Arbetsgivare och beställaransvar

Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Olycksfallsförsäkringscentralen | Sysselsättningsfonden

Totalitet av förpliktelserna och tillsynen

Regionförvaltningsverken övervakar företag som anlitar utländsk arbetskraft i Finland

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdena för arbetarskyddet

År 2022 genomförde ansvarsområdena för arbetarskyddet 2 356 inspektioner hos företag som använder utländsk arbetskraft i Finland. Dessa omfattade såväl finskregistrerade företag som utländska företag med utstationerade arbetstagare i Finland. De inspektioner som gällde år 2022 och som var färdiga 3.2.2023 har använts som grund för denna text. I fråga om år 2022 pågick i början av februari fortfarande knappt 90 inspektioner, det vill säga att det totala antalet inspektioner är en aning högre än det som uppgetts i början (2 356).

Med de inspektioner som hör till utlänningsövervakningen bedömdes det om arbetsgivarna iakttog den tvingande finländska arbetslagstiftningen i fråga om minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare och om arbetstagarna förvissat sig om deras utländska arbetstagares arbetsrätt i Finland. Syftet med övervakningen är att trygga en jämlik och rättvis arbetsmarknad för alla och lika konkurrensvillkor för företagen.

Fall med en misstanke om maskering av ett anställningsförhållande som företagande framträdde allt tydligare i övervakningen år 2022. Så kallade lättföretagare påträffades vid 71 inspektioner, mest i byggbranschen. Sammanlagt påträffades 422 personer som anmälts som företagare. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar enbart arbete som utförts inom ramen för ett anställningsförhållande, varför arbetarskyddsmyndigheten i dessa fall först skulle göra en egen bedömning av huruvida det handlade om ett anställningsförhållande eller inte. Arbetarskyddsmyndigheten kan dock inte ge något rättsligt bindande avgörande om detta.

År 2022 gjordes inspektioner såväl som oanmälda så kallade expressinspektioner med fokus på övervakning av arbetsrätten, som i form av företagsinspektioner, då minimivillkoren för anställningsförhållanden övervakades. Företagsinspektioner gjordes också som dokumentinspektioner. Mest inspektioner inom ramen för utlänningsövervakningen gjordes inom inkvarterings- och förplägnadsbranschen (31 %) och byggbranschen (20 %). Inspektioner gjordes också bland annat inom jordbruk (12 %), industri (7 %), handelsbranschen (7 %) och städbranschen (0,7 %) (figur 1). Därtill gjordes inspektioner bland annat i företag inom servicebranschen, såsom biltvättar och -verkstäder, skönhetssalonger och massageföretag.

Inspektioner gjordes ofta tillsammans med andra myndigheter. År 2022 utfördes nationellt 453 gemensamma inspektioner, det vill säga att så gott som 20 % av alla inspektioner gjordes i ett gränsöverskridande myndighetssamarbete. Flest gemensamma inspektioner gjordes med polisen. Gemensamma inspektioner gjordes också i stor utsträckning med Skatteförvaltningen och Gränsbevakningsväsendet.

Många brister i anknytning till minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare

Ett centralt delområde i utlänningsövervakningen är att övervaka iakttagandet av minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare. Vid övervakningen av minimivillkoren för anställningsförhållanden bedöms det om arbetsgivaren vid avlöningen av sina arbetstagare till exempel iakttar arbetstids- och arbetsavtalslagen i Finland och om arbetsgivaren iakttagit bestämmelserna om avlöning i det allmänt bindande kollektivavtalet för branschen när det gäller egna utländska arbetstagare. Betydelsen av övervakningen av minimivillkoren för anställningsförhållanden har accentuerats i utlänningsövervakningen under de senaste åren. På grund av det riktades över hälften av inspektionerna i utlänningsövervakningen år 2022 mot övervakningar där minimivillkoren för anställningsförhållanden bedöms (så kallade företagsinspektioner).

I utlänningsövervakningen upptäcktes många brister i uppfyllandet av minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska arbetstagare. Brister i iakttagandet av det allmänt bindande kollektivavtalet förekom i synnerhet i fråga om avlöningen: i så gott som hälften av de inspektioner där det bedömdes om avlöningen var korrekt upptäcktes brister. Mest brister upptäcktes inom bygg- och restaurangbranscherna. I byggbranschen framkom brister i så gott som 60 procent av inspektionerna. I inkvarterings- och förplägnadsbranschen upptäcktes brister i över 54 procent av inspektionerna, där detta övervakades. Därtill upptäcktes brister i 45 procent av inspektionerna inom jordbruket. (figur 2)

