Sällskapsdjursverksamhetens gråa sida: valpfabriker och olaglig införsel i landet

Olaglig kommersiell handel med sällskapsdjur kan indelas i två fenomen: valpfabriker och olaglig införsel i landet.

Med valpfabrik avses regelbunden uppfödning av katter eller hundar för försäljning, där djurens behov försummas för att maximera vinsten. Valpfabriker kan finnas i Finland liksom utomlands. I en valpfabrik får djuren inte adekvat näring eller omsorg, och de lever i trånga och smutsiga förhållanden, vilket orsakar dem lidande. Uppväxten i en valpfabrik exponerar också djuren för olika hälsorisker och smittsamma sjukdomar (t.ex. parvovirus och olika parasiter). En del av de smittsamma sjukdomarna är så kallade zoonoser som kan smitta mellan djur och människor och/eller sprida sig i omgivningen. På grund av hälsoriskerna och de smittsamma sjukdomarna kan valpar som överlämnats i ung ålder insjukna allvarligt eller dö kort efter överlåtelsen. En valp kan verka frisk när den tas emot, och vid tidpunkten för överlåtelsen fullgör säljaren sällan sin skyldighet att underrätta köparen om att valpen haft sjukdomar eller symptom (Djurskyddslag 247/1996, 14 §). Den som köpt valpen kan då göra en brottsanmälan om bedrägeri, om säljaren gett vilseledande information om valpens riktiga ursprung, hälsotillstånd eller en annan väsentlig omständighet. Valpfabriker gör sig i praktiken alltid skyldiga till brott mot djurs välfärd.

Med olaglig införsel av sällskapsdjur i landet avses att importen av djur inte uppfyller de villkor om vilka föreskrivs separat. Om de grundläggande kraven för förflyttning av sällskapsdjur föreskrivs förutom i den nationella lagstiftningen i bland annat EU:s ”förordning om förflyttning av sällskapsdjur” nr (EU) 576/2013 och ”genomförandeförordning” nr (EU) 577/2013. Syftet med förordningen om sällskapsdjur är framför allt att förhindra sjukdomar som smittar mellan djur och människor, såsom rabies och echinokockos. Straffrättsligt uppfyller olaglig import av sällskapsdjur rekvisitet för smuggling. Möjliga anknutna brott är bland annat förfalskning, bedrägeri eller orsakande av risk för spridning av en djursjukdom. Även de som köper ett sällskapsdjur kan göra sig skyldiga till olaga befattningstagande med infört gods när de skaffar ett sällskapsdjur som har smugglats in i Finland.  Ofta härstammar olagligt importerade sällskapsdjur från valpfabriker i en annan medlemsstat eller ett tredjeland, och då kan också rekvisiten för ovan nämnda djurskyddsbrott uppfyllas. Man talar om seriesmugglare av valpar (”puppy smuggler”) när importören eller en grupp av importörer illegalt för in ett stort antal valpar i ett annat land.

Det finns nationella bestämmelser om att hundvalpar och kattungar som är yngre än sex månader inte får föras in till Finland, om syftet är att sälja eller annars överlåta hundvalpen eller kattungen vidare i Finland inom fyra månader från införseln (39 § i lagen om djurvälfärd 693/2023). Mer information om förbud mot införsel av hundvalpar och kattungar [.fi]›. (på finska)

Typiska kännetecken för olaglig införsel

Sällskapsdjur förs in till Finland både lagligt och olagligt från både EU-länder och länder utanför EU. Sällskapsdjur förs in av privatpersoner som behåller djuren som egna hobby- och sällskapsdjur (förflyttning utan kommersiellt syfte), men även av olika organisationer, företag och andra aktörer för att överlåtas vidare i Finland (kommersiell import). Syftet med kommersiell import av sällskapsdjur är att sälja eller på annat sätt överlåta dem vidare i Finland.

Eftersom en hel del kommersiell import av sällskapsdjur även sker lagligt och importvillkoren varierar i olika länder, kan det vara svårt för köparen att veta om det är fråga om olaglig import.

