Sällskapsdjur och grå ekonomi

Sällskapsdjursverksamhetens gråa sida: valpfabriker och olaglig införsel i landet

Olaglig kommersiell handel med sällskapsdjur kan indelas i två fenomen: valpfabriker och olaglig införsel i landet.

Med valpfabrik avses regelbunden uppfödning av katter eller hundar för försäljning, där djurens behov försummas för att maximera vinsten. Valpfabriker kan finnas i Finland liksom utomlands. I en valpfabrik får djuren inte adekvat näring eller omsorg, och de lever i trånga och smutsiga förhållanden, vilket orsakar dem lidande. Uppväxten i en valpfabrik exponerar också djuren för olika hälsorisker och smittsamma sjukdomar (t.ex. parvovirus och olika parasiter). En del av de smittsamma sjukdomarna är så kallade zoonoser som kan smitta mellan djur och människor och/eller sprida sig i omgivningen. På grund av hälsoriskerna och de smittsamma sjukdomarna kan valpar som överlämnats i ung ålder insjukna allvarligt eller dö kort efter överlåtelsen. En valp kan verka frisk när den tas emot, och vid tidpunkten för överlåtelsen fullgör säljaren sällan sin skyldighet att underrätta köparen om att valpen haft sjukdomar eller symptom (Djurskyddslag 247/1996, 14 §). Den som köpt valpen kan då göra en brottsanmälan om bedrägeri, om säljaren gett vilseledande information om valpens riktiga ursprung, hälsotillstånd eller en annan väsentlig omständighet (SL 36:1 §). Valpfabriker gör sig i praktiken alltid skyldiga till brott mot djurs välfärd (SL 17 kap. djurskyddsbrott).

Med olaglig införsel av sällskapsdjur i landet avses att importen av djur inte uppfyller de villkor om vilka föreskrivs separat. Om de grundläggande kraven för förflyttning av sällskapsdjur föreskrivs förutom i den nationella lagstiftningen i bland annat EU:s ”förordning om förflyttning av sällskapsdjur” nr (EU) 576/2013 och ”genomförandeförordning” nr (EU) 577/2013. Syftet med förordningen om sällskapsdjur är framför allt att förhindra sjukdomar som smittar mellan djur och människor, såsom rabies och echinokockos. Straffrättsligt uppfyller olaglig import av sällskapsdjur rekvisitet för smuggling (SL 46:4 §). Möjliga anknutna brott är bland annat förfalskning (SL 33:1 §), bedrägeri (SL 36:1 §) eller orsakande av risk för spridning av en djursjukdom (SL 44:4a §). Ofta härstammar olagligt importerade sällskapsdjur från valpfabriker i en annan medlemsstat eller ett tredjeland, och då kan också rekvisiten för ovan nämnda djurskyddsbrott uppfyllas. Man talar om seriesmugglare av valpar (”puppy smuggler”) när importören eller en grupp av importörer illegalt för in ett stort antal valpar i ett annat land.

Typiska kännetecken för olaglig införsel

Sällskapsdjur hämtas till Finland såväl lagligt som olagligt från både tredjeländer och EU/EES. Förutom av privatpersoner som behåller djuren som egna hobby- och sällskapsdjur (förflyttning utan kommersiellt syfte) importeras sällskapsdjur av olika organisationer för att överlåtas vidare i Finland (kommersiell import). Syftet med kommersiell import av sällskapsdjur är alltid att sälja eller på annat sätt överlåta dem i Finland. Det gäller också att notera att även sådana privatpersoner som hämtar egna sällskapsdjur till landet men inte själva reser inom fem dagar därefter ska göra det enligt villkoren för kommersiell import.

Eftersom en hel del kommersiell import av sällskapsdjur även sker lagligt och importvillkoren varierar i olika länder kan det vara svårt för köparen att veta om det är fråga om olaglig import.

