Lägesbild

Förändringar i den operativa miljön upptäcks snabbt i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Publiceringsdatum 16.5.2022

Kriget i Ukraina och den därav följande flyktingströmmen kan leda till att redan befintligt arbetsrelaterat missbruk ökar, till exempel utnyttjande av arbetskraft, användning av svart arbetskraft och till och med människohandel. Myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi bedömer att personer i en svagare ställning är utsatta för missbruk. De internationella sanktionerna ökar myndigheternas tillsyn som gäller alla aktörer.

I början av 2022 genomförde myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet en enkät för att kartlägga förändringar i den operativa miljön. Med hjälp av enkäten har man undersökt myndigheternas åsikter och iakttagelser om förändringar i den operativa miljön i fråga om grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt i bekämpningen av dem. Helhetsbilden av aktuella fenomen består av flera delområden och förenar olika myndigheters synpunkter.  Svaga signaler kan vara ett tecken på ett nytt fenomen eller ett första symptom på en förändring som kan vara betydande i framtiden eller en ny sida av något gammalt.

Antalet lätt- och ensamföretagare ökar och har ofta drag som liknar arbete i anställningsförhållande

Myndigheterna har uppmärksammat att vissa arbetsgivare använder lättföretagande för att lägga ut arbetsgivarens skyldigheter på entreprenad, särskilt bland utländska arbetstagare. I dessa situationer motsvarar de faktiska förhållandena för den som är företagare eller lättföretagare ett anställningsförhållande. Den som utför arbetet kan tilldelas arbetsobjekt, arbetstider, verktyg och andra redskap som behövs för arbetet på arbetsplatsen på uppdrag av uppdragsgivaren på samma sätt som arbetsgivaren. Den som utför arbetet har ofta inga andra uppdrag och är underställd uppdragsgivarens rätt att leda arbetet.

I alla situationer är inte ens arbetstagaren själv medveten om att hen är eller verkligen vill vara företagare. Vissa anställda kan tro att de undertecknat ett nytt arbetsavtal, trots att de facto varit ett uppdragsavtal för företagare. Arbetstagare som blivit sådana tvångsentreprenörer saknar ofta nödvändiga språkkunskaper. En arbetstagare har också kunnat anmälas som företagare retroaktivt, varvid arbetsgivaren har för avsikt att bland annat få arbetstagarnas pensionsavgifter som återbäring. I synnerhet inom byggsektorn, men även inom till exempel transportsektorn, har det förekommit tecken på företagande och påtvingat företagande. 

Vid gränsdragningar mellan företagande och anställning är det fråga om en prövning mellan genuint företagande å ena sidan och arbete i anställningsförhållande å andra sidan. Den rättsliga karaktären hos ett anställningsförhållande ska bedömas med hänsyn till de faktiska omständigheterna med tanke på utförandet av arbetet och ställningen för den som utför arbetet. Arrangemang i syfte att kringgå lagen omfattas inte av rättsskydd. Det finns också en hel del okunnighet och delvis felaktig information om bland annat vilken part som ska sköta de lagstadgade försäkringarna relaterade till arbetet.

Myndighetssamarbetet fokuserar allt mer på arbetsrelaterat utnyttjande

Utnyttjandet av utländsk arbetskraft kan utöver arbetsrelaterad exploatering även omfatta människohandel, ockerliknande utpressning och skyddspengar. Via uppehållstillståndsförfarande som är bundet till arbetsgivaren har arbetsgivaren kunnat påverka arbetstagarens rättigheter. En sådan arbetsgivare utnyttjar ofta också en utländsk arbetstagares bristfälliga språkkunskaper och okunnighet om finsk lagstiftning. Anställdas löner kan till exempel ha återkrävts eller överförts via faktureringsföretag till arbetsledarens eller delägarens bankkonto. Missbruk i anslutning till arbetsrelaterad exploatering förekommer i säsongsarbete men även i permanenta anställningar.

