Utredningar om den grå ekonomin

Finländska delningsföretag är små men sköter sina offentliga åtaganden väl

Grundidén och resurser som förmedlas via delningsplattfromar: Varor, tjänster, lokaler, transport och pengar. Delningsföretag fungerar som agent medan privatpersoner kan vara både tillhandahållare eller användare av delning av delningsplattformar.I Finland finns det för närvarande närmare trettio inhemska delningsplattformar. Deras ekonomiska betydelse är tills vidare relativt liten. Delningsföretagen hotas av ett svagt ekonomiskt läge.

Delningsekonomins inkomster är skattepliktiga

En fysisk person som använder delningsplattformar är skyldig att betala skatt på erhållna inkomster. Behandlingen av delningsekonomi i beskattningen avviker inte från behandlingen av konventionella verksamhetsformer. Inkomst som en privatperson erhåller är antingen förvärvs- eller kapitalinkomst. I beskattningen kan man dra av kostnader för inkomstens förvärvande.

Information om fullgörandet av skyldigheter finns bland annat på delningsekonomiinfo.fi.

Skattemyndigheternas tillgång till information om delningsplattformar ska säkerställas

Den som upprätthåller en delningsplattform är skyldig att anmäla inkomsterna från plattformen. Upprätthållarna behöver i dag dock inte anmäla plattformsanvändarnas inkomster från skattepliktig verksamhet om penningtransaktionerna inte går via plattformen.

Säkerställandet av Skatteförvaltningens tillgång till information om näringsverksamhet som idkas via plattformar förutsätter utveckling av lagstiftningen. Lagstiftningen bör utvecklas så att de som upprätthåller delningsplattformar åläggs att lämna mer heltäckande uppgifter om plattformens användare och deras verksamhet.

Läs hela rapporten på finska (PDF 482 kt)


Utländska ansvariga personers företag har mer försummelser än finländska

Företag med utländsk bakgrund i handelsregistret i Finland har betydligt mer anmälnings- och betalningsförsummelser relaterade till beskattning än företag med finländsk bakgrund. 

Företag som förvaltas av utlänningar har oftare brister i skattebetalning

Ca en tredjedel av företagen med utländsk bakgrund har skatteskulder, och den genomsnittliga skatteskulden är dubbelt större än för finländska företag. Andelen företag med utländsk bakgrund som beskattas enligt uppskattning är 2,5 gånger större och andelen företag med skatteskulder 1,5 gånger större jämfört med finländska företag.

Försummelser bland företag med estnisk bakgrund särskilt vanliga

Andelen företag som förvaltas av estniska personer är en femtedel av företagen med utländsk bakgrund. Av företagen med skatteskulder har dock hela en tredjedel estnisk bakgrund. Över 90 procent av skatteskulderna för företag med estnisk bakgrund finns i företag som har lagt ner verksamheten.  

Företag med utländsk bakgrund är kortlivade

Företag med utländsk bakgrund har en betydligt kortare livslängd än företag som förvaltas av finländare, och risken för att företagsverksamheten upphör är betydligt större för dem. De ansvariga personernas ursprungliga hemland påverkar företagens livslängd, till exempel företag med svensk bakgrund har i genomsnitt en längre livslängd än företag med estnisk bakgrund.

Bland annat detta framgår av utredningarna av Enheten för utredning av grå ekonomi.

Utländska samfund och filialer på finska (PDF 449 kt)

Utländska företag i handelsregistret i Finland på finska (PDF 1,30 Mt)


Näthandeln med e-cigarettprodukter avtog redan innan distansförsäljningen förbjöds

Näthandeln med e-cigarett- och tobaksprodukter ökade märkbart i Finland under 2013–2015. År 2016 började näthandeln med e-cigarettprodukter minska. 

Förbudet mot distansförsäljning av e-cigaretter och nikotinvätska trädde i kraft i juli 2017, varefter privatpersoner inte längre har fått ta emot e-cigaretter eller nikotinvätska som köpts i utländska nätbutiker per post, med varutransport eller på annat motsvarande sätt. Den månatliga försäljningen minskade dock redan under 2016 med ca 500 000 euro.

Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen granskade utvecklingen för näthandeln med e-cigarett- och tobaksprodukter under 2013–2016. E-cigaretternas andel av näthandeln med alla tobaksprodukter var närmare 90 procent. Detta innebär att finländska konsumenter köpte e-cigarettprodukter för över en miljon euro varje månad.

 

Månatlig försäljning i euro 2013–2016

 

Nätförsäljning av e-cigarett- och tobaksprodukter till Finland. Månatlig försäljning i euro 2013–2016. Källa: Skatteförvaltningen 2/2018

Beställning av traditionella tobaksprodukter i nätbutiker var förbjuden redan före granskningsperioden, men ändå uppgick näthandeln med dem till 1,5 miljoner euro. Näthandelns årliga totala volym var 18 miljoner euro. 

Näthandeln koncentrerades till Estland och Spanien

Tidigare fick man köpa nikotinvätska till e-cigaretter i nätbutiker inom EU, varefter produkterna postades till Finland. Då baserade sig beställningens laglighet från EES på vätskans nikotinhalt och om beställaren hade recept för produkten. 

Den totala försäljningen av e-cigarett- och tobaksprodukter i Estland, Spanien och Storbritannien utgjorde 60 procent av nätbutikernas totala försäljning till Finland 2016. Deras andel av försäljningen var sammanlagt ca 6,5 miljoner euro. Andra stora nätbutiker fanns i Lettland, Luxemburg och Tyskland. De tio största nätbutikernas marknadsandel var 70 procent av den totala försäljningen i alla länder 2013–2016.

Relativt små inköp i genomsnitt 

Utvecklingen av handelstransaktionerna och antalet kunder följde näthandelns utveckling i euro fram till 2015. Detta innebar sammanlagt 150 000 handelstransaktioner och 30 000 kunder under detta år. Finländska kunders genomsnittliga inköp av e-cigarett- och tobaksprodukter uppgick till 50 euro. Det genomsnittliga inköpet av traditionella tobaksprodukter var 150 euro. 

Hur kan konsumenter agera rätt?

Konsumenter kan agera rätt genom att köpa e-cigarettprodukter i en detaljhandel eller specialaffär i Finland, eftersom den nya tobakslagen nu tillåter försäljning av nikotinvätska i Finland. Både nikotinhaltiga och nikotinfria vätskor för e-cigaretter omfattas av tobaksbeskattningen sedan början av 2017. Lagen fastställer skatt på nikotinvätska som är 0,30 euro per milliliter. I och med den nya lagen sker handeln med e-cigarettprodukter på samma sätt som med andra tobaksprodukter, dvs. e-cigarettprodukterna ska vara dolda i butiker liksom övriga tobaksprodukter (förbud mot framläggande). Däremot är det i dag olagligt att beställa e-cigarettprodukter i nätbutiker på samma sätt som när det gäller snus och tobak. 


Information om företagens skatteskulder finns i det avgiftsfria registret över skatteskulder

Registret över skatteskulder gör det lättare för både vanliga konsumenter och företagare att undvika inköp av företag med skatteskulder. Registret över skatteskulder tillhandahåller öppen information om företagens skatteskulder och brister i deklarationer av skatter på eget initiativ. Uppgifterna om skatteskulder finns på ytj.fi → företagssökning. 

Över en miljon sökningar i registret över skatteskulder om året

Om man ser på antalet användare är registret över skatteskulder viktigt. Antalet sökningar i registret har uppgått till 1,4–2,2 miljoner om året. Registret över skatteskulder inrättades i december 2014.

Antal förfrågningar i registret över skatteskulder 2015–2017

Antal förfrågningar i registret över skatteskulder 2015–2017

Mycket nöjda användare – men mer information efterlyses

Enligt resultaten av en enkät förhåller sig användarna positivt till registret över skatteskulder och anser att det är smidigt och lätt att använda. Registret anses vara tillförlitligt och nyttigt. Trots det nöjer sig endast en bråkdel av användarna med information endast från registret. Största delen använder även den kommersiella tjänsten tilaajavastuu.fi.

