Lägesbild

2023 | 2022

ilmiot.png

Övervakningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet har blivit svårare till följd av förändrade arbetsformer

Publiceringsdatum 20.5.2024

Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet orsakar årligen betydande inkomstbortfall för det finländska samhället. Myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet anser att de förändrade arbetsformerna och plattformsekonomin har påverkat övervakningsarbetet betydligt. I övervakningen har datamängden ökat, och framför allt antalet fall där felaktiga uppgifter har lämnats till myndigheterna har ökat. Myndigheternas roll förändras när det gäller rådgivning, handledning och övervakning samt fiskala uppgifter, men även i fråga om uppgifter som har samband med inre säkerhet. Brottslig verksamhet infiltreras ofta samhällets strukturer, till exempel så att den bedrivs i anslutning till en laglig företagsverksamhet. 

I början av 2024 genomförde myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet en enkät för att kartlägga förändringar i den operativa miljön. Med hjälp av enkäten har man undersökt myndigheternas och organisationernas åsikter och iakttagelser om förändringar i den operativa miljön i fråga om grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt i bekämpningen av dem. Lägesbilden av aktuella fenomen består av flera olika aspekter, där olika myndigheters åsikter kombineras för att ge en klarare bild av den miljö i vilken myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet arbetar i dag och inom den närmaste framtiden.

Tillsynsarbetet har förändrats till följd av förändrade arbetsformer

På arbetsmarknaden blir det allt vanligare att övergå från ett arbete i ett anställningsförhållande till ett företagararbete som är organiserat på andra sätt. Samtidigt har antalet missbruk som har samband med detta också ökat. De uppgifter som har samlats in vid utredningen av grå ekonomi och brottslighet är allt mer splittrade, vilket binder resurser för att utreda ärendena. Det har blivit svårare att utreda ansvaren, eftersom helheterna kan omfatta flera avtalsparter. Förskottsinnehållning på ersättningar som betalas ut för arbete i företagsverksamheten samt utsökning kringgås så att ersättningarna betalas ut i form av vinstandelar eller skulder till den som har utfört arbetet. Samarbetsavtal mellan företag och personer som utför arbetet också förmedlas och säljs vidare. Om försäljningen av avtal sker utanför en officiell verksamhet, riktas beskattningen av det arbete som har anmälts till myndigheterna samt socialförsäkringen till fel personer.

Enligt de brottsbekämpande myndigheternas bedömning har företagens försummelser att uppfylla lagstadgade skyldigheter ökat. Sådana är till exempel försummelser vid bokföring och anmälan om bokslut, avsaknad av uppgifter om förmånstagare och utlämnande av felaktiga ekonomiska data i olika sammanhang. Dessutom överträds de bestämmelser som styr en tillståndspliktig verksamhet och de villkor som myndigheten har ställt. Utifrån observationer har till exempel servering idkats med andra näringsidkares tillstånd. Bakom verksamheterna bedöms ligga en medveten verksamhet, där risken att åka fast och myndighetens möjligheter att ingripa också kartläggs. Enligt de brottsbekämpande myndigheterna har det i övervakningen även gjorts observationer om att behovet av myndigheter har ifrågasatts, vilket har återspeglats i kundernas uppförande gentemot myndigheten.

Information och dess tillförlitlighet – felaktig information utgör ett hot mot samhällets funktioner 

Till följd av de utmaningar som digitalisering, automation och tillförlighet av elektronisk identifiering medfört har möjligheterna till missbruk ökat i privata och offentliga tjänster. Allt fler handlingar behandlas i elektroniskt format, vilket gör att det är allt svårare att upptäcka förfalskningar. Användning av artificiell intelligens (AI) och andra motsvarande applikationer vid grå ekonomi och brottslighet kommer att vara en utmaning för alla myndigheter. AI kan användas vid förfalskningar, men möjligen även för att kartlägga olika kryphål och brister i lagstiftningen.

Om information med felaktigt innehåll lämnas till myndigheterna, kan den i myndighetsregistren omvandlas till myndighetsinformation. Inverkan av felaktig information mångfaldigas vid informationsdelning. Felaktig information visas till exempel i form av anmälningar om obefogade uppgifter till inkomstregistret. Dessutom korrigerar och makulerar företag inkorrekt uppgifter som de har lämnat till olika register. Företag kan avsiktligen lämna in ett stort antal obefogade anmälningar som leder till en överbelastning i myndigheternas arbete och kan försvåra övervakningen.  

Olika internationella förändringsfaktorer inverkar på kontrollmiljön

Internationella politiska förändringar och förändringar som gäller miljön medför nya situationer för myndigheterna. Krig och konflikter, inflation och klimatförändringar inverkar till exempel på handeln mellan företag, trafiken och människornas rörlighet. Förändringarna inverkar även på brottslingars verksamhetsmiljöer och handlingsmetoder. På grund av en försvårad tillgång till råvaror ökar till exempel risken att kringgå olika bestämmelser och tillverka förfalskade produkter. Gråzonen mellan laglig verksamhet och olaglig verksamhet blir allt större. De brottsbekämpande myndigheterna ska även kunna hantera arbetsbördan, som har ökat till följd av en kontinuerligt föränderlig verksamhetsmiljö.

Förändringarna i betalningen och logistiken samt ökningen i e-handeln kräver att myndigheterna ständigt ska reagera. Användningen av internationella nätbanker, betalterminaler, betalkort och virtuella valutor har ökat. Vid missbruk låter pengar cirkulera via olika betalningsförmedlare i syfte att göra det svårt att spåra dem. I samband med virtuella valutor används tjänster där syftet är att maskera tillgångarnas ursprung och destination. När företag grundas och konton öppnas i utlandet, anlitas professionella medhjälpare som tillhandahåller sina kunder skräddarsydda pakettjänster. Professionella medhjälpare har specialiserat sig på att använda nya betalningssätt för att dölja inkomster och tillgångar. I takt med att kanalerna för handel och betalning blir allt mer globala krävs det ofta ett internationellt samarbete mellan myndigheter. Det inhemska respektive internationella informationsutbytet har ökat, vilket har effektiviserat övervakningen.

