.
Värdet på börsaktier är 70 % av deras slutkurs den dag då bolagets räkenskapsperiod går ut. Titta på börskurserna här. På webbplatsen kan du söka kursuppgifter enligt bolagets bokslutsdag.
Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag är 70 % av det gängse värdet vid årets utgång.
Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie har deklarerats i beskattningsbeslutet för det bolag vars aktier det handlar om.
Jämförelsevärdet av lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 är detsamma som beskattningsvärdet för 2005.
Lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller senare har inte något separat jämförelsevärde. Detsamma gäller icke-noterade masskuldebrev, optionsrätter och andelar i andelslag. Uppge en anskaffningsutgift för dessa värdepapper vilka inte avskrivits i inkomstbeskattningen också på blankett 8A i kolumnen Jämförelsevärde.
Uppge de fordringar hos företag inom samma koncern som hör till anläggningstillgångarna.
Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).
Uppge de fordringar hos ägarintresseföretag som hör till anläggningstillgångarna (BokfL 1 kap. 7 §).
Uppge fordringar som hör till anläggningstillgångarna.
Uppge värdet på nyttigheter som hör till andra anläggningstillgångar.
Andra anläggningstillgångar omfattar bland annat
Uppge här det sammanlagda värdet på alla ovan angivna nyttigheter som utgör anläggningstillgångar. MinSkatt räknar detta automatiskt.
Omsättningstillgångar är handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och andra nyttigheter, vilka är avsedda för överlåtelse inom näringsverksamheten i oförändrad eller förädlad form. Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter vilka är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten. (NärSkL 10 §).
Uppge värdet på material och förnödenheter. Till material och förnödenheter räknas till exempel råvaror samt hjälpämnen och bruksförnödenheter.
Material och förnödenheter kan hänföra sig antingen direkt till tillverkningen av en nyttighet som ska säljas eller till underhåll av maskiner och anordningar som behövs i tillverkningen.
Uppge här värdet på halvfärdiga produkter. Med sådana avses halvfabrikat, det vill säga nyttigheter som tillverkats själv och är avsedda att säljas, vars tillverkningsprocess vid räkenskapsperiodens utgång ännu inte upphört.
En vara under tillverkning kan vara materiell eller immateriell. En immateriell nyttighet bland omsättningstillgångarna kan vara t.ex. ett halvfärdigt planeringsarbete som gjorts av ett arkitekt- eller planeringsföretag, eller en halvfärdig film vars visningsrättighet man avser att sälja efter att filmen blivit färdig.
Uppge här värdet på färdiga produkter. Sådana är till exempel nyttigheter, som bolaget själv tillverkat i sådan utsträckning att de är färdiga för överlåtelse.
Till färdiga produkter räknas också sådana biprodukter och materialavfall som uppstår i tillverkarföretagets produktion.
Uppge här värdet på varor, det vill säga nyttigheter, som skaffats av utomstående leverantörer och är avsedda att säljas i oförändrad form.
Ett samfund som utövar grossist- eller detaljhandel får också inkludera i varorna det förpackningsmaterial som anskaffats för varuförsäljningen.
Fastigheter som utgör omsättningstillgångar: Uppge värdet på fastigheter som utgör omsättningstillgångar.
Värdepapper som utgör omsättningstillgångar: Uppge värdet på värdepapper som utgör omsättningstillgångar.
Uppge här värdet på nyttigheter som hör till övriga omsättningstillgångar. Sådana är till exempel förskottsbetalningar som utgör omsättningstillgångar.
Uppge här det totala beloppet på alla omsättningstillgångar vilka uppgetts ovan. Observera att MinSkatt räknar detta belopp automatiskt.
Uppge det nominella värdet som värde på fordringar som utgör finansieringstillgångar och anskaffningsutgiften som värde på övriga finansieringstillgångar. Gör först avdrag för värdenedgång från bägge värden (NärSkL 17 §).
