Information om falska meddelanden

Falska meddelanden (eller phishing, nätfiske) är i allmänhet e-postmeddelanden, meddelanden på sociala medier eller sms. Dessa meddelanden kan innehålla löften om pengar eller hot om allvarliga påföljder om du inte genast gör som det står i meddelandet. Syftet är att få dig att lämna ut exempelvis dina bankkoder eller kreditkortsuppgifter.

Falska meddelanden har skickats ut även i Skatteförvaltningens namn. Meddelandena kan exempelvis informera om skatteåterbäringar som de facto inte finns.

Om du får ett falskt meddelande

  • Radera meddelandet helst genast. Klicka inte på länkarna i meddelandet.
  • Om du av misstag har lämnat ut dina kreditkortsuppgifter, ska du genast spärra kortet genom att ringa din bank eller kontakta kortutfärdaren.
  • Om du av misstag har lämnat ut dina nätbankskoder, ska du ringa din banks servicenummer och spärra koderna.

Hur kan man känna igen ett meddelande som Skatteförvaltningen har skickat?

  • Skatteförvaltningen ber aldrig sina kunder om kreditkortsuppgifter eller bankkoder. Skatteförvaltningen behöver inte dessa uppgifter.
  • Skatteförvaltningen skickar aldrig beskattningsbeslut eller relaterad information till sina kunder per e-post.
    • Du kan alltså inte få ett beslut om skatteåterbäring per e-post.
    • Skatteförvaltningen frågar inte heller efter kundernas kontonummer per e-post.
  • Vanligtvis är språket och layouten i falska meddelanden inte särskilt bra.

Skatteförvaltningen kan skicka dig exempelvis automatiska meddelanden om MinSkatt-transaktioner per e-post eller påminnelser per sms. 

Men Skatteförvaltningen ber aldrig om dina personliga uppgifter, såsom nätbankskoder, kontouppgifter eller din personbeteckning, per e-post eller sms. Vi frågar inte heller per telefon eller e-post eller på något annat sätt efter uppgifter som anknyter till nätbankskoder eller kreditkort.

Hur kan man känna igen Skatteförvaltningens tjänster?

Skatteförvaltningens e-tjänster utnyttjar alltid säkra anslutningar i de fall där kunden kan se beskattningsuppgifter eller om vi ber om sådana via en tjänst.

  • Man får i regel inte åtkomst till Skatteförvaltningens tjänster utan att först identifiera sig. Personkunderna identifierar sig med nätbankskoder eller ett elektroniskt identitetskort och företagskunderna med Katso-koder.
  • Falska webbplatser kräver sällan att man identifierar sig just så, men de kan be en att identifiera sig på något annat sätt, exempelvis med kreditkortsnummer eller PayPal-uppgifter.
  • På en säker anslutning inleds webbadressen högst uppe i webbläsaren med prefixet https. Dessutom syns det i allmänhet en låssymbol som tecken på att anslutningen är säker.


    Bild av adressfältet på webbplatsen skatt.fi i webbläsaren Chrome

    Bild av adressfältet på webbplatsen skatt.fi i webbläsaren Internet Explorer

Ytterligare information om säkerheten på Skatteförvaltningens webbplats

Anmäl ett brott till polisen

Om du av misstag har lämnat ut dina kreditkortsuppgifter eller nätbankskoder har du eventuellt blivit utsatt för ett bedrägeri. Efter att du först varit i kontakt med din bank ska du anmäla brottet till polisen. Det lönar sig också att anmäla bedrägeriförsök. Mer information på polisens webbplats: Blev du bedragen? - poliisi.fi/sv