Importör av djur, kontrollera importvillkoren på Livsmedelsverkets webbplats [fi.]› (på finska)

Huomio osio alkaa

Om du planerar att köpa ett sällskapsdjur bör du åtminstone fästa uppmärksamhet vid följande aspekter:

• Djurets ålder: Olaglig import omfattar ofta unga hundar som nyligen uppnått överlåtelseåldern (normalt 7-8 veckor). Lagen om djurvälfärd förbjuder införsel av hundvalpar och kattungar som är yngre än sex månader till Finland, om syftet är att överlåta dem vidare inom fyra månader från införseln.
• Registrering av valp: Hundvalpar som överlåts i Finland ska alltid vara registrerade i Livsmedelsverkets hundregister.
• Ras: Smugglare föredrar små och populära raser.
• Försäljning: Smugglare föredrar näthandelsplatser och -plattformar där transaktioner sker snabbt. Smugglare vill sälja valparna innan eventuella symptom på smittsamma sjukdomar och hälsoproblem framträder.
• Säljare: Innehåller säljannonsen alla uppgifter som lagstiftningen kräver.
• Överlåtelse: Alla överlåtelser av sällskapsdjur som inte sker hemma hos säljaren är alltid exceptionella.
• Handelsform: Förmånligt pris, helst kontantbetalning, brådska och suspekta försäljningsställen och överlåtelsesätt är de vanligaste tecknen på olaga införsel och valpfabriker.

Se mer Livsmedelsverkets checklista för köp av ett sällskapsdjur på webben [.fi]›

Huomio osio päättyy

Rutinerna för seriesmuggling av valpar förändras dock snabbt. Tidigare var det typiskt att sällskapsdjur överläts i hamnar, på servicestationers gårdar, på järnvägsstationer eller andra ställen med bra förbindelser. I dag kan valpar lika väl överlåtas hemma hos säljaren, där valpens falska moder kan presenteras för köparen. Då säljs valpen som född i Finland. Det kan hända att köparen först efter betalningen av köpesumman och överlåtelsen av valpen får veta att hunden är utländsk. Inte heller ett förmånligt pris är längre en självklarhet. Priset på sällskapsdjur som importerats olagligt kan vara normalt eller rentav högre än det normala priset.

Importen av sällskapsdjur ökar

Importen av sällskapsdjur har ökat avsevärt jämfört med början av 2010-talet. Sällskapsdjur importeras mest från Ryssland, Spanien, Estland, Rumänien, Litauen, Grekland, Ungern och Serbien.

Under de senaste årtiondena har Estland blivit en av de viktigaste importkanalerna för sällskapsdjur. Via Estland importeras hundar födda i Estland och andra EU-länder samt också hundar födda i Ryssland, Ukraina och andra tredjeländer olagligt till Finland. Handel med sällskapsdjur söker sig dit det finns en marknad.

Syftet med olaglig import av sällskapsdjur är ekonomisk vinning – inte djurets välfärd

Syftet med olaglig import av sällskapsdjur är strävan efter ekonomisk vinning. Enligt vissa bedömningar har smuggling och försäljning av sällskapsdjur blivit det tredje största affärsområdet för organiserad brottslighet efter smuggling av vapen och narkotika.

Importören kan minimera kostnaderna genom att bland annat föda upp valpar så billigt som möjligt, ofta i valpfabriker avsedda enbart för detta syfte. Dessutom blir kostnaderna för importören lägre om djuren inte vaccineras mot rabies och inte får medicinering, om importdokumenten förfalskas och sällskapsdjuren importeras från ett land utanför EU utan att de genomgår en veterinärmedicinsk gränskontroll (gränskontrollavgift). Förfalskade importdokument används för att försöka påvisa att sällskapsdjuren uppfyller importkraven eller att de i själva verket fötts inom EU.

Smugglarna kopierar i allt högre grad sina rutiner av organiserad brottslighet. Det är vanligt att de anlitar mellanhänder, att till exempel en valpfabrik i Estland drivs av en estnisk aktör, medan en annan aktör tar hand om transporterna av sällskapsdjuren och en tredje av försäljningen i destinationslandet. I allmänhet bryter aktörerna mot lagstiftningen i varje fas av processen. Dessutom förändras det operativa området och rutinerna snabbt om en tillsynsmyndighet får nys om smugglarna. Olagligt importerade sällskapsdjur säljs i allmänhet kontant, vilket gör det svårare att identifiera säljaren samt bedöma och spåra den ekonomiska vinningen av handeln med valpar. På handelsplatser på webben använder säljarna ofta också falska identiteter eller enbart för- eller efternamn, prepaid-abonnemang och andra varierande kontaktuppgifter.

Den ekonomiska vinningen av olaglig import av sällskapsdjur kan vara avsevärd. Utifrån de fall som tillsynsmyndigheterna fått kännedom om kan antalet vara hela 500–1 000 valpar om året per importör. Om det genomsnittliga priset på en valp är 1 000 euro i Finland, ger det säljaren en beskattningsbar årsinkomst på mer än 500 000 euro. Beloppet av den ekonomiska vinningen av handel med valpar åskådliggörs också av Helsingfors tingsrätts dom för smuggling av sällskapsdjur av 10.5.2019 (R 18/2256, ej lagakraftvunnen). I fallet dömdes den estniska huvudgärningsmannen att till staten förverka sammanlagt 94 000 euro i brottslig vinning till följd av smuggling av sällskapsdjur. Gärningstiden var 2014–2016, och importen omfattade totalt 500 sällskapsdjur.

