Arbetsgivare och beställaransvar

Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Olycksfallsförsäkringscentralen | Sysselsättningsfonden

Regionförvaltningsverket övervakar utlänningars arbete i Finland

Källa: Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Ansvarsområdet för arbetarskydd

Teamet för utlänningsövervakning vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland gjorde under år 2020 sammanlagt 343 inspektioner i samband med övervakningen av utlänningar i Södra Finland. Antalet inspektioner påverkades ifjol av coronaviruspandemin, som började på våren 2020. Med de utförda inspektionerna i samband med övervakningen av utlänningar bedömdes utländska arbetstagares rätt att arbeta och uppfyllandet av minimivillkoren i ett anställningsförhållande.

Under år 2020 gjordes inspektioner trots coronapandemin både som oanmälda inspektionsräder och som traditionella företagsinspektioner. Av inspektionerna gjordes 170, det vill säga knappt hälften, som dokumentinspektioner. Jämfört med tidigare år gjordes proportionellt sett fler dokumentinspektioner år 2020 på grund av coronapandemin. Av inspektionerna i samband med övervakningen av utlänningar i Södra Finland gjordes flest inspektioner inom inkvarterings- och förplägnadsbranschen (30 %) och byggbranschen (27 %). Inspektioner gjordes också inom städbranschen (9 %) och inom flera andra branscher, såsom jordbruks- och social- och hälsobranschen (figur 1).

Antalet tips relaterade till utlänningsövervakningen i Södra Finland ökade med 15 procent jämfört med år 2019. År 2020 mottogs över 508 relevanta tips med tanke på övervakningen, medan de år 2019 uppgick till cirka 440. Största delen av tipsen kom från andra myndigheter som sysslar med utlänningars arbetsfrågor i Finland. Flest tips kom inom byggbranschen.

Vid övervakningen upptäcktes många utländska personer utan arbetsrätt

Vid de inspektioner som utlänningsövervakningen vid Södra Finlands arbetarskydd gjorde, i vilka utländska arbetstagares arbetsrätt bedömdes, hade 37 % av arbetsplatserna minst en utländsk arbetstagare som inte hade rätt att utföra arbetet i fråga i Finland. År 2019 var motsvarande siffra 20 % (figur 2).

Knappt 70 % av alla övervakningsobjekt inom utlänningsövervakningen i Finland i vilka utlänningar utan arbetsrätt upptäcktes fanns i Södra Finland. Inom Södra Finlands område gjordes 2020 över 41 % av utlänningsövervakningens alla inspektioner i hela landet, vilket delvis förklarar den höga andelen observationer.

Utlänningar utan arbetsrätt förekommer inom alla branscher

Inom byggbranschen upptäcktes vid varannan inspektion, i vilken rätten att arbeta bedömdes, utländska arbetstagare utan arbetsrätt. I övervakningen av städbranschen upptäcktes vid mer än var fjärde inspektion minst en utländsk arbetstagare utan arbetsrätt. Inom inkvarterings- och förplägnadsbranschen upptäcktes å sin sida arbetstagare utan arbetsrätt vid ungefär var femte inspektion.

Det procentuella antalet utländska arbetstagare som inte har rätt arbeta och som upptäcktes vid övervakningen har ökat något från år 2019. Fokus i övervakningen har under de senaste åren i allt högre grad legat på sådana objekt där arbetsgivarna har brister i tillämpningen av arbetslagstiftningen och därmed också i säkerställandet av arbetsrätten. Inriktningen av tillsynen på problemobjekt förklarar det stora antalet utlänningar som vid kontroller visat sig inte har rätt att arbeta. Detta visar samtidigt att fokus för tillsynen har varit lyckad. Men inom till exempel byggbranschen arbetar allt mer utlänningar utan arbetsrätt, vilket innebär att förändringarna i tillsynsobservationerna relaterade till arbetsrätten inte enbart kan förklaras med inriktningen av övervakningen, utan de tyder också på en förändring inom branschen.