Användarna av registret över skatteskulder vill att alla utredningar enligt lagen om beställaransvar ska vara avgiftsfritt tillgängliga på samma ställe. Många anser att detta är ett viktigt utvecklingsobjekt. 

Skatteförvaltningens mål är att utvidga informationsinnehållet i registret över skatteskulder

Skatteförvaltningen föreslår att innehållet i det offentliga registret över skatteskulder ska utvidgas avsevärt. Förändringen skulle underlätta iakttagandet av lagen om beställaransvar och effektivisera Skatteförvaltningens verksamhet. En utvidgning av informationsinnehållet förutsätter lagändringar.

Undersökningen om registrets inflytande gjordes av Skatteförvaltningens Enheten för utredning av grå ekonomi. 

Läs hela rapporten på finska (PDF 935 kt) 


Livsmedelsbedrägerierna ökar – problem med tillsynen 

Livsmedelssektorn är utsatt för bedrägerier: risken för att åka fast är liten, vinsterna är ofta stora och straffen för brott i allmänhet lindriga. Ett gemensamt incitament i livsmedelsbrott är ekonomisk vinning. Det handlar i allmänhet alltid om ekonomiska brott, liksom ofta också om dold brottslighet.  

Bekämpning och utredning av livsmedelsbedrägerier är en utmaning. I Finland fokuserar livsmedelstillsynsmyndigheterna på livsmedelssäkerhet, och eventuella brottsmisstankar har inte alltid anmälts till polisen. 

Kirsi Hannula från Evira berättar att samarbetet mellan myndigheterna har effektiviserats under de senaste åren, och därigenom har allt fler brottsutredningar anhängiggjorts vid polisinrättningar på olika håll i Finland. 

Representanter för livsmedelssektorn har via sina intresseorganisationer meddelat att de helt klart vill delta i bekämpningen av livsmedelsbedrägerier. Trots det ökade samarbetet och stödet från sektorn är satsningarna på bekämpning av brottslighet i livsmedelskedjan en utmaning för alla myndigheter. 

Det finns aktörer inom livsmedelssektorn som sköter sina skyldigheter bristfälligt

En utredning av livsmedelsföretagens fullgörande av sina skyldigheter avslöjar bland annat att nästan var tredje aktör har skatteskulder. Cirka en femtedel av livsmedelsföretagen har negativt eget kapital.  

I utredningen upptäcktes att företag med många brister eller allvarliga brister i iakttagandet av livsmedelslagstiftningen även relativt sett har mer störningar i deklarations- och betalningsskyldigheterna relaterade till beskattningen.  

Livsmedelstillsynens behörighet förbättras

Evira och Enheten för utredning av grå ekonomi har tillsammans utrett behoven av att ändra livsmedelslagen. Utredningen föreslår att lagstiftningen kompletteras med bestämmelser om livsmedelsaktörers tillförlitlighet, en utvidgning av myndigheternas rätt till information och myndigheters rätt att på eget initiativ utlämna information till andra myndigheter. 

En förutsättning för verksamheten inom livsmedelssektorn bör vara att aktören är tillförlitlig, med vilket bland annat avses fullgörande av lagstadgade skyldigheter. Kravet på tillförlitlighet främjar en rättvis konkurrens inom livsmedelssektorn och en förbättring av de operativa förutsättningarna för företag som agerar korrekt. För att myndigheterna ska kunna säkerställa tillförlitligheten utan att öka företagarnas administrativa börda bör även myndigheternas tillgång till information förbättras. 

En totalreform av livsmedelslagen är för närvarande aktuell vid jord- och skogsbruksministeriet, och det är relevant att genomföra reformerna enligt utredningen i samband med den.

Läs hela rapporten på finska (PDF 1,26 Mt)


En persons kriminella bakgrund ökar risken för grå ekonomi

Uppgifter om kriminell bakgrund har en stor betydelse vid bedömning av risk för grå ekonomi. Tidigare kriminalitet hos en ansvarig person har samband med störningar i fullgörandet av företagets skyldigheter. Möjligheterna att dra nytta av uppgifter om kriminalitet under myndighetstillsyn är emellertid rätt begränsade.

