Beräkning av det matematiska värdet och jämförelsevärdet på aktier i offentliga icke-noterade aktiebolag

Har getts
6.7.2023
Diarienummer
VH/3737/00.01.00/2023
Giltighet
6.7.2023 - 25.4.2024
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
VH/3141/00.01.00/2022, 22.12.2022

Anvisningen har uppdaterats 6.7.2023 så att exemplen 32, 39, 40, 41, 48, 49 och 50 i kapitlen 5.5.1 och 5.5.2 har rättats. Dessutom har kapitlen 2.2.6 och 2.2.8 i anvisningen uppdaterades på grund av beslutet HFD 2023:58. Samtidigt har små preciseringar gjorts i anvisningen.

I anvisningen behandlas beräkning av ett offentligt icke-noterat aktiebolags nettoförmögenhet och det matematiska värdet och jämförelsevärdet på dess aktier.

Sökande av ändring i det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie behandlas i Skatteförvaltningens ställningstagande Sökande av ändring i jämförelsevärde för aktier .

Beräkningen av det matematiska värdet på en aktie i situationer där 66 a § i inkomstskattelagen tillämpas behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningen av aktieemission som grundar sig på ett arbetsförhållande

Beskattningen av dividend som delas ut av ett offentligt icke-noterat bolag behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster .

Beskattningen av generationsväxling i ett aktiebolag behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Generationsväxling i ett aktiebolag i beskattningen.

1 Inledning

Beräkningen av ett aktiebolags nettoförmögenhet, det matematiska värdet på en aktie och jämförelsevärdet på en aktie baserar sig på lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (värderingslagen). Skatteförvaltningen beräknar det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie bland annat på basis av de uppgifter som bolaget uppgett i skattedeklarationen.

Skatteförvaltningen beräknar det matematiska värdet på en aktie i inhemska offentligt icke-noterade aktiebolag. Med offentligt icke-noterat aktiebolag avses ett sådant bolag som inte uppfyller definitionen av ett offentligt noterat bolag enligt 33 a § 2 mom. i inkomstskattelagen (ISkL). Definitionen av ett offentligt noterat bolag behandlas mer ingående i avsnitt 2.1 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Det matematiska värdet på en aktie beräknas också för utländska samfund som är allmänt skattskyldiga i Finland och som har en samfundsform som motsvarar ett inhemskt offentligt icke-noterat aktiebolag. Ett samfund som enligt ISkL 9 § 1 mom. 1 punkten grundats eller registrerats utomlands är allmänt skattskyldigt i Finland om dess verkliga ledning finns i Finland. Utländska samfunds allmänna skattskyldighet behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Allmän och begränsad skattskyldighet för samfund.

Det matematiska värdet på en aktie för skatteåret baserar sig på bolagets nettoförmögenhet för föregående skatteår. Med nettoförmögenhet avses skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder. För beräkning av nettoförmögenheten värderas bolagets tillgångar och skulder enligt bestämmelserna i värderingslagen. Värderingslagen innehåller dessutom separata bestämmelser om hur det matematiska värdet på en aktie beräknas i vissa särskilda situationer.

Det matematiska värdet på en aktie behövs för beskattningen av dividender som en fysisk person eller ett dödsbo som är delägare i ett bolag får från ett offentligt icke-noterat bolag. En dividend som en delägare som är en fysisk person får delas in i en förvärvsinkomstandel och en kapitalinkomstandel på basis av det matematiska värdet för det skatteår under vilket dividenden beskattas för dividendtagaren. För beskattningen av dividender som en fysisk person får från ett offentligt icke-noterat bolag redogörs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Skatteförvaltningen beräknar ett jämförelsevärde på en aktie för inhemska offentligt icke-noterade aktiebolag och utländska samfund som är allmänt skattskyldiga i Finland, vilka i fråga om samfundsform motsvarar offentligt icke-noterade aktiebolag. För sådana bolag baserar sig jämförelsevärdet på en aktie på bolagets nettoförmögenhet under föregående skatteår, med avdrag för dividend som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden. I värderingslagen finns det dessutom separata föreskrifter om hur jämförelsevärdet på aktier beräknas i vissa specialsituationer. Jämförelsevärdet på aktier i ett offentligt icke-noterat aktiebolag är offentlig information. Skatteförvaltningen publicerar årligen uppgifter om jämförelsevärden på aktier på webbplatsen skatt.fi (Andra offentliga uppgifter).