Arbetsrelaterat utnyttjande är också grå ekonomi

Arbetsrelaterat utnyttjande snedvrider arbetsmarknaden och ger konkurrensfördelar till aktörer som handlar fel. Ett företags intjäningsmodell kan bygga på utnyttjandet av arbetstagare, om företaget inte betalar ut tillbörliga ersättningar till arbetstagarna. Behovet av utländsk arbetskraft höjer risken för ett ökat arbetsrelaterat utnyttjande. Riskerna ökar även till följd av behovet av flexibel och tillfällig arbetskraft, utläggning av tjänster på entreprenad och långa underleverantörskedjor. Utnyttjande av arbetstagare har särskilt förekommit i säsongsarbetet inom jordbruket, i byggandet och inom industrin, men även i restaurangbranschen, städbranschen och välmåendebranschen. Falskt egenföretagande och tvångsföretagande samt oklara rättsförhållanden har också utvidgat sig till nya branscher.

Utifrån myndigheternas observationer har skrivbordsföretag grundats i Europeiska unionens medlemsstater och utländsk arbetskraft förmedlas i företagens namn, till exempel till Finland. Bulvaner har registrerats som företagens bakgrundspersoner och i verksamheten används underleverantörskedjor i flera steg. Företag som förmedlar arbetskraft lurar arbetstagare med fejkade arbetsavtal som är helt felaktiga eller kopior av äkta avtal. Dessutom kan en person ha betalat förskott på en utlovad studieplats och, när personen har anlänt till Finland, har det framkommit att terminsavgifterna inte har betalats. Myndighetstillsynen försvåras av att verksamheten ofta är etablerad utomlands och i flera länder. Olika sociala plattformar ger möjligheter till utnyttjande, och material om offer kan ha samlats in från sociala medier. 

För att främja arbetsrelaterad invandring förutsätts en förebyggande och effektiv bekämpning av utnyttjande av utländsk arbetskraft. Ett nytt åtgärdsprogram för arbetsrelaterat utnyttjande godkändes den 15 februari 2024 och tar itu med fenomenet genom ändringar i lagstiftningen och ökning av myndighetssamarbetet. Åtgärderna syftar till att förebygga missbruk på arbetsmarknaden genom att satsa på rådgivningen och öka medvetenheten i olika faser av en internationell rekrytering.

Ökad arbetsmängd för myndigheter till följd av övervakningen av sanktionerna

Sanktionerna inverkar på flera myndigheters arbete och har medfört nya tillsynsuppgifter. Fall som handlar om att kringgå sanktioner omfattar internationell verksamhet i stor skala och nya metoder att begå brott. Enligt observationer har verksamheten fortsatt med allt mer komplicerade verksamhetsmetoder och delvis i en mer systematisk form. För att kringgå sanktioner används vid betalningstransaktioner länder med vilka det internationella samarbetet mellan myndigheter är långsamt eller inte fungerar. Med tanke på sanktioner är transport, logistik och spedition riskfyllda branscher. Informationsutbytet mellan myndigheter har ökat, även på internationell nivå. Därför kan metoder och situationer för att kringgå sanktioner identifieras på bättre sätt. 

Vid missbruk i livsmedelskedjan bedrivs ofta oregistrerad verksamhet

I övervakningen av livsmedelskedjan har det upptäckts icke trovärdiga antal produktionsdjur som har anmälts som försvunna eller som har slaktats för eget bruk. Även försäljning av olagliga produkter vid torghandeln och på marknaden har framkommit på ett allt tydligare sätt i myndighetstillsynen. Vid gränsöverskridande varutransporter förekommer allt flera misstankar om svart import av kött eller import utan nödvändiga handlingar. Handeln i livsmedelskedjan är global och de finländska aktörerna i livsmedelskedjan köper även omedvetet förfalskade livsmedel eller olagligt tillverkade produkter. Den allmänna prisnivån indikerar om alla lagbestämmelser har följts vid tillverkningen, odlingen eller handeln med en köpt produkt eller råvara. Aktörer inom grå ekonomi bedriver ofta verksamhet som inte är införd i några myndighetsregister eller så använder de företag med kort livscykel. Oregistrerad verksamhet kan öka genom efterfrågan på kött och ökning av antalet jaktlicenser. Riskerna ökar i en situation där en enda aktör sörjer för produktionen i hela livsmedelskedjan, ända till slutprodukten.

Den organiserade brottsligheten utnyttjar samhällets strukturer

Den internationella organiserade brottsligheten, som bedriver verksamhet i nätverk, spelar en allt större roll i Finland. Verksamheten omfattar inte enbart en olaglig import av och handel med förbjudna ämnen utan även ekonomiska brott, penningtvätt och missbruk av den sociala tryggheten. Den internationellt organiserade brottsligheten använder allt mer allvarliga handlingsmetoder, till exempel för att infiltrera personer organisationer som är kritiska för samhället. Brottslig verksamhet infiltreras ofta samhällets strukturer så att den bedrivs i anslutning till en laglig företagsverksamhet. Brottslingarna använder en allt mer avancerad teknik och metoder som ökar anonymiteten, vilket medför utmaningar för bekämpningen och utredningen av brott.

Enligt myndigheterna som bekämpar grå ekonomi utgör missbruk av strukturer ett hot mot välfärdssamhället. Enligt bedömningar kommer en uppdatering av den nationella strategin för bekämpning av organiserad brottslighet att ha positiva effekter på utvecklingen av informationsutbytet och den administrativa brottsbekämpningen. Genom administrativa åtgärder syftar myndigheterna på förhand förhindra verksamhetsförutsättningar för en allvarlig och organiserad brottslighet.