Om fordringarna inte är i euro utan i en annan valuta, konverteras deras värde till euro i allmänhet till den kurs som gäller på bokslutsdagen, det vill säga på samma sätt som i bokföringen (BokfL 5 kap. 3 §).
Finansieringstillgångar är pengar, fordringar och andra finansieringsmedel (NärSkL 9 §).
Till finansieringstillgångarna räknas också bolagets övriga finansieringsmedel, såsom kundfordringar och värdepapper som utgör kassareserv.
Uppge alla lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar och andra motsvarande fordringar.
Uppge fordringar i bolag i samma koncern, dock inte kundfordringar.
Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).
Uppge här fordringar i ägarintresseföretag, dock inte kundfordringar (BokfL 1 kap. 7 §).
Uppge lånefordringar som inte uppgetts i föregående punkter, till exempel lång- och kortfristiga fordringar hos arbetstagare och ledningen.
Observera att lånefordringar från delägare inte ska anges i denna punkt, utan som långfristiga placeringar i punkten Delägarlån, eftersom de hör till samfundets övriga tillgångar.
Uppge övriga fordringar, som utgörs av bland annat
Latenta skattefordringar inkluderas inte i tillgångarna vid uträkningen av nettoförmögenheten (BokfL 5 kap. 18 §). Uppge dock en skattefordran här, om den beror på skatt som har bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen.
Uppge värdet på värdepapper som utgör finansieringstillgångar.
Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom. Överför till denna punkt mellansumman (Anskaffningsutgiften för finansieringstillgångar eller jämförelsevärdet sammanlagt) från den kolumn i vilken totalsumman i den nedre kanten av blankett 8A är större (Anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom och andra långfristiga placeringar (ISkL) sammanlagt). När du har fyllt i alla tillgångsslag på blankett 8A, granska ännu att värdet överförts från rätt kolumn, det vill säga från den där det sammanlagda värdet på alla värdepapper är större. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).
Resultatregleringar: Uppge resultatregleringar.
Fordringar från delintäktsföring: Uppge fordringar från delintäktsföring.
Kassa: Uppge bolagets kontanta kassamedel.
Bank: Uppge bankfordringar. Dessa utgörs av bland annat bankfordringar, depositioner, placeringsmedel och tillgångar i annan valuta.
Uppge värdet på andra än ovan nämnda specificerade nyttigheter som inte utgör finansieringstillgångar.
Uppge här det sammanlagda värdet på ovan angivna nyttigheter som hör till finansieringstillgångarna.
Egendom som inte hör till näringsverksamheten inkluderas inte i anläggnings-, omsättnings- eller investeringstillgångsposterna, utan de ska uppges i följande punkter.
Uppge tillgångarna till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen.
Uppge värdet på värdepapper som inte hör till näringsverksamheten.
Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom. Överför till denna punkt mellansumman ”Annan egendom sammanlagt” från den kolumn i vilken totalsumman i den nedre kanten av blankett 8A är större (Anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom och andra långfristiga placeringar (ISkL) sammanlagt). När du har fyllt i alla tillgångsslag på blankett 8A, granska ännu att värdet överförts från rätt kolumn, det vill säga från den där det sammanlagda värdet på alla värdepapper är större. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).
Uppge värdet på sådana fastigheter som inte hör till näringsverksamheten, till exempel fastigheter som hyrts ut till utomstående.
Specificera fastighetsuppgifterna på blankett 18. När du anmäler uppgifter i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Uppge som fastighetens värde antingen den icke-avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet (beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är större.
Beskattningsvärden för fastigheter har redogjorts i fastighetsbeskattningsbeslutet. Du ser till exempel beskattningsvärdena för år 2024 i fastighetsbeskattningsbeslutet för år 2025.
Uppge bolagets fordringar i företag i samma koncern.
Uppge de fordringar som inte hör till föregående punkt.
Uppge det totala belopp på lån som getts till delägare och deras anhöriga på räkenskapsperiodens sista dag.