Allt fler fall av utnyttjande har dykt upp i offentligheten. De som har utsatts för missbruk har vågat berätta om missförhållanden när man har ingripit i missförhållanden på ett synligt sätt. Offer identifierar sig inte alltid som offer för brott eller vill eller vågar bidra till att utreda brottet. Arbetsrelaterad exploatering är allt oftare föremål för myndighetssamarbete, och myndigheterna kan också identifiera fenomenet bättre, men bekämpningen kräver också mer samarbete och informationsutbyte mellan myndigheterna. Nya former av arbete ger i bästa fall många människor nya arbetstillfällen, men det förekommer också olika negativa fenomen.

Kriget i Ukraina återspeglas redan i myndigheternas verksamhet

Myndigheterna följer utvecklingen av den internationella flyktingsituationen. Den ökande flyktingströmmen för med sig många nya typer av arbetskraft till olika branscher på den finländska arbetsmarknaden. Flyktingar kan ha ett ökat behov av inkomst, vilket gör dem särskilt utsatta för exploatering. Arbetssökande fokuserar på branscher där språkkunskaper inte är nödvändiga, såsom jordbruk samt hotell- och byggbranschen. Det arbete som erbjuds kan vara kortvarigt eller säsongsarbete där man observerat att tröskeln för utnyttjande av svart utländsk arbetskraft är låg. Bland arbetssökandena och arbetstagarna kan det också finnas professionella brottslingar från flera länder. Utöver exploateringen av arbetstagare och svart arbete ökar riskerna även för olika typer av bedrägerier i samband med insamlingar och andra former av stöd till flyktingar.

I och med kriget har sanktionerna mot Ryssland utvidgats, och brottsmisstankar relaterade till sanktionerna kan öka. Att kringgå sanktioner mot varor, personer och transporter kan leda till nya kriminella fenomen. Sanktionerna kräver stora myndighetsresurser. Enligt myndighetsbedömningar kan varor som omfattas av sanktioner också smugglas in i Ryssland, och man kan försöka kringgå sanktioner relaterade till finansiella transaktioner med hjälp av virtuella valutor. Det är möjligt att med hjälp av bulvaner bevara och importera egendom och tillgångar som omfattas av sanktioner till Europa.  Dokument- och verifikatförfalskningar för kringgående av sanktioner har redan upptäckts.

Kriget medför omfattande konsekvenser för importen av råvaror och livsmedel samt för priserna. Livsmedelsprodukter av dålig kvalitet eller förfalskade livsmedel kan komma ut på marknaden för att kompensera de brister som kriget orsakar när det gäller livsmedelsimporten. Den snabba uppgången i den allmänna prisnivån och energi-, bränsle- och råvarupriserna kan öka förekomsten av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för att minska andra kostnader för affärsverksamheten. Enligt myndigheterna kommer nedgången i den ryska ekonomin att få många konsekvenser, till exempel för brottsligheten i gränsområden.

Virtuella valutor och elektroniska betalningsplattformar medför risker 

Marknaden för virtuella valutor har vuxit under coronaviruspandemin. Myndigheterna konstaterar också att utnyttjandet av utländska virtuella banker för överföring av tillgångar har ökat. En aktör kan förfoga över hela två hundra olika virtuella valutor. Transaktioner med en virtuell valuta sker endast mellan transaktionsparterna, och därför är det svårare att spåra transaktioner än vid konventionella penningtransaktioner. Utredningar av transaktioner förutsätter internationella informationsförfrågningar, eftersom penningtransaktioner i allt högre grad sker via utländska bankkonton eller virtuella utländska banker. Med hjälp av virtuella valutor kan till exempel förmögenhet gömmas undan och socialförmåner som är större än rätten enligt den verkliga förmögenheten sökas.

För att kunna erbjuda användarvänliga elektroniska lösningar för plattformsekonomin krävs samma skyldigheter som för annan affärsverksamhet – relevanta tillstånd och anmälningar till myndigheterna. I den internationella referensramen finns det tecken på att företag som endast bedriver digital verksamhet försöker undvika nationell och internationell lagstiftning. Denna strategi kan bli allt vanligare inom en snar framtid. Den arbetsrättsliga ställningen för dem som arbetar via plattformar kan också vara oklar när arbetet inte är bundet till en fast plats eller arbetsutrustning. I takt med att näthandeln ökar, ökar också antalet utländska betalningsförmedlare samt penningöverförings- och förmedlingsplattformar, vilket leder till dröjsmål i myndigheternas tillgång till information.

