Mäta den grå ekonomin

Bedrägerier i den unionsinterna handeln leder till ett betydande skattefel även i Finland

Momsförlusten som beror på bedrägerier vid unionsintern handel uppgår i Finland till minst tiotals miljoner euro per år.

De som ligger bakom ett skenföretag försvinner när de har fått skatteförmånen

Skattebedrägerier i anslutning till EU:s inre marknad orsakar enligt Europeiska kommissionen årligen en momsförlust på upp till 50 miljarder euro. Momsbedrägerierna vid handeln inom EU är komplicerade och till bedrägerimönstret hör ofta många aktörer i olika länder. En central aktör är skenföretaget – Missing trader.

Vid bedrägerier vid unionsintern handel via skenföretag används ofta bulvanföretag som inte driver någon egentlig affärsverksamhet. I Finland verkade under en fyrårig uppföljningsperiod årligen ca hundra skenföretag inom unionsintern handel med drag som tyder på avsiktliga försummelser gällande momsbeskattning.

Det skattefel bedrägerier vid unionsintern handel via skenföretag orsakade uppgick till 12–15 miljoner euro per år. Om man lägger till de övriga oseriösa aktörerna som är kopplade till skenföretagen så kan skattefelet stiga till 35 miljoner euro om året.

De som begår fel skiljer sig från gruppen

De som sannolikt begår fel när de bedriver handel inom EU kunde identifieras med hjälp av en särskild profilering, Via de identifierade bedrägliga företagen kunde man också göra en uppskattning om det momsskattefel som den grå ekonomin inom den unionsinterna handeln orsakar Finland.

De skenföretag som identifierades i profileringen var i de flesta fall aktiebolag. De vanligaste branscherna var parti- och detaljhandeln samt bygg. Företagen hade ofta varit föremål för beskattning enligt uppskattning och skatteskulder var vanligt förekommande. De summor som företagen betalat in till Skatteförvaltningen var mycket små.

Skenföretagen bildar den grå ekonomins företagskluster – behov av fortsatta undersökningar

De skenföretag som identifierades i profileringen samlas i sin företagsverksamhet exceptionellt starkt i kluster bestående av flera företag. Företagens och företagens ansvariga personers kopplingar till handelsregisterföretag i Estland var betydligt vanligare än normalt. I den största gruppens kluster ingick totalt 99 företag, varav 62 estniska.

Profileringen och uppskattningarna är baserade på de oseriösa aktörer som hittades i samband med skattegranskningar. Eftersom de konstaterade grå ekonomi-fallen statistiskt sett var få, kunde analysen endast sträckas till en aktörsroll för bedrägerierna vid unionsintern handel, skenföretagen. Uppskattningen av det totala skattefel som bedrägerier vid unionsintern handel orsakar Finland kräver en noggrannare analys av de övriga rollerna.

Texten baserar sig på utredning 1/2018 från Enheten för utredning av grå ekonomi

Läs mer (på finska)


Företag identifierar grå ekonomi mindre än tidigare

Skatteförvaltningen tog på hösten 2017 reda på de finländska företagens åsikter om och inställning till skatter och Skatteförvaltningen. I undersökningen frågades kunderna bland annat hur Skatteförvaltningens värderingar och strategi märks för kunderna.

Bäst av de strategiska målen uppfylldes ”Det lönar sig att agera rätt”. Hela nio av tio svaranden var av denna åsikt. Endast några få procent av dem som svarade hade motsatt åsikt. Samtidigt ansåg tre av fyra att ”Möjligheterna att agera fel minimeras”. Nästan en femtedel av de svarande anser dock att så inte är fallet.

En intressant detalj i resultaten är att antalet kunder som svarade ”Jag vet eller känner till ett företag som har köpt eller sålt varor eller tjänster svart utan kvitto” har halverats på fyra år. Ännu 2015 visste eller kände en tredjedel av dem som svarade till ett företag som köpt eller sålt varor eller tjänster svart utan kvitto. Nu svarade 17 procent att så är fallet.

”Resultatet har systematiskt gått ner under två undersökningar, så man vågar nog lita på att riktningen faktiskt är nedåtgående”, säger Janne Myyry, undersökningsexpert på Skatteförvaltningen, om resultatet.