De största bristerna rörande bestämmelserna om löner i det allmänt bindande kollektivavtalet gällde nivån på den utbetalda grundlönen och olika tillägg. Skillnader mellan branscherna förekom dock i viss mån – till exempel inom byggbranschen överskred den grundlön som betalats till utländska arbetstagare miniminivån i det allmänt bindande kollektivavtalet oftare än i restaurang- och städbranschen, men det förekom mycket brister i utbetalningen av ersättning för övertidsarbete. I restaurangbranschen var däremot utebliven utbetalning av ersättning för kvälls- och nattillägg och söndagsarbete beklagansvärt allmänt. Avlöningsbrister upptäcktes också hos organiserade arbetsgivare. Brister i utbetalning av lön enligt kollektivavtalet hos företag som hör till ett arbetsgivarfack delgavs till de arbetsgivarfack som enligt lagen om kollektivavtal har övervakningsskyldighet i dessa fall.

Under 2022 övervakades även efterlevnaden av förbudet mot diskriminering i anknytning till avlöningen. I fråga om utlänningsövervakningen innebär förbudet mot diskriminering i synnerhet att ingen får diskrimineras i fråga om avlöningen på grund av ursprung, medborgarskap eller språk. År 2022 meddelades förpliktelser i anknytning till förbudet mot diskriminering i nio procent av de inspektioner där efterlevnaden av förbudet mot diskriminering bedömdes.

Vid övervakningsobjekten upptäcktes fortfarande arbetstagare utan arbetsrätt

En annan central ärendehelhet som övervakas i utlänningsövervakningen är om arbetsgivaren förvissat sig om att en egen utländsk arbetstagare har arbetsrätt i Finland. I de inspektioner inom ramen för utlänningsövervakningen i vilka de utländska arbetstagarnas arbetsrätt bedömdes, upptäcktes i så gott som 15 % åtminstone en utländsk arbetstagare utan rätt att utföra arbetet i fråga i Finland. Däremot upptäcktes enbart ett fåtal personer som vistas och arbetar helt olagligt i landet. I arbetstagarens uppehållstillstånd har det eller de yrkesområden inom vilka tillståndsinnehavaren får arbeta fastställts. Den vanligaste bristen är arbete inom fel yrkesområde.

I byggbranschen upptäcktes utlänningar utan arbetsrätt i mer än var femte inspektion där arbetsrätten bedömdes. I jordbruket upptäcktes å sin tur vid var sjunde inspektion åtminstone en utländsk arbetstagare utan arbetsrätt. I inkvarterings- och byggbranschen upptäcktes å sin tur arbetstagare utan arbetsrätt i var tionde inspektion (figur 3).

År 2022 har observationerna av arbete utan arbetsrätt i övervakningen förändrats på så sätt att utländska arbetstagare utan arbetsrätt procentuellt sätt upptäcks i lägre grad än år 2021. En orsak torde vara att utlänningsövervakningen, tack vare de extra utlänningsinspektörtjänster som ficks år 2021, numera görs mer än tidigare utan bakomliggande tips eller annan mottagen bakgrundsinformation om en misstanke om överträdelse av lagstiftningen. Följaktligen har det procentuella antalet objekt som övervakas utifrån ett tips sjunkit. Därtill har ärendet troligen påverkats av att ukrainare som sökt tillfälligt skydd fått obegränsad arbetsrätt direkt efter att de lämnat in ansökan. Tidigare förekom rikligt med brister i arbetsrätten för utstationerade ukrainska arbetstagare.

Många brister i avlöningen av utstationerade arbetstagare

I utlänningsövervakningen i arbetarskyddets ansvarsområden gjordes 119 inspektioner av utländska företag som sänder arbetstagare till Finland år 2022. Övervakningen av utstationerande företag genomförs i huvudsak som dokumentinspektioner. Övervakningen av utstationerande företag riktades mot övervakning av att minimivillkoren för anställningsförhållanden uppfylls för att förebygga arbetskraftsexploatering och mot de förpliktelser för utstationerande företag, för vilka en försummelseavgift kan påföras.

Flest inspektioner gjordes inom byggbranschen, det vill säga att över att hälften inspektionsobjekten var utländska företag inom byggbranschen. Näst mest inspektioner, 26 %, gjordes i utstationerande företag inom industrin. I fråga om utstationerande företag upptäcktes brister i avlöningen i 46 % av inspektionerna, vilket ligger på så gott som samma nivå som i den utlänningsövervakning som riktas mot finländska företag. I anknytning till förbudet mot diskriminering meddelades dessutom förpliktelser i övervakningen av utstationerande företag vid så gott som var sjunde inspektion där ärendet bedömdes. Därtill har också skyldigheterna för finländska beställare för utstationerande företag övervakats vid 183 inspektioner år 2022.