Myndighetssamarbetet är organiserad och bekämpningen har lett till framgång

Myndigheterna har flera uppgifter som kräver myndighetssamarbete. Information byts regelbundet i både den operativa verksamheten och det strategiska arbetet. Inrättandet av nya riksomfattande och regionala nätverk för myndighetssamarbete har bidragit till informationsutbytet och myndigheternas kunskaper och färdigheter, vilket i sin tur har förbättrat kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Dessutom har medvetenheten om fördelarna med och behovet av samarbete mellan flera myndigheter ökat tack vare projekten inom åtgärdsprogrammet för grå ekonomi och ekonomisk brottslighet, ökningen i användningen av fullgöranderapporter och det samarbete som utförs i fråga om lägesbilder. Bekämpningen av grå ekonomi underlättas av att det är lätt att få tillgång till ekonomiska data om företagsverksamheter och bakgrundspersoner, kontaktkanalerna är tydliga och det finns tillgång till e-tjänster för att byta information mellan myndigheter.

Enligt de brottsbekämpande myndigheterna har observationerna om vissa konventionella metoder för att bedriva grå ekonomi minskat jämfört med året innan. Vid övervakningen har det till exempel inte upptäckts några nya omfattande fall som har handlat om grå ekonomi i byggbranschen. Enligt de brottsbekämpande myndigheternas bedömning har övervakningen ute på fältet i realtid haft positiva och förebyggande effekter på bekämpningen av grå ekonomi. Företag som är verksamma inom kontantbranscher erbjuder också oftare kvitton, och innehållet i kvittona är mer sällan bristfälligt. Övervakningen främjas av en kombination av uppdaterade uppgifter i myndighetsregistren.

Myndigheternas gemensamma projekt behöver fortsättning

Åtgärdsprogrammet för grå ekonomi och ekonomiska brottslighet har visat den strategiska riktningen för bekämpningen och fördelat ansvaren för åtgärderna. Tack vare de gemensamma projekten har varit möjligt att kartlägga hindren för och fördröjningarna av myndighetssamarbetet på ett effektivt sätt. När samarbetet främjas på ett systematiskt sätt, kan sakkännedomen hos alla centrala parter utnyttjas. Ändringarna i lagstiftningen kräver att informationsutbytet och samarbetet mellan myndigheter ska utvecklas. Å andra sidan är ändringar i lagstiftningen nödvändiga för att samarbetet ska kunna utvecklas. Till exempel utgör begränsningarna av informationsutbytet på eget initiativ ett hinder för att lämna uppgifter mellan myndigheter utan begäran, vilket i sin tur försvårar myndighetssamarbetet.

Bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet kräver verksamhet. Därför utför myndigheterna utvecklingsarbete baserat på behoven i det verkliga arbetet med bekämpning. I den operativa verksamheten fördelar myndigheterna resurser efter ändamål och avväger även alternativa metoder, där ett nära myndighetssamarbete hjälper till. Förändringar kräver en kontinuerlig uppföljning, övervakning och utbildning samt informationsdelning från myndigheterna. Tack vare projekten för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet är det möjligt att intensifiera myndighetssamarbetet och utveckla det till en konkret nivå. Utan de tidigare gemensamma projekten skulle det ha kunnat hända att ett visst fenomen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet eller nya möjligheter att bekämpa inte hade kartlagts. Riskerna berör även myndigheter vilkas kärnuppgift inte är att bekämpa brottslighet. 

Den gråa ekonomin ökar till följd av recessionen och inflationen

I ett försämrat ekonomiskt läge kan antalet missbruk och brott öka. Priserna på råvaror har stigit och förutsättningarna för företag att få extern finansiering har försämrats. Detta kan även utsätta hederliga företag för affärsförbindelser med aktörer som bedriver grå ekonomi eller så kan företag själva börja bedriva grå ekonomi. En ansträngd ekonomi kan till exempel utsätta för användning av svart arbetskraft eller missbruk av lönegarantin. Det ekonomiska läget i samhället påverkar även antalet konkursbrott, där företag avsiktligen låter bli att uppfylla myndighetsskyldigheter. Terminalvården av skuldsatta företag, det vill säga försäljningen av företag i svårigheter, gör ofta att det är svårt att veta vilka de verkliga aktörerna är och svårt för myndigheterna att spåra svarta pengar. I en terminalvård i bedrägligt syfte i samband med att företagsverksamheten läggs ned kan det hända att bokföringen förstörs, men även att man till exempel ansöker om ogrundade momsåterbäringar.

I företagsverksamhet finns det ett samband mellan krav på ekonomisk tillförlitlighet hos aktörerna och identifiering av aktörer som bedriver grå ekonomi och av säkra konsumentprodukter. Ofta leder aktörernas svaga ekonomiska läge mer sannolikt till att aktörerna också i mindre omfattning iakttar de övriga kraven för näringsverksamheten. Myndighetstillsynen förenklas och förbättras av att kravet på ekonomisk tillförlitlighet utvidgas så att det omfattar nya bestämmelser eller villkor för verksamhetstillstånd. I ett allt svårare ekonomiskt läge bör bekämpningen av grå ekonomi vara särskilt nödvändig, om vi vill garantera en sund konkurrens mellan företag och en rättvis arbetsmarknad.

Läs mer om observationerna:

20.5.2024 Observationer om verksamhetsmiljön för grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2023 (PDF 370 kB)

2023

Enligt myndigheterna har grå ekonomi och ekonomisk brottslighet blivit allt mer professionell och internationell

Publiceringsdatum 23.5.2023

Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet orsakar årligen betydande inkomstbortfall för det finländska samhället. Den ekonomiska osäkerheten, inflationen och räntehöjningarna i Europa kan öka konkurser och grå ekonomi eller åtminstone sänka tröskeln för en övergång till gråzonen. Myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet har noterat att missbruket har blivit mer internationellt och professionellt. Den systematiska och planmässiga verksamheten inom grå ekonomi kännetecknas till exempel av att flera olika aktörer deltar i sektorsövergripande brottslig verksamhet samt av att kortvariga företag och bulvaner används för att vilseleda myndigheterna. 

