Missbruk av den sociala tryggheten och grå ekonomi

Med missbruk av den sociala tryggheten avses uppsåtlig verksamhet som syftar till att få orättmätig ekonomisk vinning av förmåner som hör till den sociala tryggheten, till exempel genom att lämna felaktiga eller bristfälliga uppgifter till myndigheterna eller hemlighålla omständigheter som påverkar förmånen. I Finland består den sociala tryggheten av både tjänster och förmåner som tryggar utkomsten. Verkställandet av den har decentraliserats till flera myndigheter, såsom FPA, välfärdsområdena, arbetslöshetskassor och försäkringsanstalter.

Missbruk kan grovt indelas i två huvudklasser:

• Missbruk av bosättningsbaserad social trygghet där vistelse- och bosättningsvillkor förfalskas eller undanhålls.
• Missbruk av arbetsbaserad social trygghet där missbruket hänför sig till inkomster, arbete eller försäkring.

Missbruk av den sociala tryggheten är ett omfattande fenomen som förändras i takt med samhället och har nära kopplingar till den grå ekonomin och annan brottslighet. Fenomenet förekommer både i form av enskilda gärningar och som systematisk och professionell verksamhet. Missbruket har också internationella kopplingar, exempelvis verksamhet som styrs från utlandet.

Missbruket tar sig många uttryck

Missbruk av den sociala tryggheten förekommer vanligtvis i situationer där en person får en förmån utan att ha rätt till den eller får ett större belopp än hen har rätt till. Exempel på missbruk:

• Felaktiga eller bristfälliga uppgifter i ansökningarna, till exempel hemlighållande av inkomster eller tillgångar, eller att felaktiga uppgifter om boendeförhållandena lämnas.
• Svartarbete samtidig som personen får förmåner, till exempel lön betalas kontant och anmäls inte till inkomstregistret och inga lagstadgade arbetsgivaravgifter betalas för det.
• Missbruk av inkomstregistret, såsom anmälan av löneuppgifter utan verklig lönebetalning eller anmälan av stora förskottsinnehållningar för att manipulera beskattningen.
• Identitetsmissbruk, till exempel att använda identiteten eller personbeteckningen tillhörande en person som har lämnat Finland för att ansöka om och lyfta förmåner.
• Missbruk i anslutning till boende, såsom betalning av konstgjort hög hyra, där hyresgästen i praktiken inte betalar sin egen andel av hyran till hyresvärden.
• Olycksfalls- och försäkringsbaserat missbruk där skadefallet eller orsakerna till det förvrängs.
• Missbruk i anslutning till studier och jobbsökning, såsom skenstudier.

Missbruk av den sociala tryggheten uppfyller ofta brottsrekvisitet. Typiska brottsrubriceringar är bedrägeri, grovt bedrägeri och förfalskning. Missbruk kan leda till straffrättsligt ansvar.

Fenomenets omfattning och skadeverkningar

Brottslighet riktad mot den sociala tryggheten statistikförs inte centraliserat, men de uppgifter som finns tillgängliga visar att fenomenet är betydande. Till exempel vid FPA upptäcks årligen cirka 2 500─3 500 misstankar om missbruk i anslutning till förmåner, varav en del leder till en begäran om utredning till polisen. Majoriteten av begärandena om utredning leder till dom. (FPA:s statistik).

Fenomenets verkliga omfattning kan antas vara betydligt större än vad statistiken visar, eftersom den dolda brottsligheten bedöms vara betydande. Enskilda belopp ger ingen rättvisande bild av den totala påverkan, eftersom missbruket ofta har kopplingar till andra företeelser inom den grå ekonomin och till annan brottslighet. Det kan till exempel handla om utbetalning av svarta löner, identitetsstölder, användning av svart arbetskraft, organiserande av olaglig inresa, arbetsrelaterat utnyttjande samt skattebrott och annan ekonomisk brottslighet. Skadorna sträcker sig från förluster för den offentliga ekonomin till en snedvridning av konkurrensen och minskat samhällsförtroende.

Enligt myndigheternas observationer är missbruk av den sociala tryggheten särskilt kopplat till arbetskraftsintensiva och lågavlönade branscher, såsom bygg-, transport-, restaurang- och städbranschen. Det har också observerats att plattformsekonomin är förknippad med missbruk av den sociala tryggheten. Fenomenet omfattar även professionella möjliggörare som organiserar eller möjliggör missbruk. Dessutom har fenomenet kopplats till företag som bedriver skenbar eller partiell verksamhet samt till organiserad brottslighet.

Missbruk av inkomstregistret kan också möjliggöra exempelvis beviljande av ogrundad kredit eller användas som ett verktyg inom internationell brottslighet.

Fenomenet bekämpas genom samarbete mellan myndigheterna

För att förhindra och avslöja missbruk krävs ett fungerande informationsutbyte och tillräckliga befogenheter mellan myndigheterna.

Exempel: Utbetalning av svarta löner eller felaktiga löneuppgifter som upptäcks vid Skatteförvaltningens skatterevision eller annan skattekontroll kan anmälas till FPA. På så sätt kan man förhindra utbetalning av förmåner som sökts på bedrägliga grunder, såsom arbetslöshetsförmåner eller utkomststöd.

Exempel: Arbetarskyddsmyndigheten träffar vid ett inspektionsbesök på en restaurang personer som arbetar där, men det finns inga löneuppgifter om dem i inkomstregistret. Observationer av sådana så kallade hjälpare kan tyda på både svartarbete och missbruk av den sociala tryggheten, om personen får förmåner utan att anmäla sitt arbete till myndigheterna. Arbetarskyddsmyndigheten kan på eget initiativ anmäla observerade misstankar om missbruk till behöriga myndigheter, såsom FPA och Skatteförvaltningen.

Informationsutbytet och befogenheterna mellan myndigheterna behöver dock vidareutvecklas. Begränsningar i vissa myndigheters rätt att lämna ut uppgifter kan hindra dem från att på eget initiativ förmedla information om misstänkt missbruk till den behöriga myndigheten. Vid tillsyn kan vissa myndigheters befogenheter också vara begränsade när det gäller att kontrollera identiteten på personalen vid det företag som är föremål för tillsynen.

För att förebygga missbruk krävs dessutom fungerande administrativa påföljder vid sidan av straffprocessen. Vid sidan av det nationella samarbetet har det internationella samarbetet fått en allt viktigare roll i arbetet med att förebygga missbruk. Till exempel kan ett utvecklat informationsutbyte mellan socialförsäkringsinstitutionerna i Europeiska unionens medlemsstater effektivisera förebyggandet av missbruk.

Privatpersoner och företag kan förebygga missbruk genom att:

• skydda sina egna uppgifter,
• kontrollera sina egna uppgifter i inkomstregistret [.fi]› och
• anmäla observerade oegentligheter till myndigheterna.

Läs mer:

På FPA:s webbplats: Den sociala tryggheten i Finland [.fi]›
Svartarbete – Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet