Deklarationsanvisning – bostads- och fastighetssamfund

I denna deklarationsanvisning redogörs för de uppgifter som bostadsaktiebolag, ömsesidiga fastighetsaktiebolag och bostadsandelslag ska lämna i inkomstskattedeklarationen dvs. skattedeklaration 4. Du kan använda anvisningen för att lämna deklarationen för 2021 och 2022. 

Fyll i alla de punkter i skattedeklarationen och bilageblanketterna som gäller samfundet som du företräder. Fyll i skattedeklarationen och bilageblanketterna omsorgsfullt, så att vi kan behandla deklarationen snabbare och samfundet får ett korrekt beskattningsbeslut. Ange alltid beloppen med en cents noggrannhet.

Bakgrundsuppgifter

I MinSkatt kan du genom att svara på fyra frågor kontrollera om samfundet ska lämna en skattedeklaration. Om skattedeklarationen ska lämnas kan du fylla i den i följande fas i MinSkatt. Skatteförvaltningen kan dock separat be om en skattedeklaration även om det enligt svaren på frågorna inte är nödvändigt. Se i vilka situationer skattedeklarationen ska lämnas

Basuppgifter

Kunduppgifter

Om du deklarerar i MinSkatt behöver räkenskapsperioden inte anges separat.

Om du deklarerar på annat sätt ska du i den här punkten ange samfundets räkenskapsperiod.

Om samfundet ändrar på sin räkenskapsperiod ska du anmäla detta separat i ytj.fi med ändringsanmälan Y4. Om räkenskapsperiodens utgång senareläggs ska du anmäla om detta två månader före den dag då räkenskapsperioden skulle ha gått ut enligt de tidigare stadgarna.

Om räkenskapsperiodens utgång tidigareläggs ska du anmäla om detta senast två månader före räkenskapsperiodens nya utgångsdatum.

Anmäl ändringen av räkenskapsperioden i Företags- och organisationsdatasystemets e-tjänst ytj.fi.

Kontaktuppgifter för person som kan ge ytterligare information

Ange namn på och telefonnummer för den person som vid behov lämnar ytterligare information till Skatteförvaltningen.

I MinSkatt kan du här också välja kontaktuppgifter som har sparats i bolagets egna uppgifter i MinSkatt.

Ändring i ägarförhållandena

Anmäl en ändring i ägarförhållandena alltid om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett skatteår eller stegvis under flera år.

Bolaget kan inte dra av förluster från tidigare år om mer än hälften av aktierna eller andelarna i bolaget har bytt ägare under förluståret eller därefter på annat sätt än genom arv eller testamente.

Om mer än hälften av aktierna eller andelarna bytt ägare under det förflutna skatteåret ska du fylla i skatteåret här.

Ange också skatteåret om mer än hälften av bolagets aktier har bytt ägare stegvis under de senaste tio åren eller då indirekta ägarbyten har skett i bolaget. Ange i så fall som skatteår det år under vilket de stegvisa ägarbytenas sammanlagda verkan har lett till att över hälften av bolagets aktier har bytt ägare. Om du redan har angett ett skatteår till Skatteförvaltningen behöver du inte göra det på nytt. På grund av ägarbyten kan bolaget inte dra av sådana förluster i beskattningen som har uppstått under det året eller tidigare. Lämna en redogörelse om det stegvisa ägarbytet och dess tidpunkter i en fritt formulerad bilaga.

Samfundets beslut om vinstutdelning

Ange uppgifterna endast om det delas ut dividender.

Välj svaret ”Ja” i MinSkatt. Efter valet öppnas en specifikation över dividender och överskott som delas ut samt en uträkning av förmögenheten för att fyllas i.

Dividender och överskott som delas ut

Ange uppgifterna om samfundet har fattat beslut om att dela ut dividend. Välj Lägg till ny i MinSkatt så kan du lämna en specifikation av fördelningen av medlen.

Du behöver inte bifoga beslutsdokumentet, dvs. ett protokoll från bolagsstämman eller motsvarande redogörelse, till skattedeklarationen om beslutet om den egentliga dividendutdelningen för räkenskapsperioden har fattats innan du lämnar skattedeklarationen och du anger uppgifterna i skattedeklarationen.

