Virtuella valutor

Digital valuta som baserar sig på kryptografi kallas virtuell valuta. Att använda virtuell valuta är i sig inget brott, även om den inte har samma slags officiella ställning som pengar. De virtuella valutorna definieras som bytesmedel och i praktiken är många av dem godkända som betalningsmedel.

Antalet virtuella valutor växer med god fart och för alla virtuella valutor går det inte att räkna fram ett ekonomiskt värde. För de virtuella valutor som det går att beräkna ett penningmässigt värde för, är Bitcoin den som har det högsta marknadsvärdet. På marknaden har också bytesmedel dykt upp som i verkligheten inte är virtuella valutor, även om de marknadsförs som sådana. För en konsument är det svårt att urskilja eventuella bedrägeriförsök från verkliga virtuella valutor.  Den spekulativa karaktären av de virtuella valutornas värde kan leda till stora ekonomiska skador för dem som investerat i dessa valutor.

De virtuella valutornas anonymitet underlättar för kriminella att använda dem som bytesmedel och instrument för penningtvätt. Virtuella valutor kan också komma från kriminell verksamhet. När tillgångar som härrör från brott växlas till virtuell valuta är det arbetsdrygt att spåra dem, men inte omöjligt. Exempelvis är Bitcoins blockkedja offentlig, vilket betyder att andra kan se valutaöverföringarna.

Brott relaterade till virtuella valutor ökar

Enligt internationella bedömningar är 5–10 procent av Bitcoin-transaktionerna brottsrelaterade. Misstankar om brott kopplade till virtuella valutor som kommit till polisens kännedom i Finland har ökat varje år. Även den ökade användningen av Bitcoin-prepaid-kort i Finland är sannolikt kopplad till kriminellas penningtvätt.

Användningen av virtuell valuta möjliggör många olika brott, t.ex. skatte-, bokförings- och gäldenärsbrott. Misstankar om brott kopplade till virtuella valutor som kommit till myndigheternas kännedom i Finland är vanligtvis relaterade till narkotikabrott och bedrägerier. Åtminstone en del av narkotika- och bedrägeribrottsligheten som är kopplad till virtuella valutor är internationellt organiserad. Pengar som erhållits genom bedrägerier växlas snabbt till en virtuell valuta, något som gör det svårare att spåra tillgångarna och få dem tillbaka.  De virtuella valutorna kan också bindas till olika fenomen kring it-brottslighet.

I Finland är de virtuella valutorna skattepliktiga. Exempelvis ska vid försäljning av Bitcoins kapitalskatt betalas i euro för en eventuell värdeökning. Skattekontrollen görs utifrån förhandsinformation hos dem som gjort vinster i handeln med virtuella valutor. Skatteförvaltningen har kännedom om 500 fall under 2013–2016 där kapitalinkomster undanhållits. De undanhållna skatteintäkterna har sammanlagt uppgått till cirka 9 miljoner euro. 

Reglering krävs av virtuella valutor

Myndigheternas kompetens, analysverktyg, resurser och befogenheter ska vara uppdaterade för att användningen av virtuella valutor inom brottsligheten ska kunna bekämpas effektivt. Utmaningen just nu är bristen på reglering av virtuella valutor, eftersom lagstiftning håller på att tas fram.

Aktörerna av virtuella valutor borde ha identifieringsplikt för sina kunder. Även överlåtelse av identifierbara transaktionsuppgifter till myndigheterna bör främjas, till exempel massöverföring av uppgifter till Skatteförvaltningen. Även företag som beviljat anonyma betalkort bör omfattas av reglering och kontroll så att användning av virtuella valutor för betalning av svarta löner inte är möjlig.

Finansministeriet bereder lagstiftning gällande leverantörer av växlingstjänster för virtuella valutor och leverantörer av börstjänster där dessa åläggs en registreringsskyldighet och andra skyldigheter. Dessutom ska de nämnda aktörerna i sin verksamhet följa lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Avsikten är att ändringarna i lagstiftningen ska träda i kraft 1.1.2019

Nyckeltal för virtuella valutor 

  • Brott i förbindelse med virtuella valutor som kom till polisens kännedom 2017 ökade med 50 % jämfört med året innan.
  • BITCOIN-transaktioner som är relaterade till kriminell verksamhet utgör cirka 5–10 %.
  • Antalet virtuella valutor är uppskattningsvis 1 920 (status i mars 2018).
  • Antalet användare är uppskattningsvis 10–20 miljoner.
  • Branschen har 2 000 fast anställda personer.
  • Under 2012–2016: I Finland såldes för 24,4 miljoner euro och köptes för 32,5 miljoner euro.
  • Undanhållen skatt för kapitalinkomster cirka 9 miljoner euro i Finland 2013–2016. 


Mer information om beskattning av virtuella valutor