Personer med kriminell bakgrund har fler skulder och störningar i sin företagsverksamhet än andra

Företagare med kriminell bakgrund har oftare skatteskulder än andra företagare. Enligt en undersökning var stora skatteskulder på mer än 30 000 euro betydligt vanligare bland denna typ av företagare. Andelen obetalda skatteskulder var mer än tre gånger så stor som i andra företag. Andelen företag som beskattats enligt uppskattning var i genomsnitt fem gånger så stor som andra företag. Det har visat sig att skatteskulder hos ett företag är ett tecken på risk för grå ekonomi.

Företag i vilka det finns ansvariga personer med kriminell bakgrund hade skattegranskats oftare än andra företag och granskningar av grå ekonomi utgjorde mer än hälften av alla granskningar. Företag och ansvariga personer hade varit föremål för utsökningsåtgärder oftare än vanligt och dessa företag gick igenom olika skeden av en konkurs tre gånger oftare än andra företag.

Företag som administreras av ansvariga personer med kriminell bakgrund har ofta en kort livscykel.  Företagen är mer sällan införda i förskottsuppbördsregistret eller momsregistret än andra företag. Utgående från registeruppgifter hos Skatteförvaltningen har de dessutom ofta ingen verksamhet.

Vid sidan om ekonomiska brott ökar även annan kriminell bakgrund risken för störningar

Det faktum att en person tidigare har gjort sig skyldig till ekonomiska brott eller andra brott har inte någon större inverkan på risken för störningar hos personen i fråga. Uppgifter om störningar i ekonomin och bristfälliga registreringar, anmälningar och betalningar var allmännare än vanligt hos personer som gjort sig skyldiga till ekonomiska brott eller andra brott.

Uppgifter om kriminalitet skulle vara till stor hjälp vid övervakningen av företag

Uppgifter om kriminell bakgrund hos en ansvarig person i ett företag skulle ha stor betydelse vid myndighetstillsyn. Man har emellertid inte kunna utnyttja uppgifter om kriminell bakgrund på ett effektivt sätt. Den gällande lagstiftningen gör det inte möjligt för till exempel Skatteförvaltningen att utnyttja uppgifter om kriminell bakgrund i sin riskhantering. Tillstånds- och registermyndigheterna borde kunna beakta uppgifter om kriminell bakgrund hos ansvariga personer som en del av riskkartläggningen och vid bedömningen av förutsättningarna för affärsverksamhet.

Utredningen påvisar tydliga brister och riskfaktorer för grå ekonomi i företagsbeteendet hos personer som gjort sig skyldiga till brott. En kartläggning av uppgifter om störningar i företag, såväl i fråga om skatteskulder som andra uppgifter om företagens ekonomiska ställning kunde utgöra en väsentlig del av en föregripande bekämpning av grå ekonomi.

Observationerna i utredningen stöder de upprepade teman om förbättrande av informationsutbytet mellan myndigheter och främjande av en sund konkurrens i de topprojekt som satts upp i Åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020.

Texten baserar sig på utredning 21/2018 från Enheten för utredning av grå ekonomi.

Läs hela rapporten på finska (PDF 1,33 Mt)


Skatteintäkter på mer än 100 miljoner med Online-kassasystem – lämpligheten för Finland har utretts

Skatteförvaltningen föreslår att fiskala Online-kassasystem ska tas i användning i Finland. Genom det fiskala Online-kassasystemet får Skatteförvaltningen ett meddelande om en försäljningstransaktion. De fiskala kassasystemen skulle i Finland gälla cirka 170 000 företag som har konsumentförsäljning.

Döljande av inkomster är en metod som allmänt tillämpas i grå ekonomi

Döljandet av inkomster och kassamanipulationer ger upphov till skattefel. I kontantbranscher sker svart försäljning i sin enklaste form genom att ändra försäljningsuppgifterna som förs in i bokföringen. I Finland finns det i dag ingen lagstiftning där minimikraven, användningsmetoderna eller egenskaperna för kassasystem eller kassaapparater fastställts. Det fiskala kassasystemet skulle säkerställa att försäljningsuppgifterna inte ändras.