Om beslutet om dividendutdelning eller ett beslut om utdelning av tilläggsdividend för skatteåret görs först efter att du redan har lämnat skattedeklarationen ska en bekräftelse av beslutet skickas till Skatteförvaltningen. Skicka ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll (eller utdrag ur ett motsvarande enhälligt beslut som aktieägarna har fattat) till Skatteförvaltningen inom en månad från beslutet. Du kan lämna beslutsdokumentet som en bilaga i MinSkatt också efter att du redan har skickat skattedeklarationen. Du kan dock även skicka beslutet per post. Skicka det till adressen

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Om bolaget delar ut så kallad interimistisk dividend eller dividend för den räkenskapsperiod som föregick den senaste måste alltid en separat redogörelse lämnas om dividendutdelningen:

  • Om beslutet om en dylik dividendutdelning har fattats innan du lämnar skattedeklarationen ska du bifoga ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll till skattedeklarationen och vid behov en fritt formulerad tilläggsutredning. 
  • Om beslutet fattas först efter att du har lämnat skattedeklarationen ska du efter att beslutet har fattats skicka ett utdrag ur bolagsstämmans protokoll till Skatteförvaltningen. Skicka det elektroniskt eller till adressen ovan.

Om ingen dividend delas ut behöver protokollet från bolagsstämman inte bifogas till skattedeklarationen eller skickas till Skatteförvaltningen.

Om bolaget har fattat beslut om att dela ut dividend (så kallad egentlig dividendutdelning) eller ränta på andelskapital för räkenskapsperioden som deklarationen gäller ska du ange dividenden eller räntan här.

Ange inte andra dividender i den här punkten utan lämna en redogörelse för dem i en fritt formulerad bilaga:

  • dividend som har delats ut för den pågående räkenskapsperioden (s.k. interimistisk dividend)
  • dividend som har delats ut för den räkenskapsperiod som föregick den senaste, men det nya bokslutet har inte ännu fastställts och reviderats.

I beskattningen anses även dessa dividender ha delats ut för den räkenskapsperiod som senast gått ut.

Ange inte heller i denna punkt arbetsrelaterade dividender, dvs. dividender som i sin helhet betraktas som förvärvsinkomst för mottagaren vid beskattningen. Enligt inkomstskattelagen (33 b § 3 mom.) utgör dividender från andra än offentligt noterade bolag förvärvsinkomst om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär (till exempel en nära släkting) har gjort. Läs mer i anvisningen Beskattning av dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen.

Ange här datumet då bolagsstämman fattade beslut om den egentliga dividendutdelningen (eller aktieägarna fattade ett gemensamt skriftligt beslut om detta).

Ange här datumet från och med vilket den egentliga dividenden har stått att lyfta.

Kom även ihåg att lämna en årsanmälan för dividenderna. Lämna årsanmälan på blankett 7812r (Årsanmälan om dividender).

Uträkning av förmögenhet

Ange uppgifterna om samfundets tillgångar och skulder endast om samfundet delar ut dividend för räkenskapsperioden. På grundval av dessa uppgifter uträknas samfundets nettoförmögenhet och jämförelsevärdet på aktier.

Om bolaget inte behöver fylla i uppgifterna i uträkningen av förmögenhet behöver inte heller bilageblanketterna 18 eller 8A fyllas i.

Anläggningstillgångar och övriga långfristiga placeringar

Ange det sammanlagda värdet av immateriella rättigheter (exempelvis patent, upphovsrätt och varumärke) samt de långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde.

Av de långfristiga utgifterna inkluderas i tillgångarna exempelvis sådana utgifter som ska aktiveras enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL). Dylika utgifter som avses i NärSkL 24 § är bland annat utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgifter för goodwill. Därutöver har det i rättspraxis ansetts att bland annat utvecklingsutgifter kan ha ett förmögenhetsvärde.

