Aktuellt

Allt vanligare att tjänstemän utsätts för svartmålning eller uthängning

 Publiceras 19.10.2020

Påtryckningar, hotfulla e-postmeddelanden, störande samtal, svartmålning på internet, ogrundade klagomål och besvär samt skadeståndskrav. Att en kund får ett negativt beslut kan leda till ett oförutsett händelseförlopp där en enskild tjänsteman hängs ut. Uthängning av tjänstemän har blivit vanligare och gärningen borde kriminaliseras.

Uthängningen riktar sig till en individ, men vanligen är agerandet ett försök att påverka samhället i större omfattning. Uthängning är ett sätt att försöka rubba förtroendet för myndigheterna, underminera rättsstatens funktion och begränsa den grundlagsenliga rätten till yttrandefrihet. Syftet är att begränsa den offentliga debatten och aktiviteten.

Uthängning kan handla om direkta eller indirekta hot eller att gräva i och förvränga uppgifter om en persons privatliv. Däremot är det inte fråga om uthängning när en myndighet eller en enskild tjänsteutövning kritiseras eller när medborgarna anlitar rättsskyddsmedel på sedvanligt sätt.

Syftet med uthängning av en tjänsteman kan vara att utöva påtryckningar så att tjänstemannen ska lämna sina tjänsteuppgifter. Uthängning av tjänstemän riktar sig till bland annat poliser, åklagare, utmätningsmän, skatteinspektörer och andra tillsynsmyndigheter. Enbart rädsla för att utsättas för uthängning kan få en tjänsteman att utöva självcensur och begränsa sin verksamhet.

Tjänstemän utsätts för nya former av påtryckningar och trakasserier

En del av de myndigheter som bekämpar grå ekonomi upplever att uthängningen inom den egna verksamhetssektorn har ökat något under de senaste åren. Å andra sidan anses ökningen av antalet fall ha varit måttlig, men att trakasserierna den senaste tiden har blivit mer hotfulla.

Användning av sociala medier för att svartmåla enskilda tjänstemän verkar ha ökat kraftigt. Ett nytt fenomen är att foton på tjänstemän sprids på internet i negativa sammanhang. En del av de finländska kampanjer på internet som genomförts i syfte att svartmåla tjänstemän följer ett mönster som är bekant från utlandet. Det finns dock inga tecken på att kampanjerna skulle vara internationellt organiserade.

Uthängningen underminerar förtroendet och försätter tjänstemannen i en orimlig situation

För en enskild tjänsteman medför uthängning vanligen psykisk press, stress, nedsatt arbetsförmåga och ibland även rädsla. Svartmålningen kan även ha negativa effekter för tjänstemannens familjemedlemmar eller närmaste krets. I extrema fall utsätts tjänstemän för dödshot. Fallen påverkar arbetarskyddet och trivseln i arbetet.

Exempel: I samband med bevisningen i en brottmålsrättegång framkom det att personliga uppgifter om en tjänsteman som vittnat i rättegången, till exempel sjukdomshistoria, tidigare företagarbakgrund och släktingars företagarbakgrund, hade kontrollerats i syfte att undergräva hens kompetens, objektivitet och tillförlitlighet som vittne.

Exempel: Efter ett myndighetsbeslut inleddes massiva trakasserier av den tjänsteman som fattat beslutet och försök att påverka det fattade beslutet. Efter beslutet fick tjänstemannen bland annat hotfulla samtal från hemliga nummer, där uppringaren antingen var tyst eller ett röstmeddelande spelades upp där en röst sade att hen vet var tjänstemannen bor och jobbar. Ämbetsverket fick också samtal där uppringaren frågade om tjänstemannen vid den aktuella tidpunkten var på arbetsplatsen eller hemma. Även generaldirektören för ämbetsverket fick ett ogrundat besvär om tjänstemannens agerande. Det gjordes försök att påverka beslutet bland annat genom att hänvisa till ett processfel samt utnyttja trycket i offentligheten och riksdagsledamöter som verktyg för påverkan.

Falsk information sprider sig snabbt i sociala medier. För att utreda fallen och ingripa snabbt krävs det ofta områdesövergripande samarbete och resurser av myndigheten. Även missbruk av sedvanliga rättskyddsmedel, till exempel ogrundade klagomål och polisanmälningar gällande tjänstemän, tvingar myndigheterna att ta resurser från andra uppgifter. 

