Brottsbekämpning
Polisen | Tullen | Åklagarmyndigheten | Justitieministeriet
Så här handläggs ekonomiska brottmål
Källa: Polisen, Åklagarmyndigheten, Tullen och justitieministeriet; uppdaterad 30.3.2022
Det försämrade ekonomiska läget återspeglas i utredningen av ekonomiska brott – Polisen registrerade ett rekordhögt antal nya ekonomiska brott
Källa: Polisen
Under 2023 kom sammanlagt 2 391 ekonomiska brottmål till polisens kännedom. Det är en ökning på cirka 15 procent jämfört med året innan – och en rekordökning. Även antalet brottsrubriceringar ökade med 12 procent jämfört med året innan, och brottmålen hade sammanlagt 4 373 brottsrubriceringar. Antalet öppna brottmål (3 946), det vill säga brottmål som var under utredning, ökade med närmare 13 procent jämfört med året innan (2022: 3 497). Antalet öppna ekonomiska brottmål har ökat redan i många år, vilket mycket väl beskriver den fortfarande ökande arbetsbelastningen inom utredningen av ekonomiska brott. Det ekonomiska läget i företag har försämrats och antalet konkurser ökat, vilket också ökar risken för ekonomisk brottslighet som kommer till polisens kännedom inom den närmaste framtiden.
Ekonomiska brott kan ha både direkta ekonomiska konsekvenser och omfattande indirekta samhällskonsekvenser och därför är det viktigt att utreda dem. Förra året registrerade polisen ett avsevärt belopp, sammanlagt 24,5 miljoner euro (2022: 26,5), som fåtts i besittning med tvångsmedel i samband med ekonomiska brott. Siffrorna om vinningen av brott och brottsskador i samband med ekonomiska brott beskriver mycket väl att ekonomiska brott medför betydande skador för samhället. Under de senaste tio åren har brottsskadorna vid ekonomiska brott uppgått till i snitt 195 miljoner euro per år. Vid de ekonomiska brottmål som avslutades i fjol uppgick brottsskadorna till sammanlagt cirka 147 miljoner euro. Det är inte alltid möjligt att sätta likhetstecken mellan brottsskadan och vinningen av brottet – ett miljöbrott med liten vinning av brott kan ändå orsaka en kännbar skada för miljön.
Ekonomiska oegentligheter i företag återspeglas i en ökning av antalet grova ekonomiska brott
Ekonomiska oegentligheter som företag och personer i företag begår yppar sig vanligen som gäldenärsbrott, skatte- och bokföringsbrott, förskingringar, förfalskningar och olika slags bedrägerier. År 2023 ökade framför allt antalet grova gärningsformer i bokföringsbrott, skattebrott, brott i form av oredlighet som gäldenär, subventionsbedrägerier, förskingringar och förfalskningsbrott jämfört med året innan. Gäldenärsbrott och skatte- och bokföringsbrott är typiska ekonomiska brott och utgör årligen en betydande del av de ekonomiska brott som har kommit till polisens kännedom. I fjol stod de för sammanlagt 54 procent av alla ekonomiska brott som polisen registrerade. Samarbetsmyndigheternas bekämpningsåtgärder, de omfattande brottshelheter som polisen har avslöjat och ibland även ändringarna av registreringsrutinerna påverkar polisens statistik över brottsrubriceringar och medför sporadiska variationer i bedömningarna.
Tullen tryggar skatteutfallet, bekämpar grå ekonomi samt avslöjar och undersöker ekonomiska brott
Källa: Tullen
År 2023 uppbar Tullen skatter till EU och finska staten till ett belopp av ca 0,3 miljarder euro. Statistiken ger en bild av Tullens skatteuppbörd samt den administrativa bekämpningens och brottsbekämpningens effektivitet. Det är värt att jämföra Tullens statistik med andra myndigheters observationer och statistik gällande denna lägesbild. På detta sätt är det möjligt att hitta rätt proportioner och betydelser för saker och fenomen.
Tullen främjar en jämlik konkurrens och ingriper effektivt i missbruk
Tullen kontrollerar varor som den beskattar. Kunder ska betala skatterna innan de får varorna av Tullen, såvida kunderna inte beviljas kredit.
I Tullens bekämpning av ekonomiska brott syns fortfarande starkt kringgående av de sanktioner mot Ryssland och Belarus som EU har infört på grund av kriget i Ukraina samt internationell ekonomisk brottslighet relaterad till e-handel och EU-intern handel. Även internet används allt mer som ett medel för marknadsföring och försäljning av högt beskattade varor till konsumenter samtidigt som man kringgår de skattebestämmelser som gäller för dessa varor.
I sin kontrollverksamhet fokuserar Tullen på verksamhet med betydande skattemässiga intressen. Den tullkontroll som i realtid riktas mot olika trafikformer och varu-, fordons- och passagerarflöden spelar också en central roll i säkerställandet av beskattningens riktighet och således bekämpningen av skattefelet. Även bekämpningen av de ekonomiska brott som omfattas av Tullens utredningsansvar siktar på att minska skattefelet.