Ökade skatteintäkter kan förväntas

Genom att ta kassasystemet i användning kunde man förvänta sig en årlig ökning av skatteintäkterna på cirka 120–140 miljoner euro. De länder som har tagit kassasystemet i användning har rapporterat ökade skatteintäkter. I Sverige ökade skatteintäkterna inom olika branscher med cirka 5 procent. Enligt OECD:s undersökningar har också konkurrensneutraliteten mellan företag förbättrats.

Etableringskostnaderna skulle för företagen vara cirka 122 miljoner euro och för Skatteförvaltningen 24 miljoner euro. Hos företagen skulle de årliga driftkostnaderna knappt ändras jämfört med läget i dag, och för Skatteförvaltningen vore ökningen cirka 4–6 miljoner euro.

Finland ligger efter i den internationella utvecklingen

Olika tillämpningar av det fiskala kassasystemet används redan i 22 OECD- och IOTA-länder. Av dessa är 15 EU-länder. Olika länder har olika system. Online-systemet har en elektronisk förbindelse till ett ställe utanför kassasystemet, till exempel Skatteförvaltningen.

Företagen försäljningsuppgifter under skatteövervakning

Enligt förslaget skulle Skatteförvaltningen genom kassasystemen ta emot information om företagens försäljning.  Kunduppgifter skulle inte samlas in. I fråga om innehållet skulle uppgifterna som samlas in huvudsakligen svara mot uppgifterna som i lagen fastställts för skyldigheten att erbjuda kvitto. Dessutom skulle man samla in uppgifter om den totala försäljningen som summerats på basis av försäljningen, till exempel GT-saldon och antal transaktioner.

Tekniskt utförande

Ett buffrat Online-system föreslås som lösning för utförande av de fiskala kassasystemen. I ett buffrat system sparas företagets försäljningstransaktioner i en buffert, om fel uppstår i nätet och överförs till Skatteförvaltningen när nätet fungerar som normalt igen.

Lösningen kunde tillämpas i övervakningen av affärstransaktionerna i kassasystemen. Det skulle vara fråga om en teknisk lösning som kan användas på många sätt och också tillämpas i övervakningen av plattformekonomin.

I reformen beaktas också den kommande utvecklingen

Grå ekonomi i konsumenthandeln kunde bekämpas, om de fiskala kassasystemen införs.  Systemen skulle i väsentlig grad främja bekämpningen av grå ekonomi samt utvecklingen av elektronisk betalning. Genomförandet skulle skapa en grund också för utvecklingen av digitaliseringen av ekonomiförvaltningen i företagsvärlden.

Utredningarna grundar sig på statsrådets åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020.

Förhandsutredningarna om lämpligheten och effekterna av fiskala kassasystem har blivit färdiga, mer information:

Online-kassasystemen får understöd

Statsrådet gav i sitt program för bekämpning av grå ekonomi på våren 2016 Skatteförvaltningen i uppdrag att utreda om fiskala kassasystem som planerats för kontanta branscher kunde tillämpas i Finland. Skatteförvaltningen rekommenderade att fiskala kassasystem tas i bruk i Finland och sände sin utredning på remiss.

Utlåtande över förhandsutredningen begärdes av över femtio olika organ, till exempel statsförvaltningen, myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer och enhets- samt systemleverantörer. Utlåtande gavs av 33 olika organ, varav 24 understödde reformen, 7 motsatte sig det och 2 inte gav ett utlåtande över sin åsikt.

De som avgivit utlåtande ansåg att reformens positiva effekter utgörs av effektivare bekämpning mot grå ekonomi och ekobrott, en ökning i skatteintäkter utan en åtstramning av beskattningen, en förbättring i konkurrensneutraliteten och främjande av ekonomiförvaltningens digitalisering. Som positiva effekter ansågs även en lindring i företagens administrativa börda och möjligheten att svara på de utmaningar som plattformsekonomin ställer. På grund av låga kostnader borde systemet vara lämpligt även för mikroföretag.

Av de som avgivit utlåtande ansåg en del att en negativ effekt är att reformen inte skulle påverka hemlighållandet av inkomster och oregistrerad försäljning, kostnaderna skulle riktas till företagare som redan utövar ärlig verksamhet, den administrativa bördan skulle öka och den gråa ekonomin växa.