Exempel: En kund skrev aggressiva och nedlåtande inlägg om en inspektör, som även nämndes vid namn, på diskussionsforum på internet. Inläggen raderades senare på webbplatsen, efter att de hade anmälts till webbplatsadministratören.

Samhället och arbetsgivarna ska ingripa med beslutsamhet vid uthängning av tjänstemän

Myndigheterna har olika anvisningar och metoder för att ingripa i hot och trakasserier mot tjänstemän. För att utreda fallen krävs det ibland samarbete även på olika håll inom ämbetsverket. I utredningen av dessa fall deltar till exempel personens chef, enhetens jurist, arbetarskyddsfullmäktige, kommunikationsenheten, ämbetsverkets säkerhetsenhet och vid behov ombes även företagshälsovården delta. I allvarliga fall tar arbetsgivaren eller personen själv kontakt med polisen. Uthängning är ett aktuellt fenomen och många myndigheter håller på att uppdatera sina anvisningar.

Trakasserier och hot mot tjänstemän kan redan nu uppfylla rekvisitet för flera målsägandebrott. Ibland är det svårt att inhämta bevis på exempelvis våld eller hot om våld. Om ett fall går vidare till en straffprocess, kan det i nuläget hända att tjänstemannen lämnas ensam i rättsprocessen, även om ärendet vanligen handlar om skötsel av tjänsteuppdrag. Tjänstemannen är bara ett medel som trakasseraren utnyttjar för att nå sitt mål. Det finns ett stort stöd bland myndigheterna för att uthängning ska kriminaliseras och börja lyda under allmänt åtal.

Fenomenet kartlades i augusti 2020 bland de myndigheter som upprätthåller lägesbilden över den grå ekonomin. Skatteförvaltningen, Tullen, polisen, Regionförvaltningsverkets beställaransvars- och utlänningsövervakning, Livsmedelsverket, Konkurrensombudsmannens byrå och utsökningsväsendet berättade om sina erfarenheter.


Regeringen intensifierar åtgärderna mot grå ekonomi med en ny strategi och ett omfattande program

11.6.2020 Inrikesministeriet

Statsrådet har gett ett principbeslut om en strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet för åren 2020–2023. I bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet fokuserar man på förebyggande verksamhet, förbättring av myndigheternas tillgång till information, precisering av befogenheter och främjande av myndighetssamarbete.

Målen med strategin för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet är att:

1) att främja en sund konkurrens mellan företagen och en rättvis arbetsmarknad,
2) att förebygga grå ekonomi och ekonomisk brottslighet,
3) att trygga verksamhetsförutsättningarna för myndigheter som bekämpas grå ekonomi och ekonomisk brottslighet, samt
4) att utveckla bekämpningen av och myndighetssamarbetet mot grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.

Metoder för att verkställa strategin och effektivisera bekämpningen av grå ekonomi har listats i ett åtgärdsprogram bestående av fler än 20 punkter.

– I programmet betonas bland annat bekämpning av svartarbete. Dessutom utreds metoder för att ingripa i avsiktlig eller grov vårdslös underbetalning. Myndighetssamarbetet ökas i bekämpningen av identitetsmissbruk samt livsmedelsbedrägerier. Dessutom främjas bekämpningen av korruption, berättar polisinspektör Juha Tuovinen vid inrikesministeriets polisavdelning.

Andra åtgärder som presenteras i åtgärdsprogrammet är till exempel skattenummer inom varvsbranschen samt en ökning av offentligheten i uppgifter som beskriver skötsel av skatter och betalningar. Även kommunikationen och tillgången till information utvecklas.

– Med kommunikationskampanjen riktad till dem som närmar sig arbetslivet och invandrare vill man stärka arbetstagarnas och arbetsgivarnas ansvar. Tryggande av skattemyndigheternas tillgång till information från tredje parter förebygger å sin sida möjligheterna till idkande av grå ekonomi, berättar Skatteförvaltningens chef för utredningsenheten för grå ekonomi, Janne Marttinen.