Rätten till tillgång till information är i omfattande bruk

Med inspektionerna inom ramen för utlänningsövervakning har arbetarskyddsmyndighetens rätt till tillgång till information utövats i hög grad. UMA-registret över utlänningsärenden och Skatteförvaltningens inkomstregister har bägge två använts vid över 1 000 inspektioner. Ur UMA-registret utreds arbetsrätten för en utländsk arbetstagare och uppgifter som gäller ansökningar om uppehållstillstånd. Ur inkomstregistret fås uppgifter om utbetalda löner. Därtill jämförs de arbetstagare som påträffats vid en inspektion med de uppgifter som anmälts till inkomstregistret, varvid eventuell svart löneutbetalning uppdagas. Därtill är det möjligt att använda inkomstregistret för att utreda längden på olovligt arbete.

Utöver UMA och inkomstregistret har man i utlänningsövervakningen dragit nytta av befolkningsdatasystemet, fullgöranderapporter och Skatteförvaltningens Raksi-uppgifter om byggarbetsplatser.

Lagen om beställaransvar bekämpar grå ekonomi

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland

Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för övervakningen av lagen om beställaransvar (1233/2006) i hela Finland. Syftet med lagen om beställaransvar är att främja en jämbördig konkurrens mellan företag och iakttagandet av arbetsvillkoren. Lagen ger beställare en möjlighet att säkerställa att dess underleverantörer och avtalspartner som tillhandahåller hyrd arbetskraft fullgör sina lagstadgade skyldigheter bland annat när det gäller skatter och pensionsförsäkringar för arbetstagare.

Iakttagandet av beställarens utredningsansvar övervakas genom inspektioner

Under år 2022 gjordes sammanlagt 1 317 beställaransvarsinspektioner, av vilka 50 pågick 1.3.2023. Med beställaransvarsinspektionerna blev knappt 4 600 avtalsparter föremål för övervakning av iakttagandet av utredningsskyldigheten i anknytning till avtal om användning av hyrd arbetskraft eller arbete som baserar sig på underleveranser. (Figur 1).

I stället för att använda det traditionella branschtänkandet riktades övervakningen år 2022 alltmer på risk- och fenomenbaserat sätt. I valet av övervakningsobjekt och i enskilda övervakningsfall utnyttjades myndighetsinformation i omfattande grad. I synnerhet användes uppgifter om entreprenader och arbetstagare inom byggbranschen och utredningar av fullgörandet av skyldigheter från Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen. Utnyttjandet av myndighetsuppgifter har gjort det möjligt att rikta kontrollen mer exakt till sådana underleveransavtal och avtal om hyrd arbetskraft i vilka det företag som utför arbetet har försummat att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.

År 2022 genomfördes ett projekt kring uppföljningsinspektioner med beställare inom transport-, bygg-, städ- och industribranschen som mål. I projektet bedömdes det hur de förpliktelser som meddelats vid tidigare inspektioner påverkat iakttagandet av beställaransvarslagen och om beställarna gjort ändringar i sin verksamhet med anledning av tidigare inspektioner. Projektets resultat visar att största delen av beställarna hade gjort ändringar efter de förpliktelser som de tidigare fått. Under projektet visade det sig att beställarna hade utbildat sin personal, upprättat avtalsmodeller, infört e-tjänster och informationssystem och därtill tagit i bruk praxis som är striktare än minimikraven i beställaransvarslagen. Å andra sidan visar resultaten av projektet att det finns ett tydligt behov av uppföljningsinspektioner. Enbart i 57 uppföljningsinspektioner (28 % av de inspektioner som gjordes i projektet) konstaterades det att beställaren hade fullgjort sin utredningsskyldighet korrekt, även om 135 beställare hade gjort ändringar (69 % av alla inspektioner som gjorts i projektet).

Sammanfattning av övervakningsresultaten 2022

I de inspektioner som utfördes hade utredningsskyldigheten för beställare fullgjorts på det sätt som förutsätts av lagen vid 326 inspektioner, av vilka 255 gällde byggbranschen. De höga siffrorna för byggbranschen förklaras delvis av uppföljningsprojektet, men också av inspektionerna på huvudentreprenörsnivå på byggarbetsplatserna. Trots att medvetenheten om beställarens ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft är bättre inom byggbranschen än inom andra branscher, kan det utifrån övervakningsresultaten konstateras att det fortfarande, i synnerhet i fråga om långa underleveranskedjor, finns brister i iakttagandet av minimikraven i lagen.