Fastigheter, byggnader och konstruktioner

Ange anskaffningsutgiften för de fastigheter, byggnader och konstruktioner som ingår i anläggningstillgångarna och som inte har avskrivits i inkomstbeskattningen. Till en fastighet hör mark och byggnaderna på den. Anteckna anskaffningsutgiften utan uppskrivningar.

Med en vid inkomstbeskattningen oavskriven anskaffningsutgift avses det belopp som återstår av anskaffningsutgiften efter att alla de avskrivningar som godkänts vid beskattningen har gjorts.

  • Om balansvärdet på byggnaden eller konstruktionen är anskaffningsutgiften minskad med de planenliga avskrivningarna, ska du rätta balansvärdet med differensen mellan den planenliga avskrivningen och den vid beskattningen godkända avskrivningen.
  • Om en del av anskaffningsutgiften har täckts med en återanskaffningsreserv eller annan reserv, avser den oavskrivna anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen den anskaffningsutgift som återstår efter att reserven dragits av från anskaffningsutgiften.

Ange jämförelsevärdet på fastigheten, byggnaden eller konstruktionen. Som jämförelsevärde på en fastighet används beskattningsvärdet för 2022, men om bolagets räkenskapsperiod går ut senast 30.9.2022 används beskattningsvärdet för 2021.

Ange det sammanräknade värdet på de fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna.

Specificera fastighetsuppgifterna på blankett 18. När du lämnar uppgifterna i MinSkatt styr tjänsten dig att fylla i nödvändiga uppgifter. 

Som värde används antingen den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen (det vill säga det sammanlagda beloppet på anskaffningsutgifter för byggnader och mark, vilket uppges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (det vill säga beskattningsvärdet), beroende på vilket värde som är högre.

Gör jämförelsen separat för varje fastighet.

Värdepapper

Ange den sammanräknade oavskrivna anskaffningsutgiften vid inkomstbeskattningen för de värdepapper som samfundet äger.

Ange det sammanlagda jämförelsevärdet för värdepappren. Ange här endast de värdepapper som hör till anläggningstillgångarna.

Som jämförelsevärde på icke-noterade aktier används i allmänhet det jämförelsevärde som fastställts för skatteåret 2022. Om bolagets räkenskapsperiod emellertid går ut senast 30.9.2022 ska du använda jämförelsevärdet för 2021. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie har angetts i beskattningsbeslutet för bolaget i fråga.

Jämförelsevärdet på börsaktier är 70 % av deras slutkurs den dag då bolagets räkenskapsperiod går ut.

Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värdet vid årets utgång.

Specificera värdepappren, beräkna det sammanlagda värdet på dem och jämför värdena på blankett 8A Förteckning på värdepapper och värdeandelar som ägs av samfund. Du kommer åt att fylla i blankett 8A i MinSkatt när du först skriver in ett tal i punkten Vid inkomstbeskattningen oavskriven anskaffningsutgift sammanlagt eller i punkten Jämförelsevärde.

När du fyller i uppgifterna på blankett 8A ska du i punkten Värdepapper antingen fylla i Anskaffningsutgift som inte avskrivits vid inkomstbeskattningen eller Jämförelsevärde, beroende på vilkendera värdet som är större.

Du får hjälp att fylla i specifikationen i deklarationsanvisningen:

Övriga tillgångar

Ange den vid inkomstbeskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften för maskiner och inventarier och eventuella andra anläggningstillgångar.

Ange övriga långfristiga placeringar. Dessa värderas enligt samma värderingsgrunder som anläggningstillgångarna (se ovan anskaffningsutgift som inte avskrivits vid inkomstbeskattningen och jämförelsevärde vid uträkning av nettoförmögenhet).

Ange de pengar och fordringar som ingår i finansieringstillgångarna.

Som värde på fordringar som ingår i finansieringstillgångarna ska du ange det nominella värdet minskat med det eventuella värdenedgångsavdraget (NärSkL 17 §). Som värde på övriga finansieringstillgångar räknas anskaffningsutgiften.

Som värde på värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna används antingen den vid inkomstbeskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften eller jämförelsevärdet. Gör jämförelsen på blankett 8A Förteckning på värdepapper och värdeandelar som ägs av samfund.

Summan av de tillgångar som du deklarerat ovan. MinSkatt räknar ut beloppet automatiskt. Om du deklarerar på pappersblankett ska du själv räkna ihop de tillgångar som du har angett i uträkningen av förmögenhet och ange summan här. 

Skulder

Ange här samfundets kortfristiga och långfristiga främmande kapital.

Anteckna som skuldens värde dess nominella värde. Om skulden är bunden till ett index eller annan jämförelsegrund ska du här ange värdet enligt den ändrade jämförelsegrunden.

Observera att också bland annat följande poster utgör skuld:

  • kapitallån, då de till sin ekonomiska karaktär utgör främmande kapital
  • skatter som enligt prestationsprincipen bokförts för räkenskapsperioden.

Som skuld betraktas däremot inte latenta skatteskulder och du ska därför inte räkna med dem här (se 5 kap. 18 § i bokföringslagen).

Nettoförmögenhet

MinSkatt räknar nettoförmögenheten utifrån de tillgångar och skulder som du angett.

Om du deklarerar annanstans än i MinSkatt ska du dra av det totala beloppet på skulderna från det totala beloppet på tillgångarna. Om slutresultatet är positivt ska du uppge det här.

Nettoförmögenheten används vid beräkning av det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie.

MinSkatt räknar nettoförmögenheten utifrån de tillgångar och skulder som du angett.

Om du deklarerar annanstans än i MinSkatt ska du dra av det totala beloppet på skulderna från det totala beloppet på tillgångarna. Om slutresultatet är negativt ska du uppge det här utan minustecken.

Det matematiska värdet på en aktie för 2023 beräknas så att nettoförmögenheten divideras med antalet utestående aktier i bolaget. Egna aktier i bolagets besittning som bolaget löst in eller förvärvat räknas inte med i aktieantalet.

Det matematiska värdet på en aktie används då dividenden som delägarna fått under 2023 indelas i kapitalinkomstdividend och förvärvsinkomstdividend.

Bolagets nettoförmögenhet används som grund också när man beräknar jämförelsevärdet på aktien för år 2023.

Från nettoförmögenheten dras den dividend av som enligt beslut ska delas ut för räkenskapsperioden 2022 och man beaktar även alla sådana förändringar i förhållandena som skett efter räkenskapsperiodens utgång. Sådana förändringar är t.ex. ändringar i antalet aktier eller i aktiens nominella värde samt en fusion eller delning av bolaget.

Intäkter och kostnader

Ett bostads- och fastighetssamfunds verksamhet hänför sig i allmänhet till den personliga förvärvskällan och därför beskattas verksamheten enligt inkomstskattelagen.

Dra inte av förluster från tidigare skatteår från samfundets beskattningsbara inkomst. Läs mer om avdrag av förluster.

Om samfundet bedriver näringsverksamhet eller jordbruksverksamhet dvs. sådan verksamhet som inte hör till den personliga förvärvskällan ska du specificera dessa verksamheter på egna blanketter:

  • Näringsverksamhet: fyll i blankett 6B. Dessa uppgifter kan inte fyllas i direkt i MinSkatt. Ange uppgifterna på en separat blankett och bifoga den i punkten Bilagor i MinSkatt. Välj Annan bilaga som bilagans typ.
  • Jordbruk: deklarera uppgifterna i MinSkatt med en specifikation som finns i skattedeklarationens fas Uträkning av inkomstskatt. Alternativt kan du bifoga blankett 7M (Specifikation av samfundets resultat från jordbrukets förvärvskälla) till skattedeklarationen. 

Ange de skattepliktiga intäkterna och de avdragsgilla kostnaderna i beskattningen i kolumnen I beskattningen i delen Intäkter och kostnader. Ange i kolumnen I bokföringen intäkts- och kostnadsposterna enligt resultaträkningen. Dessa kan avvika från de belopp som beaktas vid beskattningen.

Fyll i både kolumnen I bokföringen och kolumnen I beskattningen, även om beloppen skulle vara lika stora.