Ledningsgruppen för bekämpningen av grå ekonomi har verksamhetsansvar

Ledningsgruppen för bekämpning av grå ekonomi har under ledning av arbetsminister Tuula Haatainen ansvar för att verkställa och uppdatera strategin samt följa upp verkställandet av åtgärdsprogrammet.

Arbetsgruppen som verkställer bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet, som bildats av ministerier och myndigheter, rapporterar om åtgärdsprogrammets framskridande till styrgruppen och föreslår även vid behov ändringar av strategin eller åtgärdsprogrammet.

Arbets- och näringsministeriets och inrikesministeriet meddelande 11.6.2020
Statsrådets principbeslut om en strategi för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2020–2023 (PDF, 1018 kB)


Bekämpning av grå ekonomi förebygger olaglig verksamhet och säkerställer skatteintäkter – resultaten är uppmuntrande

20.4.2020

Statistiken över bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2019 har publicerats. Erfarenheterna av lagändringarna i syfte att effektivisera bekämpningen och de förfarandena är positiva 

Enligt statistiken fungerar myndigheternas samarbete i bekämpningen av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet effektivt. Till exempel Skatteförvaltningen gav andra tillsynsmyndigheter närmare 750 tips på annat än skatterelaterat missbruk som den upptäck i sin övervakning.  

– Statistiken tyder på att verksamheten är framgångsrik. Åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi har gett nya verktyg för att identifiera och förebygga fenomen, berättar Janne Marttinen från Skatteförvaltningens enhet för utredning av grå ekonomi.  

Det aktuella och de tidigare åtgärdsprogrammen har pågått nästan utan avbrott sedan 1996. Beredningen av det nyaste programmet är på slutrakan. 

– I svåra tider accentueras vikten av att bekämpa grå ekonomi. Bekämpning av grå ekonomi är arbete för att säkerställa skatteintaget och den offentliga finansieringen, säger Marttinen.  

Nya fenomen utmanar konventionella rutiner 

Den snabba digitaliseringen och internationella operativa miljön har medfört nya utmaningar för bekämpning av grå ekonomi.  

Till exempel den växande plattformsekonomin, den ökande näthandeln och virtuella valutor samt relaterat missbruk har utvidgat behovet av kontroll och handledning. 

– Framöver blir det allt viktigare att tillsammans identifiera och reagera på nya fenomen, konstaterar Marttinen.  

Länk: Bekämpningsstatistik 2019 


Revisorer lärdes att upptäcka fenomen inom den grå ekonomin

Källa: Skatteförvaltningen 11.12.2019

Skatteförvaltningens sakkunniga inom bekämpningen av grå ekonomi föreläste på höstens kurser som Suomen tilintarkastajat och ST-Akatemia arrangerade för sina medlemmar om aktuella fenomen inom den grå ekonomin samt om hur man kan upptäcka dessa fenomen och ingripa i dem. På kurserna gick man också igenom bl.a. indikatorer som  pekar på penningtvätt och korruption och som kan vara likadana som i skattebedrägerier.

Samarbetet med revisorerna är en del av Företagsbeskattningsenhetens förebyggande verksamhet för bekämpningen av grå ekonomi. Revisorerna har goda möjligheter att i sitt arbete iaktta bl.a. penningtransaktioner, avtal och bokföringar samt observera verksamhetens egentliga natur och omfattning, dvs. vad vanlig affärsverksamhet är och hurdana affärstransaktioner inte hör till företagets normala verksamhet.

Det är en gemensam uppgift att förebygga oegentligheter

Målsättningen med handledande möten för intressentgrupper är att öka medvetenheten om hur intressentgrupper i sitt eget arbete kan upptäcka ohederlig verksamhet och ge konkreta redskap för hur man kan ingripa i det.

Skatteförvaltningen vill genom samarbete med intressentgrupper förstärka verksamhetsbetingelserna för hederliga företag. Aktörer inom ekonomiförvaltningen som t.ex. revisorer och bokföringsbyråer har en viktig roll i att upptäcka och hindra ohederligheter.

Läs mer om Skatteförvaltningens förebyggande bekämpning av grå ekonomi i samarbete med intressentgrupper:

Se också sakkunnigas tips på hur företag kan undvika att bli delaktiga i bedrägerikedjor och en animation om kännetecken på ohederlig verksamhet: