Arbetsgivare och beställaransvar

Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Olycksfallsförsäkringscentralen | Sysselsättningsfonden

Totalitet av förpliktelserna och tillsynen

Regionförvaltningsverket övervakar utlänningars arbete i Finland

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdena för arbetarskyddet

År 2021 genomförde ansvarsområdena för arbetarskyddet 1 617 inspektioner hos företag som använder utländsk arbetskraft i Finland. Med dessa inspektioner bedömdes det bland annat om arbetsgivarna har förvissat sig om deras utländska arbetstagares rätt att arbeta i Finland och om arbetsgivarna har iakttagit Finlands tvingande arbetslagstiftning i fråga om minimivillkoren för utländska arbetstagares anställningsförhållande. Syftet med övervakningen är att trygga en jämlik och rättvis arbetsmarknad för alla och lika konkurrensvillkor för företagen.

Under år 2021 gjordes såväl oanmälda inspektionsräder som företagsinspektioner. Inspektionerna gjordes också som dokumentinspektioner. Av utlänningsinspektionerna gjordes flest inspektioner inom inkvarterings- och förplägnadsbranschen (26 %) och byggbranschen (21 %). Inspektioner gjordes också bland annat inom jordbruk (10 %), städbranschen (7 %) och industrin (4 %) (figur 1).

I övervakningsobjekten upptäcktes ofta arbetstagare utan rätt att arbeta

Vid de inspektioner inom utlänningsövervakningen vilka gjordes av ansvarsområdena för arbetarskyddet, i vilka utländska arbetstagares arbetsrätt bedömdes, hade var femte arbetsplats minst en utländsk arbetstagare utan rätt att utföra arbetet i fråga i Finland.

Inom byggbranschen upptäcktes vid så gott som var tredje inspektion där rätten att arbeta bedömdes utländska arbetstagare utan arbetsrätt. I övervakningen av städbranschen upptäcktes å sin tur vid var fjärde inspektion åtminstone en utländsk arbetstagare utan arbetsrätt. Inom inkvarterings- och förplägnadsbranschen upptäcktes arbetstagare utan rätt att arbeta vid var tionde inspektion (figur 2).

Fokus i övervakningen har under de senaste åren i allt högre grad legat på sådana objekt där arbetsgivarna har brister till exempel i säkerställandet av arbetsrätten enligt utlänningslagen. Inriktningen av tillsynen på problemobjekt förklarar det stora antalet utlänningar som vid inspektionerna visat sig sakna rätt att arbeta. Detta visar samtidigt att fokus för övervakningen har varit framgångsrik. Inom till exempel byggbranschen arbetar å andra sidan allt mer utlänningar utan arbetsrätt, vilket innebär att förändringarna i övervarningsobservationerna relaterade till arbetsrätten inte enbart kan förklaras med inriktningen av övervakningen, utan de tyder också på en förändring inom branschen.

Brister i minimianställningsvillkoren för utländska arbetstagare

Ett annat viktigt område i utlänningsövervakningen är övervakning av att minimianställningsvillkoren uppfylls för utländska arbetstagare. Vid övervakningen av minimivillkoren i ett anställningsförhållande bedöms det om arbetsgivaren vid avlöningen av sina arbetstagare till exempel iakttar arbetstids- och arbetsavtalslagen i Finland och om arbetsgivaren iakttagit bestämmelserna om avlöning i det allmänt bindande kollektivavtalet för branschen när det gäller egna utländska arbetstagare.

I utlänningsövervakningen upptäcktes många brister i uppfyllandet av arbetstagarnas minimianställningsvillkor. Det fanns brister i iakttagandet av det allmänt bindande kollektivavtalet i synnerhet i fråga om avlöningen. Vid övervakningen konstaterades brister i nästan hälften av inspektionerna, i vilka efterlevnaden av det allmänt bindande kollektivavtalet bedömdes. Mest brister konstaterades inom bygg- och restaurangbranscherna, där brister framkom i omkring 65 procent av inspektionerna. Också inom jordbruksbranschen upptäcktes lönerelaterade brister i så gott som 50 procent av inspektionerna där detta övervakades (figur 3).

