Vad är NFT och hur beskattas försäljningen av ett verk i digitalt format som är fäst till NFT?
NFT är en förkortningen av den engelska termen Non-Fungible Token. Tekniskt är NFT en unik digital kod som identifierar äganderätten till en viss egendom – i regel ett verk i digitalt format, såsom ett tweet, en teckning, ett musikstycke eller en bild. NFT utnyttjar blockkedjeteknik.
Till exempel bitcoins, solana och andra sedvanliga virtuella valutor är utbytbara (fungible) virtuella valutor. En bitcoin kan bytas ut till en annan bitcoin och de båda har lika värde i euro. NFT har däremot i sig inget värde utan värdet skapas av den nyttighet som det representerar.
Användningen av NFT i handeln med digitala verk har blivit allmännare eftersom det går att säkra äganderätten till det digitala verket med hjälp av blockkedjetekniken: Vem som helst kan kontrollera varje köp- och försäljning av en NFT. Det går att köpa och sälja en NFT på olika digitala marknadsplatser.
Ange inkomster av NFT på skattedeklarationen
I beskattningen av en NFT handlar det i allmänhet om två olika primära situationer: Den första försäljningen och fortsatt försäljning av en NFT.
Den första försäljningen av en NFT som en konstnär skapat
Det konstverk i digitalt format som en NFT representerar är ett alster av skaparens konstnärliga och skapande verksamhet. Försäljningspriset på den första försäljningen av denna NFT och eventuella försäljningsprovisioner av fortsatta försäljningar utgör skattepliktig förvärvsinkomst för skaparen. Om de betalas med virtuell valuta utgör värdet i euro på den virtuella valutan vid betalningstidpunkten beskattningsbar förvärvsinkomst för skaparen.
Konstnären som skapat NFT:n har rätt att dra av kostnaderna för det konstnärliga arbetet från de inkomster som hen fått av det.
Exempel: Anna har skapat ett digitalt konstverk och beslutat sig för att sälja det på en NFT-marknadsplats.
Anna får 2 ETH (den virtuell valutan ether) för försäljningen. Vid betalningstidpunkten är en ETH 3 000 euro. Annas förvärvsinkomst av den första försäljningen är 6 000 euro som hon anger på sin skattedeklaration i punkten Övriga förvärvsinkomster. Kostnaderna för att skapa konstverket består av anskaffningen av ett ritprogram (500 euro), serviceavgiften som NFT-marknadsplatsen tog ut (200 euro) och kostnaden för skapandet av NFT:n (100 euro). Dessa anger Anna på sin skattedeklaration i punkten Utgifter för förvärvande av andra inkomster än löneinkomster. Det skapas totalt 5 200 euro i skattepliktig förvärvsinkomst för Anna (6 000 – 500 – 200 – 100).
Om Anna har betalat kostnaderna med virtuell valuta, skapas det antingen överlåtelsevinst eller överlåtelseförlust för Anna av användningen av den virtuella valutan. Anna ska beräkna överlåtelsevinsten eller överlåtelseförlusten av den virtuella valuta som hon använt och ange den på skattedeklarationen i punkten Kapitalinkomster – Överlåtelsevinster.
Fortsatt försäljning av en NFT
När en NFT säljs vidare beskattas försäljningen på samma sätt som försäljningen av andra virtuella valutor. Vid fortsatta försäljningar av en NFT tillämpas bestämmelserna om överlåtelsevinst.
Exempel: Peter har köpt en NFT av Anna på NFT-marknadsplatsen och beslutat sig för att sälja den vidare på samma marknadsplats ett halvt år efter köpet.
Peter får 2 ETH för försäljningen. Värdet på ETH har gått ner och 1 ETH är nu 2 000 euro. Peter får alltså sammanlagt 4 000 euro. Peter har skaffat denna NFT med 6 000 euro (2 ETH x 3 000 euro). Det skapas 2 000 euro i överlåtelseförlust för Peter av försäljningen av NFT:n (4 000 euro – 6 000 euro).
Peter anger överlåtelseförlusten av försäljningen av NFT:n på sin skattedeklaration. När han senare säljer eller använder de ETH som han fått för försäljningen ska han vid beräkningen av överlåtelsevinsten använda anskaffningsutgiften 2 000 euro per ETH.