Internationellt samarbete

Food Fraud Networks rapport för 2018 har publicerats – fler gränsöverskridande livsmedelsbedrägerier mellan medlemsstaterna utreddes än året innan

Källa: Livsmedelsverket 23.4.2019

EU:s Food Fraud Network punlicerar årligen en rapport om samarbete och informationsutbyte relaterat till misstankar om livsmedelsbedrägerier. Rapporten för 2018 publicerades 12.4.2019, och av den framgår att medlemsstaterna och Norge i fjol gjorde 234 anmälningar om administrativ handräckning och samarbete till systemet för informationsutbyte. Europeiska kommissionen gjorde 33 anmälningar.

Liksom under tidigare år var de dyraste livsmedelsgrupperna mest representerade i statistiken: av anmälningarna i fjol gällde största delen fisk och fiskeprodukter (45 st.), därefter kött och köttprodukter (41 st.) samt fetter och oljor (29 st.). De misstänkta oegentligheterna enligt livsmedelslagstiftningen gällde oftast bristfälliga förpackningsmärkningar (41,89 %), bristfälliga eller förfalskade handlingar (20,19 %), ersättande av en råvara med en annan eller utspädning, tillsättning eller avlägsnande av en råvara (19,25 %).

Antalet anmälningar återspeglar inte det faktiska antalet misstankar om livsmedelsbedrägerier eller begångna livsmedelsbedrägerier inom EU, eftersom det är frivilligt att använda systemet för informationsutbyte, och det kan endast användas i gränsöverskridande fall. Antalet begäran om åtgärder och anmälningar har dock hittills ökat årligen: 2016 var antalet 157, 2017 var antalet 178 och 2018 var det 234.

Rapporten innehåller dessutom en detaljerad beskrivning av två exempelfall, där man i utredningen utnyttjat nätverket Food Fraud. Det ena fallet gäller olivolja och det andra tonfisk. På Europeiska kommissionens webbplats finns hela rapporten The EU Food Fraud Network and the System for Administrative Assistance – Food Fraud. I Finland deltar Livsmedelsverket i EU:s Food Fraud Network.


Europeiska arbetsmyndigheten främjar en rättvisare inre marknad

Källa: ANM 16.11.2018

Kommissionens förslag

Europeiska kommissionen gav 13.3.2018 ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten (ELA). Förslaget till förordning ingår i paketet om social rättvisa. ELA ingår i insatserna för att införa den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I och med inrättandet av ELA realiseras även kommissionens förbindelse om en effektivare tillämpning av EU:s lagstiftning.

Vardera lagstiftaren inom unionen, Europaparlamentet och rådet, behandlar för tillfället förslaget var för sig.

ELA etableras år 2019 i Bryssel. Målet är att den är i full verksamhet år 2023.

Den nya arbetsmyndighetens mål

Myndighetens mål är att bidra till att säkerställa rättvis rörlighet för arbetstagarna på den inre marknaden. Myndigheten har tre särskilda mål:

  • att underlätta för enskilda och arbetsgivare att få tillgång till information om sina rättigheter och skyldigheter samt till relevanta tjänster,
  • att stödja samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att säkerställa efterlevnaden av relevant unionslagstiftning i gränsöverskridande situationer, bland annat genom att underlätta gemensamma inspektioner,
  • att medla och underlätta lösningar vid gränsöverskridande tvister mellan de nationella myndigheterna eller vid störningar på arbetsmarknaden, samt medverka till att eventuella gränsöverskridande meningsskiljaktigheter kan lösas snabbt och effektivt.

ELA kommer att bidra till att bland annat säkerställa att arbetstagarnas och medborgarnas rätt till likabehandling garanteras. Tillgång till sysselsättningsmöjligheter och social trygghet garanteras i gränsöverskridande situationer. ELA kommer också att ge företag insyn i de lokala arbetsnormerna på hela den inre marknaden. Slutligen kommer den att stödja samarbete mellan nationella myndigheter för att säkerställa att arbetstagarnas och medborgarnas sociala rättigheter respekteras och för att förebygga bedrägeri och missbruk.

Arbetsmyndigheten i praktiken

ELA erbjuder bestående och samlat operativt och tekniskt stöd till medlemsstaterna när de tillämpar unionens lagstiftning om arbetskraftens rörlighet över gränserna och samordningen av den sociala tryggheten. I praktiken kommer ELA att anförtros ett antal operativa uppgifter, bl.a.

  • att tillhandahålla relevant information och relevanta tjänster till enskilda och arbetsgivare, samt
  • att stödja medlemsstaterna i deras samarbete, informationsutbyte, samordnade och gemensamma inspektioner, riskbedömning, kapacitetsuppbyggnad, medling och samarbete vid gränsöverskridande störningar på arbetsmarknaden.

Vilken är Finlands ståndpunkt om ELA?

Finland är för ett gränsöverskridande samarbete för att underlätta rörligheten. Att motverka odeklarerat arbete och missbruk hör också till våra prioriteter. De mål som ställts upp för arbetsmyndigheten är allmänt sett lovvärda.

Arbetsmyndigheten bör dock åstadkomma ett mervärde och den får inte inkräkta på de nationella myndigheternas behörigheter eller på arbetsmarknadsorganisationernas roll varken i övervakningen av kollektivavtal eller i tillämpningen av lagstiftningen om social trygghet.

ELA bör vara till stöd för de nationella myndigheternas arbete och komplettera de övriga EU-strukturerna inom området för gränsöverskridande rörlighet för arbetstagare och samordning av social trygghet. I Finlands ståndpunkt ingår reservationer, och ståndpunkten klarnar när behandlingen av förslaget till förordning framskrider.

Europeiska kommissionens förslag till förordning (PDF 1,07 MB)

Europeiska kommissionens pressmeddelande 13.3.2018

Statsrådets U-skrivelse till riksdagen 24.5.2018 om förslag till förordning

Mer information: Arbets- och näringsministeriet, regeringsråd Lippe Koivuneva, lippe.koivuneva@tem.fi


EU-forum bekämpar odeklarerat arbete med nya verktyg och bästa praxis

Källa: ANM

Kommissionen stödjer bekämpningen av odeklarerat arbete (svartarbete) genom ett forum på EU-nivå. Kommissionen inrättade i mars 2016 ”Forumet för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete”, eftersom det i gränsöverskridande situationer är en utmaning för myndigheter i EU:s medlemsstater att ingripa. Tyngdpunkten i forumets arbete ligger på att:

  • främja gränsöverskridande myndighetssamarbete
  • förbättra kunskapsbasen och kompetensen och
  • lära av andra länders bästa praxis

Flera myndigheter har ansvar för att bekämpa odeklarerat arbete. Viktiga aktörer är skatte-, arbetarskydds- och socialförsäkringsmyndigheter, polisen, gränsbevakarna och arbetsmarknadsparterna.

Syftet med åtgärder i kampen mot svart arbete är att främja arbetstagarnas arbetsvillkor, likabehandling av arbetstagare, deltagande på arbetsmarknaden samt ge likvärdiga konkurrensvillkor för företag.  Detta går endast att trygga om gemensamma spelregler följs.  Odeklarerat arbete inverkar även negativt på hela samhället i form av lägre skatteintäkter. 

Vad avses med odeklarerat arbete och hur kommer det till uttryck?

På EU-nivå definieras odeklarerat arbete som betalda verksamheter som är lagliga, men som inte deklareras för myndigheterna. Arbetsgivare, företag och anställda undviker på detta sätt de skyldigheter som socialskyddet, beskattning och en anställning medför. Andelen odeklarerat arbete i medlemsstaterna varierar och skillnaderna är betydliga mellan branscher. Tillförlitlig statistik finns inte att tillgå. Enligt de senaste uppskattningarna utgör andelen odeklarerat arbete cirka 1,5–7,5 % av BNP i Finland, i Estland 15,7 %, i Frankrike 10,8 %, i Tyskland 12,2 %, i Österrike 8 %, i Lettland 13 % och i Estland 15,7 %.  I vissa länder är odeklarerat arbete vanligare av kulturella skäl. Formerna för odeklarerat arbete och hur EU:s medlemsländers myndigheter går till väga för att förebygga, förhindra och undersöka odeklarerat arbete varierar. European Platform tackling undeclared work Member State Factsheets and Synthesis Report (PDF 1,75 MB)

Viktigaste formerna för odeklarerat arbete är:

  • arbete utan formellt bindande anställningsavtal
  • så kallade löner i kuvert, det vill säga arbetet underdeklareras till myndigheterna
  • företagsinkomster deklareras inte till skattemyndighet och
  • falskt egenföretagande

Bakomliggande orsaker till odeklarerat arbete är bland annat hög arbetslöshet och beskattning, kulturella faktorer och attityd. Traditionellt är bygg-, restaurang-, inkvarterings-, transport- och jordbrukssektorn problematiska sektorer.

Hur hjälper forumet medlemsstaterna i kampen mot odeklarerat
arbete?

Kommissionen har ordnat cirka 30 evenemang inom ramen för EU-forumet där medvetenhet och lärande om bekämpning av odeklarerat arbete främjats. Kommissionen har låtit utföra undersökningar, skapat verktyg och tagit fram inlärningsmaterial (falskt företagande, byggbranschen, informationsutvinning) för myndigheter. Dessutom har 40 exempel på bästa praxis samlats in från olika medlemsstater. Genom dessa åtgärder och utredningar bidrar forumet till medlemsstaternas myndigheters kunskapsinhämtning och till arbetet med att bekämpa odeklarerat arbete.  Att lära sig av andra länders bästa praxis kräver aktivitet på nationell nivå och en vilja från respektive myndighets sida att utvärdera andra länders praxis och deras genomförbarhet för att optimera de egna åtgärderna i kampen mot odeklarerat arbete.

Nationellt samarbetsnätverk stöttar EU-forumets arbete

Arbets- och näringsministeriet skapade i augusti 2016 ett nationellt samarbetsnätverk för myndigheterna för att stötta EU-forumets arbete. Nätverket stärker statsrådets interna samordning och samarbete och stödjer nationella strategier och program. En viktig uppgift för nätverket är att dela ut information om samarbetet mot svart arbete, tillsynsmetoder, nya fenomen och bästa praxis till olika aktörer. Finland har förbundit sig till att bekämpa odeklarerat arbete. Detta finns infört i programmet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2016–2020. I Finland finns ett politiskt åtagande att bekämpa grå ekonomi och odeklarerat arbete och man har ett gott samarbete och informationsutbyte mellan myndigheterna.

Mer information om EU-forumets arbete:

Representanter från Finland:
Päivi Kantanen, arbets- och näringsministeriet: paivi.kantanen@tem.fi
Kirsi Kyrkkö, social- och hälsovårdsministeriet: kirsi.kyrkko@stm.fi

European Platform tackling undeclared work


Tyngdpunkten inom bekämpningen av odeklarerat arbete inom EU ligger på sektorsövergripande samverkan, övergripande tillvägagångssätt och gränsöver-skridande myndighetssamarbete

Källa: ANM 16.11.2018

Europeiska kommissionen stödjer bekämpningen av odeklarerat arbete (svartarbete) ge-nom forumet för att förbättra samarbetet när det gäller att bekämpa odeklarerat arbete som tillsattes våren 2016. I gränsöverskridande situationer är det en utmaning för myndig-heter i EU:s medlemsstater att ingripa. Bekämpning av odeklarerat arbete kräver politiskt åtagande och öppenhet inför nya idéer samt beredskap att lära av andra länders bästa praxis. Bekämpning av odeklarerat arbete har lyfts fram som prioritet för kommissionen och tyngdpunkten i forumets arbete ligger på:

  • att genomföra de anställdas rättigheter
  • att främja likvärdiga konkurrensvillkor för företag 
  • bättre tillämpning och genomförande av regleringen inom EU

Forumets nya arbetsprogram för 2019–2020 

EU:s forum för odeklarerat arbete godkände 19.10.2018 ett arbetsprogram för 2019–2020. I programmet betonas sektorsövergripande samverkan och övergripande tillvägagångssätt för bekämpningen av odeklarerat arbete, vilket innebär en enhetlig politik inom statsförvalt-ningen för att bekämpa odeklarerat arbete såväl strategimässigt som i praktiken.  Målet är att effektivera det gränsöverskridande myndighetsarbetet mellan medlemsstaterna. Sam-arbete och informationsutbyte mellan myndigheter är de viktigaste metoderna för att in-gripa i odeklarerat arbete och förhindra missbruk. I det nya arbetsprogrammet betonas gränsöverskridande kontroller, sanktioner och utvecklande av riskbedömningar av myndig-heter som stöd för effektivare övervakning och verkställande av EU-regleringen.

I fokus för forumets arbete står även i fortsättningen en ökning av myndigheternas och in-tressentgruppernas kunskaper och kompetens samt att lära sig av andra länders bästa praxis. Med programmet eftersträvar man även att främja samarbetet mellan arbetar-skyddsmyndigheter och andra myndigheter, i synnerhet socialskydds och skattemyndig-heter, samt intressentgrupper. Det nya programmet stöder även kommissionens förslag att inrätta en europeisk arbetsmyndighet.

Projekten är sektorspecifika och gäller:

  • lantbruk
  • luftfartsbranschen
  • turism 
  • restaurang- och hotellbranschen 

I det nya arbetsprogrammet ingår en informationskampanj på EU-nivå för bekämpning av odeklarerat arbete. Allas insatser behövs för att främja en rättvis arbetsmarknad.  De sätt på vilka odeklarerat arbete tar sig uttryck skiljer sig mellan medlemsländerna och därför behövs olika åtgärder och synvinklar för att bekämpa det. 

Målen för Finland uppnås på ett bra sätt i det nya arbetsprogrammet. De åtgärder som an-vänds är särskilt: 

  • en horisontal synvinkel i arbetsprogrammet
  • utökande av gränsöverskridande myndighetsarbete
  • ömsesidigt lärande av andra medlemsstater
  • förutsägelse av fenomen i framtiden

Vad gjorde forumet 2017–2018?

Forumet för odeklarerat arbete har bistått bekämpningen av odeklarerat arbete och främ-jandet av myndigheternas kompetens genom att låta göra utredningar och undersök-ningar, ordna flera seminarier, framställa utbildningsmaterial och handböcker samt dela andra medlemsländers bästa praxis. 

Särskilda teman 2017 var: 

  • datautvinning
  • funktioner inom byggbranscher
  • samarbetsavtal mellan nationella myndigheter och myndigheter i medlemsländerna
  • brevlådeföretag

År 2018 tog man särskilt fasta på:

  • medlemsländernas åtgärder för bekämpning av missbruk inom transportbranschen
  • riskbedömningar av myndigheter
  • nya former av arbete
  • frågor i anslutning till plattformsekonomi 

Myndighetsbesök och stöd till ömsesidigt lärande har varit ett praktiskt och kostnadseffek-tivt sätt att lära sig av myndigheter i andra medlemsländer. Antalet tjänstemannautbyten har varit 19 och i dem har deltagit totalt 40 personer. Arbetarskyddsmyndigheterna i Ru-mänien, Lettland, Litauen och Slovakien har utnyttjat ömsesidigt lärande genom att delta i det s.k. MAP-projektet (Mutual Assistance Project). Dessa åtgärder har av myndigheterna i medlemsländerna befunnits vara bra och stöds även i det nya programmet. 

Finland och de nordiska länderna har aktivt deltagit i forumets arbete med olika planer och projekt. Arbets- och näringsministeriet har tillsatt ett samarbetsnätverk för att stödja arbetet inom EU-forumet. Medlemmarna av nätverket har förmedlat bästa praxis i Finland för be-kämpning av odeklarerat arbete till andra länders kännedom och bedömt exempel från öv-riga länder och deras tillämplighet i Finland.

Mer information om EU-forumets arbete