Ge därtill en delägarspecifik specifikation rörande delägarlån. I MinSkatt ger du specifikationen i fasen Basuppgifter. Om du deklarerar på annat sätt, fyll i uppgifterna i deklarationspunkten ”Aktieägarna och prestationer som bokförts för dem och deras anhöriga enligt prestationsprincipen samt det sammanlagda beloppet av delägarlån vid räkenskapsperiodens utgång”.
Uppge värdet på annan än ovan specificerad egendom som inte hör till näringsverksamheten.
Uppge det sammanlagda värdet på alla tillgångar som ovan anmälts som annan egendom.
Anmäl de kort- och långfristiga obligationslån, debenturlån och andra masskuldebrev vilka bolaget emitterat.
Uppge också bolagets kort- och långfristiga lån mot konvertibla skuldebrev.
Uppge
Uppge
Uppge lång- och kortfristiga skulder till företag inom samma koncern, dock inte leverantörsskulder.
I denna punkt uppges exempelvis
Koncernföretag är moder- och dotterföretagen som avses i bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).
Om bolaget iakttagit ett system med anteciperad dividend och bolaget delat ut anteciperad dividend, ska du inte räkna in dividendutdelningsskuld i skulderna eller ange den i denna punkt. Uppge den anteciperad dividendutdelning som motsvarar skatteårets dividendutdelningsskuld i punkten Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut sammanlagt.
Uppge lång- och kortfristiga skulder till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte leverantörsskulder.
Anmäl till exempel prestationer som fåtts i förväg av ägarintresseföretag, finansieringsväxlar och andra skulder och resultatregleringar till ägarintresseföretag.
Uppge lång- och kortfristiga skulder till delägare och deras anhöriga.
Anteckna lång- och kortfristiga resultatregleringar, som omfattar bland annat
Uppge de långfristiga prestationer som bolaget fått i förväg.
Uppge också de kortfristiga prestationer som bolaget fått i förväg.
Uppge övriga skulder. Övriga skulder kan vara till exempel
Som skuld betraktas också försäkringsanstalters, försäkringsbolags samt pensionsanstalters, -stiftelsers och -kassors ansvar och sådana reserver som dessa har i syfte att förbättra sin soliditet (2 § 3 mom. 1 och 2 punkten i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen)
Också anslutningsavgifter som el-, tele- och andra motsvarande anstalter fått är skuld, om de måste returneras till betalaren då denna avstår från den förmån som utgörs av abonnemangsavgiften (lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen).
Vid uträkning av nettoförmögenhet betraktas latenta skatteskulder enligt BokfL 5 kap. 18 § inte som skuld, varför du inte ska uppge sådana i uträkningen av förmögenheten. Uppge skatteskuld dock som skuld, om den beror på skatter som tagits upp enligt prestationsprincipen för räkenskapsperioden.
Uppge det totala beloppet på de kapitallån som bolaget tagit (ABL 12 kap. 1 §).
Kapitallån ses i beskattningen i allmänhet som poster som hör till främmande kapital (jämför med 2 § 3 mom. 3 punkten i värderingslagen), varför det oberoende av upptagningssättet uppges som skuld i uträkningen av förmögenheten.
Uppge skuldposternas sammanlagda belopp. Om du deklarerar i MinSkatt, räknar tjänsten detta automatiskt.
Observera att beloppet i denna punkt inte nödvändigtvis motsvarar summan av punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt. Beloppet i denna punkt räknas ut enligt skattebestämmelserna. Däremot uppges i punkterna ”Kortfristiga skulder sammanlagt” och ”Långfristiga skulder sammanlagt” skuldbeloppen i den form som de finns i bokföringen.
Uppge det totala beloppet på kortfristiga skulder enligt bokföringen.
Uppge det totala beloppet på långfristiga skulder enligt bokföringen.
MinSkatt räknar nettoförmögenheten utifrån de tillgångar och skulder som du anmält.
Om du deklarerar annanstans än i MinSkatt, dra av det totala beloppet på skulderna från det totala beloppet på tillgångarna. Om slutresultatet är positivt, uppge det här.
MinSkatt räknar nettoförmögenheten utifrån de tillgångar och skulder som du deklarerat.
Om du deklarerar annanstans än i MinSkatt, dra av det totala beloppet på skulderna från det totala beloppet på tillgångarna. Om slutresultatet är negativt, uppge det här utan minustecken.
Aktie- eller andelskapital: Uppge samfundets aktiekapital, andelskapital eller annat motsvarande kapital.
Övrigt bundet eget kapital: Uppge övrigt bundet eget kapital: Till det bundna egna kapitalet hänförs uppskrivningsfonden enligt bokföringslagen, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden (8 kap. 1 § i aktiebolagslagen).
Också gamla reservfonder och överkursfonder anses enligt 8 kap. 1 § i aktiebolagslagen utgöra bundet eget kapital (13 § i lagen om införande av aktiebolagslagen).
Fonden för inbetalt fritt eget kapital: Uppge fond, som avses i ABL 8 kap. 2 §.
Övriga fonder: Uppge eventuella andra fonder som hör till det fria egna kapitalet.
Vinst från tidigare räkenskapsperioder: Uppge föregående räkenskapsperioders vinst enligt bokföringen, om det sammanräknade beloppet på föregående räkenskapsperioders resultat är positivt.
Förlust från tidigare räkenskapsperioder: uppge föregående räkenskapsperioders förlust enligt bokföringen, om det sammanräknade beloppet på föregående räkenskapsperioders resultat är negativt.
Räkenskapsperiodens vinst: Uppge räkenskapsperiodens vinst enligt bokföringen.
I punkten Räkenskapsperiodens förlust kan du göra en kontrollkalkyl av den beskattningsbara inkomsten och de poster som påverkar den. Det totala beloppet ska vara samma som vinsten enligt bokföringen.
Räkenskapsperiodens förlust: Uppge räkenskapsperiodens förlust enligt bokföringen.
Om du så vill kan du göra en kontrollkalkyl av den förlust som ska fastställas vid beskattningen och de poster som påverkar den. Det totala beloppet ska vara samma som förlusten enligt bokföringen.
Följande punkter är frivilliga att fylla i
Beskattningsbart resultat: Uppge i den första punkten det sammanlagda beloppet på de beskattningsbara resultaten.
Du får totalbeloppet genom att räkna samman de positiva resultaten av näringsverksamheten och jordbruket (och den personliga förvärvskällan, om det är fråga om ett allmännyttigt aktiebolag).
Dra inte av föregående års förluster från resultatet.
Förlust som fastställs i beskattningen: Uppge det totala beloppet på de förluster som ska fastställas i beskattningen.
Du får totalbeloppet genom att räkna samman de negativa resultaten av näringsverksamheten och jordbruket (och den personliga förvärvskällan, om det är fråga om ett allmännyttigt aktiebolag).
Skattefria intäkter: Lägg till skattefria intäkter som har bokförts för räkenskapsperioden i det beskattningsbara resultatet eller den förlust som ska fastställas.
Du får beloppet av skattefria intäkter genom att räkna samman följande punkter i uträkningen av inkomstskatt:
Kostnader som inte kan dras av i beskattningen: Dra av de kostnader som inte är avdragbara i beskattningen.
Du får de icke-avdragbara kostnadernas belopp genom att räkna samman följande uppgifter i uträkningen av inkomstskatt:
Övriga skillnader mellan bokföringen och beskattningen, till exempel:
– övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)
– poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust
+ sådana avskrivningar i punkten Avdragbar andel av avskrivningarna som inte dragits av under de föregående åren
+ övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod), exempelvis donation som dragits av i beskattningen (57 § i ISkL) men som inte bokförts som kostnad
+ tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet
+ koncernavdrag.
Kontrollkalkylens resultat ska vara lika stort som räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt bokföringen.
Det sammanlagda beloppet på posterna bland det egna kapitalet, det vill säga det bokförda egna kapitalet sammanlagt. MinSkatt räknar detta automatiskt.