Ange fastighetens intäkter enligt bokföringen.

Ange de totala kostnaderna för fastighetens skötsel enligt bokföringen.

Uppge i kolumnen I bokföringen planenliga avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen, vilka belastar resultatet i bokföringen.

Uppge i kolumnen I beskattningen den avdragbara andelen, det vill säga avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen. 

  • Inkludera här också eventuella hyllavskrivningar, det vill säga avskrivningar som gjorts under tidigare år, vilka inte dragits av i beskattningen och vilka samfundet vill dra av under detta år.
  • Specificera på blankett 12A avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år. Fyll i specifikationen också för ett sådant år då en ny hyllavskrivning bildas.

Med avskrivningar avses sådana avskrivningar som är avdragbara i beskattningen (24, 30–34 och 36–41 § i NärSkL). Läs mer om engångsavskrivningar och om periodisering av kostnader på olika år

Om du deklarerar i MinSkatt ska du först uppge avskrivningarna i kolumnerna I bokföringen och I beskattningen. Därefter kan du lämna en mer detaljerad specifikation. 

Om du deklarerar på annat sätt än i MinSkatt ska du specificera avskrivningarna på blankett 62.

  • Ange i kolumnen I bokföringen det totala beloppet på de planenliga avskrivningarna och ändringarna i avskrivningsdifferensen. Du får uppgifterna utifrån blankett 62.
  • Uppge i kolumnen I beskattningen den avdragbara andelen, det vill säga det totala beloppet av avskrivningarna som du uppgett på blankett 62. Du får det totala beloppet genom att räkna samman de ordinarie avskrivningarna, tilläggsavskrivningarna och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt avsnitten i A, B, C, D, E och F på blanketten. 

Om du deklarerar endast näringsverksamhet ska du komma ihåg att lämna blanketterna 62 och 12A som bilagor till skattedeklarationen.

Du får hjälp att fylla i uppgifterna i deklarationsanvisningen:

Ange i kolumnen I bokföringen den totala summan av de finansiella intäkterna enligt bokföringen.

Ange i kolumnen I beskattningen den skattepliktiga andelen av de finansiella intäkterna. Beakta exempelvis den skattefria andelen av dividender. Om det ingår dividender i summan ska du specificera uppgifterna på blankett 73.

Ange i kolumnen I bokföringen den totala summan av de finansiella kostnaderna enligt bokföringen.

Ange i kolumnen I beskattningen den avdragbara andelen av de finansiella kostnaderna. Observera att det också finns finansiella kostnader som inte får dras av i beskattningen: man får till exempel bara dra av en del av nettoränteutgifterna om beloppet av dem är över 500 000 euro (18 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet).

Utred nettoränteutgifterna närmare på blankett 81 (Redogörelse om nettoränteutgifter). Lämna dessutom följande uppgifter i en fritt formulerad bilaga:

  • ränteintäkter från parter i koncerngemenskap
  • ränteintäkter från ägarintresseföretag
  • övriga ränteintäkter
  • räntekostnader som betalats till parter i koncerngemenskap
  • räntekostnader som betalats till ägarintresseföretag
  • övriga räntekostnader
  • finansiella kostnader som behandlas som räntekostnader
  • rättelsen av räntekostnader, dvs. hur ränteavdragsbegränsningen (NärSkL 18 a §) eventuellt påverkar beloppet av avdragbara ränteutgifter – exempel på detta finns i deklarationsanvisningen för skattedeklaration 6B i punkten ”Rättelse av räntekostnaderna (NärSkL 18 a §)”.

I punkterna Gjorda reserver och Upplösta reserver ska du i kolumnen I bokföringen ange summan av de frivilliga reserver som gjorts i bokföringen (som minskar på resultatet) och av upplösta frivilliga reserver i bokföringen (som ökar på resultatet).

Ange i kolumnen I beskattningen summan av de reserver som kan dras av och intäktsföras i beskattningen.

Observera att förändringen i avskrivningsdifferens anges i punkten Avskrivningar och nedskrivningar.

Ange i den här punkten kostnader som inte kan dras av i beskattningen. Kostnader som inte kan dras av i beskattningen är exempelvis följande:

  • dröjsmålsräntor på skatter och motsvarande påföljdsavgifter: nedsatt dröjsmålsränta, förseningsavgift, samfundsränta, skatteförhöjning, skattetillägg och förseningsränta samt försummelseavgift
  • böter och övriga straffavgifter
  • avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät om mottagarbolaget återbetalar avgiften när man avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört (NärSkL 16 § 3 punkten)
  • icke-avdragbara överlåtelseförluster.

Ange de skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen, exempelvis skatteåterbäringar och försäkringsersättningar eller skadestånd enligt 78 § i inkomstskattelagen (ISkL).

Resultat eller förlust som ska fastställas i den personliga förvärvskällan.

Om du deklarerar på pappersblankett:

Skriv in resultatet för den personliga förvärvskällan i punkten Beskattningsbart resultat om resultatet är positivt.

Skriv in förlusten för den personliga förvärvskällan i punkten Förlust som ska fastställas om resultatet är negativt.

Uträkning av inkomstskatt

Avdrag av tidigare fastställda förluster

Specificera i tabellen separat för varje skatteår användningen av sådana tidigare förluster som i beskattningen har fastställts som förluster. Fastställda förluster får dras från inkomster som samfundet fått under de tio följande skatteåren efter att förlusten har uppstått. Ange i tabellen de förluster som har uppstått under ett sådant skatteår då samfundet inte har behövt lämna en skattedeklaration.

Fyll i alla kolumner:

  • det skatteår under vilket förlusten fastställts
  • det skatteår under vilket förlusten dras av
  • förlust som dras av under skatteåret i euro

I tabellen syns först bara en rad men när du fyller i den visas tilläggsrader på vilka du kan fylla i uppgifterna för övriga år.

I exemplen beskrivs hur förlusterna påverkar skyldigheten för samfundet att lämna skattedeklaration. Även i exempelsituationerna kan samfundet dock ha andra orsaker (exempelvis försäljningsinkomst från överlåtelse av markområden eller byggnader) som leder till att en skattedeklaration måste lämnas.

Exempel 1

År 2019: 1 000,00 euro förlust – Bolaget lämnar en skattedeklaration för att få förlusten fastställd
År 2020: 900,00 euro vinst – Bolaget behöver inte lämna en skattedeklaration
År 2021: 800,00 euro vinst – Bolaget lämnar en skattedeklaration och fyller i delen som gäller tidigare förluster på följande sätt:
Exempel på förluster och om lämnandet av skattedeklaration.
Skattedeklarationen för skatteåret 2021 fylls i som vanligt till övriga delar. Skatteförvaltningen drar av den återstående andelen (100,00 euro) av förlusten som uppstått under skatteåret 2019. Det beskattningsbara resultatet för 2021 är 700,00 euro.

Exempel 2:

År 2017: 1 000,00 euro förlust – Bolaget lämnar en skattedeklaration för att få förlusten fastställd
År 2018: 200,00 euro vinst – Bolaget behöver inte lämna en skattedeklaration
År 2019: 300,00 euro förlust – Bolaget lämnar en skattedeklaration för att få förlusterna fastställda
År 2020: 900,00 euro vinst – Bolaget behöver inte lämna en skattedeklaration
År 2021: 600,00 euro vinst – Bolaget lämnar en skattedeklaration och fyller i delen som gäller tidigare förluster på följande sätt:
Exempel på förluster och om lämnandet av skattedeklaration.
Bolaget fyller i skattedeklarationen för skatteåret 2021 som vanligt till övriga delar. Förlusten på 1 000,00 euro för skatteåret 2017 används i sin helhet skatteåren 2018 och 2020. Av förlusten från skatteåret 2019 återstår 200,00 euro. Skatteförvaltningen drar av denna förlust från resultatet för skatteåret 2021. Det kvarstår 400,00 euro beskattningsbar inkomst för 2021.