Jämförelsevärdet på en aktie behövs när nettoförmögenheten för en delägare beräknas. Till exempel ett moderbolag behöver uppgifter om jämförelsevärden på aktier i sina dotterbolag för att beräkna sin egen nettoförmögenhet.  Beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie är dessutom av betydelse för arvs- och gåvobeskattningen när det värde som används vid skattelättnad vid generationsväxling enligt 55 § i lagen om skatt på arv och gåva fastställs för ett aktiebolags aktier. Skattelättnad vid generationsväxling behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisningar Generationsväxling i ett aktiebolag i beskattningen och Generationsväxling i arvssituationer.

Värderingslagen har utfärdats år 2005. Terminologin i värderingslagen baserar sig på den aktiebolagslag som gällde vid den tidpunkten (734/1978). Den nuvarande aktiebolagslagen (624/2006, nedan ABL) trädde i kraft 1.9.2006. ABL skiljer sig i många avseenden från den gamla aktiebolagslagen. Detta påverkar tolkningen av värderingslagen.

Innan värderingslagen trädde i kraft värderades tillgångar och beräknades beskattningsvärdet och det matematiska värdet för ett bolag enligt förmögenhetsskattelagen (1537/1992), som upphävdes 1.1.2006. Värderingslagen grundar sig i stor utsträckning på den upphävda förmögenhetsskattelagen. Därför kan till exempel rättspraxis kring tillämpning av förmögenhetsskattelagen användas i tolkningen av värderingslagens bestämmelser.

2 Nettoförmögenhet

Enligt 2 § 1 mom. i värderingslagen fås bolagets nettoförmögenhet genom att bolagets skulder dras av från bolagets tillgångar. I värderingslagen finns det föreskrifter om de tillgångar och skulder som beaktas vid beräkningen av nettoförmögenheten. För beräkning av nettoförmögenheten värderas tillgångarna och skulderna enligt bestämmelserna i värderingslagen. Det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie i ett bolag baserar sig på nettoförmögenheten.

2.1 Tillgångar som ingår i nettoförmögenheten

Enligt 2 § 2 mom. i värderingslagen omfattar bolagets tillgångar anläggnings-, omsättnings-, investerings- och finansieringstillgångar samt andra sådana tillgångar och sådana utgifter med lång verkningstid som har förmögenhetsvärde. Som tillgångar betraktas dock inte uppskjutna skattefordringar enligt 5 kap. 18 § i bokföringslagen (1336/1997, BokFL).

Till bolagets nettoförmögenhet räknas följaktligen i princip tillgångarna från bolagets samtliga förvärvskällor. Tillgångarna omfattar till exempel maskiner och inventarier, markområden, byggnader och konstruktioner, kontanter, fordringar, värdepapper, patent, förskott samt material och förnödenheter, varor under tillverkning och färdiga produkter. Tillgångsslaget övriga tillgångar i aktiebolagets förvärvskälla för näringsverksamhet kan även omfatta tillgångar som inte används för förvärv av bolagets inkomster. Också dessa tillgångar ingår i nettoförmögenheten.  

Inkludering av utgifter med lång verkningstid i nettoförmögenheten förutsätter att utgiften med lång verkningstid anses ha förmögenhetsvärde. Förmögenhetsvärdet på utgifter med lång verkningstid avgörs från fall till fall med beaktande av de principer som anges nedan. Om en utgift med lång verkningstid ska aktiveras enligt bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968, NärSkL), anses den i princip ha förmögenhetsvärde. Sådana utgifter är till exempel med stöd av NärSkL 24 § aktiverade utgifter för ombyggnad av en hyreslägenhet, anskaffningsutgifter för datorprogram, ersättningar för begränsad nyttjanderätt till fast egendom och expropriationsersättningar samt anslutningsavgifter som är avdragbara i beskattningen.

Om NärSkL inte kräver aktivering av en utgift med lång verkningstid, utan aktiveringen grundar sig på yrkande av den skattskyldige, anses utgiften med lång verkningstid i princip inte ha något förmögenhetsvärde. Detta beror på att utgiften då kan ha dragits av helt och hållet redan i beskattningen för det år då utgiften uppkom. Sådana utgifter är till exempel med stöd av NärSkL 24 § aktiverade kostnader för bildande av ett bolag, utgifter med lång verkningstid med anledning av en reklamkampanj, kostnader för utbildning av anställda samt kostnader för renovering av byggnader som aktiveras och som är kopplade till pågående projekt och utgifter för planering av en tomts framtida användning (HFD 1982 liggare 2032). Inte heller forsknings- och utvecklingsutgifter som aktiverats utifrån NärSkL 25 § anses i princip ha förmögenhetsvärde. Aktiverade utgifter för utveckling av nya produkter kan dock ha förmögenhetsvärde (se HFD 2014:120).

Fusionsförlust som aktiverats i bokföringen anses i princip ha förmögenhetsvärde (se HFD 1994 B 545 och HFD 1994 B 546), trots att fusionsförlusten inte är en avdragbar post i beskattningen enligt NärSkL 52 b § 1 mom. Fusionsförlust som aktiverats i bokföringen kan ha hänförts till de tillgångar som överförts från det överlåtande bolaget eller så kan de ha aktiverats som goodwill.

Verksamhetsöverlåtelse kan i bokföringen genomföras utifrån gängse värden, varvid det är möjligt att redovisa goodwill till följd av skillnaden mellan redovisade värden och gängse värden i bokföringen. I beskattningen av det övertagande bolaget är sådan goodwill inte avdragbar enligt 52 d § 3 mom. i NärSkL. Goodwill räknas inte heller in i det övertagande bolagets nettoförmögenhet, eftersom goodwill som bokförts på grund av en orealiserad värdeuppgång inte anses vara en sådan utgift med lång verkningstid som avses i 2 § 2 mom. i värderingslagen.

Enligt 2 § 2 mom. i värderingslagen betraktas uppskjutna skattefordringar inte som tillgångar. Uppskjutna skattefordringar är poster som kan tas upp i bokslutet, till exempel på basis av periodiseringsskillnader mellan bokföringen och beskattningen. Enligt BokFL 5 kap. 18 § kan uppskjutna skattefordringar tas upp antingen i balansräkningen eller i noterna. I bolagets nettoförmögenhet inräknas däremot en icke-debiterad inkomstskattefordran, som uppkommer genom att skatt tas upp för räkenskapsperioden på ett sätt som motsvarar prestationsprincipen.

2.2 Värdering av tillgångar

Bestämmelser om värdering av ett aktiebolags tillgångar finns i 3 § i värderingslagen. Värdering av tillgångar enligt värderingslagen kan skilja sig från värderingen enligt bokföringen.

Vid beräkningen av nettoförmögenheten värderas tillgångar i regel enligt deras oavskrivna anskaffningsutgift i inkomstbeskattningen. Med den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen avses det belopp som återstår av anskaffningsutgiften för egendomen vid skatteårets utgång efter avdrag av avskrivningar och avdragbara värdenedskrivningar i beskattningen.

Undantaget till huvudregeln, enligt vilken tillgångar värderas enligt deras oavskrivna anskaffningsutgift i beskattningen, utgörs av vissa värdepapper, fastigheter, byggnader, konstruktioner och lägenhetsaktier vilka hör till anläggningstillgångarna, finansieringstillgångarna och de övriga tillgångarna i förvärvskällan för näringsverksamhet och den personliga förvärvskällan och jordbruksförvärvskällan. Värderingen av dessa tillgångar kräver en så kallad värdejämförelse (se närmare i avsnitt 2.2.7 och 2.2.8). Det finns också separata föreskrifter om värdering av tillgångar som varit föremål för utflyttningsbeskattning (se avsnitt 2.2.9).