I början av 2023 genomförde myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet en enkät för att kartlägga förändringar i den operativa miljön. Med hjälp av enkäten har man undersökt myndigheternas åsikter och iakttagelser om förändringar i den operativa miljön i fråga om grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt i bekämpningen av dem. Lägesbilden av aktuella fenomen består av flera olika aspekter, där olika myndigheters åsikter kombineras för att ge en klarare bild av den miljö i vilken myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet arbetar i dag och inom den närmaste framtiden. 

Grå ekonomi är ofta internationell verksamhet

Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet bedrivs i en internationell verksamhetsmiljö, även om till exempel den relaterade företagsverksamheten endast skulle bedrivas i Finland. Den internationella verksamheten framstår till exempel som fri rörlighet för kapital, dvs. internationell penningtrafik samt virtuella val eller andra nya elektroniska betalningssätt. Medel överförs också till utlandet via kontantuttag eller utomstående personers och företags bankkonton. Det går snabbt och enkelt att öppna och använda utländska konton och virtuella banker, medan myndigheternas möjlighet att få referensuppgifter eller utföra indrivning är ofta långsamt eller till och med omöjligt. Den internationella verksamheten kanske inte ens verkar vara internationell utåt, eftersom företag som är registrerade utanför Finland rekryterar finsk- eller svenskspråkiga kundservicearbetare för sin verksamhet. Internationella betalningar eller utländska företag utnyttjas också till exempel vid gäldenärsbedrägerier och penningtvätt.

Myndigheterna har observerat professionellt ordnande av inresa och arbetsrelaterat utnyttjande

I sin övervakning har brottsbekämpningsmyndigheterna observerat professionellt ordnande av inresa och missbruk av arbetsrättigheter. Personer som kommer till Finland för att arbeta eller personer som uppträder som deras arbetsgivare har vid registreringen av inresan lämnat uppgifter med olika innehåll till myndigheterna för att påskynda erhållandet av personbeteckning eller uppehållstillstånd. Utländska arbetstagare har till exempel köpt små andelar i arbetsgivarföretag för att påvisa skenbar företagsverksamhet, medan samma personer för andra myndigheter endast verkar vara anställda. Uppehållstillstånd för arbetstagare kan också bytas ut mot företagartillstånd för att spara kostnader, men bakgrunden kan också vara ett försök att maskera arbetsavtalet som uppdragsavtal. De anställda som kommer in i landet kan också formellt få högre lön än vad de egentligen får för att få uppehållstillstånd, men i samförstånd återbetalas en del av lönerna till arbetsgivaren. Arrangemangen kan också omfatta utbetalning av lön och utnyttjande av sociala förmåner.

Det ryska anfallskriget har ökat antalet personer som får tillfälligt skydd i Finland. Personer som får tillfälligt skydd kan löpa större risk för utnyttjande på arbetsplatsen, eftersom anställningsvillkoren till exempel inte utreds i uppehållstillståndsprocessen. När det gäller sysselsättningen av dessa personer har man redan funnit tecken på utnyttjande. Särskilt i säsongsarbete är rekryteringen riktad till länder där arbetskraftens kunskap om sina rättigheter är sämre jämfört med europeisk arbetskraft. Arbetstillfällena är ofta avgiftsbelagda, dvs. i avgångslandet har man betalat tröskelpenning för att få jobbet. Utländska arbetstagares säsongsarbete åtföljs ofta av arbetsskifts-, arbetstids- och löneförseelser. Det har också förekommit fler kontakter om diskriminering i arbetslivet än tidigare.

Myndigheternas ökade kontroll och medvetenhet återspeglas i ökningen av antalet fall och anmälningar om brott. I och med en större arbetsrelaterad invandring ökar också de arbetsrelaterade riskerna, vilket innebär att myndigheterna bör få resurser för nödvändiga åtgärder för att förebygga missbruk, övervaka effektivt och utbyta information med varandra. Myndigheterna anser att grunden för en effektiv inriktning av bekämpningsåtgärderna och informationsstyrning baserar sig på korrekt och aktuellt innehåll i myndigheternas register.

Faktureringsföretag har på många sätt utnyttjats vid missbruk och i grå ekonomi

Övergången från arbetstagare till lättföretagare eller yrkesutövare ökade under det föregående året, liksom de problem som är förknippade med detta. Tillsynsmyndigheterna har lagt märke till att de personer som fakturerar sitt arbete via faktureringsföretag har en allt mer varierande nationell bakgrund och kanske inte ens talar svenska eller finska. Sådana personer är särskilt utsatta för utnyttjande, såsom sken- eller tvångsföretagande. Riskerna ökar särskilt i situationer där initiativet till företagande kommer från den som beställt arbetet. Priset på arbetet blir lägre genom att de obligatoriska arbetsgivaravgifterna överförs på den som utför arbetet. Också den som utför arbetet får mer pengar i handen, om hen inte har för avsikt att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter. Missbruk har upptäckts till exempel inom bygg- och varvsbranschen, men det har också utvidgats till städbranschen och hemvården. 

Utöver de faktureringsföretag som finns på marknaden har det bildats nya faktureringsföretag som till exempel inte lämnar rätt branschinformation vid registreringen i syfte att undvika myndighetskontroll. Myndigheterna har noterat att inte alla företag som tillhandahåller faktureringstjänster alltid känner igen sina kunder så att beskattningen av arbete som faktureras via tjänsten medvetet kan riktas mot fel personer och att pengarna från arbetet kan återbetalas till någon annan än den som utfört arbetet. Det finns också observationer om professionell hjälp där en tredje part omvandlar utländska arbetstagare till lättföretagare som använder faktureringsföretag. Den tredje parten får ersättning för dessa tjänster från användarföretaget. I de allvarligaste fallen har det förekommit misstankar om människohandel och ockerliknande diskriminering i arbetslivet.