Andelen obetalda skatter har under 2013–2023 varierat mellan 0,05 och 2,10 % av de påförda skatterna och avgifterna av skattekaraktär. År 2023 var andelen restskatter av de påförda skatterna och avgifterna av skattekaraktär ca 0,99 miljoner euro, dvs. 1,24 % (figur 1) av Tullens totala uppbörd på ca 0,3 miljarder euro.
Tullen övervakar företag genom företags- och dokumentgranskningar
Tullens granskningsverksamhet säkerställer tull- och beskattningsärendenas fiskala riktighet, främjar och säkerställer en smidig utrikeshandel och skyddar samhället genom att bland annat motverka verksamhetsförutsättningarna för grå ekonomi.
Granskningsområdena inom Tullens företagsgranskning år 2023 utgjordes av tullförfaranden, farledsavgifter, EU:s stöd för jordbruket och den inre marknaden samt skattegränsen mot Åland. Dessutom granskar Tullen fortfarande skatteupplag relaterade till punktskatter för Skatteförvaltningens räkning.
Granskningsverksamheten är riksomfattande och sker i realtid, proaktivt och retroaktivt. Utöver företags- och dokumentgranskningar granskas bland annat lager, bokföring och varor. Granskningarna utförs på basis av riskanalyser eller lagstiftning. Det riskbaserade valet av objekt kompletteras av slumpmässigt urval.
Företagsgranskningen omfattar granskning av företagets verksamhet, organisation, förvaltning, interna övervakningsmetoder, affärssystem och bokföringsmaterial. I regel involverar granskningarna företagsbesök. Företagsgranskningar kan utföras proaktivt innan tillstånd eller status beviljas och innan tillståndsändringar godkänns. Vid retroaktiva företagsgranskningar granskas företagets verksamhet samt affärstransaktionernas och tulldeklarationernas riktighet efter att tullklareringen eller beskattningen redan har skett.
Med dokumentgranskning avses granskning av affärstransaktioner efter tullklarering eller beskattning. Granskningen omfattar i regel flera separata förtullnings- eller beskattningsbeslut. I antalet dokumentgranskningar ingår också granskningar av tillstånd och granskningar i form av administrativ handräckning.
År 2023 utförde Tullen sammanlagt 318 företags- och dokumentgranskningar (figur 2). Den årliga variationen i antalet granskningar påverkas bland annat av de årligen fastställda prioriterade områdena och granskningsobjekten för granskningsverksamheten samt det ökande utnyttjandet av elektroniskt granskningsmaterial. År 2023 var import och särskilda förfaranden de prioriterade områdena vid tullförfarandegranskningar.
Efteruppbörden till följd av skattegranskningarna gällande beskattningsbeslut som verkställts fram till slutet av 2023 uppgick till 3,1 miljoner euro. Den årliga variationen i efteruppbörden påverkas bland annat av de prioriterade områdena inom granskningsverksamhet, riskanalysen och de kritiska urvalsgrunderna som används vid val av objekt, andelen lagstadgade granskningsobjekt samt de granskade företagens storlek och granskningarnas omfattning. Redan ett enda större objekt eller ett enda stort fel kan ha en avsevärd inverkan på beloppet av efteruppbörden på årsnivå.
År 2023 utfördes 17 företags- och dokumentgranskningar på objekt relaterade till grå ekonomi. Dessa var brottsbaserade och grundade sig på Olafs AM-meddelanden eller på begäranden om förundersökning.
Produktförfalskningar
Tullen övervakar varor som gör intrång i immateriella rättigheter enligt förordning (EU) 608/2013. Med övervakningen eftersträvas att skydda människorna mot produkter som kan vara farliga för hälsa och säkerhet, och att skydda samhällets skatteintäkter och rättsinnehavarens ekonomiska intressen. Övervakningen bygger i stor utsträckning på ett samarbete mellan Tullen och rättsinnehavarna, vilket beror på att intrång i immateriella rättigheter handlar om målsägandebrott. Största delen av de produktförfalskningar som Tullen stoppar är produkter som gör intrång i registrerat varumärke eller registrerat mönsterskydd. Patentförseelser upptäcks också ibland. Övervakningen sker i samband med bland annat fysiska kontroller av varor.
Antalet och det beräknade värdet på produktförfalskningar som Tullen stoppat under jämförelseperioden 2013–2023 har varit sjunkande (figur 3). Variationerna i antalet stoppade produkter och deras värden är helt normala och de har ett tydligt samband med de tillgängliga resurserna. Trenden på lång sikt visar att antalet stora stopp har minskat tydligt, vilket beror på att transittrafiken mot öst har slutat. Finland är inte längre ett genomfartsland för produktförfalskningar. Numera är tyngdpunkten på stoppen helt förlagd till post- och expressfrakt och återspeglar bättre än tidigare Finlands situation vad gäller produktförfalskningar. Ökningen av internethandeln påverkar kraftigt importen av produktförfalskningar. Transporterna som post- och expressfraktförsändelser däremot påverkar direkt storleken av försändelserna, som är små. Motsvarande trend har också noterats i de andra EU-länderna.