2.2.1 Finansieringstillgångar

Finansieringstillgångar utgörs enligt NärSkL 9 § av pengar, fordringar och andra finansiella tillgångar. Finansieringstillgångarna består i allmänhet av medlen i bolagets kassa, bankfordringar och andra fordringar, såsom kundfordringar, lånefodringar och resultatregleringar samt förskottsbetalningar. Dessutom kan finansieringstillgångarna omfatta egendom i vilken de tillgångar som behövs i affärsverksamheten tillfälligt placerats eller vilken fåtts som betalning för prestationer som bolaget tillhandahållit. Sådana tillgångar kan till exempel vara värdepapper eller virtuella valutor.

Bestämmelser om värdering av finansiella tillgångar finns i 3 § 1 mom. i värderingslagen. Värderingen av offentligt noterade värdepapper, andelar i placeringsfonder och aktier i aktiebolag som hör till finansieringstillgångarna föreskrivs separat i 3 § 6 och 7 mom. i värderingslagen.

Som värdet i euro på en fordran som hör till finansieringstillgångarna betraktas det nominella värdet på fordran, från vilket ett avdrag för värdenedgång gjorts enligt NärSkL 17 § i beskattningen. Avdragbarheten för nedskrivningar av fordringar behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Avdragsgiltigheten av nedskrivningar av fordringar i beskattningen av näringsinkomst.

Om en fordran är i utländsk valuta, omvandlas fordran till finsk valuta i enlighet med 5 kap. 3 § i bokföringslagen (BokFL). Enligt BokFL 5 kap. 3 § omvandlas fordringar i utländsk valuta till finsk valuta enligt kursen på bokslutsdagen. Om fordringar i utländsk valuta genom avtal eller annars är bundna till en viss kurs, får de omvandlas till finsk valuta med iakttagande därav.

Värderingen av offentligt noterade värdepapper, andelar i placeringsfonder och aktier i aktiebolag som hör till finansieringstillgångarna behandlas separat i avsnitt 2.2.8.

Andra finansieringstillgångar än fordringar och värdepapper som behandlas i avsnitt 2.2.8 värderas enligt deras oavskrivna anskaffningsutgift i inkomstbeskattningen. Följaktligen värderas till exempel penningmedel som hör till finansieringstillgångarna, andra värdepapper än de som behandlas i avsnitt 2.2.8 och virtuella valutor enligt deras oavskrivna anskaffningsvärde i inkomstbeskattningen.  Med oavskriven anskaffningsutgift för finansieringstillgångar i inkomstbeskattningen avses anskaffningsutgiften för egendomen, från vilken avdrag för värdenedgången enligt NärSkL 17 § gjorts i beskattningen. Närmare uppgifter om bestämmandet av anskaffningsutgiften för en virtuell valuta finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av virtuella valutor .

2.2.2 Omsättningstillgångar

Enligt NärSkL 10 § är omsättningstillgångar handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och övriga nyttigheter, vilka i näringsverksamheten är avsedda för överlåtelse såsom sådana eller i förädlad form, ävensom bränslen och smörjämnen samt övriga nyttigheter, vilka i näringsverksamheten är avsedda för förbrukning.

Bestämmelser om värdering av omsättningstillgångar finns i 3 § 2 mom. i värderingslagen. Som värdet på omsättningstillgångar betraktas anskaffningsutgiften, från vilken ett avdrag för värdenedgång enligt NärSkL 28 § 1 mom. gjorts. Följaktligen värderas de tillgångar som ingår i omsättningstillgångarna enligt deras oavskrivna anskaffningsutgift i inkomstbeskattningen.

Också alla värdepapper och fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till omsättningstillgångarna värderas enligt deras oavskrivna anskaffningsutgift i inkomstbeskattningen. Den värdejämförelse som beskrivs i avsnitten 2.2.7 och 2.2.8 gäller därför inte tillgångar som ingår i omsättningstillgångarna.

2.2.3 Investeringstillgångar

Endast penning-, försäkrings- och pensionsanstalter kan ha investeringstillgångar. Enligt NärSkL 11 § omfattar investeringstillgångar egendom som förvärvats för att investera medel i dessa företag eller för att trygga investeringar. Fordringar är inte investeringstillgångar, utan de ingår i finansieringstillgångarna.

Bestämmelser om värdering av investeringstillgångar finns i 3 § 3 mom. i värderingslagen. Som värde på placeringstillgångar betraktas det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgiften och en uppskrivning enligt NärSkL 5 § 6 punkten, från vilken de nedskrivningar som avses i NärSkL 29 § gjorts. Egendom som hör till placeringstillgångarna värderas alltid till den oavskrivna anskaffningsutgiften för egendomen i inkomstbeskattningen. Den värdejämförelse som beskrivs i avsnitten 2.2.7 och 2.2.8 gäller följaktligen inte för investeringstillgångar.

2.2.4 Anläggningstillgångar och långfristiga utgifter

Enligt 12 § i NärSkL omfattar anläggningstillgångar för bestående bruk i näringsverksamheten avsedda jordområden, värdepapper, byggnader, maskiner, inventarier och övriga föremål, patent och andra immateriella rättigheter, som kunna särskilt överlåtas, samt grus- och sandtäkter, gruvor, stenbrott, torvmossar och andra sådana nyttigheter. Markområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter är anläggningstillgångar som inte slits.

Anläggningstillgångarna kan även omfatta konstruktioner, såsom cisterner för bränsle och syror och övriga sådana av metall eller annat därmed jämförligt material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner samt lätta konstruktioner som uppförts av trä eller därmed jämförbart material.

Utgifter med lång verkningstid med förmögenhetsvärde är till exempel fusionsförlust och ombyggnadsutgifter för hyreslägenheter och hyreslokaler (se fler exempel i avsnitt 2.1).

Bestämmelser om värdering av anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid finns i 3 § 4, 5 och 6 mom. i värderingslagen. Som värdet på anläggningstillgångar och sådana utgifter med lång verkningstid vilka har förmögenhetsvärde betraktas utifrån 3 § 4 mom. i värderingslagen i princip vid skatteårets utgång det oavskrivna värdet vid inkomstbeskattningen.

Med oavskrivet värde i inkomstbeskattningen avses anskaffningsutgiften för egendom, från vilken avdragbara nedskrivningar och avskrivningar gjorts i beskattningen. Fastställande av anskaffningsutgiften och hur avskrivningar görs behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Avskrivningar i näringsbeskattningen.

Exempel 1:

A Ab äger samtliga aktier i B Ab. Anskaffningsutgiften för B Ab:s aktier är 30 000 euro i både bokföringen och beskattningen. B Ab försätts i konkurs under år 2022. På grund av att bolaget försatts i konkurs gör A Ab i sin bokföring en nedskrivning av B Ab:s aktier, varefter anskaffningsutgiften för B Ab:s aktier i bokföringen är 0 euro. Eftersom B Ab:s aktier inte kan anses vara slutligt förlorade i beskattningen enbart på grund av att de försatts i konkurs, är nedskrivningen inte avdragbar i beskattningen. Följaktligen är den oavskrivna anskaffningsutgiften för B Ab:s aktier fortfarande 30 000 euro i beskattningen av A Ab.