Arbetarskyddsmyndigheten kan ge anvisningar eller påföra beställaren en försummelseavgift om lagstridigheter upptäcks. Drygt 2 000 anvisningar gavs. Mest anvisningar riktades mot utländska beställare. Näst mest anvisningar gavs vid inspektioner av företag inom byggbranschen och inspektioner som gällde säsongsarbete. (Figur 2).

Utnyttjandet av myndighetsinformation syntes i de granskningar som ledde till fortsatta åtgärder. Påförande av en försummelseavgift har övervägts i 85 fall, av vilka den myndighetsinformation som erhållits utifrån rätten att få information utnyttjats i valet av två tredjedelar av inspektionsobjekten. Oftast beslöt man sig för att överväga påförande av en försummelseavgift för utländska beställare (figur 3).

Försummelseavgift kan påföras om beställaren har

1. försummat utredningsskyldigheten,

Förhöjd försummelseavgift kan påföras om beställaren har

2. ingått avtal om arbete som avses i lagen om beställaransvar med en näringsidkare som meddelats näringsförbud i enlighet med lagen om näringsförbud (1059/1985) eller med ett företag vars bolagsman eller styrelseledamot eller vars verkställande direktör eller någon annan person i därmed jämförbar ställning inom bolaget har meddelats näringsförbud, eller

3. ingått ett i lag om beställaransvar avsett avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.

I största delen av fallen är grunden för prövningen av försummelseavgifter försummelse av utredningsskyldigheten. I enskilda fall övervägdes påförande av en försummelseavgift på grund av att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter som avtalspart och arbetsgivare. I varje fall har ett eller flera utländska företag utgjort avtalspart. I dessa fall handlar det ofta om omständigheter som tyder på undermåliga löner och underprissättning.

I övervakningen har man därtill observerat att antalet enskilda utländska näringsidkare ytterligare fortsatt att öka i underleveranskedjorna. Det är inte alltid möjligt att med övervakningsmetoder få full visshet om huruvida det handlar om verkligt företagsarbete eller så kallat falskt egenföretagande (i övriga Europa används benämningen bogus self employment för fenomenet). Falskt egenföretagande ger möjlighet att kringgå arbetsgivarskyldigheterna och personen vet inte ens alltid själv att hen är en företagare. I värsta fall kan dessa fall handla om arbetsbaserad människohandel och de kan också vara förknippade med andra lindrigare kännetecken för diskriminering.


Arbetspensionsförsäkringarna sköts fortfarande väl

Källa: Pensionsskyddscentralen

En av Pensionsskyddscentralens (PSC) lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Man främjar en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi genom att ställa arbetsgivare och företagare i en jämlik position när det gäller försäkringsskyldigheterna. Övervakningen av försäkringen stöder också pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. Genom övervakningen säkerställer PSC också att arbetstagarna och företagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem.

Övervakning av arbetsgivarnas pensionsförsäkring

I allmänhet fullgör arbetsgivarna sin pensionsförsäkringsskyldighet väl, men i samband med kontroller hittade PSC brister i pensionsförsäkringar inom nästan alla branscher. Den lönesumma som saknades i försäkringarna sjönk 2020–2022 jämfört med tidigare år (figur 1). Arbetsgivarna har sedan 2019 anmält löneuppgifterna till inkomstregistret. Tidigare anmäldes de till flera olika instanser, såsom pensionsbolag. Förändringen i anmälningssättet har sannolikt minskat antalet oavsiktliga fel, och därmed har den lönesumma som saknats i försäkringarna minskat.

Från figur 2 framgår siffror över övervakningen av arbetsgivarnas pensionsförsäkring. År 2022 utredde PSC:s övervakning riktigheten av pensionsförsäkringen noggrannare för totalt 5 393 arbetsgivare. Felaktigheterna i försäkringen gällde ca 788 arbetsgivare och 4 002 arbetstagare. 

Övervakning av företagarnas pensionsförsäkring

Av figur 3 framgår att 4 999 företagare blev föremål för en närmare granskning och att 994 försäkringar tecknades 2022. De nya försäkringarna innehåller de försäkringar som företagarna själva tecknade under övervakningen och de försäkringar som PSC tvångstecknade för företagare. Siffrorna om övervakningen av företagares pensionsförsäkringar har länge varit på samma nivå. Åren 2019 och 2020 utgör undantag. År 2020 skedde övervakningen utifrån uppgifterna för två skatteår (2018 och 2019). Därför kontrollerades fler företagare än normalt.

År 2022 steg övervakningssiffrorna något, eftersom övervakningen hade utökats till att även omfatta tillsyn över företagare som använder sig av faktureringsföretag.