Med tanke på övervakningen är posttransporten en utmaning på grund av de stora volymerna. Identifiering av produktförfalskningar förutsätter noggrannare undersökning av produkterna, och genomlysning är i regel inte tillräckligt, varumärket går exempelvis inte att se i genomlysningsbilden. Över 95 % av de frakter som stoppats i Finland handlar om varumärkesintrång. Med de allokerade resurserna har det inte varit möjligt att fokusera på sökning av ankommande produktförfalskningar i posttrafiken, eftersom antalet paket ökar hela tiden på grund av näthandeln.
Utredning av ekonomiska brott
Tullen undersöker misstankar om ekonomisk brottslighet som faller under Tullens behörighet. Med ekonomiskt brott avses brott som siktar på ekonomisk vinning och som begåtts i anslutning till laglig affärsverksamhet. Huvudbrottet är i allmänhet skattebedrägeri eller grovt skattebedrägeri. Andra ekonomiska brott som undersöks är bland annat förfalsknings-, tullredovisnings-, miljö- och bokföringsbrott. I statistiken över ekonomisk brottslighet ingår även smuggling av punktskattepliktiga produkter (alkohol, snus och cigaretter), när verksamheten kan jämföras med affärsverksamhet och yrkesutövning även om den inte uttryckligen sker med hjälp av affärsverksamhetsformer.
Samhällsnyttan av Tullens utredning av ekonomisk brottslighet var 2023 totalt 103,2 miljoner euro, jämfört med 18,2 miljoner euro året innan (figur 4). Samhällsnyttan består av de skador som de utredda ärendena orsakat, dvs. undandragen skatt, de skador som åsamkats i ärenden som utreds eller där utredning inte inletts (kvarstad och skingringsförbud), egendom som Tullen återfått och av egendom som anvisats en utmätningsman eller annan myndighet. Vinning av brott som återfåtts i ekonomiska brott var 8,2 miljoner euro, jämfört med 2 miljoner euro året innan. Beloppet av återtagen vinning av brott varierar årligen.
År 2023 undersökte Tullen sammanlagt 633 skattebedrägerier, vilket var 51 fler än året innan. Antalet grova skattebedrägerier som avslöjades uppgick till 107, som är 15 färre än året innan. Den ökade brottsligheten genom bedrägerier som gäller mervärdesbeskattning i gemenskapshandeln bekämpar Tullen i samarbete med Skatteförvaltningen och utländska lagövervakningsmyndigheter.
Sanktionerna mot Ryssland och brottsmisstankarna i samband med kringgående av dem har från början av Rysslands anfallskrig mot Ukraina varit ett betydande fenomen. Förra årets fenomen var också raset av införseln av snus efter att försäljningen av nikotinpåsar avreglerades och ökningen av cigarettsmugglingen. Vid övervakning av sanktionerna år 2023 lyftes det via tulldeklarationerna upp till handläggning över 8 000 godstransporter mellan Finland och Ryssland, av vilka cirka 1 600 genomgick riktade kontroller. Antalet regleringsbrott har vuxit i betydande grad från och med år 2022. Förra året registrerade Tullen sammanlagt 492 regleringsbrott med anknytning till verksamhet som bröt mot sanktionerna. Av dessa har 58 fall undersökts som grova regleringsbrott. Under tidigare år har Tullen undersökt bara enstaka fall av regleringsbrott. Genom en effektiv exportkontroll säkerställer Tullen för sin egen del att Europeiska unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska åtgärder är verksamma och att de mål som ställts för dem uppnås fullt ut.
Åklagaren ser till att straffansvaret förverkligas
När det gäller fenomen inom grå ekonomi innebär straffansvar att åklagaren i åtalsprövningen fattar beslut om rekvisitet för brott uppfylls i ett enskilt ärende. Åklagaren ska i regel väcka åtal när det finns sannolika skäl för detta utifrån bevisningen i förundersökningen. Ett brottmål blir anhängigt i tingsrätten genom åklagarens stämningsansökan, och efter förberedelserna går ärendet vidare till huvudförhandlingen.
Tingsrätterna avgör ekonomiska brott som första instans
Källa: Justitieministeriet
Antalet ekonomiska brott har hållits på samma nivå under de senaste åren. Grovt bokföringsbrott har varit den allmännaste beteckningen för ekonomiska brott som avgjorts av domstolarna. Ofta har ett grovt bokföringsbrott samband med något annat brott, exempelvis grovt skattebedrägeri. På behandlingstiden för ekonomiska brott inverkar bland annat omfattningen på ärendet. I tingsrätten har mediantiden för behandlingen av brott varierat för olika brottsbeteckningar mellan cirka 150 dagar till 300 dagar.
Sammanlagt var de brottmål som inkommit till tingsrätterna år 2023 omkring 3 % färre än under föregående år. Medianen för handläggningstiden för alla avgjorda brottmål ökade något, men har förblivit ungefär på samma nivå som år 2021.
Mer information om handläggningen av brottmål i allmänhet: Domstolsverkets bokslut [.fi]›.