Missbruk av identiteter

Identitetsstöld, det vill säga obehörig användning av en annans namn eller personuppgift, kriminaliserades i september 2015. Vanligtvis är identitetsstölder kopplade till bedrägeribrott. Exempelvis används en annans personuppgifter för att köpa produkter i en webbutik, ta lån eller snabblån, skapa kundkonton eller för att öppna bankkonton.

Myndigheter vilseleds genom att fel personer uppges som ansvariga eller anställda. Företag och deras uppgifter utnyttjas också i bedrägerier i samband med beställningar där olika inköp görs på företagens bekostnad. Med missbruk av identitet kan man samtidigt också lura Skatteförvaltningen, FPA, arbetsmarknadsorganisationer, försäkringsbolag och finansinstitut.

Den bedrägeribrottslighet som kommit till myndigheternas kännedom begränsas inte bara till Finland. Flera aktörer har internationella kopplingar till andra länder i Europa och Baltikum eller till organiserad brottslighet (definition av organiserad brottslighet 17 kap. 1a § i strafflagen).

Missbruk av en identitet kan snabbt leda till stora ekonomiska skador

Typiskt för missbruk av identitet är att det snabbt kan ge upphov till en stor skada och de kriminella har möjlighet att få en stor ekonomisk nytta. När pengarna har överförts till utlandets är det ofta svårt, eller till och med omöjligt, att få dem återbetalda till brottsoffren.

Vid identitetsstölder riktade mot företag under 2017 gjordes genom förfalskade anmälningar om kontoändring försök att få Skatteförvaltningen att göra felaktiga återbetalningar av moms. Samtidigt försökte man också få felaktiga återbäringar av arbetsgivarprestationer utbetalda till sig. Skatteförvaltningen lyckades förhindra felaktiga momsåterbetalningar i identitetsstöldfall till ett värde av ca 55–60 miljoner euro.

Under de senaste åren har ett tiotal finländska företag utsatts för bedrägeri eller försök till bedrägeri genom att någon har utgett sig vara chef i företaget och vilselett ekonomiavdelningen att betala ut stora summor pengar till de kriminellas konton. I de då kallade vd-bedrägerierna handlar det om internationellt organiserad kriminell verksamhet.

Dessa bedrägerier bygger ofta på noggranna förberedelser där exempelvis information som är tillgänglig via öppna källor används. Dessutom används social manipulation för att få offret att agera på ett fördelaktigt sätt för den kriminella. Vd-bedrägerierna är ett av de brott som prioriteras i det internationella polisarbetet och uppkomst av brottsskador har kunnat förhindras.

Förebyggande åtgärder är det bästa sättet att bekämpa missbruk av personuppgifter

Offer vid missbruk av identitet är privatpersoner, företag och samhället. Förebyggande åtgärder och information om fenomen kring missbruk av identitet har visat sig vara effektiva metoder i praktiken.

Det är bra om ett företag regelbundet kontrollerar att uppgifter om sig i olika informationssystem (t.ex. handelsregistret) är korrekta och oförändrade.  Ett företag borde alltid kontakta myndigheterna när misstanke om brott föreligger.

Det är mycket viktigt att privatpersoner skyddar sina personuppgifter, särskilt personbeteckningar och bankkoder.

Myndigheternas informationsutbyte ska effektiveras både nationellt och internationellt. I Finland kunde bekämpningen effektiveras exempelvis genom att myndigheterna gavs möjlighet att överlåta information om en stulen identitet till en annan myndighet.