Överlåtelsevinster och -förluster

Ange överlåtelsevinsterna och -förlusterna här. Överlåtelsevinster eller -förluster kan uppstå till exempel från överlåtelse av fastighet, del av fastighet eller värdepapper. Ange endast överlåtelser av egendom som ingår i den personliga förvärvskällan.

Ange överlåtelsevinster som samfundet har fått under skatteåret från överlåtelse av egendom som ingår i den personliga förvärvskällan.

Ange här överlåtelseförluster i den personliga förvärvskällan som fastställts för tidigare år.

Ange här överlåtelseförlusterna som uppstått under skatteåret.

Dra av överlåtelseförlusterna från överlåtelsevinsterna för samma skatteår. Om förlusten är större än vinsten, dvs. hela förlusten inte kan dras av under samma skatteår, drar Skatteförvaltningen av förluster från överlåtelsevinster under de fem följande åren allteftersom beskattningsbar överlåtelsevinst uppstår (ISkL 50 §).

Ange överlåtelseförlusterna här och inte som kostnader för den personliga förvärvskällan.

Utifrån de uppgifter som du har angett beräknas de skattepliktiga överlåtelsevinsterna eller den överlåtelseförlust som ska fastställas i MinSkatt.

Om du deklarerar på pappersblankett: 

Beräkna de skattepliktiga överlåtelsevinsterna genom att från skatteårets överlåtelseförluster dra av

  • de fastställda överlåtelseförlusterna för tidigare år som ännu inte dragits av
  • skatteårets överlåtelseförlust.

Ange skattepliktiga överlåtelsevinster också i punkten Intäkter av fastigheten och skattepliktiga överlåtelsevinster.

Fyll i punkten Överlåtelseförlust som ska fastställas om skatteårets sammanräknade överlåtelseförluster är större än skatteårets överlåtelsevinster.

Överlåtelseförluster som ska fastställas ska inte uppges i delen Intäkter och kostnader.

Specifikation av intäkter och kostnader inom jordbruket

Fyll i den här specifikationen i MinSkatt endast om samfundet har inkomst från jordbrukets förvärvskälla. Om du deklarerar på något annat sätt än i MinSkatt ska du fylla i blankett 7M.

Bokslutsuppgifter

Välj ”Ja” om revisionen har verkställts innan skattedeklarationen lämnats in.

Välj alternativet ”Nej, den verkställs senare” om revisionen ännu inte har verkställts men den kommer att verkställas senare.

Välj alternativet ”Nej, vi har låtit bli att välja en revisor” om samfundet har utnyttjat möjligheten i revisionslagen att låta bli att välja en revisor i ett litet bolag. 

Ett samfund behöver inte välja en revisor då högst ett av följande villkor har uppfyllts såväl under den avslutade räkenskapsperioden som under den räkenskapsperiod som omedelbart föregår denna:

  • Balansräkningen överstiger 100 000 euro.
  • Omsättningen överstiger 200 000 euro.
  • Samfundet har i genomsnitt mer än 3 anställda.

En revisor ska dock väljas

  • om antalet lägenheter i den byggnad eller de byggnader som bolaget äger uppgår till 30 eller flera
  • om det är fråga om ett samfund vars huvudsakliga bransch är ägande och hantering av värdepapper
  • om det är fråga om ett samfund som utövar ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen av en annan bokföringsskyldig (1 kap. 8 § i bokföringslagen). 

Om inte bolagsordningens bestämmelser fastställer annat, måste ett bostadsaktiebolag ha en verksamhetsgranskare som väljs av bolagsstämman ifall bolaget inte har en revisor. Bestämmelserna som gäller verksamhetsgranskning tillämpas på räkenskapsperioder som börjat 1.7.2010 eller senare.

Välj alternativet ”Nej” om revisionsberättelsen inte innehåller sådana yttranden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen (3 kap. 5 §). Då behöver revisionsberättelsen inte bifogas till skattedeklarationen.

Välj alternativet ”Ja” om revisionsberättelsen innehåller sådana yttranden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen. Bifoga en kopia av revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

Om revisionsberättelsen innehåller sådana yttranden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen ska du bifoga en kopia av revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

Om revisionen inte färdigställts före den utsatta dagen för inlämnande av skattedeklarationen ska du lämna in revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen elektroniskt inom en månad från det att revisionen färdigställts.

Revisionsberättelsen kan dock även lämnas in per post. Skicka den till adressen

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Skattedeklarationens bilagor

Bifoga alltid till deklarationen en kopia av bolagets officiella resultaträkning och balansräkning, vilka är upprättade enligt bokföringslagen. Bifoga dem i MinSkatt i punkten Bilagor i fasen Bokslutsuppgifter.

Om samfundet bedriver näringsverksamhet eller jordbruksverksamhet ska du specificera verksamheten på egna blanketter och lämna dem som bilagor till skattedeklaration 4. Du kan deklarera näringsverksamhet på blankett 6B. Du kan deklarera jordbruksverksamhet med en specifikation i MinSkatt eller på blankett 7M. Bifoga en blankett som fyllts i på papper i MinSkatt i punkten Bilagor och välj Annan bilaga som bilagans typ.

Hela skattedeklarationen inklusive bilagor ska skickas elektroniskt. Skicka alltså också alla bilageblanketter till skattedeklarationen (till exempel blankett 62) och bifogade filer (till exempel balansräkningen eller resultaträkningen) elektroniskt.

Då du skickar bifogade filer ska du fästa särskild uppmärksamhet vid att bilagans typ som du väljer i MinSkatt motsvarar bilagans innehåll. Om du t.ex. väljer ”Revisionsberättelse” som bilagans typ måste bilagan vara en revisionsberättelse och ingenting annat.

Om du inte gör ändringar i den elektroniska skattedeklarationen men du i efterskott kompletterar den med en bifogad fil ska du bara skicka bilagan. Skattedeklarationen ska inte skickas på nytt.

Övriga redogörelser och bilageblanketter

Om samfundet måste lämna övriga redogörelser kan du fylla i deras uppgifter i MinSkatt i denna punkt. Välj alternativet Ja för de redogörelser som samfundet måste lämna så kommer du åt att fylla i uppgifterna i specifikationen i MinSkatt. Om du deklarerar någon annanstans än i MinSkatt ska du lämna uppgifterna på rätt blankett. Du kan lämna följande övriga redogörelser – kontrollera om någon av dessa gäller ditt eget samfund:

  • ägarandelar i övriga sammanslutningar och bolag samt koncernbidrag (blankett 65)
    • redogörelsen ska lämnas om samfundet äger över 10 % av en annan sammanslutning eller ett annat bolag eller om samfundet har gett eller fått koncernbidrag under räkenskapsperioden
  • utredning av dotterbolag för skatteredovisning (blankett 66)
  • redogörelse av skatter som betalats utomlands om samfundet yrkar på avräkning för dessa (blankett 70)
  • skattefria överlåtelsevinster och överlåtelseförluster som inte kan dras av i beskattningen (blankett 71A)
  • skattepliktiga överlåtelsevinster och i beskattningen avdragbara överlåtelseförluster (blankett 71B)
  • uträkning av inkomstandel i ett utländskt bassamfund (blankett 74)
  • tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet (blankett 67)
  • specifikation av reserver, värdeförändringar eller oavskrivna anskaffningsutgifter (blanketterna 62 och 12A)

Korrigering och komplettering av uppgifter

Du kan komplettera eller korrigera skattedeklarationen tills beskattningen slutförs. Slutdatumet för beskattningen står i beskattningsbeslutet. Beskattningen slutförs dock senast tio månader efter att räkenskapsperiodens sista kalendermånad har gått ut.

En ny deklaration ersätter den tidigare deklarationen i sin helhet. Därför ska du utöver de korrigerade uppgifterna på nytt även lämna de uppgifter som redan varit korrekta. Du kan använda den tidigare deklarationen som mall.

Efter att beskattningen har slutförts kan du inte längre rätta deklarationen utan ska ansöka om omprövning av beskattningen genom en begäran om omprövning.

 

Om du deklarerar på papper ska du komma ihåg att datera och underteckna skattedeklarationen.