Brister i minimianställningsvillkoren för utländska arbetstagare

Ett annat viktigt område för Södra Finlands utlänningsövervakning är tillsynen över att minimianställningsvillkoren uppfylls för utländska arbetstagare. Där bedöms om arbetsgivare iakttar arbetslagstiftningen i Finland när arbetstagare anställs. Under 2020 övervakades även efterlevnaden av förbudet mot diskriminering. Vad gäller utlänningsövervakningen innebär förbjudet mot diskriminering i synnerhet att ingen får diskrimineras på grund av ursprung eller medborgarskap. Flest förpliktelser som gäller förbjudet mot diskriminering ålades inom restauranbranschen, i upp till 27 procent av inspektionerna inom restaurangbranschen.

I Södra Finland upptäcktes många brister gällande uppfyllandet av arbetstagarnas minimianställningsvillkor. Brister förekom särskilt gällande efterlevnad av lönebestämmelser i allmänt bindande kollektivavtal. Mest brister upptäcktes inom bygg- och restaurangbranscherna. Inom byggbranschen upptäcktes brister relaterade till bestämmelserna om avlöning i det allmänt bindande kollektivavtalet vid 65 procent av inspektionerna, medan brister i avlöningen i restaurangbranschen förekom i över 86 procent av inspektionerna. Även inom städbranschen upptäcktes lönerelaterade brister i över 30 procent av inspektionerna, i vilka detta övervakades (figur 3). Mest brister förekom i utbetalningen av tillägg enligt kollektivavtalet.

De största bristerna rörande bestämmelserna om löner i allmänt bindande kollektivavtal gällde nivån på utbetald grundlön och olika tillägg. Det fanns dock vissa skillnader mellan branscherna – till exempel inom byggbranschen överskred grundlönen till utländska arbetstagare miniminivån i ett allmänt bindande kollektivavtal oftare än inom restaurang- eller städbranschen. Å andra sidan observerades många brister i utbetalning av olika tillägg i dessa branscher. Arbetsgivarförbundet informerades om de företag som tillhör arbetsgivarförbundet och hos vilka det förekom brister i utbetalningen av kollektivavtalsenlig lön.

En svår uppgift för utlänningsövervakningen är fortfarande utredning av de utländska arbetstagarnas faktiska arbetstid. Vid många av inspektionerna som gjordes 2020 upptäcktes att arbetsgivaren inte haft bokföring enligt arbetstidslagen. Då är det svårt för en inspektör att få en uppfattning om de faktiska minimianställningsvillkoren, eftersom den lön som ska betalas ut till anställda inte kan jämföras med de faktiska arbetstimmarna. Brister relaterade till arbetsbokföringen enligt arbetstidslagen upptäcktes mest inom restaurangbranschen, där så gott som 80 % av de inspekterade företagen hade sådana brister.

Inom restaurangbranschen framhävdes också bristerna i arbetsskiftsförteckningar, sådana upptäcktes i 77 % av inspektionerna. Även inom andra branscher fanns det en hel del brister i arbetstidsbokföringen. Inom byggbranschen hade 58 % av de inspekterade företagen brister i arbetstidsbokföringen och inom städbranschen 15 %.

Vid inspektionerna förekom också situationer där det uppgavs till inspektören att den person som arbetade på objektet inte var anställd av arbetsgivaren. I sådana fall kan inspektören dock utifrån inspektionsobservationerna anse att kriterierna för ett anställningsförhållande uppfylldes för den person som arbetar på objektet. En stor del av observationerna gällde inspektioner inom restaurangbranschen. En del av observationerna förklaras av att allt fler oanmälda inspektioner görs, varvid man bättre får en bild av vad som faktiskt sker på arbetsplatsen. Bättre möjligheter för arbetarskyddsmyndigheten att få information har varit till nytta vid utredningen av situationer. Med hjälp av andra myndigheters information går det ofta exempelvis att kontrollera om en arbetstagare någon gång har arbetat för arbetsgivaren och skatt för denna lön har betalats. År 2020 har en instruktion getts vid 9 inspektioner rörande kännetecknen för ett anställningsförhållande.

Det finns många brister i efterlevnaden av minimianställningsvillkoren för utstationerade arbetstagare

I utlänningsövervakningen i Södra Finland gjordes 26 inspektioner i företag som utstationerar arbetstagare till Finland 2020. Av inspektionerna gällande utstationerade arbetstagare gjordes de flesta inom byggbranschen. I inspektionerna av utstationerande företag upptäcktes en hel del brister, till exempel var avlöningen i ordning endast för cirka var tredje utstationerad arbetstagare.