Bättre identifiering av brott i livsmedelskedjan

Många brott har upptäckts i livsmedelskedjan, till exempel hälsobrott, marknadsföringsbrott, registeranteckningsbrott, industrirättsbrott, bedrägeribrott, miljöförstöring och biståndsbedrägerier. Livsmedelsbrottsligheten utgör ett omedelbart hot mot människors hälsa och säkerhet. Brott relaterade till livsmedelskedjan medför i allmänhet små sanktioner och en liten risk för att bli ertappad. Identifiering av brotten relaterade till livsmedelskedjan har förbättrats tack vare utbildning och en ökad medvetenhet, men det krävs ofta omfattande internationellt samarbete mellan myndigheter för att utreda fallen.

Professionell livsmedelstillverkning helt utanför livsmedelskontrollen har enligt observationer ökat under coronaviruspandemin. Livsmedel tillverkas ofta också i olämpliga lokaler. Livsmedel som tillverkas utanför tillsynen levereras till detaljhandeln för försäljning, och volymerna kan vara betydande. Verksamheten kan involvera svart arbetskraft och underlåtenhet att fullgöra arbetsgivarskyldigheter. Köpare av produkter kan ofta inte upptäcka brott relaterade till livsmedelskedjan.

Smuggling och försäljning av smugglade produkter är allt mer professionell

Det minskade resandet har påverkat smugglingen av högt beskattade varor, och importen och försäljningen av dessa produkter sker i allt högre grad på webben. Man beställer stora mängder alkoholdrycker via nätet, bland annat från Centraleuropa, och dryckerna förmedlas vidare i Finland. Brottslingar har i olaglig import särskilt utnyttjat kommersiell godstrafik samt post- och expressförsändelser. Smuggling involverar också finländska företag som förmedlar varor från Finland och EU-länder till den svarta marknaden i tredjeländer.  De personliga förmögenheter som ligger bakom företagen kan härröra från inkomster vars ursprung inte har kunnat utredas på ett tillförlitligt sätt, inkomster som inte har beskattats eller inkomster av brottslig verksamhet. 

Smugglingen av snus och försäljningen av relaterade produkter har blivit mer professionella, och aktörerna har ofta väldefinierade uppgifter i smugglingskedjorna. Verksamheten har också letts från utlandet, dit en del av vinningen av snusförsäljningen har överförts. Olaglig införsel av snus har observerats aktivt vid Finlands och Sveriges landgräns samt även i annan bilfärjetrafik. Snus har särskilt sålts i krypterade snusgrupper och andra försäljningsgrupper på det öppna nätet. Smugglingsverksamheten omfattar också skattebrott och olaglig införsel av varor.

Förändringar i den operativa miljön öppnar nya möjligheter för organiserad brottslighet

Myndigheterna har observerat att risken för oegentligheter relaterade till bidrag av aktörer inom den organiserade brottsligheten har ökat under coronavirusepidemin. Det finns också tecken på att den organiserade brottsligheten har trängt in i viktiga inköpskedjor, där köparen har behov av snabb tillgång till varorna. Verksamheten är ofta internationell och nätverkande.

Den organiserade brottsligheten är i stor utsträckning inblandad i olika typer av företagsverksamhet. Den infiltrerar välrenommerade företag och utnyttjar de distributionskanaler som den tillhandahåller för att föra in förfalskade eller olämpliga produkter på EU-marknaden. Små fraktpartier minskar risken för att åka fast. Brottslingarna använder experter inom olika områden i sin verksamhet samt utnyttjar täckföretag. I verksamheten används förfalskade faktureringskedjor samt cirkulering av varor och förtullningsdokument. Gärningsmännen försöker undvika myndighetsskyldigheter i fråga om företag, och verksamheten utnyttjas också för penningtvätt. Även stora intäkter, låg risk för gripande och lindrig straffpraxis lockar organiserade kriminella grupper till miljöbrott.

Läs mer om resultaten av enkäten Observationer av förändringar och fenomen i den operativa för myndigheter som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet på finska (PDF 383 kB)