Myndigheter

På webbplatsen Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet presenterar varje myndighet sin verksamhet med tanke på bekämpningen av grå ekonomi. För innehållet på webbplatsen ansvarar gemensamt de ministerier och myndigheter som presenteras på den här sidan.

Brottsbekämpning | Inrikesministeriet, Polisen, Tullen, Riksåklagarämbetet
Beskattning | Finansministeriet, Skatteförvaltningen
Rättssäkerhet och insolvens | Justitieministeriet, Utsökningsväsendet, Konkursombudsmannen
Arbetsgivare och beställaransvar | Social- och hälsovårdsministeriet, Regionförvaltningsverket, Pensionsskyddscentralen, Arbetslöshetsförsäkringsfonden, Olycksfallsförsäkringscentralen
Produkter, tjänster och jämlik konkurrens | Arbets- och näringsministeriet, Livsmedelssäkerhetsverket, Valvira, Trafi, Konkurrens- och konsumentverket

Brottsbekämpning

Inrikesministeriet | Polisen | Tullen | Riksåklagarämbetet

Inrikesministeriet

Inrikesministeriet är ministeriet för inre säkerhet och migration, och bland annat polisverksamheten ingår i dess förvaltningsområde. Ministeriets viktigaste uppgifter är författningsberedning samt strategisk planering, styrning och tillsyn av verksamheten inom förvaltningsområdet.

Statsrådet gav 28.4.2016 ett principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2016–2020. Enligt principbeslutet skulle ett separat åtgärdsprogram för genomförandet av strategin i praktiken utarbetas. Både strategin och åtgärdsprogrammet har beretts vid inrikesministeriet.

Åtgärdsprogrammets starka sida är samarbetet mellan de olika sektorerna, och projekt genomförs genom sektoröverskridande samarbete. Ansvaret för projekten har fördelats mellan olika myndigheter. En del projektrelaterade åtgärder kommer att vara förebyggande, en del påverkar direkt den operativa verksamheten medan konsekvenserna av vissa projekt kan bedömas först på längre sikt.

De åtgärder som är mest centrala och har störst genomslagskraft med tanke på målen i den nationella strategin för bekämpning har valts till åtgärdsprogrammet. Det finns 20 projekt, av vilka 19 pågår och ett är slutfört. (läge per 9.10.2017)

Åtgärdsprogrammets projekt anknyter till något av de fyra spetsprojekten i strategin.

Spetsprojekten är:

  1. Tryggande av välfungerande marknader och sund konkurrens genom att förbättra företagens och medborgarnas möjligheter att agera korrekt, minska den administrativa bördan och bekämpningen och intensifiera förebyggandet av korruption.
  2. Förebyggande av fenomen inom grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt påverkan av attityder.
  3. Vidareutveckling av informationsutbytet mellan myndigheter.
  4. Utveckling av genomslagskraften i brottsbekämpningskedjan när det gäller brott i anslutning till grå ekonomi samt av de administrativa påföljderna.

Varje projekt har utsedda huvudansvariga instanser och en instans som ansvarar för projektstarten. Uppföljningen av åtgärdsprogrammet baserar sig på rapporter från dem, och inrikesministeriet ansvarar för uppdateringen av uppföljningsrapporten. Framskridandet följs också upp av ledningsgruppen för bekämpning av ekonomiska brottslighet som bedömer eventuella ändringsbehov och rapporterar om framskridandet till det ekonomipolitiska ministerutskottet samt riksdagens parlamentariska grupp för uppföljning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Största delen av de ekonomiska brott som polisen undersöker har anmälts av andra myndigheter som bekämpar ekonomisk brottslighet

Tillsynsmyndigheternas åtgärder och brottsbekämpningens prioriterade områden påverkar kvantiteten och arten av de ekonomiska brott som anmäls till polisen. Skatteförvaltningen och konkursboförvaltarna gör mest polisanmälningar. Även de ekonomiska konjunkturerna återspeglas i polisens undersökningar av ekonomiska brott.

Största delen av de brott som polisen undersöker är skatte-, bokförings- och gäldenärsbrott samt olika slags bidrags- och bedrägeribrott. Ekonomiska brott involverar också penningtvätt för att dölja pengarnas ursprung.

Polisen undersöker varje år i genomsnitt 1 800 ekonomiska brottmål. I allmänhet undersöks brotten vid polisinrättningar enligt regionindelningen. Polisen utövar både nationellt och internationellt myndighetssamarbete för att bekämpa och undersöka ekonomisk brottslighet. En väsentlig del av polisens undersökningar av ekonomiska brott är att spåra och beslagta ekonomisk vinning som erhållits genom brott och att trygga skadestånd.

Ekonomisk brottslighet allt mer professionell

Den ekonomiska brottslighet som polisen får kännedom om uppvisar hela tiden nya drag. Ekonomisk brottslighet har i allt högre grad internationella kopplingar, är mer organiserad och professionell, såsom cyberbrottslighet.

Brottslingar är intresserade av att utnyttja företag i brott, till exempel i bedrägeri- och skattebrott. Ibland blir företag offer för brott, till exempel i form av identitetsstöld.

Inom korruption missbrukas affärsverksamhetens strukturer och den egna maktpositionen för att uppnå fördelar eller ekonomisk vinning. I Finland förekommer korruption i synnerhet inom byggbranschen.

När mängden utländsk arbetskraft ökar i Finland ökar också risken för utnyttjande av arbetstagare. Arbetstagarna betalas för låg lön eller får ingen lön alls. I grövre fall är det fråga om människohandel som involverar tvångsarbete och kontroll av arbetstagare.

Utvecklingen av myndighetssamarbetet inom miljöbrott har under de senaste åren lett till en ökning av antalet miljöbrott som polisen undersökt. I miljöbrott uppstår ekonomisk vinning genom att kostnaderna minimeras. Utövare av olaglig verksamhet sparar till exempel avfallshanteringskostnader eller låter bli att göra miljöinvesteringar, varvid miljöförstörelse endast är en konsekvens.

I enlighet med inrikesministeriets definition undersöker polisen sådana fall som ekonomiska brott som är en straffbar gärning eller försummelse och som syftar till avsevärd indirekt eller direkt ekonomisk vinning i anslutning till företagsverksamhet, offentlig verksamhet eller andra organisationers verksamhet.
Man kan göra sig skyldig till ekonomiska brott också genom att försumma lagstadgade ekonomiska eller andra skyldigheter såsom arbetarskydds- eller miljöbestämmelser.

Tullen främjar utrikeshandelns smidighet, säkerställer jämlika konkurrensvillkor för kunderna och ingriper effektivt i missbruk

Utifrån företags- och dokumentkontroller redovisade Tullen under 2012–2016 i form av efteruppbörd 207 miljoner euro till staten. Samtidigt var det samhälleliga resultatet för Tullens bekämpning av ekonomiska brott sammanlagt 113 miljoner euro. Under 2012–2016 ökade de skattebedrägerier som Tullen avslöjat och undersökt med ca 73 procent. Antalet skattebedrägeribrott har ökat inom alla gärningsformer. I fjol (2016) avslöjades 58 procent mer grova skattebedrägerier än året innan.

Tullen bekämpar skattefel genom flera olika åtgärder. Den viktigaste är att Tullen har fortlöpande kontroll över varor som den beskattar. Grå ekonomi bekämpas i all verksamhet inom Tullen, och den har organiserats så att funktionerna stöder varandra – från och med identifieringen av kunden.

Under 2017–2018 övergår uppbörden av varuskatten som är värd över 10 miljarder euro från Tullen till Skatteförvaltningen, men Tullen ansvarar fortfarande för skatteövervakningen av den. Det är värt att notera att Tullen även efter förändringen uppbär skatter och avgifter av skattenatur för hundratals miljoner euro.

Tullen främjar utrikeshandeln, skyddar samhället och utför uppgifter inom alla ministeriers behörighetsområden

Tullens uppgift är att främja en smidig internationell varuhandel och säkerställa att den sker korrekt samt effektivt uppbära varuskatter. Tullen är en sektoröverskridande service- och tillsynsorganisation som skyddar samhället, miljön och medborgarna. Tullen främjar EU:s inre marknad och jämlika konkurrensvillkor för företagen. Tullen sköter sina lagstadgade uppgifter på alla 11 ministeriers och statsrådets kanslis behörighetsområden.