Värderingen av fastigheter, byggnader och konstruktioner vilka hör till anläggningstillgångarna och av offentligt noterade värdepapper, vissa andelar i placeringsfonder och aktier i aktiebolag avviker från värderingen av övriga anläggningstillgångar. Detta beror på att värderingen av dessa poster förutsätter en värdejämförelse enligt 3 § 5 och 6 mom. i värderingslagen. Som slutresultat av värdejämförelsen värderas posterna antingen enligt deras jämförelsevärde eller enligt deras oavskrivna anskaffningsutgift i inkomstbeskattningen Jämförelse av värdet på fastigheter, byggnader och konstruktioner behandlas i avsnitt 2.2.7. Jämförelse av värdet på offentligt noterade värdepapper, andelar i placeringsfonder och aktier i ett aktiebolag behandlas i avsnitt 2.2.8.

Vid beräkning av nettoförmögenheten värderas fusionsförlusten till den oavskrivna anskaffningsutgiften i bokföringen. Värderingen sker därför alltid enligt det belopp som återstår av fusionsförlusten vid räkenskapsårets slut, även om ingen avskrivning av fusionsförlusten får göras i beskattningen.

Exempel 2:

B Ab har fusionerats med A Ab 1.1.2020. A Ab har i sin bokföring aktiverat den fusionsförlust på 100 000 euro som uppkommit vid fusionen med B Ab. Fusionsförlusten avskrivs i A Ab:s bokföring genom en jämn avskrivning på 10 år. Vid utgången av år 2022 uppgår den oavskrivna anskaffningsutgiften för fusionsförlusten i A Ab:s bokföring till 70 000 euro. Som värdet på fusionsförlusten betraktas vid beräkningen av A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2022 ett belopp på 70 000 euro.

2.2.5 Tillgångsslaget övriga tillgångar

Enligt NärSkL 12 a § omfattar tillgångsslaget övriga tillgångar medel som inte ska räknas in i näringsverksamhetens finansierings-, omsättnings-, investerings- eller anläggningstillgångar. Tillgångsslaget övriga tillgångar utgörs vanligtvis av nyttigheter, som inte tjänar bolagets näringsverksamhet och som därför eller i övrigt inte kan anses höra till övriga tillgångsslag i förvärvskällan för näringsverksamhet. Tillgångsslaget övriga tillgångar behandlas mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

Enligt 3 § 8 mom. i värderingslagen värderas tillgångar som hör till tillgångsslaget övriga tillgångar i tillämpliga delar på det sätt som avses i 3 § i värderingslagen. Följaktligen värderas till exempel fordringar som ingår i tillgångsslaget övriga tillgångar på samma sätt som fordringar som ingår i finansieringstillgångarna (se avsnitt 2.2.1). Maskiner och inventarier, markområden, byggnader och konstruktioner och värdepapper värderas på samma sätt som anläggningstillgångar (se avsnitt 2.2.4).

2.2.6 Medel i den personliga förvärvskällan och jordbrukets förvärvskälla

Enligt 3 § 8 mom. i värderingslagen värderas andra tillgångar än tillgångar som hör till näringsverksamheten på motsvarande sätt i tillämpliga delar på det sätt som avses i 3 § i värderingslagen. Detta innebär att de principer som beskrivs i avsnitt 2.2.1–2.2.4 ovan samt i avsnitten 2.2.7 och 2.2.8 tillämpas i tillämpliga delar vid värdering av tillgångar som hör till den personliga förvärvskällan och förvärvskällan för jordbruk. Exempelvis de andelar i ett onoterat producentandelslag som hör till tillgångarna i jordbrukets förvärvskälla värderas på det sätt som beskrivs i avsnitt 2.2.8 (HFD 2023:58).

I inkomstbeskattningen av ett aktiebolag som bedriver jordbruk tillämpas alltid kontantprincipen, även om aktiebolaget ska sammanställa sin bokföring och sitt bokslut utifrån prestationsprincipen. På grund av att inkomstbeskattningen av jordbruk baserar sig på kontantprincipen är det möjligt att i ett aktiebolags balansräkning som sammanställts utifrån prestationsprincipen som tillgångar uppta till exempel sådana omsättningstillgångar vars anskaffningsutgift redan dragits av enligt kontantprincipen i inkomstbeskattningen. Sådana poster som syns i balansräkningen beaktas inte som tillgångar vid beräkningen av nettoförmögenheten, eftersom tillgångarna i princip värderas enligt deras oavskrivna anskaffningsutgift vid beräkningen av nettoförmögenheten i inkomstbeskattningen.

2.2.7 Värdejämförelse av fastigheter, byggnader och konstruktioner och fastställande av jämförelsevärde

Värdejämförelse

En fastighet, byggnad eller konstruktion som med stöd av NärSkL 3 § 5 mom. hör till andra tillgångar än omsättnings- eller investeringstillgångarna värderas till jämförelsevärdet i stället för den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen, om jämförelsevärdet är större än den oavskrivna anskaffningsutgiften. Med stöd av 3 § 6 och 9 mom. i värderingslagen används, beroende på den tidpunkten då bolagets räkenskapsperiod utgår, antingen jämförelsevärdet för det år som föregår skatteåret eller jämförelsevärdet för året före det år som föregår skatteåret.

Värderingen av fastigheter, byggnader och konstruktioner som ingår i finansieringstillgångar, anläggningstillgångar, tillgångsslaget övriga tillgångar, den personliga förvärvskällan eller jordbrukets förvärvskälla förutsätter följaktligen en värdejämförelse. Värdejämförelsen innebär att den oavskrivna anskaffningsutgiften för en fastighet, byggnad eller konstruktion i inkomstbeskattningen jämförs med det jämförelsevärde som fastställts för den. En fastighet, byggnad eller konstruktion värderas till det högre beloppet av dessa värden när nettoförmögenheten beräknas.

Värdejämförelsen görs per fastighet. Bolaget ska följaktligen jämföra den vid inkomstbeskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften för varje fastighet som bolaget äger med jämförelsevärdet för fastigheten i fråga. En fastighet anses bestå av mark och byggnader och konstruktioner på den (se HFD 2005 liggare 274). Om bolaget äger både marken och de byggnader och konstruktioner som finns på den, utgör de följaktligen en enda jämförbar helhet.

De byggnader och konstruktioner som bolaget äger kan finnas på en tomt som hyrts ut till bolaget med ett överförbart hyresavtal. I detta fall bildar alla byggnader och konstruktioner som är belägna på samma hyrestomt en enda jämförbar helhet med stöd av ISkL 6 §.

Exempel 3:

Ett bolag äger två byggnader som ligger på en hyrestomt. Därtill äger bolaget en tomt på vilken det finns tre byggnader, som ägs av bolaget.

Jämförelsevärdena på byggnaderna på hyrestomten räknas samman och jämförs med de oavskrivna sammanlagda anskaffningsutgifterna för byggnaderna i inkomstbeskattningen. Byggnaderna värderas till det högre värdet av dessa när nettoförmögenheten beräknas.

I fråga om den fastighet som bolaget äger räknas jämförelsevärdena för marken och de tre byggnaderna samman och jämförs med den vid inkomstbeskattningen oavskrivna sammanlagda anskaffningsutgiften för marken och byggnaderna. Fastigheten värderas i beräkningen av nettoförmögenheten till det belopp som är högst av dessa värden.

Fastställande av jämförelsevärdet

För att en värdejämförelse ska kunna göras krävs att jämförelsevärden fastställs för fastigheter, byggnader och konstruktioner. Fastställandet av jämförelsevärdena sker i enlighet med bestämmelserna i värderingslagen. Fastställandet av jämförelsevärdet för en fastighet påverkas av vilken typ av fastighet det är fråga om.

Utgångspunkten är att jämförelsevärdet för fastigheter och byggnader och konstruktioner utgörs av beskattningsvärdet enligt 5 kap. i värderingslagen. Beräkningen av beskattningsvärdet behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Värdering av fastigheter i fastighetsbeskattningen. Tillämpning av fastighetsskattelagen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Tillämpning av fastighetsskattelagen. Beskattningsvärden för fastigheter redogörs i fastighetsbeskattningsbeslutet. Till exempel beskattningsvärdet för skatteåret 2021 framgår av fastighetsskattebeslutet för skatteåret 2022.