Om du planerar att köpa ett sällskapsdjur bör du åtminstone fästa uppmärksamhet vid följande aspekter:

  • Djurets ålder: Olaglig import omfattar ofta unga hundar som nyligen uppnått överlåtelseåldern (normalt 7-8 veckor).
  • Ras: Smugglare föredrar små och populära raser.
  • Försäljning: Smugglare föredrar näthandelsplatser och -plattformar där transaktioner sker snabbt. Smugglare vill sälja valparna innan eventuella symptom på smittsamma sjukdomar och hälsoproblem framträder.
  • Säljare: Innehåller säljannonsen säljarens fullständiga namn och kontaktuppgifter?
  • Överlåtelse: Alla överlåtelser av sällskapsdjur som inte sker hemma hos säljaren är alltid exceptionella.
  • Handelsform: Förmånligt pris, helst kontantbetalning, brådska samt suspekta försäljningsställen och överlåtelsesätt är de vanligaste tecknen på olaglig införsel.

Se mer Livsmedelsverkets checklista för köp av ett sällskapsdjur på webben

Rutinerna för seriesmuggling av valpar förändras dock snabbt. Tidigare var det typiskt att sällskapsdjur överläts i hamnar, på servicestationers gårdar, på järnvägsstationer eller andra ställen med bra förbindelser. I dag kan valpar lika väl överlåtas hemma hos säljaren, där valpens falska moder kan presenteras för köparen. Då säljs valpen som född i Finland. Det kan hända att köparen först efter betalningen av köpesumman och överlåtelsen av valpen får veta att hunden är utländsk. Inte heller ett förmånligt pris är längre en självklarhet. Priset på sällskapsdjur som importerats olagligt kan vara normalt eller rentav högre än det normala priset.

Importen av sällskapsdjur ökar

Importen av sällskapsdjur har ökat avsevärt jämfört med början av 2010-talet. Sällskapsdjur importeras mest från Ryssland, Spanien, Estland, Rumänien, Litauen, Frankrike, Ungern och Serbien.

Under de senaste årtiondena har Estland blivit en av de viktigaste importkanalerna för sällskapsdjur. Via Estland importeras hundar födda i Estland och andra EU-länder samt också hundar födda i Ryssland, Ukraina och andra tredjeländer olagligt till Finland. Handel med sällskapsdjur söker sig dit det finns en marknad.

Syftet med olaglig import av sällskapsdjur är ekonomisk vinning – inte djurets välfärd

Syftet med olaglig import av sällskapsdjur är strävan efter ekonomisk vinning. Importören kan minimera kostnaderna genom att bland annat föda upp valpar så billigt som möjligt och ofta i valpfabriker avsedda enbart för detta syfte. Dessutom blir kostnaderna för importören lägre när man låter bli att vaccinera djuren mot rabies och ge dem läkemedel, genom att förfalska importdokument och importera sällskapsdjur från tredjeländer utan att låta dem genomgå veterinärmedicinsk gränskontroll (gränskontrollavgift). För tillsynsmyndigheterna uppvisas en hel del förfalskade importdokument i syfte att intyga att sällskapsdjuren uppfyller importkraven eller att de fötts inom EU.

Smugglarna kopierar i allt högre grad sina rutiner av organiserad brottslighet. Det är vanligt att de anlitar mellanhänder, att till exempel en valpfabrik i Estland drivs av en estnisk aktör, medan en annan aktör tar hand om transporterna av sällskapsdjuren och en tredje av försäljningen i destinationslandet. I allmänhet bryter aktörerna mot lagstiftningen i varje fas av processen. Dessutom förändras det operativa området och rutinerna snabbt om en tillsynsmyndighet får nys om smugglarna. Olagligt importerade sällskapsdjur säljs i allmänhet kontant, vilket gör det svårare att identifiera säljaren samt bedöma och spåra den ekonomiska vinningen av handeln med valpar. På handelsplatser på webben använder säljarna ofta också falska identiteter eller enbart för- eller efternamn, prepaid-abonnemang och andra varierande kontaktuppgifter.

Den ekonomiska vinningen av olaglig import av sällskapsdjur kan vara avsevärd. Utifrån de fall som tillsynsmyndigheterna fått kännedom om kan antalet vara hela 500–1 000 valpar om året per importör. Om det genomsnittliga priset på en valp är 350 euro i Finland blir säljarens beskattningsbara årsinkomst hela 175 000–350 000 euro. Beloppet av den ekonomiska vinningen av handel med valpar åskådliggörs också av Helsingfors tingsrätts dom för smuggling av sällskapsdjur av 10.5.2019 (R 18/2256, ej lagakraftvunnen). I fallet dömdes den estniska huvudgärningsmannen att till staten förverka sammanlagt 94 000 euro i brottslig vinning till följd av smuggling av sällskapsdjur. Gärningstiden var 2014–2016, och importen omfattade totalt 500 sällskapsdjur.