Myndigheterna har upptäckt många brister i företagens bokföring – antalet bokföringsbrott ökar

De brottsbekämpande myndigheterna har i allt högre grad funnit att företagen inte sköter sin bokföring enligt lagstiftningen, att bokföringen har väsentliga brister eller att den upprättas först när myndigheten begär att den ska granskas. Även försummelser i fråga om revisionen av finländska revisionsskyldiga aktiebolag är relativt vanliga. Brister i bokföringen kan försvåra, fördröja eller förhindra utredningen av företagets ekonomiska situation. Myndigheterna har till exempel noterat att det är svårt att av tjänsteleverantörer få bokföringsmaterial som lagrats i molntjänster i situationer där den bokföringsskyldige inte har betalat avgifter för tjänsten. De ökade tillsynsobservationerna, såsom omotiverat uttag av ett aktiebolags tillgångar, ansågs bero på att tillsynen över bokföringen försämrades och att företaget inte hade kompetens att fullgöra aktiebolagets skyldigheter.

Missbruket av delägarnas löneinkomster har ökat och kringgåendet av gäldenärernas förpliktelser har internationaliserats

Risken för svart lön och inkomst har ökat särskilt bland små aktiebolags delägare och näringsidkare på heltid. Enligt myndigheternas observation har antalet enpersonsaktiebolag också ökat. Missbruket relaterat till delägarnas löneinkomst har ökat, och enligt observationer har delägare till exempel tagit ut lön som bokförts som delägarlån eller redovisat den som andra poster som inte stämmer överens med fakta. Det finns också observationer av aktieägare som under året tagit ut pengar från kassan och som först i slutet av året redovisats som lön. I enpersonsaktiebolag och personbolag används företagets konto för personligt uppehälle och levnadskostnader kan även bokföras som representationskostnader. Förtäckt dividend kan i allmänhet jämställas med svart lön som betalas till aktieägaren i stället för med dividend. Privatuttag av bolagsmän och näringsidkare från företaget och delägare som inte tar ut lön försvårar också indrivningen när utsökningsbar löneinkomst inte betalas ut.

Kringgående av gäldenärens förpliktelser har internationaliserats när penningrörelsen överförts till utländska banker och andra penningförmedlingstjänster, från vilka det är svårare att få information. För att undvika utsökning kan anställda gäldenärer bli företagare, även genom förvärv av utländska bolag. På så sätt kan gäldenärerna fortsätta att arbeta för sin tidigare arbetsgivare, men i stället för lön fakturerar de arbetsersättningar. Vid missbruk kan gäldenären högst ta ut lön som motsvarar utsökningens skyddade belopp och i stället fakturera stora kostnadsersättningar av sitt företag. Betalda löneförskott kan senare omvandlas till kostnadsersättningar och vid behov lånas pengar av företaget. Under utmätningsfria månader kan man ta ut betydligt högre löner eller bonusar än under de övriga månaderna.

Vid gäldenärsmissbruk har det observerats att löner anmäls till Inkomstregistret för sent, att anmälningarna rättas eller tas bort helt och hållet. På företagares lön kan också förskottsinnehållning verkställas med en alltför liten skattesats, vilket leder till avsiktlig tilläggsskuldsättning. Med en alltför hög skattesats försöker man däremot på konstgjord väg befria personen från utmätningen. Vinstandelar som kommanditbolag betalar till tysta bolagsmän behöver inte anmälas till Inkomstregistret, vilket innebär att inkomsterna inte i realtid är kända för myndigheterna.

Kontanter och bulvaner är fortfarande populära instrument inom grå ekonomi

Bankerna har skärpt mottagandet av kontanta medel, vilket enligt övervakningsresultaten har ökat transporten av kontanter ut från landet. Alla aktiebolag har inte ens ett eget bankkonto, utan verksamheten bedrivs kontant och via delägarnas och andra parters bankkonton. Ett anställningsvillkor kan vara att ett personligt bankkonto ställs till arbetsgivarens förfogande för att dölja den faktiska aktören och verksamheten. Inom grå ekonomi förekommer till exempel saknad kontantförsäljning, svarta kontantlöner och förtäckt dividend i form av kontanter. Kontanthandel bedrivs fortfarande inom flera branscher, även om användningen av kontanter inom vissa näringsgrenar minskar. De ökade alternativa elektroniska betalningsmetoderna har delvis lett till att svarta affärer förekommer i nya tjänster.

I den internationella verksamheten har man lagt märke till betydande användning av kontanter och omständigheter som tyder på penningtvätt. Om det är svårt att identifiera kontantkunder i enlighet med lagen om penningtvätt, är det möjligt att det även i bokföringen och i de medel som anmäls till myndigheterna ingår tillgångar som förvärvats med brottsliga medel. Efter det att sanktionerna trädde i kraft har man vid den östra gränsen noterat en ökad export av kontanter i euro från Finland eller andra EU-medlemsländer till Ryssland. Smugglingen av kontanter har också ökat. 

Bulvaner utnyttjas inom grå ekonomi och i ekonomiska brott på olika sätt, och bulvanerna kan vara personer eller företag. Företag som är skuldsatta eller som inte fullgör sina lagstadgade skyldigheter fortsätter ofta att bedriva samma verksamhet i ett nytt företag där den ansvariga personen till exempel är en släkting eller en anställd till en tidigare aktör. Lös egendom som tillhör ett företag som befinner sig i betalningssvårigheter kan överföras med hjälp av bulvaner med skenbart lagliga arrangemang till en ny, helt utomstående part. Bulvaner kan också själva föreslå bulvanarrangemang mot ersättning.