Om bolaget äger över 10 % av ett annat samfund eller bolag, ge uppgifterna på blankett 65. Uppgifterna ska anmälas också då bolaget gett eller fått koncernbidrag under räkenskapsperioden. När du lämnar uppgifter i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Om du gav specifikationen i sin helhet redan i uträkningen av inkomstskatt, är det inte nödvändigt att ge specifikationen på nytt.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Obs! Blankett 65 ersätter inte blankett 66, som ska ges om koncernförhållandena för skatteredovisningen.
Om bolaget måste ge en utredning av dotterbolag för redovisning av skatt, uppge uppgifterna på blankett 66. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Om bolaget yrkar på avräkning av skatt som betalats till utlandet i den finska inkomstbeskattningen, ska du lämna närmare uppgifter på blankett 70. Om du lämnar uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du kan yrka på avräkning om bolaget under skatteåret betalat sådana utländska skatter som är avräkningsbara i Finland. Dessutom kan du yrka på att utländska skatter för tidigare skatteår ska räknas av nu, om de inte kunnat räknas av tidigare (eftersom beloppet av inkomstskatt i Finland har varit mindre än den utländska skatt som skulle räknas av).
Du får hjälp att fylla i uppgifterna i deklarationsanvisningen:
Läs mer i anvisningen: Undanröjande av internationell dubbelbeskattning i beskattningen av samfund.
Om bolaget har ett fast driftställe utomlands, uppge resultatet för det fasta driftstället utomlands på blankett 75. På blanketten uppges också om ett bolagiserat utländskt fast driftställe har sådana förluster från tidigare år vilka läggs till moderbolagets resultat. Om du lämnar uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Uppge om bolagets bokslut har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS eller GAAP, bokföringslagen 7 a).
Om bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen, uppge uppgifterna på blankett 78. Om du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Läs mer:
Uppge om bolaget under skatteåret har genomfört en verksamhetsöverlåtelse.
Verksamhetsöverlåtelse är ett arrangemang där ett aktiebolag överlåter till ett annat aktiebolag alla de tillgångar som hör till antingen en eller flera verksamhetsgrenar. Samtidigt överförs de skulder som hänför sig till tillgångarna och de reserver som hänför sig till verksamheten. Det överlåtande bolaget får som vederlag aktier i det övertagande bolaget. Det övertagande bolaget fortsätter den överförda verksamheten.
Förvissa dig om att överföringen av affärsverksamheten med säkerhet är en verksamhetsöverlåtelse enligt NärSkL (NärSkL 52 d §).
Läs mer i anvisningen Företagsomstruktureringar och beskattning – verksamhetsöverlåtelse
Uppge om bolaget varit den förvärvande parten i aktiebyte.
Aktiebyte är ett arrangemang där ett aktiebolag skaffar en sådan andel av aktierna i ett annat aktiebolag, att aktierna i förvärvarbolagets besittning medför mer än hälften av röstetalet i det andra aktiebolaget. Det handlar om aktiebyte också då ett aktiebolag skaffar mer aktier i ett annat aktiebolag, i vilket det redan innehar mer än hälften av röstetalen. Som vederlag ger det bolag som skaffat aktierna sina egna aktier till aktieägarna i det andra bolaget.
Förvissa dig om att aktieförvärvet med säkerhet är aktiebyte enligt NärSkL (NärSkL 52 f §).
Läs mer i anvisningen Företagsomstruktureringar och beskattning – aktiebyte
Uppge om bolaget har inkomst eller verksamhet såväl på Åland som på fastlandet.
Observera att om säljaren inte har ett verksamhetsställe eller bedriver konkret verksamhet på Åland, utan endast varor eller tjänster säljs till Åland från övriga Finland, har inkomsten inte erhållits från Åland.
Uppge uppgiften också i det fall att
Utred i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och fastlandet. Bilagan kan läggas till i MinSkatt i fasen Bokslutsuppgifter. Välj Inkomst från Åland som bilagetyp. Du kan uppge respektive andelar för Åland och Fastlandsfinland antingen i procent eller i euro. Använd den beskattningsbara inkomsten till grund för uträkningen. Uträkningen kan exempelvis inte göras utgående från omsättningen eller annan motsvarande uppgift.
Åländska samfund betalar kommunalskatt till Åland på alla sina inkomster. Detta grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).
Enligt samma bestämmelse ska också ett samfund som har sin hemort på det finländska fastlandet betala kommunalskatt till Åland på den del av inkomsten som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen betalar alla samfund dock inkomstskatt på 20 %, som delas mellan staten, kommunerna och församlingarna. För att inkomstbeskattningen inte skulle vara leda till dubbel kommunalbeskattning för åländska samfund måste dubbelbeskattningen undanröjas. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.
Om du yrkar på utbildningsavdrag inom näringsverksamheten, uppge närmare uppgifter på blankett 79. När du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Om du yrkar på utbildningsavdrag inom jordbruk, uppge närmare uppgifter på blankett 79A. När du anmäler uppgifterna i MinSkatt, styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Observera! Alla arbetsgivare har inte rätt till utbildningsavdrag. Till exempel föreningar, stiftelser, universitet och sådana samfund som avses i 20 och 21 § i inkomstskattelagen kan inte få avdrag. Läs mer om utbildningsavdrag
På blankett 81 räknas det hur begränsningen av rätten att dra av ränta påverkar de avdragbara ränteutgifterna under skatteåret (NärSkL 18 a §).
Bolaget ska uppge dessa uppgifter om bolagets nettoränteutgifter under skatteåret överstiger 500 000 euro eller om bolaget yrkar på avdrag för sådana nettoränteutgifter för tidigare år, vilka inte kunde dras av under betalningsåret för räntorna.
Du får hjälp att fylla i utredningen från deklarationsanvisningen:
Specificera uppgifter om obligatoriska avsättningar i bokföringen, övriga reserver och reserver som är avdragbara i beskattningen (blankett 62 och 12A). Om ett samfund har anläggningstillgångar som slits, ge en specifikation, även om avskrivningar inte gjorts.
Om du redan gav uppgifterna i MinSkatt i fasen Uträkning av inkomstskatt på skattedeklarationen, är det inte nödvändigt att fylla i uppgifterna på nytt.
Du får hjälp att fylla i specifikationen från deklarationsanvisningen:
Samfundet ska alltid bifoga en revisionsberättelse till skattedeklarationen, om samfundet är skyldigt att verkställa revision.
Om revisionen inte färdigställts före den utsatta dagen för att lämna skattedeklarationen, du kan lämna revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen elektroniskt inom en månad från det att revisionen färdigställts.
Ett samfund behöver inte välja en revisor då högst ett av följande villkor har uppfyllts såväl under den avslutade räkenskapsperioden som under den räkenskapsperiod som omedelbart föregår denna:
En revisor ska dock alltid väljas, om detta överenskommits i samfundets bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar. I revisionslagen finns det dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande (2 kap. 2 § 4 mom.).
Om revision verkställts, meddela om revisionsberättelsen innehåller sådana yttranden med avvikande meningar, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen.
Om du deklarerar på papper, använd blankett 63: Bokslutsuppgifter till Skatteförvaltningen och handelsregistret.
Foga till skattedeklarationen följande bokslutsuppgifter som ska registreras:
Om bokslutsuppgifterna inte färdigställts före det utsatta datumet för skattedeklarationen, komplettera skattedeklarationen elektroniskt i efterskott. Om du till exempel lämnar skattedeklarationen i MinSkatt, kan du också komplettera uppgifterna i tjänsten. Ett bokslut som inte har ändrats i samband med dess fastställande ska lämnas till Skatteförvaltningen inom en månad från fastställandet. Om bokslutet emellertid har ändrats i samband med dess fastställande, ska du lämna det till Skatteförvaltningen omedelbart.
Foga bokslutsuppgifterna till skattedeklarationen som en bifogad fil.