De största bristerna rörande bestämmelserna om löner i det allmänt bindande kollektivavtalet gällde nivån på den utbetalda grundlönen och olika tillägg. Det fanns dock vissa skillnader mellan branscherna – till exempel inom byggbranschen överskred grundlönen till utländska arbetstagare miniminivån i ett allmänt bindande kollektivavtal oftare än inom restaurang- eller städbranschen. Å andra sidan observerades många brister i utbetalning av olika tillägg i dessa branscher. Arbetsgivarförbundet informerades om de företag som tillhör arbetsgivarförbundet och hos vilka det förekom brister i utbetalningen av kollektivavtalsenlig lön.

Under 2021 övervakades även efterlevnaden av förbudet mot diskriminering i anknytning till avlöningen. Vad gäller utlänningsövervakningen innebär förbjudet mot diskriminering i synnerhet att ingen får diskrimineras i avlöningen på grund av ursprung eller medborgarskap. År 2021 meddelades förpliktelser i anknytning till förbudet mot diskriminering i 10 procent av de inspektioner där efterlevnaden av förbudet mot diskriminering bedömdes.

Många brister i avlöningen av utstationerade arbetstagare

I utlänningsövervakningen av ansvarsområdena för arbetarskyddet gjordes 140 inspektioner i företag som utstationerar arbetstagare till Finland år 2021. Övervakningen av utstationerande företag genomförs huvudsakligen som dokumentinspektioner och många av dessa inspektioner har inte slutförts först år 2022. Övervakningen av de utstationerande företagen gällde övervakningen av att minimivillkoren för anställningsförhållandet uppfylls för att förebygga utnyttjande av arbetskraft och de skyldigheter för det utstationerande företaget för vilka försummelseavgift kan påföras.

Av inspektionerna gällande utstationerade arbetstagare gjordes de flesta inom byggbranschen och industrin. I inspektionerna av utstationerande företag upptäcktes en hel del brister, till exempel i mindre av hälften av inspektionerna var avlöningen av utstationerade arbetstagare i ordning. Dessutom har man med 120 inspektioner under år 2021 också övervakat beställarskyldigheterna hos utstationerande företag.

Lagen om beställaransvar bekämpar grå ekonom

Källa: Regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för arbetarskydd i Södra Finland

Ansvarsområdet för arbetarskyddet vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland ansvarar för övervakningen av lagen om beställaransvar (1233/2006) i hela Finland. Syftet med lagen om beställaransvar är att främja en jämbördig konkurrens mellan företag och iakttagandet av arbetsvillkoren. Lagen ger beställare en möjlighet att säkerställa att dess underleverantörer och avtalspartner som tillhandahåller hyrd arbetskraft fullgör sina lagstadgade skyldigheter. Utöver skatter och avgifter omfattar skyldigheterna bland annat pensionsförsäkring av arbetstagare.

Efterlevnaden av beställarens utredningsansvar övervakas genom inspektioner

År 2021 riktades övervakningen i synnerhet mot byggbranschen, industrin, logistiken och objekt inom städ- och fastighetsbranschen. År 2021 utfördes sammanlagt 1 160 inspektioner av beställaransvar, varav 1 120 var klara den 22 februari 2022. Med beställaransvarsinspektionerna övervakades efterlevnaden av utredningsskyldigheten hos sammanlagt cirka 3 800 avtalspartner, antingen i avtalen om användning av hyrt arbete eller i avtalen om arbete som baserar sig på underleverans. (figur 1)

År 2021 betonades utnyttjande av information i beställaransvarsövervakningen och i myndighetssamarbetet, eftersom inspektioner inte kunde göras på plats på samma sätt som under tidigare år. Myndighetsinformation utnyttjades i omfattande grad såväl i valet av övervakningsobjekt som i enskilda övervakningsfall. I synnerhet användes uppgifter om entreprenader och arbetstagare inom byggbranschen och fullgöranderapporter från Enheten för utredning av grå ekonomi. Utnyttjandet av myndighetsuppgifter har gjort det möjligt att rikta kontrollen mer exakt till sådana underleveransavtal och avtal om hyrd arbetskraft i vilka det företag som utför arbetet har försummat att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter.

Vid övervakningen av beställaransvaret fortsatte man vid sidan av inspektioner även satsningen på andra påverkansmetoder 2021. Information förmedlades till arbetsplatserna bland annat med kommunikationsmetoder och genom att ordna olika stora webbevenemang, med vilka ett stort antal företag nåddes.

