Rättssäkerhet och insolvens
Konkursombudsmannens byrå | Utsökningsverket | Lönegaranti
Konkursombudsmannens byrå övervakar konkursförfarandet
Källa: Konkursombudsmannens byrå
Konkurser 2018–2022
Den osäkra ekonomiska situationen, energikrisen i anknytning till det ryska anfallskriget efter coronaviruspandemin och den kraftiga inflationen har påverkat företagens ekonomiska ställning och antalet insolvensförfaranden. För Konkursombudsmannens byrå (KAM) har denna globala förändring lett till en uppgång i antalet konkursbon under övervakning. Risk för ett ökat antal insolvensförfaranden föreligger fortfarande, med beaktande av den rådande ekonomiska situationen och det faktum att en del av företagen klarat sig fram till denna situation med understöd från den föregående pandemitiden. Konkursombudsmannens byrå har följt och följer alltjämt noggrant upp utvecklingen för insolvensförfarandena.
Under år 2022 gjordes totalt 2 656 konkursansökningar (2 473 år 2021), vilket är 7,4 procent fler än ett år tidigare. Under år 2022 inleddes 2 189 konkursförfaranden (1 945 är 2021). Antalet inledda konkurser ökade med 12,5 procent jämfört med föregående år.
Offentliga utredningar 2018–2022
Under år 2022 inleddes 26 nya offentliga utredningar, vilket är klart mindre än under det föregående året 2021 och omkring hälften av det tidigare typiska antalet. Den centrala orsaken till detta har varit Kosti-projektet och att det fördröjts. På grund av dröjsmålet har Konkursombudsmannens byrå inte längre tillgång till de extra resurser som är avsedda för projektet. Det har varit nödvändigt att använda flera sakkunnigas resurser för att genomföra Kosti-projektet, vilket i betydande grad minskat grundkontrollen, såsom bedömningen av behovet av en offentlig utredning. Totalt 536 offentliga utredningar pågår, vilket är 16,5 procent av alla pågående konkurser.
Specialrevisioner 2018–2022
Antalet specialrevisioner av gäldenärsverksamhet och slutförande av bokföringen uppgick till 65, vilket i avsevärd grad ligger under de siffror som tidigare var typiska. Det kan bedömas att den huvudsakliga orsaken till nedgången i antalet granskningar är ovan konstaterade resursunderskott.
Kostnader för specialrevisioner 2018–2022
Utgifterna för specialrevisioner under år 2022 uppgick till sammanlagt cirka 578 568 euro, och kostnader på cirka 212 785 euro kunde återkrävas från konkursbon.
Kostnader för offentliga utredningar 2018–2022
Kostnaderna för offentliga utredningar uppgick till totalt 558 230 euro (inkl. moms). Tidigare betalda utgifter för offentliga utredningar på sammanlagt cirka 177 000 euro återkrävdes från konkursbon. Till borgenärer betalades år 2022 sammanlagt cirka 327 700 euro i utdelning från nedlagda konkursbon som varit föremål för offentlig utredning.
Utsökning innebär att försummade skyldigheter åtgärdas
Källa: Utsökningsverket
Utsökningsväsendet utgör en del av rättsväsendet och verkställer domar samt indriver direkt utsökningsbara fordringar, såsom skatter, böter och försäkringspremier. Utsökningen förebygger grå ekonomi och ekonomisk brottslighet genom sina lagstadgade uppgifter, dvs. en effektiv utsökning. Utsökningen tar också fram information som behövs för bedömningen av kreditvärdigheten.
Utsökningen är aktiv i bekämpningen av grå ekonomi och återtagande av brottsvinning tillsammans med andra myndigheter, såsom polisen, Tullen och Skatteförvaltningen. Syftet är att återta brottslig vinning av gärningsmän och försvåra brottslig företagsverksamhet. Utsökningen utreder den utmätningsbara förmögenheten och kan rikta verkställighetsåtgärder även mot egendom som en gäldenär strävar efter att undanhålla borgenärer genom bland annat konstgjorda förmögenhetsarrangemang. Sådana fall sköts främst av utsökningens specialindrivningsenheter, som fokuserar på utredning av arbetsdryga fall.
Skuldsättningen är fortfarande hög
I Finland är privatpersoners och företags betalningsmoral på en hög nivå internationellt sett. Skulderna betalas och skyldigheterna fullgörs. Det finns dock situationer när såväl företag som människor skuldsätter sig och skulderna måste drivas in.
Skuldsättning och att bli kund hos utsökningen är inte detsamma som grå ekonomi eller ekonomisk brottslighet. Skuldsättning är något som berör människor i alla inkomstklasser.
På sistone har utsökningsväsendet årligen redovisat ca en miljard euro till sökande
År 2022 uppgick indrivningsresultatet till cirka 1,26 miljarder euro. Volymerna för gäldenärer vid specialverkställighet och de belopp som redovisas till borgenärerna varierar i sin tur från år till år. År 2022 utreddes 256 nya gäldenärer vid specialverkställighet, antalet gäldenärer som behandlades var 296 och indrivningsresultatet uppgick till cirka 33 miljoner euro.
Den grå ekonomin kan locka
Att hamna i ekonomiska svårigheter kan fresta att ta svartjobb, dölja egendom eller försumma fullgörandet av obligatoriska arbetsgivarskyldigheter eller andra skyldigheter i företagsverksamheten. Därför ingår också utsökningsstatistik på webbplatsen Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet.
Förändringar syns i statistiken
Med hjälp av utsökningsstatistik får vi information om såväl förändringar i skuldbelopp som antal gäldenärer som är föremål för utsökning. Statistiken visar förändringsriktningen och hjälper oss att relatera saker. Utsökningsstatistiken är bra att granska genom att jämföra den med andra myndigheters observationer och statistik på webbplatsen.
Till borgenärerna redovisades ett rekordbelopp
År 2022 överlämnades 2,8 miljoner ärenden för utsökning, ungefär 1,3 procent färre än under 2021. Antalet social- och hälsovårdsärenden minskade med cirka 13 procent efter att ha ökat under lång tid. År 2022 anhängiggjordes däremot omkring 2,5 procent fler skatteärenden än året innan. Antalet privaträttsliga ärenden fortsatte att öka en aning. Antalet företagsgäldenärer ökade med över 5 procent.
År 2022 var Utsökningsverkets andra hela verksamhetsår efter omorganiseringen. Indrivningsresultatet var totalt 1,26 miljarder euro. Jämfört med året innan var ökningen 5 procent. Räknat i euro var resultatet det högsta någonsin.
Hälften av finländarna bor i Helsingfors och i övriga södra Finland. Där grundas också mer än hälften alla nya företag. Detta återspeglas också i den regionala fördelningen av antalet ärenden i utsökningen. Skuldsättning ökar risken för grå ekonomi.
Lönegarantiutbetalningar korrelerar med konjunkturen i ekonomin
Källa: NTM-centralen i Nyland
Lönegarantin tryggar fordringar som baserar sig på en arbetstagares arbetsförhållande i en situation där arbetsgivaren blir insolvent. Statistikuppgifterna om beloppet på utbetalningen av lönegaranti återspeglar den starka korrelationen mellan lönegarantin och de ekonomiska konjunkturerna. En arbetstagares fordran överförs till staten vid utbetalning av lönegaranti. Det är möjligt att driva in enbart drygt en femtedel av det utbetalda beloppet av insolventa arbetsgivare.
Försummelse av lagstadgade avgifter eller anmälningar för arbetsgivare är inte ett hinder för utbetalning av lönegaranti, snarare ge dessa omständigheter uttryck för insolvens hos arbetsgivaren, vilket är en förutsättning för utbetalning av lönegaranti. I rättspraxis har det dock varit möjligt att förvägra lönegaranti, om det varit möjligt att påvisa samförstånd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om att arbetet utförs som så kallat svart arbete.
En grund för avslag av lönegaranti är att förhindra missbruk och i dessa fall kan också aktörer inom grå ekonomi vara inblandade. Omkring hälften av fallen där missbruksgrunden används är fall där arbetstagaren, utifrån långvarigt obetalt arbete, betraktas ha blivit medveten om arbetsgivarens insolvens.
År 2022 uppgick missbruksgrundens andel till 9,9 % (10,0 % år 2021) av alla förkastade fordringar. Den ansökta fordringen förkastades utifrån missbruksgrunden i 852 fall (1 071 fall år 2021) och beloppet i de förkastade fordringarna uppgick sammanlagt till 2 062 069 euro (1 705 015 € år 2021).