En uppgift för Tullen är att genomföra den nationella strategin för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet genom vilken man bland annat effektiviserar spårandet och återställandet av vinningen av brott, minimerar den vinning som fås genom illegal verksamhet samt ökar risken för att åka fast för brottslig verksamhet. Inom Tullen begränsar sig genomförandet inte enbart till att minimera skatteskador och brottslig vinning, utan Tullen ingriper också på ett mer omfattande plan i brott mot regelverket för internationell handel samt i verkställandet av FN:s och EU:s sanktioner. Därtill övervakar Tullen betalningen av de skatter som Skatteförvaltningen uppbär och inriktar sin verksamhet genom att bl.a. utnyttja uppskattningen av skattefelet.

Tullen är den enda myndigheten som övervakar varuflödet i utrikeshandeln och bagaget hos personer som korsar gränserna. Det är en viktig uppgift i skyddet av samhället. Tullens roll för den inre säkerheten anknyter primärt till övervakning av varuflödet och bekämpning av hot som detta medför. Dessa uppgifter har Tullen fortfarande lyckats utföra effektivt trots avtagande resurser och en föråldrad övervakningsteknik. Tullen har tillräckligt effektivt hittat narkotika, vapen och explosiva ämnen, andra farliga ämnen och varor belagda med förbud och begränsningar i frakt, postförsändelser och resgods. Inom ramen för sina resurser är Tullen närvarande vid alla gränser i Finland. Vid Schengenområdets inre gränser är Tullen i allmänhet i praktiken den enda myndigheten som den som korsar gränsen möter.

Tullens åtgärder för att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Ett av Tullens centrala mål är att Tullen effektivt uppbär de skatter som den ska uppbära och att den bekämpar grå ekonomi. De åtgärder som siktar på bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt minskning av skattefelet genomsyrar Tullens funktioner inom hela organisationen och betraktas som en gemensam uppgift för hela personalen. En korrekt skatteuppbörd säkerställs på flera sätt, såväl genom proaktiva åtgärder som genom övervakning i realtid och retroaktivt. Myndighetssamarbete spelar en viktig roll i bekämpningen av grå ekonomi och skattefel, och Tullen har nära samarbete med flera inhemska och utländska myndigheter. Tullen har en viktig uppgift i bekämpningen av internationell organiserad ekonomisk brottslighet.

Inom Tullen sker bekämpningen av grå ekonomi genom både övervakning av laglig verksamhet och avslöjande av olaglig verksamhet. Eftersom hela Tullens process har finslipats till att stödja avslöjande av avvikelser och eventuella olagligheter, kan man hävda att Tullen är en central aktör i bekämpningen av grå ekonomi och gränsöverskridande brottslighet. Målet för Tullens bekämpning av grå ekonomi är att motverka olägenheter för både samhället och företagen till följd av grå ekonomi och osund konkurrens.

Åklagarens uppgifter i brott relaterade till grå ekonomi

Grå ekonomi blir aktuell i åklagarens arbete när åtgärderna för att bekämpa grå ekonomi har lett till polisanmälan och konkreta brottsmisstankar. Åklagarens uppgift går ut på att aktivt redan under förundersökningen delta i undersökningen och slutföra ärendet med en lagakraftvunnen dom. I dessa processer tar det ofta flera år innan gärningsmännen blir dömda.

Åklagaren ska se till att straffansvaret förverkligas. När det gäller fenomen inom grå ekonomi innebär detta att åklagaren i åtalsprövningen fattar beslut om rekvisitet för brott uppfylls i ett enskilt ärende. Brotten inom grå ekonomi är ofta skatte-, gäldenärs- eller bokföringsbrott eller arbetspensionsförsäkringsbedrägerier och registeranteckningsbrott. Dessutom förekommer det korruptionsbrott, bedrägerier, bidragsbedrägerier och penningtvätt.

Åklagaren ska i regel väcka åtal när det finns sannolika skäl för detta utifrån bevisningen i förundersökningen.  Ett brottmål blir anhängigt i tingsrätten genom åklagarens stämningsansökan, och efter förberedelserna går ärendet vidare till huvudförhandlingen. Ofta behandlas ärenden på nytt i hovrätten efter tingsrätten, och det är inte ovanligt att involverade ansöker om tillstånd att föra ärendet till högsta domstolen.

Myndighetssamarbete i behandlingskedjan för brottmål

Med behandlingskedja för brottmål avses alla myndigheter som deltar i brottsutredningen. I skattebrott deltar utöver åklagaren även Skatteförvaltningens ombud i hela behandlingskedjan för brottmål. Den bästa garantin för ett effektivt förverkligande av straffansvaret i brottshelheter inom grå ekonomi är nära samarbete mellan förundersökningsmyndigheten, åklagaren och ombudet från början av förundersökningen. Detta möjliggör också framgångsrika yrkanden avseende brottslig vinning i domstolarna.

Brottmål relaterade till grå ekonomi liksom alla ärenden om ekonomiska brott har en hel del internationella kopplingar. Då accentueras åklagarens uppgifter ytterligare redan i förundersökningen.

Åklagare inom grå ekonomi

Vid åklagarämbetet ansvarar åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott för de mest krävande och omfattande brottshelheterna inom grå ekonomi. Åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott bör följa med hur rättspraxis utvecklas både nationellt och i Europa så att åklagaren kan instruera förundersökningen av nya helheter inom grå ekonomi enligt rådande rättspraxis.

Om rättegång i ekonomiska brott

Rättegångar i ekonomiska brott pågår i allmänhet från några veckor till flera månader. Enbart sammanträdena vid den muntliga huvudförhandlingen kan pågå i över ett halvt år. För närvarande sysselsätts åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott i synnerhet av omfattande så kallade kvittohandels- och korruptionsfall samt momsbedrägerier i huvudstadsregionen – främst inom byggbranschen. Var och en av dessa mycket omfattande rättegångar slukar flera åklagares arbetsresurser.

Dessutom sköter åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott en hel del helheter bestående av gäldenärsbrott tack vare det effektiva boförvaltningssystemet. För närvarande ansvarar åklagare som specialiserat sig på ekonomiska brott utöver för brottmål relaterade till olika faser av behandlingskedjan för brottmål dessutom för flera krävande och arbetsdryga bedrägeri- och penningtvättsmisstankar relaterade till internationell affärsverksamhet och olika slags värdepappersmarknadsbrott.


Beskattning

Finansministeriet | Skatteförvaltningen

Finansministeriet

Det centrala åtgärderna för att bekämpa grå ekonomi vid Finansministeriet (FM) är för närvarande inrättandet av ett nationellt inkomstregister, utvecklingen av utbyte av information om grå ekonomi och effektiviseringen av bekämpningen av missbruk på finansmarknaden.

Uppgifter och förvaltning

Finansministeriet bereder regeringens ekonomiska politik, dess finanspolitik och statsbudgeten samt är expert inom skattepolitiken. FM svarar också för beredningen av finansmarknadspolitiken, statens arbetsgivar- och personalpolitik och utvecklandet av den offentliga förvaltningen samt styr utvecklandet av informationsförvaltningen inom både stats- och kommunalförvaltningen. Ministeriet deltar i Europeiska unionens och flera internationella organisationers och finansiella institutioners verksamhet. Ministeriets avdelningar är ekonomiska avdelningen, budgetavdelningen, skatteavdelningen och finansmarknadsavdelningen samt kommun- och regionförvaltningsavdelningen, den offentliga förvaltningens informations- och kommunikationstekniska avdelning och personal- och förvaltningspolitiska avdelningen, som samtidigt verkar som Statens arbetsmarknadsverk.

Ämbetsverk inom finansministeriets förvaltningsområde är Skatteförvaltningen, Tullen, Finansinspektionen, verket för finansiell stabilitet, regionförvaltningsverken, magistraterna, Statens ekonomiska forskningscentral, Statskontoret, Statistikcentralen, Befolkningsregistercentralen och Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning. Senatfastigheter är ett statligt affärsverk. Utvecklingscentralen HAUS och Hansel är statsägda aktiebolag. Statens pensionsfond samt Kommunernas pensionsförsäkring och Kommunernas garanticentral hör också till ministeriets förvaltningsområde.

Finansministeriets skatteavdelning är regeringens expert inom skattepolitiken. Avdelningens uppgift är att utveckla skattesystemet och utvärdera konsekvenserna av skattepolitiska åtgärder. Den bereder skattelagarna och deltar i utvecklingen av skatte- och tullförvaltningen. Skatteavdelningen bereder skatteavtal mellan Finland och andra länder och representerar Finland vid beredningen av skatte- och tullärenden inom Europeiska unionen. En representant för finansministeriets skatteavdelning deltar också i ledningsgruppen för bekämpning av ekonomiska brott som berett strategin för bekämpning av grå ekonomi och åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020.

Nationellt inkomstregister

Det viktigaste projektet inom finansministeriets förvaltningsområde med tanke på bekämpning av grå ekonomi under denna regeringsperiod är inrättandet av det nationella inkomstregistret. Inkomstregistret ger myndigheter och andra som använder inkomstuppgifter en aktuell helhetsbild av medborgarnas inkomster.

Inkomstregistret möjliggör bland annat en mer aktuell skattekontroll och en effektivare bekämpning av grå ekonomi, eftersom arbetsgivarna anmäler löneuppgifterna till inkomstregistret med en anmälan genast efter betalningstransaktionen. För närvarande anmäler arbetsgivarna de betalda lönerna enligt mottagare först i januari året efter betalningsåret, vilket innebär att kontrollen av inkomsterna blir möjlig först året efter betalningsåret.

Regeringen har lämnat en proposition 134/2017 rd om lagstiftning gällande inkomstregistret 5.10.2017. Avsikten är att införa inkomstregistret i början av 2019. Myndigheterna och andra aktörer som använder inkomstuppgifter får tack vare inkomstregistret i början en övergripande bild av en persons löneinkomster och jämförbara inkomster. Avsikten är att man från och med ingången av 2020 även inkluderar pensionsinkomster och andra förmånsinkomster i registret.

Informationen i inkomstregistret används från och med ingången av 2019 av Skatteförvaltningen, FPA, arbetspensionsbranschen och Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Vid ingången av 2020 kommer arbetslöshetskassorna, arbetsolycksfalls- och yrkesjukdomsförsäkringsbolagen, Utbildningsfonden, kommunerna, Statistikcentralen, lönegaranti- och lönesubventionsfunktionerna och arbetarskyddsmyndigheterna med i registret.

Informationsutbyte mellan myndigheter

En annan viktig helhet som påverkar bekämpningen av grå ekonomi är vidareutvecklingen av informationsutbytet mellan myndigheter både nationellt och internationellt.

Avvecklingen av hinder och begränsningar för informationsutbyte mellan myndigheter främjar identifieringen av aktörer inom grå ekonomi, och det är också ett kostnadseffektivt sätt på vilket man kan effektivisera bekämpningen av grå ekonomi.

Automatiskt informationsutbyte baserat på internationella åtaganden inom beskattning har ökat avsevärt. I regeringens proposition 97/2017 föreslås att Skatteförvaltningen på eget initiativ kan anmäla observationer relaterade till korruption till förundersökningsmyndigheten. Enheten för utredning av grå ekonomi har utvidgat sina tjänster för fullgöranderapporter, och de kan utvidgas ytterligare för att stödja bekämpningen av grå ekonomi när lagstiftningen om begärande myndigheter ändras för att öka rätten till information.

Bekämpning av missbruk på finansmarknaden

I anslutning till bekämpningen av grå ekonomi utreder finansministeriets finansmarknadsavdelning möjligheterna att effektivisera bekämpningen av missbruk på finansmarknaden. Regleringen av finansmarknaden baserar sig nästan enbart på EU-lagstiftning. Det finns dock nationellt utrymme i synnerhet när det gäller straffrättsliga påföljder. Även informationsutbytet mellan myndigheter kan utvecklas. Våren 2018 kommer finansministeriet att i anslutning till programmet för bekämpning av grå ekonomi bereda en regeringsproposition om grovt informationsbrott som gäller värdepappersmarknaden och utveckling av Finansinspektionens undersökningsbehörighet.

Skatteförvaltningen tacklar skattebedrägerier effektivt

Skatteförvaltningen spelar en viktig roll i bekämpningen av grå ekonomi, och rollen omfattar både beskattningsrelaterade brott och annan ekonomisk brottslighet. Samarbetet mellan Skatteförvaltningen och andra myndigheter säkerställer en övergripande syn på identifiering, bekämpning och övervakning av olika fenomen inom grå ekonomi.

Skatteförvaltningen har effektiviserat bekämpningen av allvarligare grå ekonomi. En specialiserad personal, aktuell övervakning och effektivare informationsutbyte mellan myndigheter har lett till att antalet fall som går till prövning av polisanmälan och vidare till polisanmälan har ökat avsevärt.

Nya fenomen dyker upp i Finland och ökar utmaningarna

Olika slags missbruk av identiteter genom vilka man begår momsåterbäringsbrott har ökat i Finland. Även grundlösa förskottsinnehållningar har ansökts med handlingar med felaktigt innehåll. Vissa åtgärder siktar enbart på att rubba skattesystemets eller myndighetsregistrens trovärdighet. Utnyttjande av välfärdssamhället på olika sätt är ett fenomen som identifierats i hela Norden.

E-handel, olika slags alternativa betalningssätt och -plattformar, virtuella valutor och olika variationer av delningsekonomi skapar utmaningar för bekämpningen av grå ekonomi. Bokföring och handlingar kan förvaras i molntjänster. Affärsverksamhet idkas i Finland från utlandet utan att sköta skyldigheterna här.

Övervakningen av svart arbetskraft är en gemensam utmaning för myndigheterna. Många brott, inklusive skattebrott, är invirade i varandra. Även organiserad brottslighet och professionella medhjälpare kan förekomma i olika arrangemang. Att utreda fakta är en utmaning, vilket framhäver betydelsen av informationsutbyte och samarbete mellan myndigheter ytterligare.

Skatteförvaltningen stoppar bedragare i ett så tidigt skede som möjligt

Både traditionella och nya fenomen inom grå ekonomi kräver snabba reaktioner av Skatteförvaltningen. I bekämpningen av grå ekonomi har Skatteförvaltningen därför allt mer fokuserat på att förhindra verksamhetsmöjligheterna för grå ekonomi i ett så tidigt skede som möjligt i stället för att övervaka i efterhand.

Kärnan i Skatteförvaltningens verksamhet utgörs naturligtvis av verkställandet av beskattningen och relaterad skattekontroll. I bekämpningen av grå ekonomi avviker Skatteförvaltningens roll dock på många sätt från traditionella beskattningsuppgifter.

Skatterevision är det tyngsta vapnet i bekämpningen av grå ekonomi

Skatterevision har stor betydelse i bekämpningen av grå ekonomi. Största delen av de skattebrott som Skatteförvaltningen upptäcker kommer fram i samband med skatterevisioner, och i många fall är skatterevision det enda sättet på vilket man kan utreda fakta för att påföra rättvis skatt och eventuellt föra ärendet vidare till förundersökning.

År 2016 närmare 650 skatterevisoner gick vidare till prövning av polisanmälan. Dessutom vidarebefordrades många brottsmisstankar relaterade till nya fenomen, såsom momsbedrägerier som utförts med hjälp av identitetsstölder, till prövning av polissanmälan.

Skatteuppbördsenheten representerar skattetagarna i skattebrott

Skatteförvaltningen för skattetagarnas talan i brottmål, som anknyter till Skatteförvaltningens skatter och avgifter. I brottmål representeras Skatteförvaltningen av Skatteuppbördsenhetens ombud som specialiserat sig på brott. Ombudet gör polisanmälan och representerar skattetagarna i både det egentliga brottmålet och skadeståndsärendet på grund av brott.

I allmänhet görs polissanmälan på skattekontrollens initiativ, men även intressenter kan informera om brottsmisstankar. Om åklagaren väcker åtal framställer ombudet yrkande på skadestånd. Efter domen beslutar ombudet om eventuellt ändringssökande och driver ärendet i högre rättsinstanser.

Vi tar fram information om grå ekonomi

Utöver operativ revisionsverksamhet undersöker Skatteförvaltningen också grå ekonomi och dess konsekvenser. Enheten för utredning av grå ekonomi har som uppgift att främja bekämpandet av grå ekonomi genom att producera och förmedla information om grå ekonomi och det sätt på vilka den kan bekämpas.

Samarbetets betydelse ökar hela tiden

Både de proaktiva bekämpningsåtgärderna och efterhandskontrollen förutsätter ofta smidigt samarbete mellan flera myndigheter. Skatteförvaltningens viktigaste samarbetspartner är förundersökningsmyndigheterna, och informationsutbytet är heltäckande med dem. Det praktiska samarbetet – bland annat skatterevisioner som genomförs som myndighetssamarbete – är mycket utvecklat. Man strävar hela tiden efter att effektivisera myndighetssamarbetet i realtid tillsammans med förundersökningsmyndigheterna och öka det praktiska samarbetet med nya myndigheter.


Rättssäkerhet och insolvens

Justitieministeriet | Utsökningsväsendet | Konkursombudsmannen

Justitieministeriet värnar om rättssäkerheten

Justitieministeriet upprätthåller och utvecklar rättsordningen och rättssäkerheten samt ser till demokratins strukturer och medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Ministeriet svarar för beredningen av de viktigaste lagarna, rättsväsendets funktion och verkställigheten av domar. Som en del av statsrådet drar justitieministeriet upp rättspolitiska linjer, utvecklar författningspolitiken och styr sitt förvaltningsområde.

Justitieministeriet deltar i bekämpningen av ekonomisk brottslighet och den grå ekonomin genom att bereda lagstiftning inom sitt ansvarsområde, till exempel inom straff- och processrätt. Justitieministeriet deltar också i andra ministeriers lagberedningsprojekt som tangerar justitieministeriets ansvarsområde. Vid justitieministeriet finns myndighetsenheter såsom Rättsregistercentralen, som administrerar brottsregistret, och olika nämnder.

Internationellt samarbete

Justitieministeriet deltar i beredningen och behandlingen av ärenden inom sitt ansvarsområde i den Europeiska unionen samt i beredningen av internationella avtal och övervakningen av genomförandet av dessa avtal i samband med utvärderingar av länder.

Justitieministeriet har uppgifter relaterade till det nordiskt samarbetet och internationell rättsförvaltning samt mellanstatligt straffrättsligt samarbete, och dessa kan också anknyta till ekonomisk brottslighet. Justitieministeriet eller någon av dess enheter fungerar som central myndighet för många internationella avtal och Europeiska unionens instrument.

Arbete mot korruption

Justitieministeriet är den nationella samordnande myndigheten för arbetet mot korruption. Justitieministeriets arbete mot korruption har också nära kopplingar till bekämpningen av den grå ekonomin. Enligt undersökningar förefaller bland annat mutmisstankar vara nära kopplade till annan ekonomisk brottslighet, i synnerhet den grå ekonomin. Till exempel genom att muta de parter som beslutar om kontrakt entreprenader inom byggbranschen eller genom annan osaklig påverkan möjliggörs en gynnsam miljö för annan brottslig verksamhet, och samtidigt förvrängs konkurrensen.

Inom ramen för bekämpningen av den grå ekonomin strävar justitieministeriet därför till att tillsammans med andra myndigheter och intressenter fästa allt större uppmärksamhet vid bekämpning av korruption för att motverka möjligheterna för aktörer inom den grå ekonomin att ägna sig åt lönsam brottslig verksamhet. Som samordnande myndighet för arbetet mot korruption leder och samordnar ministeriet bland annat utvecklingsprojekt för bekämpning och förebyggande av korruption, stöder olika myndigheters arbete mot korruption och leder samarbetsnätverket mot korruption som främjar arbetet mot korruption på det nationella planet.

Utsökningsväsendet bekämpar grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Utsökningsväsendet verkställer rättsskyddspolitiken. En fungerande utsökning garanterar att rättigheterna tillgodoses i skuldärenden. Dessutom stöder utsökningen förebyggandet av försummelser av skyldigheter och upprätthåller betalningsmoralen samt verksamhetsförutsättningarna för kreditsamhället.  Möjligheterna till ekonomiskt missbruk och vinning till följd av det minskar. På det stora hela förebygger utsökningens verksamhet ekonomisk brottslighet och grå ekonomi.

Specialindrivningens insats

Inom utsökningsväsendet har den riksomfattande specialindrivningen huvudansvaret för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Inom specialindrivningen sköts i huvudsak ärenden som gäller gäldenärer med en förmögenhetsställning som kräver mycket arbete och tid att utreda. Gäldenärerna överförs till specialindrivningen via utsökningens normala indrivning eller via andra myndigheter såsom polisen eller Skatteförvaltningen.

Volymerna för gäldenärer inom specialindrivningen och de belopp som redovisas till borgenärerna varierar kraftigt från år till år. Till exempel 2014 utreddes 541 gäldenärer, medan motsvarande siffra för 2016 var 269 gäldenärer. År 2014 färdigställdes 586 utredningar och år 2016 sammanlagt 642. Indrivningsresultaten varierade under samma period mellan 18,5 och 25 miljoner euro.

Virtuella valutor och grå ekonomi

Användningen av virtuella valutor ökar i snabb takt, och detta återspeglas också inom utsökningen. I dag finns det redan ca 1 000 virtuella valutor, av vilka Bitcoin är den vanligaste. Användningen av Bitcoin baserar sig på byte i P2P-nätverk som administreras av användarna, och valutan är inte beroende av den offentliga makten. I praktiken är valutan relativt smidig, gratis och anonym att använda.

Det anses att största delen av Bitcoin-transaktionerna sker inom ramen för laglig verksamhet. Även om Bitcoin inte är en officiell valuta har den dock egendomsvärde på basis av efterfrågan och utbud. Bitcoins är utmätningsbar egendom, men en utmaning är hur man ska spåra den och hur utmätningsmannen ska komma över de offentliga och privata ”nycklarna” – dvs. kodserierna – som förvaltningen kräver.

Anonymt internet

Det är känt att en stor del av narkotikahandeln sker i Tor-nätet som möjliggör anonym användning av internet. Tor-nätet och virtuella valutor möjliggör också annan ekonomisk verksamhet utanför samhällets tillsyn.

Personer som hamnat i ekonomiska trångmål och blivit klienter hos utsökningen kan vara lockade av att i sin affärsverksamhet utnyttja till exempel Tor-nätet och virtuella valutor. Transaktionerna och ofta hela affärsverksamheten sker då utanför myndigheternas tillsyn. Det blir lättare att ägna sig åt grå ekonomi, dvs. försumma offentliga avgifter. Även när det gäller lönebetalning och näringsinkomst kan anonyma nät och virtuella valutor användas. Av detta följer att utsökningsmyndigheten inte alltid får information om utmätningsbar inkomst och egendom som hör till borgenärerna.

Konkursombudsmannen – Konkursombudsmannens byrå

Konkursombudsmannen är en självständig specialmyndighet som övervakar förvaltningen av konkursbon och är administrativt knuten till justitieministeriet. Konkursombudsmannens byrå har verksamhetsställen i Helsingfors, Tammerfors och Åbo.

Konkursombudsmannen ser till att konkurs- och företagssaneringsförfarandena löper effektivt, ekonomiskt och snabbt i enlighet med de mål som ställts för dem.

Bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

En väsentlig del av konkursombudsmannens verksamhet går ut på att bekämpa och förebygga grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Kontroll av gäldenärers konton och verksamhet och överföring till offentlig utredning har visat sig vara fungerande metoder för utredning av ekonomiskt missbruk och andra oklarheter i anslutning till konkurser. Konkursombudsmannen samarbetar aktivt  med övriga myndigheter som deltar i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomiska brott.

Särskilda granskningar

Konkursombudsmannen kan låta en auktoriserad revisor utföra en särskild granskning av gäldenärens verksamhet. Syftet med de särskilda granskningar som konkursombudsmannen låter utföra är att reda ut missbruk i gäldenärens verksamhet och eventuella grunder för återvinning. En granskning kan utföras även i förfallna konkurser där boets tillgångar inte har räckt till för att fortsätta konkursförfarandet.

Granskningskostnaderna betalas av statens medel. Staten återkräver kostnaderna av konkursboet om granskningen varit nödvändig med tanke på konkursboet och om man därigenom har kunnat samla mer tillgångar till konkursboet.

Offentliga utredningar

På framställning av en konkursombudsman kan en domstol besluta om en övergång till offentlig utredning av ett konkursbo, om detta kan anses befogat på grund av att boets tillgångar är obetydliga, det finns utredningsbehov som hänför sig till gäldenären eller konkursboet eller av något annat särskilt skäl. I praktiken övergår man i regel till offentlig utredning vid en konkurs där det finns skäl att misstänka att gäldenären har gjort sig skyldig till ett allvarligt ekonomiskt brott.

Med hjälp av offentlig utredning kan man främja ansvaret för brott och skadestånd, ingripa i negativa följder av konkurser såsom så kallad terminalvård och konkurskedjor och näringsförbud samt yrka på att rättshandlingar återgår till konkursboet.

Offentliga utredningar kan ses som ekonomiskt lönsam verksamhet ur ett samhällsperspektiv, då de kostnader som återkrävs till staten och den utdelning som betalas till borgenärerna från de avslutade bon som har varit föremål för en offentlig utredning i regel överskrider beloppet på kostnaderna för den offentliga utredningen, vilka har betalats av statens medel.


Arbetsgivare och beställaransvar

Social- och hälsovårdsministeriet | Regionförvaltningsverket | Pensionsskyddscentralen | Arbetslöshetsförsäkringsfonden | Olycksfallsförsäkringscentralen

Social- och hälsovårdsministeriet

Social- och hälsovårdsministeriet deltar i bekämpningen av grå ekonomi genom att tillsammans med andra myndigheter verkställa statsrådets strategi och åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Ämbetsverken och inrättningarna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde bekämpar grå ekonomi inom sina områden och enligt sin behörighet i samarbete med andra myndigheter.

Bekämpningen av grå ekonomi inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde fokuserar i synnerhet på övervakning av iakttagandet av arbetslivslagstiftningen och alkoholbestämmelserna.

Övervakning av alkoholrelaterade bestämmelser

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) säkerställer genom styrning att en enhetlig praxis uppnås i tillstånds- och tillsynsverksamheten relaterad till servering av och detaljhandel med alkohol i hela landet. Valvira är också tillstånds- och tillsynsmyndighet för partiförsäljning och tillverkning av alkoholdrycker. Enligt arbetsfördelningen övervakar regionförvaltningsverken serveringen av och detaljhandeln med alkohol i sina regioner. I samarbete med Valvira förebygger regionförvaltningsverken genom tillsynsverksamhet förekomsten av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet inom alkoholnäringar.

Iakttagande av arbetslivslagstiftningen

Arbetarskyddsmyndigheterna deltar i bekämpningen av grå ekonomi genom att övervaka att arbetsgivarna endast använder sådan arbetskraft som har rätt att arbeta i Finland och att de i anställningsförhållanden iakttar minimivillkoren enligt lagstiftningen samt endast anlitar sådana samarbetspartner för hyrd arbetskraft och underleveranser som har fullgjort sina samhälleliga skyldigheter. Tillsammans med Skatteförvaltningen övervakar arbetarskyddsmyndigheterna att arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatser har ID-kort med bild och skattenummer.

Arbetarskyddsförvaltningens roll i bekämpningen av grå ekonomi

Arbetarskyddsmyndigheterna deltar i bekämpningen av grå ekonomi genom övervakning av följande områden:

  • Arbetsgivarna anlitar enbart utländsk arbetskraft med rätt att arbeta i Finland.
  • Minimivillkoren för arbetstagarnas anställningsförhållanden ligger åtminstone på den miniminivå som lagstiftningen förutsätter. Arbetarskyddsmyndigheten övervakar minimivillkoren för anställningsförhållanden för utländska och utstationerade arbetstagare, det vill säga att lön enligt kollektivavtalen betalas ut till utländska arbetstagare för arbete som utförts i Finland.
  • Arbetsgivare som fungerar som beställare anlitar avtalspartner som fullgör plikterna enligt lagen om utredningsskyldigheten för beställare vid anlitande av uthyrd arbetskraft och vid underleveranser (bl.a. när det gäller skatter och pensionsförsäkringspremier).
  • Beställarna ser till att de inte ingår avtal med en part som meddelats näringsförbud eller ett avtal där beställaren borde ha vetat att avtalsparten inte haft för avsikt att iaktta sina lagstadgade betalningsskyldigheter (s.k. underprissatt avtal).
  • Aktörer inom byggbranschen (byggherrar, huvudsakliga genomförare och arbetsgivare) ser till att alla som arbetar på en byggarbetsplats har ID-kort med bild och skattenummer.
  • Den huvudsakliga genomföraren vid en byggarbetsplats har en uppdaterad förteckning över de arbetstagare som arbetar på byggarbetsplatsen.

Aktuella fenomen inom grå ekonomi i anslutning till arbetarskyddstillsynen

I utlänningstillsynen har man upptäckt fler arbetstagare som saknat arbetsrätt. Detta beror delvis på en bättre inriktning av tillsynen och utvecklingen av tillsynsmetoderna. Asylsökande som fått avslag är en annan orsak till att antalet personer som saknar arbetsrätt har ökat.

Ansvarsområdet för arbetarskyddet har haft en central ställning i tillsynsuppgifter när det gäller bekämpning av grå ekonomi på arbetarskyddsmyndighetens område. Inom byggbranschen har man genom heltäckande tillsyn, ändringar av lagstiftningen och aktivt samarbete med intressenter och andra myndigheter uppnått goda resultat i synnerhet när det gäller iakttagandet av lagen om beställaransvar. Dessutom har den systematiska övervakningen av skattenummer och identitetsbevis inom byggbranschen minskat användningen av svart arbetskraft på byggarbetsplatser. Detta återspeglas i Statistikcentralens statistik i vilken man jämfört löner som betalats inom byggbranschen och som anmälts till Skatteförvaltningen med arbetskraftens storlek.

Ett nytt fenomen inom tillsynen är situationer där arbete som normalt utförts i anställningsförhållande har ordnats som lättföretagande via ett så kallat faktureringsandelslag. Arrangemanget är inte alltid oproblematiskt, och i vissa fall har det varit oklart huruvida det trots allt varit fråga om arbete i anställningsförhållande i praktiken, till exempel så att arbetsgivaren bestämmer arbetstiderna och vem som utför arbetet.

I allmänhet sköter arbetsgivarna pensionsförsäkringen korrekt

Arbetspensionsförsäkringsavgiften är i genomsnitt 24,4 procent av lönesumman. Hur arbetsgivarna tar hand om sina lagstadgade skyldigheter spelar en roll för konkurrens på lika villkor och för bekämpningen av grå ekonomi. Resultaten av Pensionsskyddscentralens (PSC) övervakning visar att största delen av arbetsgivarna försäkrar sina anställda korrekt.

Resultaten av PSC:s övervakning har varit jämna under 2010-talet. Den lönesumma som saknats i pensionsförsäkringarna har varit 100–120 miljoner euro om året, dvs. ca 0,2 procent av den årliga lönesumman som ska försäkras enligt lagen om pension för arbetstagare.

PSC övervakar arbetsgivare och företagare

En av PSC:s lagstadgade uppgifter är övervakning av arbetspensionsförsäkringen. PSC övervakar arbetspensionsförsäkringen enligt lagen om pension för arbetstagare (ArPL) och lagen om pension för företagare (FöPL).

Syftet med övervakningen är att säkerställa att arbetsgivare och företagare i Finland har en jämlik position när det gäller försäkringsrelaterade skyldigheter. Då främjar övervakningen en jämlik konkurrens mellan företagen och förebygger grå ekonomi. Genom övervakningen av arbetspensionsförsäkringen säkerställer PSC att arbetstagarna får det pensionsskydd som enligt lagen tillhör dem. Övervakningen av försäkringen stöder pensionsanstalternas förvaltning av försäkringar och indrivningen av försäkringsavgifter och bidrar till att trygga finansieringen av arbetspensionssystemet.

Hur ser en typisk kund ut i PSC:s övervakning?

En typisk övervakningskund är ett byggföretag i Nyland (25 procent av de övervakade) som betalar 100 000–500 000 euro om året i löner, som har skatteskulder (32,3 procent av de övervakade) och har varit verksamt i mer än fem år.

Detta framgår av kundklassificeringen av företag som varit föremål för PSC:s tillsyn. Kundklassificeringen gjordes av Enheten för utredning av grå ekonomi. Enligt klassificeringen finns det dock i alla branscher företag som antingen medvetet eller av misstag försäkrar sina arbetstagare bristfälligt.

PSC:s övervakning är heltäckande och aktuell

PSC sköter övervakningen i samarbete med pensionsbolagen och olika myndigheter. För övervakningen har PSC rätt att få information av arbetsgivare och myndigheter. Om en arbetsgivare inte frivilligt uppfyller sin försäkringsskyldighet tvångsförsäkrar PSC arbetsgivaren.

PSC strävar efter att förebygga försäkringsförsummelser genom information. Till exempel alla nya arbetsgivare och företagare får ett informationsbrev om försäkringsskyldigheten av PSC.

PSC:s omfattande registerjämförelser baserade på massinformation säkerställer att övervakningen är heltäckande och aktuell. Dessutom tar övervakningen upp fall som dyker upp genom enskilda arbetstagares förfrågningar, s.k. screening av riskobjekt samt myndighetsanmälningar och myndighetssamarbete.

Arbetsgivarna sköter arbetslöshetsförsäkringarna väl

Arbetslöshetsförsäkringspremierna sköts väl, endast en liten del av försummelserna är avsiktliga. Enligt Arbetslöshetsförsäkringsfondens (TVR) tillsynsuppgifter beror största delen av bristerna i betalningsskyldigheten på arbetsgivarnas mänskliga misstag eller systemfel.

Tillsynen baserar sig på jämförelser av löneuppgifter och myndighetssamarbete

I Finland finns det ca 170 000 arbetsgivare som ska betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Tillsynen baserar sig främst på jämförelser av uppgifter från arbetsgivare med löneuppgifter från Skatteförvaltningen. Dessutom övervakas arbetsgivare utifrån information via myndighetssamarbetet. Aktivt samarbete bedrivs med bland annat Pensionsskyddscentralen(PSC) och Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK). När det nationella inkomstregistret införs i början av 2019 kommer myndighetssamarbetet att betonas ytterligare.

Överföring av tillsynen till Arbetslöshetsförsäkringsfonden

En av Arbetslöshetsförsäkringsfondens lagstadgade uppgifter är att övervaka arbetslöshetsförsäkringspremier och därigenom bekämpa grå ekonomi. Tidigare sköttes tillsynen tillsammans med olycksfallsförsäkringsbolagen. I början av 2013 övertog Arbetslöshetsförsäkringsfonden fastställandet och indrivningen av arbetslöshetsförsäkringspremier. Tillsynen av arbetslöshetsförsäkringspremier övertogs av Arbetslöshetsförsäkringsfonden i sin helhet i slutet av 2015.

Är det grå ekonomi att låta bli att teckna försäkring för arbetsolyckor och yrkessjukdomar? Lönar sig försummelser?

Alla arbetsgivare är inte medvetna om att de ska teckna arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för sina arbetstagare. Det finns företag som avsiktligt försummar sina skyldigheter. De avgifter som påförs på grund av försummelser är en otrevlig överraskning för arbetsgivaren. Avgifterna kan uppgå till tiotusentals euro.

En arbetstagare på ett byggföretag råkar ut för en allvarlig arbetsolycka. I samband med utredningen av olyckan kommer det fram att arbetsgivaren inte har tecknat lagstadgad arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring för företaget. Statskontoret ålägger arbetsgivaren att betala en avgift som motsvarar försäkringspremien på 16 000 euro och en försummelseavgift på 16 000 euro. Dessutom debiteras arbetsgivaren en självriskandel på 5 140 euro för vårdkostnaderna på grund av olyckan. Försummelsen kostar arbetsgivaren 37 140 euro.

Det är grå ekonomi att låta bli att teckna försäkring för arbetsolyckor och yrkessjukdomar

Att avsiktligt låta bli att teckna arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring är grå ekonomi på samma sätt som andra försummelser av arbetsgivarskyldigheter. Försummelser av försäkringsskyldigheten förvränger konkurrensen mellan företagen, och lagstadgade avgifter uppbärs inte.

Olycksfallsförsäkringscentralens tillsyn och information förebygger grå ekonomi

Olycksfallsförsäkringscentralen (TVK) bekämpar grå ekonomi genom att övervaka arbetsgivarnas försäkringsskyldighet retroaktivt. Övervakningen jämför försäkringsuppgifter i försäkringsregistret med företagens löneuppgifter från Skatteförvaltningen. Arbetsgivare som har betalat lön till arbetstagare men som saknar försäkring för arbetsolyckor och yrkessjukdomar hamnar på övervakningslistan.

Olycksfallsförsäkringscentralen undersöker också anmälda misstankar om försummelser. Anmälningar kan göras av till exempel arbetsgivaren själv eller av en regionförvaltningsmyndighet. Företag som betalat lön svart övervakas på basis av Skatteförvaltningens anmälningar.

I allmänhet är orsaken till att man inte tecknat försäkring okunnighet, och detta förebyggs genom information. TVK informerar om försäkringsskyldigheten bland annat de arbetsgivare som anmält sig till arbetsgivarregistret men som saknar försäkring.

Syftet med Olycksfallsförsäkringscentralens tillsyn är att alla arbetsgivare i Finland sköter sin lagstadgade försäkringsskyldighet.

Det blir dyrt för företaget att låta bli att teckna försäkring för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

En arbetsgivare som försummat försäkringsskyldigheten påförs avgifter. Dessa utgörs av:

  • avgift som motsvarar försäkringspremien
  • försummelseavgift som är högst tre gånger så stor som försäkringspremien
  • självriskandel i skadefall upp till 5 140 euro

I vissa fall kan arbetsgivaren också dömas för olycksfallsförsäkringsbedrägeri för vilket straffet är högst ett års fängelse.


Produkter, tjänster och jämlik konkurrens

Arbets- och näringsministeriet | Livsmedelssäkerhetsverket | Valvira | Trafi | Konkurrens- och konsumentverket

Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och bekämpning av grå ekonomi

Den centrala uppgiften för arbets- och näringsministeriet (ANM) är att skapa bra förutsättningar för företagsverksamhet och näringsliv för att därigenom stärka konkurrenskraften och sysselsättningen. ANM ansvarar för den operativa miljön för företagande och innovationer, fungerande arbetsmarknader och arbetstagarnas sysselsättningsförmåga samt den regionala utvecklingen. Målet är en operativ miljö där företagen har jämlika verksamhetsförutsättningar.

ANM ansvarar bland annat för beredningen och utvecklingen av lagstiftningen om offentlig upphandling samt konkurrens- och arbetslagstiftningen. En öppen och effektiv konkurrensutsättning av offentliga upphandlingar samt en jämlik och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivare är centrala principer.

ANM deltar i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet genom att utveckla lagstiftningen och olika projekt genom att se till att bekämpning av grå ekonomi beaktas i projekten. Exempel på dessa är reformen av upphandlingslagen och övervakningen av revisorer samt lagstiftningen om arbetslivet, utstationerade arbetstagare och beställaransvar.

Bekämpning av svart arbete

ANM har tillsatt ett nätverk som främjar samarbete mot svart arbete och som stöder EU:s forum för samarbete mot svart arbete samt nationella strategier och program för bekämpning av grå ekonomi. En viktig uppgift för nätverket är att dela ut information om samarbetet mot svart arbete, tillsynsmetoder, nya fenomen och bästa praxis till olika aktörer. Finland har förbundit sig till att bekämpa svart arbete. Detta har införts i åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020.

Samhällsansvar omfattar alla, även den offentliga sektorn

I statsrådet ansvarar ANM för politiken för samhällsansvar som utgår från att man ska beakta de samhälleliga konsekvenserna av verksamheten. Teman för samhällsansvar kan således variera från respekt för arbetsrättigheter till integritetsskydd, bekämpning av korruption och markanvändning. Samhällsansvar gäller inte endast företag, utan den offentliga sektorn kan föregå med gott exempel till exempel genom ansvarsfull offentlig upphandling. Genom samhällsansvar främjar man också företagens iakttagande av lagstadgade skyldigheter på ett allmänt plan.

Inom ANM:s förvaltningsområde förebyggs grå ekonomi

Konkurrens- och konsumentverket deltar i arbetet mot grå ekonomi genom bland annat myndighetssamarbete och informationsutbyte som bidrar till att avslöja karteller och försvaga verksamhetsförutsättningarna för dem.  Problemen med konsumentskyddet kan anknyta till bedrägerier och förfaranden som på ett allmänt plan minskar konsumenternas förtroende för marknaden.
Patent- och registerstyrelsen ansvarar för administrationen av uppgifter i handelsregistret och kontrollen av dem. Antalet handelsregisterbrott som handelsregistret fått kännedom om och antalet riskbaserat granskade handelsregisteranmälningar tyder dock på eventuell verksamhet relaterad till grå ekonomi.
TE-byråerna ansvarar för ändamålsenlighetsprövningen relaterad till delbeslut om uppehållstillstånd. Denna omfattar såväl så kallad prövning av tillgången på arbetskraft som säkerställande av anställningsförhållandets lagenlighet och arbetsgivarens förutsättningar att fungera som en ansvarsfull arbetsgivare. Ca 10–15 % av TE-byråns delbeslut är nekande. Som stöd för prövningen använder TE-byrån bland annat fullgöranderapporter. TE-byråns proaktiva tillsyn minskar behovet av att övervaka iakttagandet av arbetsvillkor och arbetsgivarskyldigheter i ett senare skede.
I Tekes finansieringsverksamhet utreds sökandenas bakgrundsuppgifter.Omfattande myndighetsinformation genom fullgöranderapporter är den viktigaste enskilda metoden för bekämpning av grå ekonomi i Tekes verksamhet. I tillsynen av finansieringen upptäcks varje år fall relaterade till grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. I allmänhet handlar dessa fall om misstänkta bidragsbedrägerier eller gäldenärsbrott.

Ytterligare information:

www.tem.fi European Platform tackling undeclared work

Brottslighet i livsmedelskedjan förekommer även i Finland

År 2013 minns vi på grund av hästköttskrisen i livsmedelsbranschen. Då undersökte man på Irland köttprodukters äkthet, dvs. om köttslaget som angetts på livsmedlets förpackning motsvarade köttet enligt laboratorieanalyserna. Det framgick att hästkött, som är mycket billigare än nötkött, systematiskt användes som råvara i livsmedel, även om produkten enligt förpackningsmärkningarna endast innehöll nötkött.

Senast i och med hästköttsskandalen blev Europeiska kommissionen och medlemsländerna medvetna om att bedrägerier förekommer i livsmedelsbranschen för att uppnå ekonomisk vinning och att brott kan ge avsevärd ekonomisk vinning. Även konsumenterna chockades av brottsligheten i livsmedelskedjan.

Ökat samarbete inom EU

I efterdyningarna av hästköttsskandalen inrättade Europeiska kommissionen nätverket för medlemsländernas livsmedelstillsynsmyndigheter, Food Fraud Network, som började sammanträda regelbundet. År 2015 infördes ett system för bedrägerimisstankar mot livsmedelskedjan, via vilket medlemsstaternas myndigheter lätt kan be om handräckning av andra medlemsstaters myndigheter i skötseln av gränsöverskridande fall.

Med hjälp av nätverket och systemet för informationsutbyte har livsmedels- och förundersökningsmyndigheterna i olika medlemsstater utrett flera livsmedelsbedrägerier som tidigare skulle ha varit nästan omöjliga att utreda. Europeiska kommissionens webbplats om frågan öppnades våren 2017.

Vad är livsmedelsbedrägeri?
Livsmedelsbedrägeri har inte definierats i Finlands eller EU:s lagstiftning. Enligt den funktionella definitionen är livsmedelsbedrägeri
- en uppsåtlig gärning som strider mot EU:s livsmedelslagstiftning - och som begås - för att uppnå ekonomisk vinning och genom vilken - en affärskompanjon eller konsument bedras.

Livsmedelsbedrägerier är mycket attraktiva, eftersom det är lätt att förfalska livsmedel, det ekonomiskt är mycket lukrativt och risken för att uppdagas liten.

Risken för att upptäcka brott minskar ytterligare på grund av myndigheternas relativt småskaliga sektor- eller gränsöverskridande samarbete. Jämfört med till exempel narkotikabrott är straffen mycket milda, och därför är livsmedelsbranschen på många sätt mer attraktiv än mer konventionella brottsliga områden.

Livsmedelsbedrägerier är i allmänhet ekonomiska brott. Ofta har de också kopplingar till grå ekonomi: om man till exempel idkar affärsverksamhet utanför livsmedelstillsynen undviker man tillsynsavgifter, och genom att inte deklarera inkomster undviker man skatt.  

Evira samlar aktivt myndighetsnätverk i Finland

Vid sidan av det närmare samarbetet med EU:s medlemsstater har man under de senaste åren också effektiviserat myndighetssamarbetet i Finland. Livsmedelssäkerhetsverket Evira är livsmedelskedjans centrala myndighet och kontaktmyndighet för Europeiska kommissionens Food Fraud Network i Finland.

Hittills har Evira koordinerat sådana fall av livsmedelsbedrägerier som sträckt sig över kommungränser och hjälpt kommunernas och regionförvaltningsverkens tillsynsmyndigheter till exempel med undersökningsbegäran.

Myndighetssamarbetet har också effektiviserats av Eviras utbildningar. Särskilt positiv respons fick utbildningsdagen som fokuserade på livsmedelsbedrägerier och till vilken respektive sektors myndigheter inbjudits. Myndigheterna inom livsmedelskedjan, polisen, åklagarna, Skatteförvaltningen, utsökningsmyndigheten och Tullen har genom utbildningarna skapat bra nya samarbetsnätverk på olika håll i landet.

Identifiering av bedrägerier utmanar konventionell tillsyn

Brottsligheten inom livsmedelskedjan i Finland har fram till i dag till största delen handlat om dold brottslighet. Det är inte lätt att upptäcka sådan brottslighet med hjälp av livsmedelstillsynens normala verktyg och metoder, och därför har våra domstolar just inte behandlat brottmål av denna typ. På sistone har livsmedelstillsynsmyndigheterna preciserat sin uppfattning, och till följd av detta finns det en hel del fler brottsmisstankar och förundersökningsprocesser runt om i landet.

De misstankar som livsmedelstillsynsmyndigheterna observerat i Finland anknyter tills vidare i allmänhet till förfalskning av livsmedlets ursprung.  Det har också förekommit fler misstankar om olaglig slakt under de senaste åren. Det är sannolikt att antalet fall kommer att öka och bli mer varierande med tiden när erfarenheten ökar och samarbetet mellan myndigheter blir intensivare.

Valviras roll i alkoholförvaltningen

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (Valvira) styr tillstånds- och tillsynsverksamheten för servering och detaljförsäljning av alkohol och säkerställer att den är enhetlig i hela landet. Valvira är också tillstånds- och tillsynsmyndighet för partiförsäljning och tillverkning av alkoholdrycker. Regionförvaltningsverken (RFV) övervakar serveringen och detaljförsäljningen av alkohol i sina regioner.

Valvira följer upp regionförvaltningsverkens övervakning av detaljhandeln och serveringen. Syftet med övervakningen av tillståndsinnehavarnas och tillståndssökandenas ekonomiska förutsättningar är att förebygga och minska förekomsten av grå ekonomi och minska på antalet aktörer som inte uppvisar den tillförlitlighet eller de ekonomiska förutsättningarna för servering och försäljning av alkoholdrycker som alkohollagen kräver. Ur alkoholförvaltningens perspektiv utgör bedömningen av den ekonomiska tillförlitligheten och tillsynen en del av bekämpningen av grå ekonomi.

Utöver ovan nämnda uppgifter utarbetar Valvira tillsammans med regionförvaltningsverken ett riksomfattande tillsynsprogram för alkoholförvaltningen. Med tillsynsprogrammet styrs den regionala tillståndsförvaltningen och tillsynen mot en harmoniserad beslutspraxis och ett effektivt genomförande av alkohollagen.

Bedömning och övervakning av den ekonomiska tillförlitligheten förutsätter samarbete

Regionförvaltningsverkens övervakning är indelad i övervakning i förskott och tillsyn i efterhand. I förskott övervakas sökande av tillstånd medan tillsynen i efterhand omfattar tillståndsinnehavarna. De praktiska övervakningsverktygen, till exempel i bekämpningen av grå ekonomi, utgörs av uppgifter om tillståndshavarnas skatteskulder, anmälningsuppgifter som lämnas in av tillståndshavarna, rapporter om driftsbidrag och fullgöranderapporter av Enheten för utredning av grå ekonomi. Inom alkoholförvaltningen baserar sig samarbetet på tillsynsprogrammet, datasystemstyrning, fallspecifikt samarbete och informationsutbyte. Samarbetet inom informationsförmedling underlättas av Valviras riksomfattande alkoholnäringsregister och alkoholförvaltningens gemensamma extranät.

Myndighetssamarbetsprojekt

Valvira och regionförvaltningsverken deltog i Skatteförvaltningens restaurangprojekt som startade 2015. I anslutning till projektet utförde Skatteförvaltningen skattegranskningar i hundratals serveringsföretag. De viktigaste informationskällorna för granskningarna var restaurangernas inköps- och försäljningsuppgifter i alkoholnäringsregistret samt Skatteförvaltningens och alkoholförvaltningens gemensamma granskningar.

De allvarliga brister som upptäcktes i projektet försämrade tillståndsinnehavarnas tillförlitlighet i den mån att man till exempel år 2016 drog in 29 serveringstillstånd permanent och 39 tillfälligt. Permanent indragning av serverings- och detaljförsäljningstillstånd beror på att tillståndshavaren inte längre besitter tillförlitlighet eller har ekonomiska förutsättningar enligt alkohollagen. Med detta avses avsevärda eller kontinuerliga försummelser i betalningen av skatter och övriga offentligrättsliga avgifter och allvarliga brister, t.ex. dolda inkomster, som har upptäckts vid alkohol- och skattegranskningen och som inverkar på de ekonomiska förutsättningarna. Orsakerna till tillfällig indragning av tillstånd är mer varierande. I dem betonas tillståndsinnehavarnas ekonomiska och alkoholpolitiska orsaker, såsom servering av alkoholdrycker till minderåriga eller uppenbart berusade.

Den nya transportservicelagen medför förändringar i taxitrafiken – övervakningen övergår till Trafi

Den nya transportservicelagen lättar upp regleringen betydligt och minska den administrativa bördan hos vägtrafikaktörerna samtidigt som den skapar jämlika verksamhetsbetingelser för de nuvarande och nya företagen på marknaden. Behörigheten att handlägga trafiktillståndsansökningar, bevilja  tillstånd och övervaka tillståndshavarna övergår från NTM-centralerna till Trafiksäkerhetsverket (Trafi) .

Lagen om transportservice (transportservicelagen) träder i kraft 1.7.2018. Samtidigt upphävs lagen om taxitrafik, lagen om yrkeskompetens för taxiförare, kollektivtrafiklagen samt lagen om kommersiell godstransport på väg. Vidare kommer ändringar att genomföras i flera andra lagar som reglerar vägtransporter.

Tillståndsförfarandet för taxitrafiken förnyas

NTM-centralen i Södra Österbotten väljer varje år ett tillsynstema. Hittills har NTM-centralen i tillsynen främst fokuserat på kontrollen av solvensen och en ändamålsenlig skötsel av skyldigheterna samt under 2017 också på kontrollen av att kravet på gott anseende uppfylls. Om brister eller försummelser uppdagas i ett företags solvens eller skötsel av skyldigheterna ställer NTM-centralen en tidsfrist för åtgärdandet av dem. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen går ut kan NTM-centralen återkalla trafiktillståndet.

Bedrivandet av taxitrafik är tillståndspliktig verksamhet även framöver

Trots förändringarna är bedrivandet av taxitrafik en tillståndspliktig näring även framöver och bedrivandet av taxitrafik utan tillstånd är på motsvarande sätt en straffbar handling. Enligt trafikservicelagen kan Trafi bevilja en fysisk persontrafiktillstånd, men denna ska lämna in en grundanmälan till handelsregistret innan verksamheten inleds. Samtidigt ska den nya företagaren se till att företaget lämnar in de nödvändiga anmälningar till Skatteförvaltningens register:

  • Att tillhandahålla persontransporttjänster utgör tillståndspliktig verksamhet. Verksamhetsidkaren ska anmäla sig till Skatteförvaltningens momsregister.
  • En ny företagare bör också ansöka om att bli införd i Skatteförvaltningens förskottsuppbördsregister. Då behöver den kund som betalar ersättning för transporttjänsten inte verkställa förskottsinnehållning på betalningarna, utan den aktör som förts in i registret sköter betalningen av förskottsskatterna själv.
  • Företagare och företag ska anmäla sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister om de regelbundet betalar ut löner till två eller fler löntagare eller samtidigt till minst sex löntagare även om anställningsförhållandena skulle vara kortvariga och tillfälliga.

Fast pris vid sidan av taxamätare

25 § i fordonslagen har ändrats och träder i kraft i början av juli. Den nya bestämmelsen föreskriver obligatorisk taxamätare i ett fordon som används i tillståndspliktig persontrafik om priset på resan grundar sig på resans längd eller varaktighet. Kravet gäller både taxitrafiken och beställningstrafik som bedrivs med bussar. Om kunden däremot meddelas ett fast avtalspris innan resan börjar, behöver fordonet inte vara utrustat med en taxameter.

Oberoende av prissättningsmodellen ska kunder alltid vid kontantförsäljning erbjudas kvitto som kan också erbjudas i elektronisk form. Kvittot behöver inte skrivas ut om kunden inte önskar det. Betalningstransaktionen är emellertid alltid en del av företagets system för kreditering och ska därför alltid registreras i bokföringen.

Grunderna för bokföring och beskattning förblir oförändrade

Grunderna för taxiföretagens näringsbeskattning och bokföring ändras inte i och med att den nya trafikservicelagens träder i kraft. Ett taxiföretag är skyldigt att föra fordonsspecifika körjournaler om genomförda körningar och specificera körningar som yrkeskörningar (inkomstbringande/icke-inkomstbringande) samt som privatkörningar och inkomster relaterade till dem indelade i kontanta inkomster, kortintäkter och fakturerade intäkter. Avdrag i näringsbeskattningen kan göras till de delar som de hänför sig till näringsverksamheten. Om mer än hälften av fordonets sammanlagda kilometerantal hänför sig till näringsverksamheten, anses fordonet tillhöra näringsverksamhetens tillgångar.

Fordonsregistret lämnar ut uppgifter om tillståndspliktig användning av fordon

Från och med juli kan taxitrafik idkas med personbil, paketbil eller t.ex. med en tung fyrhjuling, men inte med buss (fordon som registrerats för 1 + 9 personer eller fler). Idkande av tillståndspliktig busstrafik förutsätter emellertid ett persontrafiktillstånd. Förutsättningarna för beviljande av tillstånd är i huvudsak samma som för taxitrafiktillstånd, men företaget förutsätts även ha tillräckliga ekonomiska resurser samt avlagd examen som bevisar yrkeskompetens. Medan taxitrafiktillståndet blir företagsspecifikt, är persontrafiktillståndet alltid fordonsspecifikt och ska förvaras i original på bussen. Innehavaren av ett persontrafiktillstånd omfattas av de regler som beskrivits ovan om en grundanmälan till handelsregistret och Skatteförvaltningens registeranteckningar. Alla fordon som används i tillståndspliktig trafik ska i fordonsregistret registreras för tillståndspliktig användning.

Trafikservicelagen möjliggör idkande av taxitrafik på basis av anmälan, om företaget redan har ett giltigt persontrafik- eller godstrafiktillstånd. Anmälan om inledande av taxitrafik ska lämnas in till Trafi som antecknas detta i tillståndsregistret. Rätten att bedriva taxitrafik upphör om tillståndsinnehavaren ber att anteckningen stryks eller när giltighetstiden för person-/godstrafiktillståndet upphör. Taxitrafikens skyldigheter och ansvar är desamma oberoende av om trafiken idkas på basis av tillstånd eller anmälan.

Konkurrens- och konsumentverket

Konkurrens- och konsumentverket har flera kontaktytor med grå ekonomi, i synnerhet genom övervakning av offentlig upphandling, karteller och företags- och konsumentbedrägerier. Dessutom deltar KKV i utvecklingen av beräkningen av den regleringsbörda som bekämpningen av grå ekonomi orsakar.

Övervakning av upphandling

I statsrådets principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 betonas att syftet med övervakningen av offentlig upphandling för sin del är att förebygga korruption.

Konkurrens- och konsumentverket sammanställer årligen en rapport om övervakningen av upphandlingslagen, och den innehåller ett sammandrag av:

  1. de lagstridiga förfaranden som upptäckts vid tillsynsverksamheten och de förfaranden som är skadliga med tanke på öppenheten eller icke-diskrimineringen, inklusive de vanligaste orsakerna till dem;
  2. antalet åtgärder som avses i 139 § i upphandlingslagen och deras innehåll;
  3. antalet beslut om förbud och förbindelser som avses i 140 § i upphandlingslagen och deras innehåll; och
  4. antalet framställningar som avses i 141 § i upphandlingslagen och deras innehåll samt de domstolsavgöranden som meddelats med anledning av framställningarna (144 § i upphandlingslagen).

Regleringsbörda

I statsrådets principbeslut om en nationell strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 betonas behovet av att minska företagens administrativa börda. I åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020 har KKV utsetts till ansvarig instans för att utarbeta en rapport om regleringsbördan. En modell för beräkning av regleringsbördan utvecklas tillsammans med arbets- och näringsministeriet. De första beräkningarna av kostnaderna för bekämpning av grå ekonomi blir klara före utgången av 2017. Därefter rapporteras resultaten av uppföljningen av regleringsbördan årligen.

Karteller och bedrägerier

I konkurrensövervakningen fokuserar ämbetsverket på bland annat karteller. Karteller har observerats i till exempel offentlig upphandling. Dessutom har karteller kopplingar till korruption. Inom konsumentskyddsområdet och vid marknadsundersökningsenheten fokuserar KKV dessutom på konsument- och företagsbedrägerier.