Sammanfattning av övervakningsresultaten 2021

I de inspektioner som utfördes hade utredningsskyldigheten för beställare fullgjorts på det sätt som förutsätts av lagen vid 218 inspektioner, av vilka 166 gällde byggbranschen. Trots att medvetenheten om beställarens ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft inom byggbranschen är bättre än inom andra branscher, finns det fortfarande, i synnerhet i fråga om långa underleveranskedjor, brister i efterlevnaden av minimikraven i lagen.

Arbetarskyddsmyndigheten kan ge anvisningar eller påföra beställaren en försummelseavgift om lagstridigheter upptäcks. Drygt 1 700 anvisningar gavs. Mest anvisningar riktades mot utländska beställare. Näst mest anvisningar gavs vid inspektioner av företag inom byggbranschen och inspektioner av industriföretaget. (figur 2)

Utnyttjandet av myndighetsinformation syntes i de inspektioner som ledde till fortsatta åtgärder. Påförande av en försummelseavgift har övervägts i 75 fall, av vilka den myndighetsinformation som erhållits utifrån rätten att få information utnyttjats i valet av två tredjedelar av inspektionsobjekten. Oftast beslöt man sig för att överväga påförande av en försummelseavgift för utländska beställare och vid inspektioner av företag inom byggbranschen. (figur 3)

Försummelseavgift kan påföras om beställaren har:

1. försummat utredningsskyldigheten,

Förhöjd försummelseavgift kan påföras om beställaren har:

2. ingått avtal om arbete som avses i lagen om beställaransvar med en näringsidkare som meddelats näringsförbud i enlighet med lagen om näringsförbud (1059/1985) eller med ett företag vars bolagsman eller styrelseledamot eller vars verkställande direktör eller någon annan person i därmed jämförbar ställning inom bolaget har meddelats näringsförbud, eller

3. ingått ett i lag om beställaransvar avsett avtal trots att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare.

I största delen av fallen är grunden för prövningen av försummelseavgifter försummelse av utredningsskyldigheten. I 9 fall av inspektionerna under 2021 övervägdes påförande av en försummelseavgift på grund av att beställaren måste ha känt till att den andra avtalsparten inte haft för avsikt att fullgöra sina lagstadgade betalningsskyldigheter såsom avtalspart och arbetsgivare. I varje fall har ett eller flera utländska företag utgjort avtalspart. I dessa fall finns det ofta omständigheter som tyder på undermåliga löner och underprissättning.

I övervakningen har man därtill observerat att antalet enskilda utländska näringsidkare har fortsatt att öka i underleveranskedjorna. Det är inte alltid möjligt att med övervakningsmetoder få full visshet om huruvida det handlar om verkligt företagsarbete eller så kallade falska egenföretagare (i övriga Europa används benämningen bogus self-employment för fenomenet). Falskt egenföretagande ger möjlighet att kringgå arbetsgivarskyldigheterna och den person som utför arbetet vet inte ens alltid själv att hen är en företagare. I värsta fall kan det handla om arbetsbaserad människohandel eller så kan dessa fall vara förknippade med också andra lindrigare kännetecken för diskriminering.


Arbetspensionsförsäkringarna sköts fortfarande väl

Källa: Pensionsskyddscentralen

En av Pensionsskyddscentralens (PSC) lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL). Man främjar en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi genom att ställa arbetsgivare och företagare i en jämlik position när det gäller försäkringsskyldigheterna. Övervakningen av försäkringen stöder också pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet. Genom övervakningen säkerställer PSC också att arbetstagarna och företagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem.

Övervakning av arbetsgivarnas pensionsförsäkring

I allmänhet fullgör arbetsgivarna sin pensionsförsäkringsskyldighet väl, men i samband med kontroller hittade PSC brister i pensionsförsäkringar inom nästan alla branscher. Den lönesumma som saknades i försäkringarna sjönk 2021 och 2020 jämfört med tidigare år (figur 1). Arbetsgivarna har sedan 2019 anmält löneuppgifterna till inkomstregistret. Tidigare anmäldes de till flera olika instanser, såsom pensionsbolag. Förändringen i anmälningssättet har sannolikt minskat antalet oavsiktliga fel, och därmed har den lönesumma som saknats i försäkringarna minskat.

Från figur 2 framgår siffror över övervakningen av arbetsgivarnas pensionsförsäkring. År 2021 utredde PSC:s övervakning riktigheten av pensionsförsäkringen noggrannare för totalt 6 240 arbetsgivare. Felaktigheterna i försäkringen gällde ca 1 100 arbetsgivare och 6 160 arbetstagare. 

Övervakning av företagarnas pensionsförsäkring

Av figur 3 framgår att 4 000 företagare blev föremål för en närmare granskning och att 850 försäkringar tecknades 2021. De nya försäkringarna innehåller de försäkringar som företagarna själva tecknade under övervakningen och de försäkringar som PSC tvångstecknade för företagare. Siffrorna om övervakningen av företagares pensionsförsäkringar har länge varit på samma nivå. Ett undantag är 2020, då kontroller utfördes utifrån uppgifter om två skatteår (2018 och 2019). Därför kontrollerades fler företagare än normalt.

PSC får årligen av Skatteförvaltningen för övervakning av försäkringar tillgång till skatteuppgifter för totalt ca 180 000 yrkesutövare och rörelseidkare samt delägare i näringssammanslutning. Dessa uppgifter jämförs med FöPL-försäkringsuppgifter.


Orsaken till att försäkring saknas är ofta okunnighet 

Källa: Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK)

Arbetsgivare ska försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Skyldigheten att ta en arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring uppstår om den arbetsinkomst som betalas ut till alla anställda överstiger 1 300 euro per kalenderår.

Olycksfallsförsäkringscentralens (TVK) tillsynsskyldighet baserar sig på lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.  TVK:s massövervakning riktas mot alla arbetsgivare i Finland, och den började 2016.

I och med utnyttjandet av uppgifter i inkomstregistret från och med 2020 har TVK:s tillsyn effektiviserats och uppdaterats avsevärt. Man kan snabbt ingripa i konstaterade försummelser. Olycksfallsförsäkringscentralens övervakningsärenden har ökat årligen.  Försummelser beror ofta på okunnighet om försäkringsskyldigheten och grunderna för den, till exempel när det gäller skillnaden mellan anställningsförhållande och företagande samt inkomst- och åldersgränsen för försäkringsskyldigheten. 

De arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten bildar en heterogen grupp, som utöver finländska företag omfattar utländska företag och hushållsarbetsgivare. Företagen verkar ofta i olika branscher sedan flera år tillbaka, och deras omsättning är för det mesta under 400 000 euro.


Utkomstskyddet för arbetslösa finansieras med premier för arbetslöshetsförsäkringen

Källa: Sysselsättningsfonden

Sysselsättningsfonden finansierar arbetslöshetsskyddet, påför och tar ut arbetslöshetsförsäkringspremier samt beviljar vuxenutbildningsförmåner.

Arbetsgivaren och arbetstagaren har en lagstadgad skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Arbetsgivaren innehåller löntagarens andel av arbetstagarna i samband med varje löneutbetalning samt anmäler de utbetalda lönerna till inkomstregistret. Sysselsättningsfonden påför på basis av de löneuppgifter som anmälts till inkomstregistret arbetsgivaren arbetslöshetsförsäkringspremier för betalning. Löneuppgifterna i inkomstregistret har använts som grund för fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremier sedan 1.1.2019.

Sysselsättningsfonden övervakar att arbetsgivare fullgör sina arbetslöshetsförsäkringsskyldigheter och anmäler korrekta löneuppgifter som grund för premierna. I övervakningen används uppgifter som erhålls från inkomstregistret och från andra myndigheter, till exempel Skatteförvaltningen, och dessa jämförs med de uppgifter som arbetsgivaren anmält.

Sysselsättningsfonden är i kontakt med arbetsgivaren, om det på basis av de uppgifter som erhållits i övervakningen verkar som att de löner som anmälts som grund för arbetslöshetsförsäkringspremien är felaktiga, eller arbetsgivaren har försummat sin betalningsskyldighet helt och hållet. Samråd med arbetsgivaren kan leda till påförande av en tilläggsavgift.

Sysselsättningsfonden strävar efter att förebygga felaktig anmälan genom att ge arbetsgivarna instruktioner och råd i frågor gällande betalningsskyldigheter och anmälan om löneuppgifter i inkomstregistret.

Sidan har senast uppdaterats 11.4.2022