Skogssammanslutning

Med beskattningssammanslutning avses en sammanslutning som två eller flera personer bildat för att använda eller hyra ut en fastighet eller odla dess mark. Beroende på verksamheten benämns beskattningssammanslutningarna antingen jordbruks-, fastighets- eller skogssammanslutning.

Det uppstår en skogssammanslutning då minst två personer äger skog tillsammans. En skogssammanslutning bildas exempelvis när barn och föräldrar eller syskon äger skog tillsammans. Skatteförvaltningen bildar en skogssammanslutning när en skogsfastighet ägs på detta sätt.

De personer som med lika delar äger skog i olika enheter bildar en skogssammanslutning.

Exempel: I det opublicerade fallet HFD:1994/3585 ägde A och B tillsammans skog i sex olika kommuner. Detta utgjorde en beskattningssammanslutning. A och C ägde tillsammans en egendom i kommun X och till hälften en skog i kommun Y. Egendomarna som A och C ägde utgjorde tillsammans en beskattningssammanslutning. A, B och C ägde dessutom skog tillsammans och de hade kommit överens om att dela den, men styckningen hade inte verkställts. Den sistnämnda egendomen utgjorde ingen beskattningssammanslutning.

Makar äger skog tillsammans

Det bildas ingen skogssammanslutning av ett skogsbruk som makar idkar tillsammans, men skogsbruksinkomsten beskattas på samma sätt som inkomst av sammanslutning.

Inkomst och förlust av skogsbruket fördelas mellan delägarna

En skogssammanslutning är inte separat skattskyldig och för en skogssammanslutning fastställs ingen förlust som senare kan dras av från sammanslutningens inkomster. Sammanslutningen är endast en räkneenhet som används i beskattningen.

Skogssammanslutningen lämnar en inkomstskattedeklaration för sitt skogsbruk på blankett 2C.

Nettokapitalinkomsten eller den förlustbringande kapitalinkomsten av skogssammanslutningens skogsbruk fördelas mellan delägarna i beskattningsberäkningen i förhållande till deras ägarandelar.

Företagaravdrag och skogsgåvoavdrag för delägare

Företagaravdraget och skogsgåvoavdraget behandlas inte i sammanslutningens beskattning. Dessa avdrag görs för varje sammanslutningsdelägare när hens totala kapitalinkomster av skogsbruket beräknas.

Sammanslutningens räntor och skulder till delägaren

Skulder som uppstått för att finansiera verksamheten för en skogssammanslutning samt räntor på dessa skulder är inte sammanslutningens räntor och skulder. En sammanslutning kan inte dra av räntor från inkomsterna. Räntorna dras av från delägarnas kapitalinkomst såsom räntor på lån för att förvärva inkomster. Skulder som tagits för att skaffa tillgångar till sammanslutningen behandlas som personliga skulder för respektive delägare. Delägarnas skulder som har samband med sammanslutningen är inte nödvändigtvis lika stora.

Ersättningar som skogssammanslutningen betalat till delägare

En skogssammanslutning kan betala ut lön och skattefria resekostnadsersättningar även till delägarna. För att ersättningarna som betalats till delägaren ska vara skattefria måste de allmänna kraven för skattefrihet uppfyllas. Alltså kan man betala ersättning t.ex. när en delägare reser till en särskild arbetsplats.

Den skog som hör till sammanslutningen är inte en särskild arbetsplats för delägaren. En beskattningssammanslutning kan således inte betala skattefria resekostnadsersättningar till delägare för resor till denna skog.

Momsbeskattning

En skogssammanslutning kan också vara momsskyldig för sin verksamhet. Momsdeklarationen ska lämnas i sammanslutningens namn. Läs mer om momsbeskattning och momsdeklaration.