Brottsligheten i livsmedelskedjan omfattar inte endast säkerhetsrisker utan också olika typer av brottslighet

I den försämrade ekonomiska situationen och i takt med att råvarorna blir dyrare förväntas mängden förfalskade eller under olämpliga förhållanden tillverkade eller transporterade livsmedel öka. I tillsynen har man till exempel redan upptäckt förbjudna tillsatser, felaktiga förpacknings- och ursprungsmärkningar och problem med produkternas mikrobiologiska kvalitet. Den verksamhet som inte omfattas av myndighetstillsynen har också ökat eller alternativt har missbrukarna kunnat identifieras bättre än tidigare. Försäljning av livsmedel som inte är föremål för offentlig tillsyn ger ekonomiska fördelar genom försäljningsintäkter och undvikande av andra avgifter för livsmedelstillsyn. Livsmedelstillsynen har förutom ekonomiska konsekvenser även social betydelse för konsumenternas säkerhet och beträffande spridningen av djursjukdomar. Medborgarna har också rapporterat misstankar om missbruk oftare än tidigare. Missbruk inom livsmedelssektorn har under det föregående året upptäckts i större utsträckning än tidigare inom bageribranschen, men fortfarande även inom till exempel kött-, fisk- och färskgrönsaksbranschen.  Missbruk förekommer också i form av ogrundat stöd till jordbrukare. Den mångfacetterade brottsligheten inom livsmedelskedjan består inte endast av livsmedels- och stödbedrägerier utan även av arbetsrelaterat utnyttjande.

Övervakningen av sanktioner och brott sysselsätter myndigheter

På grund av säkerhetsläget i Europa är den ständigt föränderliga operativa miljön särskilt relevant för den nationella försörjningsberedskapen och skyddet av gränsöverskridande varutransporter. Trafiken vid östgränsen och riskerna relaterade till handeln i öster har minskat, men övervakningen av import- och exportsanktioner samt brotten mot regelverk har däremot ökat väsentligt. Man försöker kringgå sanktioner på många sätt. Aktörer på sanktionslistan försöker avlägsna uppgifter om beslutsbefogenheter och ägande genom komplexa arrangemang. Även företag och privatpersoner döljer sina kontakter med Ryssland. Sanktioner kringgås genom att varor exporteras till Ryssland via andra stater eller genom att utnyttja tillåten transitering genom Ryssland. Exporten från Finland till en del av Rysslands södra grannländer ökade avsevärt 2022. Privatpersoner exporterar däremot förbjudna varor till Ryssland genom att gömma dem i fordon. Man försöker smuggla större partier med falska beteckningar, förtullningspapper eller ursprungsintyg. Transporter som omfattas av sanktioner har bland annat omfattat elektronik, marin utrustning, båtar, drönare och reservdelar. I övervakningen av passagerartrafik har man upptäckt bland annat lyxvaror, kontanter, cigaretter och alkohol. 

Vilka hot ser myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet i sin operativa miljö?

De brottsbekämpande myndigheterna anser att det osäkra ekonomiska läget, de högre kostnaderna och en eventuell recession ökar risken för grå ekonomi. Säkerhetssituationen i Europa återspeglas också i myndigheternas operativa miljö under de kommande åren i form av både nya och ökande gamla fenomen. Om läget blir långvarigt kan det leda till att antalet smugglings- och regelbrott ökar. Myndigheterna måste kunna reagera på förändringar i den operativa miljön, som till exempel programmet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för sin del har bidragit till.

De brottsbekämpande myndigheterna anser att den ökade invandringen och det ökade utnyttjandet i arbetslivet ökar mängden svart arbete som blir allt svårare att upptäcka, särskilt inom låglönesektorn. Svart arbete minskar skatterna samt pensions- och socialförsäkringsavgifterna från företag och arbetstagare. Förutom sociala effekter snedvrider svart arbete konkurrensen mellan företag, och det arbetsrelaterade utnyttjandet leder till en splittring av arbetsmarknaden. Svart arbete försämrar både kundernas och arbetstagarnas säkerhet i arbetet och integrationen av utländska arbetstagare. Den allt mer avancerade tekniken ökar möjligheterna till svart arbete, särskilt genom utnyttjande av utländska betalningsplattformar och appar. Även personer i den mest utsatta ställningen på arbetsmarknaden kan bli företagare mot sin vilja, och observationerna av sken- och tvångsföretagande ökar. 

Myndighetens roll i samhället förändras och gränsdragningssituationer uppstår till exempel mellan handledning, kundservice, tillgång till information och övervakning. Även ärliga aktörer kan i en hård konkurrenssituation avstå från att fullgöra lagstadgade skyldigheter. Underlättande av företagsverksamhet och främjande av företagstillväxt ökar samtidigt behovet av tillsyn och de metoder som behövs för tillsynen. För att bevara välfärdssamhället krävs en trovärdig övervakning och resurser för att de som missbrukar systemet ska ställas till svars. Myndigheterna som bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet måste redan nu prioritera vad de gör, även om resultaten av myndighetstillsynen visar att deras verksamhet behövs.

Läs mer om observationerna på finska:

23.5.2023 Havaintoja harmaan talouden ja talousrikollisuuden toimintaympäristöstä - Torjuntaviranomaisille helmikuussa 2023 lähetetyn kyselyn tuloksia (PDF 571 kB)

2022

Förändringar i den operativa miljön upptäcks snabbt i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Publiceringsdatum 16.5.2022

Kriget i Ukraina och den därav följande flyktingströmmen kan leda till att redan befintligt arbetsrelaterat missbruk ökar, till exempel utnyttjande av arbetskraft, användning av svart arbetskraft och till och med människohandel. Myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi bedömer att personer i en svagare ställning är utsatta för missbruk. De internationella sanktionerna ökar myndigheternas tillsyn som gäller alla aktörer.

I början av 2022 genomförde myndigheterna för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet en enkät för att kartlägga förändringar i den operativa miljön. Med hjälp av enkäten har man undersökt myndigheternas åsikter och iakttagelser om förändringar i den operativa miljön i fråga om grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt i bekämpningen av dem. Helhetsbilden av aktuella fenomen består av flera delområden och förenar olika myndigheters synpunkter.  Svaga signaler kan vara ett tecken på ett nytt fenomen eller ett första symptom på en förändring som kan vara betydande i framtiden eller en ny sida av något gammalt.

Antalet lätt- och ensamföretagare ökar och har ofta drag som liknar arbete i anställningsförhållande

Myndigheterna har uppmärksammat att vissa arbetsgivare använder lättföretagande för att lägga ut arbetsgivarens skyldigheter på entreprenad, särskilt bland utländska arbetstagare. I dessa situationer motsvarar de faktiska förhållandena för den som är företagare eller lättföretagare ett anställningsförhållande. Den som utför arbetet kan tilldelas arbetsobjekt, arbetstider, verktyg och andra redskap som behövs för arbetet på arbetsplatsen på uppdrag av uppdragsgivaren på samma sätt som arbetsgivaren. Den som utför arbetet har ofta inga andra uppdrag och är underställd uppdragsgivarens rätt att leda arbetet.

I alla situationer är inte ens arbetstagaren själv medveten om att hen är eller verkligen vill vara företagare. Vissa anställda kan tro att de undertecknat ett nytt arbetsavtal, trots att de facto varit ett uppdragsavtal för företagare. Arbetstagare som blivit sådana tvångsentreprenörer saknar ofta nödvändiga språkkunskaper. En arbetstagare har också kunnat anmälas som företagare retroaktivt, varvid arbetsgivaren har för avsikt att bland annat få arbetstagarnas pensionsavgifter som återbäring. I synnerhet inom byggsektorn, men även inom till exempel transportsektorn, har det förekommit tecken på företagande och påtvingat företagande. 

Vid gränsdragningar mellan företagande och anställning är det fråga om en prövning mellan genuint företagande å ena sidan och arbete i anställningsförhållande å andra sidan. Den rättsliga karaktären hos ett anställningsförhållande ska bedömas med hänsyn till de faktiska omständigheterna med tanke på utförandet av arbetet och ställningen för den som utför arbetet. Arrangemang i syfte att kringgå lagen omfattas inte av rättsskydd. Det finns också en hel del okunnighet och delvis felaktig information om bland annat vilken part som ska sköta de lagstadgade försäkringarna relaterade till arbetet.

Myndighetssamarbetet fokuserar allt mer på arbetsrelaterat utnyttjande

Utnyttjandet av utländsk arbetskraft kan utöver arbetsrelaterad exploatering även omfatta människohandel, ockerliknande utpressning och skyddspengar. Via uppehållstillståndsförfarande som är bundet till arbetsgivaren har arbetsgivaren kunnat påverka arbetstagarens rättigheter. En sådan arbetsgivare utnyttjar ofta också en utländsk arbetstagares bristfälliga språkkunskaper och okunnighet om finsk lagstiftning. Anställdas löner kan till exempel ha återkrävts eller överförts via faktureringsföretag till arbetsledarens eller delägarens bankkonto. Missbruk i anslutning till arbetsrelaterad exploatering förekommer i säsongsarbete men även i permanenta anställningar.

Allt fler fall av utnyttjande har dykt upp i offentligheten. De som har utsatts för missbruk har vågat berätta om missförhållanden när man har ingripit i missförhållanden på ett synligt sätt. Offer identifierar sig inte alltid som offer för brott eller vill eller vågar bidra till att utreda brottet. Arbetsrelaterad exploatering är allt oftare föremål för myndighetssamarbete, och myndigheterna kan också identifiera fenomenet bättre, men bekämpningen kräver också mer samarbete och informationsutbyte mellan myndigheterna. Nya former av arbete ger i bästa fall många människor nya arbetstillfällen, men det förekommer också olika negativa fenomen.

Kriget i Ukraina återspeglas redan i myndigheternas verksamhet

Myndigheterna följer utvecklingen av den internationella flyktingsituationen. Den ökande flyktingströmmen för med sig många nya typer av arbetskraft till olika branscher på den finländska arbetsmarknaden. Flyktingar kan ha ett ökat behov av inkomst, vilket gör dem särskilt utsatta för exploatering. Arbetssökande fokuserar på branscher där språkkunskaper inte är nödvändiga, såsom jordbruk samt hotell- och byggbranschen. Det arbete som erbjuds kan vara kortvarigt eller säsongsarbete där man observerat att tröskeln för utnyttjande av svart utländsk arbetskraft är låg. Bland arbetssökandena och arbetstagarna kan det också finnas professionella brottslingar från flera länder. Utöver exploateringen av arbetstagare och svart arbete ökar riskerna även för olika typer av bedrägerier i samband med insamlingar och andra former av stöd till flyktingar.

I och med kriget har sanktionerna mot Ryssland utvidgats, och brottsmisstankar relaterade till sanktionerna kan öka. Att kringgå sanktioner mot varor, personer och transporter kan leda till nya kriminella fenomen. Sanktionerna kräver stora myndighetsresurser. Enligt myndighetsbedömningar kan varor som omfattas av sanktioner också smugglas in i Ryssland, och man kan försöka kringgå sanktioner relaterade till finansiella transaktioner med hjälp av virtuella valutor. Det är möjligt att med hjälp av bulvaner bevara och importera egendom och tillgångar som omfattas av sanktioner till Europa.  Dokument- och verifikatförfalskningar för kringgående av sanktioner har redan upptäckts.

Kriget medför omfattande konsekvenser för importen av råvaror och livsmedel samt för priserna. Livsmedelsprodukter av dålig kvalitet eller förfalskade livsmedel kan komma ut på marknaden för att kompensera de brister som kriget orsakar när det gäller livsmedelsimporten. Den snabba uppgången i den allmänna prisnivån och energi-, bränsle- och råvarupriserna kan öka förekomsten av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för att minska andra kostnader för affärsverksamheten. Enligt myndigheterna kommer nedgången i den ryska ekonomin att få många konsekvenser, till exempel för brottsligheten i gränsområden.