Inom ramen för lagen om utstationering av arbetstagare som trädde i kraft 2016 är det möjligt att påföra en administrativ försummelseavgift i de fall bestämmelserna i lagen har överträtts.

Få asylsökanden påträffades

I utlänningsövervakningen i Södra Finland påträffades en hel del asylsökande 2017 och 2018. Under 2017 påträffades i samband med tillsynen över 200 asylsökanden på cirka hundra arbetsplatser, och under 2018 ökade antalet till något över 260 asylsökande på över 110 arbetsplatser. År 2019 sjönk antalet asylsökanden till 219 på 65 olika arbetsplatser och år 2020 sjönk antalet asylsökanden ytterligare och vid inspektionerna påträffades så lite som 45 asylsökanden på 19 arbetsplatser. Ändringen har med andra ord varit avsevärd. Ändringen förklaras av att antalet asylsökanden som kommer till Finland har minskat under de senaste åren och att tidigare års asylansökningar har handlagts. Flest asylsökande påträffades år 2020 inom städbranschen.

Lagen om beställaransvar bekämpar grå ekonom

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland

Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för övervakningen av lagen om beställaransvar (1233/2006) i hela Finland. Syftet med lagen om beställaransvar är att främja en jämbördig konkurrens mellan företag och iakttagandet av arbetsvillkoren. Lagen ger beställare en möjlighet att säkerställa att dess underleverantörer och avtalspartner som tillhandahåller hyrd arbetskraft fullgör sina lagstadgade skyldigheter. Utöver skatter och avgifter omfattar skyldigheterna bland annat pensionsförsäkring av arbetstagare.

Efterlevnaden av beställarens utredningsansvar övervakas genom inspektioner

År 2020 riktades övervakningen i synnerhet mot byggbranschen, industrin, logistiken och objekt inom städ- och fastighetsbranschen. Under hela året gjordes knappt 800 beställaransvarsinspektioner, av vilka 744 var färdiga 1.3.2021. Med beställaransvarsinspektionerna övervakades efterlevnaden av utredningsskyldigheten hos sammanlagt cirka 2 700 avtalspartner, antingen i avtalen om användning av hyrt arbete eller i avtalen om arbete som baserar sig på underleverans. (figur 1)

År 2020 betonades utnyttjande av information i beställaransvarsövervakningen och i myndighetssamarbetet, eftersom inspektioner inte kunde göras på plats på samma sätt som under tidigare år. Myndighetsinformation utnyttjades i omfattande grad såväl i valet av övervakningsobjekt som i enskilda övervakningsfall. I synnerhet användes uppgifter om entreprenader och arbetstagare inom byggbranschen och fullgöranderapporter från Enheten för utredning av grå ekonomi. Utnyttjandet av myndighetsuppgifter har gjort det möjligt att rikta kontrollen mer exakt till sådana underleveransavtal och avtal om hyrd arbetskraft i vilka det företag som utför arbetet har försummat att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.

På grund av den situation som ändrades hastigt efter mars 2020, satsade man i övervakningen av beställaransvaret vid sidan om inspektioner också på andra påverkansmetoder. Information förmedlades till arbetsplatserna bland annat med kommunikationsmetoder och genom att ordna olika stora webbevenemang, med vilka ett stort antal företag nåddes.

Sammanfattning av övervakningsresultaten 2020

I de inspektioner som färdigställdes under året hade utredningsskyldigheten för beställare fullgjorts på det sätt som förutsätts av lagen vid 130 inspektioner, av vilka 88 gällde byggbranschen. Trots att medvetenheten om beställarens ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft inom byggbranschen är bättre än inom andra branscher, finns det fortfarande, i synnerhet i fråga om långa underleveranskedjor, brister i efterlevnaden av minimikraven i lagen.