PSC får årligen av Skatteförvaltningen för övervakning av försäkringar tillgång till skatteuppgifter för totalt ca 180 000 yrkesutövare och rörelseidkare samt delägare i näringssammanslutning. Tillsynen över personer som sysselsätter sig själva och använder sig av faktureringsföretag bygger på uppgifter som har lämnats in till inkomstregistret. Dessa uppgifter jämförs med FöPL-försäkringsuppgifter.


Ett rekordantal arbetsgivare som försummade sin försäkringsskyldighet under 2022

Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK)

Arbetsgivare ska försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Skyldigheten att ta en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring uppstår om den arbetsinkomst som betalas ut till alla anställda överstiger 1 400 euro per kalenderår.

Olycksfallsförsäkringscentralens (TVK) tillsynsskyldighet baserar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.  TVK:s massövervakning riktas mot alla arbetsgivare i Finland, och den började 2016.

I och med utnyttjandet av uppgifter i inkomstregistret från och med 2020 har TVK:s tillsyn effektiviserats och uppdaterats avsevärt. Man kan snabbt ingripa i konstaterade försummelser. Olycksfallsförsäkringscentralens övervakningsärenden har ökat årligen.  Försummelser beror ofta på okunnighet om försäkringsskyldigheten och grunderna för den, till exempel när det gäller skillnaden mellan anställningsförhållande och företagande samt inkomst- och åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. 

De arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten bildar en heterogen grupp, som utöver finländska företag omfattar utländska företag och hushållsarbetsgivare. Företagen verkar ofta i olika branscher sedan flera år tillbaka, och deras omsättning är för det mesta under 400 000 euro. År 2022 uppgick de oförsäkrade lönerna till cirka 50,1 miljoner euro.


Införandet av inkomstregistret har ändrat övervakningen av arbetslöshetsförsäkringspremier

Källa: Sysselsättningsfonden

Sysselsättningsfonden påför och debiterar lagstadgade arbetslöshetsförsäkringspremier. Därtill övervakar Sysselsättningsfonden att arbetsgivarna har fullgjort sin skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier och anmält korrekta löneuppgifter till grund för premierna. Löneuppgifterna i inkomstregistret har använts som grund för fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremier sedan 1.1.2019.

Övervakningen hänför sig till innevarande försäkringsår och de tre föregående försäkringsåren. År 2022 övervakade Sysselsättningsfonden försäkringsåren 2019–2022, varför övervakningen för första gången hänförde sig enbart till tiden efter införandet av inkomstregistret. Före införandet av inkomstregistret jämförde Sysselsättningsfonden i övervakningen de lönebelopp som arbetsgivaren meddelat till Sysselsättningsfonden med de årsanmälningsuppgifter som den fått av Skatteförvaltningen och den utredde också skillnader i löneuppgifterna som upptäckts i jämförelsen.

Numera anmäler arbetsgivarna löneuppgifter centraliserat till inkomstregistret, varför Sysselsättningsfondens övervakning ändrats. För närvarande ligger Sysselsättningsfondens fokus i övervakningen på att säkerställa att löneuppgifterna i inkomstregistret är korrekta. Sysselsättningsfonden utreder såväl klart felaktiga anmälningar som anmälningar vars riktighet det utifrån andra orsaker är motiverat att utreda. I övervakningen används som informationskälla uppgifter som fås ur inkomstregistret och uppgifter som fåtts av andra myndigheter.

Sysselsättningsfonden hör arbetsgivaren i utredningen av löneuppgifternas riktighet. Om ett fel i löneuppgifterna i inkomstregistret upptäcks i övervakningen, ombeds arbetsgivaren att korrigera löneuppgifterna i inkomstregistret. Till slut kan Sysselsättningsfonden påföra en arbetslöshetsförsäkringspremie enligt uppskattning utifrån de uppgifter som fåtts i övervakningen, om arbetsgivaren inte trots begäran rättar uppgifterna i inkomstregistret.

I och med införandet av inkomstregistret har antalet övervakade fall och de tilläggspremier som påförts med anledning av övervakningen samt återbäringarna minskat avsevärt. Det är sannolikt att införandet av inkomstregistret har minskat de situationer där ett för lågt eller högt lönebelopp anmäls till grund för arbetslöshetsförsäkringspremien.

Övervakningen görs ännu mer i realtid i och med användningen av inkomstregistret. Sysselsättningsfonden kan utreda löneuppgifternas riktighet redan inom några månader från löneutbetalningen, varvid det är enklare att utreda ärendet med arbetsgivaren. På samma gång är det möjligt att effektivare förebygga att felen upprepas.

Sidan har senast uppdaterats 14.4.2023