Enligt kunderna lever skatteförvaltningen även väl upp till värderingarna. Fyra av fem kunder anser att Skatteförvaltningen litar på sina kunder och agerar så att kunder kan lita på Skatteförvaltningens verksamhet.

Undersökningen genomfördes hösten 2017 genom telefonintervjuer med slumpvist utvalda företag av olika storlek. Studien har utförts med två års mellanrum.

Läs mer (på finska)

Lagändringar för byggbranschen ökade skatteintäkterna

Ändringar i lagstiftningen för byggbranschen som införts från och med 2011, till exempel omvänd momsskyldighet, skattenummerregistret samt anmälningar om entreprenader och arbetstagare, ledde 2015 till att lönesumman för byggbranschen ökade med totalt ca 300 miljoner euro. Skatteintäkterna ökade med 100 miljoner euro samma år.

Samtidigt innebar systemet med att anmäla entreprenads- och arbetstagaruppgifter vid byggarbeten att skatteintaget ökade med 31 miljoner euro. Ökningen kom både från arbetsgivarprestationer och moms.

Bättre information om utländsk arbetskraft

Mängden utländsk arbetskraft som anmälts till Skatteförvaltningen har ökat efter att anmälningsskyldigheten utvidgats. De utländska arbetstagarnas löner beskattas i allt större omfattning.

Enheten för utredning av grå ekonomi vid Skatteförvaltningen utredde effekterna av lagstiftningen gällande skyldighet att lämna uppgifter om entreprenader och arbetstagare.

Läs mer (på finska)

Över hälften av skattefelet beror på avsiktliga försummelser

I Storbritannien uppskattas andelen medvetna och avsiktliga försummelser uppgå till ca 54 procent av det totala skattefelet. De resterande 46 procenten bedöms bero på fel och oaktsamhet, betalningsoförmåga och oenigheter om tolkning av lagen.

Skattefelet är differensen mellan den teoretiska skattefordringen och erhållna faktiska betalningar. Genom att mäta skattefelet är det möjligt att få reda på hur bra betalningsskyldigheten fullgörs.

Enheten för utredning av grå ekonomi har publicerat en översättning av den brittiska skattefelsrapporten Measuring tax gaps 2014. Ett mätningsperspektiv som presenteras i rapporten är skattefelets fördelning utifrån skattebetalarnas beteende.

Läs mer (på finska)

Den omvända skattskyldigheten för byggbranschen ledde till att momsintäkterna ökade med minst 75 miljoner euro om året

Omvänd momsskyldighet för byggtjänster började gälla 1.4.2011. Omvänd skattskyldighet betyder att huvudentreprenören i byggentreprenadskedjan redovisar för Skatteförvaltningen all moms för de byggtjänster som ingår i entreprenaden.

Som en effekt av lagändringen har huvudentreprenörens andel av momsen ökat betydligt och den andel av momsen som ska betalas av underentreprenörerna på den lägsta nivån har minskat med motsvarande.

Enheten för utredning av grå ekonomi har beräknat effekten av omvänd momsskyldighet på momsintäkterna inom sektorn ”F Byggverksamhet”.  Mätningen genomfördes genom att analysera händelser på skattekonton och uppgifter i periodskattedeklaration som lämnats till Skatteförvaltningen. Kontona jämfördes innan och efter skattereformen.

Läs mer (på finska)

Omvänd momsskyldighet i skrotbranschen skulle öka skatteintäkterna med 7–8 miljoner euro om året

I skattegranskningar av skrotbranschen har det bland annat upptäckts dold försäljning, ogrundade momsavdrag samt försummelser av deklarering och betalning av skatter. I verksamheten inom den grå ekonomin påträffas också kvittohandlare och bulvaner.

I utredningen om ”Skrothandeln” kartläggs förfaranden inom den grå ekonomin som upptäckts vid skattegranskningarna och konsekvenserna av dessa förfaranden särskilt för influten moms.

I utredningen diskuteras tillämpningen av omvänd momsskyldighet på handeln med metallskrot i Finland. – hur många företag som skulle beröras av omvänd momsskyldighet och hur stor nytta man skulle uppnå med en lagändring.

Läs mer (på finska)