Arbetarskyddsmyndigheten kan ge anvisningar eller påföra beställaren en försummelseavgift om lagstridigheter upptäcks. Drygt 1 200 anvisningar gavs. Mest anvisningar riktades mot utländska beställare. Näst mest anvisningar gavs vid inspektioner av företag inom byggbranschen och inspektioner av industriföretaget. (figur 2)

Utnyttjandet av myndighetsinformation syntes i de inspektioner som ledde till fortsatta åtgärder. Påförande av en försummelseavgift har övervägts i 52 fall, av vilka myndighetsinformation utnyttjats i valet av 36 inspektionsobjekt. Oftast beslöt man sig för att överväga påförande av en försummelseavgift för utländska beställare och vid inspektioner av företag inom byggbranschen. (figur 3)

Försummelseavgift kan påföras om beställaren har:

1. försummat utredningsskyldigheten,

Förhöjd försummelseavgift kan påföras om beställaren har:

2. ingått avtal om arbete som avses i lagen om beställaransvar med en näringsidkare som meddelats näringsförbud i enlighet med lagen om näringsförbud (1059/1985) eller med ett företag vars bolagsman eller styrelseledamot eller vars verkställande direktör eller någon annan person i därmed jämförbar ställning inom bolaget har meddelats näringsförbud, eller

3. ingått ett i lag om beställaransvar avsett avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.

I största delen av fallen är grunden för prövningen av försummelseavgifter försummelse av utredningsskyldigheten. I fyra fall av inspektioner under år 2020 övervägdes påförande av försummelseavgifter på grund av att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter som avtalspart och arbetsgivare. I varje fall har ett eller flera utländska företag utgjort avtalspart. I dessa fall finns det ofta omständigheter som tyder på undermåliga löner och underprissättning.

I övervakningen har man därtill observerat att antalet enskilda näringsidkare hos de utländska företagen i viss mån ökat i underleveranskedjorna. Det är inte alltid möjligt att med övervakningsmetoder få full visshet om huruvida det handlar om verkligt företagsarbete eller så kallade falska egenföretagare (i övriga Europa används benämningen bogus self-employment för fenomenet). Falskt egenföretagande ger möjlighet att kringgå arbetsgivarskyldigheterna och den person som utför arbetet vet inte ens alltid själv att hen är en företagare. I värsta fall kan det handla om arbetsbaserad människohandel eller så kan dessa fall vara förknippade med också andra lindrigare kännetecken för diskriminering.


Arbetspensionsförsäkringarna sköts fortfarande väl

Källa: Pensionsskyddscentralen

En av Pensionsskyddscentralens (PSC) lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Man främjar en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi genom att ställa arbetsgivare och företagare i en jämlik position när det gäller försäkringsskyldigheterna. Övervakningen av försäkringen stöder också pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. Genom övervakningen säkerställer PSC också att arbetstagarna och företagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem.

Övervakning av arbetsgivarnas pensionsförsäkring

Arbetsgivarna fullgör i regel sin pensionsförsäkringsskyldighet väl. Resultaten av övervakningen av arbetspensionsförsäkringen har varit rätt jämna under de senaste åren (figur 1). Den lönesumma som saknas i försäkringarna sjönk dock som väntat 2020 jämfört med tidigare år. År 2020 fokuserade övervakningen mer på företagarna, i synnerhet mindre företag.

Från figur 2 framgår siffror över övervakningen av arbetsgivarnas pensionsförsäkring. År 2020 utredde PSC:s övervakning riktigheten av pensionsförsäkringen noggrannare för totalt 7 400 arbetsgivare. Felaktigheterna i försäkringen gällde ca 1 278 arbetsgivare och 8 000 arbetstagare. 

Några större förändringar har inte inträffat i övervakningssiffrorna.

Övervakning av företagarnas pensionsförsäkring

Från figur 3 går det att se att år 2020 granskades 8 430 företagare närmare. År 2020 riktades övervakningen exceptionellt mot uppgifterna från två skatteår (2018 och 2019). Därför fanns det fler övervakade företagare än normalt, vilket resulterade i att ett större antal försäkringar tecknades. De nya försäkringarna innehåller de försäkringar som företagarna själva tecknade under övervakningen och de försäkringar som PSC tvångstecknade för företagare.

PSC får årligen av Skatteförvaltningen för övervakning av försäkringar tillgång till skatteuppgifter för totalt ca 175 000 yrkesutövare och rörelseidkare samt delägare i näringssammanslutning. Dessa uppgifter jämförs med FöPL-försäkringsuppgifter.


Orsaken till att försäkring saknas är ofta okunnighet 

Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK)

Arbetsgivare ska försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Skyldigheten att ta en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring uppstår om den arbetsinkomst som betalas ut till alla anställda överstiger 1 300 euro per kalenderår.