Risken för att bli avslöjad är ofta relativt liten i förhållande till värdet på det importerade sällskapsdjuret. Om ett importparti avslöjas och eventuellt går förlorat är den eventuella förlusten inte en tillräcklig sanktion för smugglaren.

Olaglig införsel av sällskapsdjur orsakar kostnader för samhället

Olaglig införsel av sällskapsdjur orsakar allt större årliga kostnader även för samhället. En människa som blir biten av ett sällskapsdjur som olagligt förts in i landet är en av de vanligaste orsakerna till läkemedelsbehandling mot rabies. Behandlingen påbörjas i allmänhet efter att någon blivit biten av ett sällskapsdjur som härstammar från rabiesområden, eftersom rabies hos människor alltid leder till döden efter att symptomen framträtt.

Läkemedelsbehandlingen mot rabies kostar ca 2 100 euro per behandling. År 2018 behandlades 46 personer mot rabies enbart i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för läkemedelsbehandlingen mot rabies uppgick således till närmare 100 000 euro i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Myndighetssamarbete har en central ställning i övervakningen av olaglig handel med sällskapsdjur

Livsmedelsverket och Tullen övervakar att inresevillkoren för sällskapsdjur uppfylls på inreseplatserna, till exempel i hamnar och på flygplatser. Vid ankomst från ett land utanför EU ska djuret alltid kontrolleras av tillsynsmyndigheten. Sällskapsdjur som importeras kommersiellt från länder utanför EU övervakas av Livsmedelsverket och sällskapsdjur som inte förs in i kommersiellt syfte kontrolleras av Tullen. Livsmedelsverkets statsveterinärer och Tullen ansvarar för övervakningen av djur som förs in från andra EU-länder. Fri rörlighet gäller mellan EU:s medlemsstater, men tillsynsmyndigheten kan kontrollera sällskapsdjur och deras dokument.

Tillsynsmyndigheterna kan ordna skärpt övervakning eller ”sällskapsdjursrazzior” på inreseplatserna. Eftersom den olagliga importen av sällskapsdjur involverar en hel del brottslighet behövs det dock allt mer myndighetssamarbete och informationsutbyte även mellan medlemsstaterna. I Finland har myndighetssamarbetet mellan tillsynsmyndigheterna, Skatteförvaltningen, polisen och åklagarmyndigheten intensifierats.

Genom sina val kan konsumenter påverka smugglingen av sällskapsdjur

Konsumenter som köper sällskapsdjur kan i hög grad påverka valpfabriker och olaglig införsel av sällskapsdjur i landet. Det bästa påverkningssättet för konsumenter är att köpa sällskapsdjur av en tillförlitlig och känd uppfödare om vilken det finns information på till exempel rasföreningarnas webbplatser. Beslutet att köpa sällskapsdjur bör alltid övervägas noga, och ofta måste man vänta länge på valpar av en populär ras. Köparen borde bekanta sig med en valp som säljs som finsk hos uppfödaren minst två gånger före överlåtelseåldern och även se tiken ge di åt valpen. En bra uppfödare vill också se till att valpen anpassar sig till ett nytt hem och förhållandena där oberoende av om valpen är en rashund eller av blandras. Myndigheterna rekommenderar att priset betalas in på ett bankkonto. En hund ska vara registrerad i Livsmedelsverkets hundregister innan den överlåts till en ny ägare och säljaren ska förse den nya ägaren med de uppgifter som behövs för att registrera ägarbytet i registret.

Om säljaren uppger att sällskapsdjuret har importerats från EU, ska köparen kräva ett Traces-hälsointyg och kontrollera uppgifterna om sällskapsdjuret och dess vaccinationer i sällskapsdjurspasset. Ett djur som importerats från ett land utanför EU ska ha ett CHED-A-intyg över veterinärmedicinsk gränskontroll. Dessutom ska djuret ha en av en gränsveterinär i EU bestyrkt kopia av hälsointyget i original. Hälsointyget i original lämnas kvar på gränskontrollstationen. Även CHED-A-intyget kan i efterhand begäras av den gränskontrollstation via vilken djuret fördes in i EU. Mer information om importkraven finns på Livsmedelsverkets webbplats [.fi].

När man fattar köpbeslut är det också bra att komma ihåg att en billig valp kan bli allt annat än billig. I ovan nämnda avgörande av Helsingfors tingsrätt orsakades köparen av en olagligt importerad valpkostnad för köp, veterinärbesök och akutsjukvård samt kremering till ett belopp av sammanlagt 4 060 euro. Priset på valpen var 350 euro. Valpen dog mindre än två veckor efter överlåtelsen.