Den uppskattade ökningen i skatteinkomster skulle vara ca 120 - 140 miljoner euro och reformen skulle, om det förverkligas, skapa en möjlighet till en digitalisering av ekonomiförvaltningen, vars nyttor och kostnadsbesparingar uppskattats av affärsvärlden själv till 800 miljoner euro per år. Den totala nyttan av reformens genomförande kunde i bästa fall vara en miljard euro per år.

Sammandrag av uttalanden på finska (PDF 1010 kt)

Mer information:
Direktör Janne Marttinen, tfn 029 512 6066
Biträdande direktör Marko Niemelä, tfn 029 512 6070


Från arbetstagare till småföretagare– har risker som gäller skattebetalning spridit sig på små företag?

Företagen i Finland är små

I flera utredningar från Enheten för utredning av grå ekonomi har småföretagandet stuckit ut. I nästan hälften av aktiebolagen är det en person som ägt och haft ansvaret för bolaget. Omsättningen låg under 15 000 euro för hälften av egenföretagande näringsidkare och för en tredjedel av dem som hade verksamhet i bolagsform.

Småföretagandet påverkar skatteintaget

En småföretagares låga inkomster inverkar också på skatteintaget. När företagsverksamhet sprids på mindre helheter, fördelas också ansvaret på att fullgöra skyldigheterna på fler mindre enheter. Riskerna för att skyldigheterna försummas kan öka när antalet aktörer ökar.

Den grå ekonomins risker finns också i småföretag

En del av småföretagen grundas i den grå ekonomins riskbranscher, exempelvis inom byggbranschen. Förändringar i företagsstocken kan vara ett tecken på en sund styrning av resurser till nya, mer produktiva tillväxtbranscher. De kan också vara ett tecken på att engångsföretag används för att undgå skatter och andra offentligrättsliga skyldigheter.

Under de senaste tio åren har Skatteförvaltningen brottsanmält 600 låginkomstföretagares företag till polisen. Brottsanmälningarna har till största del gällt skattebedrägerier och särskilt dess grova gärningsform.

Den miljö där småföretagen verkar har beskrivits i följande utredningar (på finska):

Uudet yritykset (PDF 556 kt)

Pienituloiset organisaatiohenkilö (PDF 540 kt)

Omistajat organisaatiohenkilöinä (PDF 320 kt)


Företagets skatteskuld ökar också sannolikheten för att den ansvariga personen har personlig skatteskuld

Företag som har skulder i form av obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter har ofta förbisett och försummat även andra lagstadgade förpliktelser. Typiskt för dem är också att de har skulder till flera fordringsägare.

Största delen av gäldenärsföretagen är småföretag. Riskbranscherna inom den grå ekonomin, byggbranschen samt inkvarterings- och förplägnadsbranschen, stack ut i jämförelsen av gäldenärföretagens branscher.

Enheten för utredning av grå ekonomi utredde skuld som hänför sig till arbetspensionsförsäkringsavgifter. Samtidigt undersöktes den ekonomiska ställningen och övriga företagskopplingar hos de ansvariga personerna bakom företag med skulder för arbetspensionsförsäkringssavgifter.

Läs hela rapporten på finska (PDF 722 kt)


I Raksa-projektet synades de brottsmisstänkta som hittades i samband med skattegranskningar

Största delen av de dömda personerna utnyttjade flera företag. Typiskt för brottsfallen var också användningen av bulvaner och av företag med kort livslängd. Även handel med kvitton och påhittad fakturering förekom. Den ekonomiska vinningen av brottet användes ofta för utbetalning av svarta löner.

Skatteförvaltningen genomförde under 2008–2012 ett skatteövervakningsprojekt inom byggbranschen (Raksa-projektet). De brottsanmälningar som gjordes på basis av skattegranskningar, de domar som meddelats med anledning av dessa anmälningar och de dömda personerna utreddes noggrannare. I utredningen undersöktes hur stora skadestånd som utdömts och hur de drevs in.

Läs hela rapporten på finska (PDF 564 kt)