Olycksfallsförsäkringscentralens (TVK) tillsynsskyldighet baserar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.  TVK:s massövervakning riktas mot alla arbetsgivare i Finland, och den började 2016.

Olycksfallsförsäkringscentralens övervakningsärenden har ökat årligen.  Försummelser beror ofta på okunnighet om försäkringsskyldigheten och grunderna för den, till exempel när det gäller skillnaden mellan anställningsförhållande och företagande samt inkomst- och åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. 

Under 2020 började Olycksfallsförsäkringscentralen använda inkomstregistret som informationskälla och löneuppgifter erhölls månatligen i stället för i form årliga uppgifter. Tack vare detta och systemutvecklingsarbete kunde tillsynen hänföras till flera arbetsgivare.

Inom tillsynen upptäcktes att det fanns brister i anmälningar till inkomstregistret och att alla inte alltid kom ihåg att anmäla till exempel FöPL-uppgifter. Inom tillsynen undersöktes och informerades ett avsevärt antal arbetsgivare som lämnat in bristfälliga anmälningar. Detta förklarar det stora antalet undersökta fall i förhållande till antalet försummade fall.

I försäkringsregistret som upprätthålls av Olycksfallsförsäkringscentralen fanns också felaktigheter, vilket också delvis förklarar antalet undersökta fall (figur 1).

De arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten bildar en heterogen grupp, som utöver finländska företag omfattar utländska företag och hushållsarbetsgivare (figur 2). 

Företagen verkar ofta i olika branscher sedan flera år tillbaka, och deras omsättning är för det mesta under 400 000 euro. Handel blev den största branschen, men skillnaden var liten jämfört med de övriga branscherna. Diagram 3 omfattar inte hushållsarbete, som främst handlade om barn- och hemvård eller sanering och byggande.


Utkomstskyddet för arbetslösa finansieras med premier för arbetslöshetsförsäkringen

Källa: Sysselsättningsfonden

Sysselsättningsfonden finansierar arbetslöshetsskyddet, påför och tar ut arbetslöshetsförsäkringspremier samt beviljar vuxenutbildningsförmåner.

Arbetsgivaren och arbetstagaren har en lagstadgad skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivaren innehåller löntagarens andel av arbetstagarna i samband med varje löneutbetalning samt anmäler de utbetalda lönerna till inkomstregistret. Sysselsättningsfonden påför på basis av de löneuppgifter som anmälts till inkomstregistret arbetsgivaren arbetslöshetsförsäkringspremier för betalning.

Sysselsättningsfonden övervakar att arbetsgivare fullgör sina arbetslöshetsförsäkringsskyldigheter och anmäler korrekta löneuppgifter som grund för premierna. Sysselsättningsfonden samarbetar med Skatteförvaltningen, de övriga myndigheterna, Pensionsskyddscentralen (PSC) och Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK). I övervakningen använder man uppgifter från andra myndigheter, till exempel från Skatteförvaltningen, och jämför dem med uppgifter som arbetsgivaren anmält. I och med att inkomstregistret tagits i bruk baserar sig övervakningen i huvudsak på de uppgifter som anmälts till inkomstregistret.

Sysselsättningsfonden är i kontakt med arbetsgivaren, om det på basis av de uppgifter som erhållits i övervakningen verkar som att de löner som anmälts som grund för arbetslöshetsförsäkringspremien är felaktiga, eller arbetsgivaren har försummat sin betalningsskyldighet helt och hållet. Samråd med arbetsgivaren kan leda till påförande av en tilläggsavgift.

Största delen av försummelserna och felen i anmälningarna beror på mänskliga misstag. Fel uppkommer i synnerhet vid anmälan om företagares och delägares löner samt i andra situationer som gäller förutsättningar för betalningsskyldigheten. Sysselsättningsfonden strävar efter att förebygga fel anmälan genom att ge arbetsgivare instruktioner och råd i frågor gällande betalningsskyldigheter och anmälningar.

År 2020 klarade Sysselsättningsfonden av att trots coronaläget sköta sitt övervakningsuppdrag smidigt med tanke på förhållandena. Övervakningen fokuserade på övervakning av tidigare försäkringsår. För närvarande är det ännu för tidigt att på ett heltäckande sätt bedöma vilken effekt coronaläget har på försummelse att betala arbetslöshetsförsäkringspremier och felaktiga anmälningar.