Virtuella valutor och elektroniska betalningsplattformar medför risker 

Marknaden för virtuella valutor har vuxit under coronaviruspandemin. Myndigheterna konstaterar också att utnyttjandet av utländska virtuella banker för överföring av tillgångar har ökat. En aktör kan förfoga över hela två hundra olika virtuella valutor. Transaktioner med en virtuell valuta sker endast mellan transaktionsparterna, och därför är det svårare att spåra transaktioner än vid konventionella penningtransaktioner. Utredningar av transaktioner förutsätter internationella informationsförfrågningar, eftersom penningtransaktioner i allt högre grad sker via utländska bankkonton eller virtuella utländska banker. Med hjälp av virtuella valutor kan till exempel förmögenhet gömmas undan och socialförmåner som är större än rätten enligt den verkliga förmögenheten sökas.

För att kunna erbjuda användarvänliga elektroniska lösningar för plattformsekonomin krävs samma skyldigheter som för annan affärsverksamhet – relevanta tillstånd och anmälningar till myndigheterna. I den internationella referensramen finns det tecken på att företag som endast bedriver digital verksamhet försöker undvika nationell och internationell lagstiftning. Denna strategi kan bli allt vanligare inom en snar framtid. Den arbetsrättsliga ställningen för dem som arbetar via plattformar kan också vara oklar när arbetet inte är bundet till en fast plats eller arbetsutrustning. I takt med att näthandeln ökar, ökar också antalet utländska betalningsförmedlare samt penningöverförings- och förmedlingsplattformar, vilket leder till dröjsmål i myndigheternas tillgång till information.

Bättre identifiering av brott i livsmedelskedjan

Många brott har upptäckts i livsmedelskedjan, till exempel hälsobrott, marknadsföringsbrott, registeranteckningsbrott, industrirättsbrott, bedrägeribrott, miljöförstöring och biståndsbedrägerier. Livsmedelsbrottsligheten utgör ett omedelbart hot mot människors hälsa och säkerhet. Brott relaterade till livsmedelskedjan medför i allmänhet små sanktioner och en liten risk för att bli ertappad. Identifiering av brotten relaterade till livsmedelskedjan har förbättrats tack vare utbildning och en ökad medvetenhet, men det krävs ofta omfattande internationellt samarbete mellan myndigheter för att utreda fallen.

Professionell livsmedelstillverkning helt utanför livsmedelskontrollen har enligt observationer ökat under coronaviruspandemin. Livsmedel tillverkas ofta också i olämpliga lokaler. Livsmedel som tillverkas utanför tillsynen levereras till detaljhandeln för försäljning, och volymerna kan vara betydande. Verksamheten kan involvera svart arbetskraft och underlåtenhet att fullgöra arbetsgivarskyldigheter. Köpare av produkter kan ofta inte upptäcka brott relaterade till livsmedelskedjan.

Smuggling och försäljning av smugglade produkter är allt mer professionell

Det minskade resandet har påverkat smugglingen av högt beskattade varor, och importen och försäljningen av dessa produkter sker i allt högre grad på webben. Man beställer stora mängder alkoholdrycker via nätet, bland annat från Centraleuropa, och dryckerna förmedlas vidare i Finland. Brottslingar har i olaglig import särskilt utnyttjat kommersiell godstrafik samt post- och expressförsändelser. Smuggling involverar också finländska företag som förmedlar varor från Finland och EU-länder till den svarta marknaden i tredjeländer.  De personliga förmögenheter som ligger bakom företagen kan härröra från inkomster vars ursprung inte har kunnat utredas på ett tillförlitligt sätt, inkomster som inte har beskattats eller inkomster av brottslig verksamhet. 

Smugglingen av snus och försäljningen av relaterade produkter har blivit mer professionella, och aktörerna har ofta väldefinierade uppgifter i smugglingskedjorna. Verksamheten har också letts från utlandet, dit en del av vinningen av snusförsäljningen har överförts. Olaglig införsel av snus har observerats aktivt vid Finlands och Sveriges landgräns samt även i annan bilfärjetrafik. Snus har särskilt sålts i krypterade snusgrupper och andra försäljningsgrupper på det öppna nätet. Smugglingsverksamheten omfattar också skattebrott och olaglig införsel av varor.

Förändringar i den operativa miljön öppnar nya möjligheter för organiserad brottslighet

Myndigheterna har observerat att risken för oegentligheter relaterade till bidrag av aktörer inom den organiserade brottsligheten har ökat under coronavirusepidemin. Det finns också tecken på att den organiserade brottsligheten har trängt in i viktiga inköpskedjor, där köparen har behov av snabb tillgång till varorna. Verksamheten är ofta internationell och nätverkande.

Den organiserade brottsligheten är i stor utsträckning inblandad i olika typer av företagsverksamhet. Den infiltrerar välrenommerade företag och utnyttjar de distributionskanaler som den tillhandahåller för att föra in förfalskade eller olämpliga produkter på EU-marknaden. Små fraktpartier minskar risken för att åka fast. Brottslingarna använder experter inom olika områden i sin verksamhet samt utnyttjar täckföretag. I verksamheten används förfalskade faktureringskedjor samt cirkulering av varor och förtullningsdokument. Gärningsmännen försöker undvika myndighetsskyldigheter i fråga om företag, och verksamheten utnyttjas också för penningtvätt. Även stora intäkter, låg risk för gripande och lindrig straffpraxis lockar organiserade kriminella grupper till miljöbrott.

Toimintaympäristön muutoskyselyn havaintoja 16.05.2022 (PDF 383 kB)

 

Sidan har senast uppdaterats 20.5.2024