Välj bilagans typ, till exempel "PRS och Skatteförvaltningen – Fastställt bokslut". Du kan välja bilagans typ i MinSkatt i punkten Bokslutsuppgifter > Bilagor. Bifoga filen genom att klicka på knappen Lägg till en fil. Ange dessutom i fältet Beskrivning vilken bilaga det är fråga om. Av bilagans namn framgår om bokslutshandlingen förmedlas också till PRS.
Av typen av bokslutsbilaga som bifogas till den elektroniska skattedeklarationen framgår om bilagan också förmedlas till PRS eller om den endast är avsedd för Skatteförvaltningens bruk. På basis av filnamnet förmedlar Skatteförvaltningen bokslutsuppgifterna till Patent och registerstyrelsen (PRS) som publicerar dem. Uppgifterna förmedlas om de företag som är i handelsregistret och deklarerar med samfundens skattedeklaration 6B.
Om du lämnar deklarationen i MinSkatt och vill att en fil som du bifogat till skattedeklarationen ska förmedlas till handelsregistret, ska du välja ”PRS och Skatteförvaltningen” (exempelvis PRS och Skatteförvaltningen – Fastställt bokslut).
Uppgifterna från bl.a. följande samfund förmedlas:
Om du håller på att lämna bokslutet för ett bolag som har avregistrerats från handelsregistret ska du välja bokslutsfilen ett sådant bilagetypsnamn att bilagan blir endast för Skatteförvaltningens bruk.
Uppgifter förmedlas inte från kundgrupper som inte är skyldiga att registrera bokslutsuppgifter eller vars registreringsskyldighet är begränsad. Skatteförvaltningen förmedlar inte bokslutsuppgifter till exempel om pensionsstiftelser som inrättats med en stiftelseurkund, trots att sådana stiftelser deklarerar med skattedeklaration 6B.
Om Skatteförvaltningen inte förmedlar uppgifterna, men företaget är skyldigt att registrera sitt bokslut i handelsregistret, ska företaget överlämna bokslutsuppgifterna direkt till PRS. Dessa företag ska dock alltid för beskattningen lämna in de bokslutsuppgifter som Skatteförvaltningen förutsätter som bilagor till skattedeklarationen.
Foga bokslutsuppgifterna till skattedeklarationen som en bifogad fil.
Bilagor kan ha följande filformat: pdf, rtf, doc, docx, jpeg, jpg, tiff och png.
Skicka inte bokslutet i pdf-portfolio-format.
Observera att konvertering av filer till pdf-format kan ändra dokumentets utseende. Kontrollera innehållet i en bilaga efter att du bifogat den.
Bolaget kan anmäla ett bokslut i IXBRL-format direkt till handelsregistret via PRS:s bokslutsgränssnitt. Om bolaget har lämnat sitt bokslut i IXBRL-format till handelsregistret senast på den sista inlämningsdagen för skattedeklarationen behöver det inte bifoga bokslutet i pdf-format till sin skattedeklaration. Skatteförvaltningen får IXBRL-bokslutet via PRS.
Om bolaget inte har lämnat bokslutet i IXBRL-format till handelsregistret före den sista inlämningsdagen för skattedeklarationen, ska det såsom tidigare bifoga bokslutet till sin skattedeklaration i pdf-format.
Du kan komplettera eller rätta skattedeklarationen fram till dagen då beskattningen slutförs. Slutdatumet för beskattningen står i beskattningsbeslutet. Beskattningen slutförs emellertid senast 10 månader efter utgången av räkenskapsperiodens sista kalendermånad.
Den nya deklarationen ersätter den tidigare deklarationen i sin helhet. Du kan använda de uppgifter som du lämnat tidigare som underlag men kom ihåg att korrigera uppgifterna som ändrats.
Efter att beskattningen slutförts kan du inte längre rätta deklarationen utan du ska ansöka om omprövning av beskattningen med en omprövningsbegäran.
Läs mer:
Du kan kontrollera behandlingsfasen av din deklaration i MinSkatt. När du är inloggad i tjänsten ser du uppgiften på ingångssidan efter punkten Betalningssituation.