Risken för att avslöjas är ofta relativt liten jämfört med värdet på det importerade sällskapsdjuret. Om ett importparti avslöjas och eventuellt går förlorat är den eventuella förlusten inte en tillräcklig sanktion för smugglaren. Enligt vissa bedömningar har smuggling och försäljning av sällskapsdjur blivit det tredje största affärsområdet för organiserad brottslighet efter smuggling av vapen och narkotika.

Olaglig införsel av sällskapsdjur orsakar kostnader för samhället

Olaglig införsel av sällskapsdjur orsakar allt större årliga kostnader även för samhället. En människa som blir biten av ett sällskapsdjur som olagligt förts in i landet är en av de vanligaste orsakerna till läkemedelsbehandling mot rabies. Behandlingen påbörjas i allmänhet efter att någon blivit biten av ett sällskapsdjur som härstammar från rabiesområden, eftersom rabies hos människor alltid leder till döden efter att symptomen framträtt.

Läkemedelsbehandlingen mot rabies kostar ca 2 100 euro per behandling. År 2018 behandlades 46 personer mot rabies enbart i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Kostnaderna för läkemedelsbehandlingen mot rabies uppgick således till närmare 100 000 euro i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Myndighetssamarbete har en central ställning i övervakningen av olaglig handel med sällskapsdjur

Den kommersiella importen av sällskapsdjur utanför EU övervakas av Livsmedelsverket och förflyttningen av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte av Tullen. Regionförvaltningsverken övervakar importen och förflyttningen av sällskapsdjur på EU:s inre marknad i Finland. Tillsynsmyndigheterna ordnar årligen ”sällskapsdjursrazzior” i hamnar och på flygplatser. Dessutom övervakar Livsmedelsverket och Tullen importen av sällskapsdjur från tredjeländer i anslutning till den normala övervakningen på gränskontrollstationer, på flygplatser, i hamnar och på andra gränsövergångsställen. Eftersom den olagliga importen av sällskapsdjur involverar en hel del brottslighet behövs det dock allt mer myndighetssamarbete och informationsutbyte även mellan medlemsstaterna. I Finland har myndighetssamarbetet mellan tillsynsmyndigheterna, Skatteförvaltningen, polisen och åklagarmyndigheten intensifierats.

Genom sina val kan konsumenter påverka smugglingen av sällskapsdjur

Konsumenter som köper sällskapsdjur kan i hög grad påverka valpfabriker och olaglig införsel av sällskapsdjur i landet. Det bästa påverkningssättet för konsumenter är att köpa sällskapsdjur av en tillförlitlig och känd uppfödare om vilken det finns information på till exempel rasföreningarnas webbplatser. Beslutet att köpa sällskapsdjur bör alltid övervägas noga, och ofta måste man vänta länge på valpar av en populär ras. Köparen borde bekanta sig med en valp som säljs som finsk hos uppfödaren minst två gånger före överlåtelseåldern och även se tiken ge di åt valpen. En bra uppfödare vill också se till att valpen anpassar sig till ett nytt hem och förhållandena där oberoende av om valpen är en rashund eller av blandras. Myndigheterna rekommenderar att priset betalas in på ett bankkonto. Om säljaren berättar att sällskapsdjuret har importerats från EU ska köparen kräva TRACES-intyg samt kontrollera uppgifterna om sällskapsdjuret och vaccinationerna i sällskapsdjurspasset. Ett sällskapsdjur som importerats utanför EU för försäljning ska i sin tur åtminstone ha intyg över veterinärmedicinsk gränskontroll (s.k. CHED-intyg). Ytterligare information om importkraven finns på Livsmedelsverkets webbplats.

När man fattar köpbeslut är det också bra att komma ihåg att en billig valp kan bli allt annat än billig. I ovan nämnda avgörande av Helsingfors tingsrätt orsakades köparen av en olagligt importerad valp kostnader för köp, veterinärbesök och akutsjukvård samt kremering till ett belopp av sammanlagt 4 060 euro. Priset på valpen var 350 euro. Valpen dog mindre än två veckor efter överlåtelsen.