Jämförelsevärdet för vissa fastigheter ska fastställas separat. Sådana fastigheter är bland annat skogsfastigheter, jordbruksmark och andra byggnader och områden vilka nämns i 3 § i fastighetsskattelagen.

Jämförelsevärdet för skog fastställs med stöd av 3 § 5 mom. i värderingslagen i enlighet med 7 § i värderingslagen. Som jämförelsevärde för skog som ett bolag äger betraktas följaktligen skogens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med talet 10. Till skog räknas markgrunden och trädbeståndet.

Enligt 7 § 2 mom. i värderingslagen hänförs till skogsmark sådan mark som använts för eller är avsedd att användas för odling av träd och där den årliga tillväxten hos fullslutet trädbestånd som är lämpat för ståndorten i medeltal är minst 1 kubikmeter stamved med bark per hektar under den omloppstid som ger den högsta medelavkastningen. Mark med sämre avkastningsförmåga beräknas som impediment. Jämförelsevärdet för impediment är enligt 3 § 5 mom. i värderingslagen och 31 a § i värderingslagen noll euro.

Skatteförvaltningen fastställer årligen i enlighet med 7 § 3 mom. i värderingslagen den genomsnittliga årliga avkastningen på skog per kommun och hektar. Den av Skatteförvaltningen fastställda genomsnittliga årliga avkastningen på skog finns i Skatteförvaltningens beslut Skatteförvaltningens beslut om den genomsnittliga årliga avkastningen av skog.

Om den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen på skog på grund av en ändring i kommunindelningen under skatteåret avviker från varandra i olika delar av kommunen, betraktas som den senast fastställda genomsnittliga årliga avkastningen på skog enligt 7 § 4 mom. i värderingslagen det viktade medeltalet av avkastningen enligt arealerna.

Exempel 4:

A Ab äger en 5 hektar stor skogsfastighet i Asikkala. Hela fastighetens markområde är skogsmark enligt 7 § 2 mom. i värderingslagen.

Enligt Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning på skog uppgår den årliga avkastningen på skogen i Asikkala under skatteåret 2021 till 173,19 euro/ha. Följaktligen uppgår jämförelsevärdet på skogen för skatteåret 2021 till 8 659,5 euro (10 x (5 x 173,19 euro)).

Som jämförelsevärde på jordbruksmark betraktas värdet enligt 20 § i värderingslagen. Enligt 20 § 1 mom. i värderingslagen betraktas som värdet på jordbruksmark och dess växtbestånd den genomsnittliga årliga avkastningen på jordbruksmarken multiplicerad med talet sju. Som jordbruksmark betraktas åker, trädgård och naturäng och naturbete i varaktig användning för jordbruk. Skatteförvaltningen fastställer årligen den genomsnittliga årliga avkastningen på en åker per hektar och kommun. Den av Skatteförvaltningen fastställda genomsnittliga årliga avkastningen på en åker finns i Skatteförvaltningens beslut Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av åker och täckdikningstillägg.

En fastighet kan ha flera olika användningsändamål. En del av den fastighet som bolaget äger kan bestå av till exempel jordbruksmark eller skogsmark och dessutom kan det finnas byggnader och konstruktioner på fastigheten. För att beräkna jämförelsevärdet på fastigheten ska jämförelsevärdena på markområden som är i olika användning och som hör till fastigheten i fråga fastställas utifrån användningsändamålet i enlighet med de principer som beskrivs ovan och räknas samman. Jämförelsevärdena på byggnaderna och konstruktionerna läggs till. Denna summa av jämförelsevärdena på fastighetsdelarna jämförs med beloppet på de oavskrivna anskaffningsutgifterna för fastighetsdelarna. 

Exempel 5:

A Ab äger en fastighet i Asikkala. Av fastighetens markområde utgörs 5 hektar av skogsmark enligt 7 § 2 mom. i värderingslagen. Av fastigheten är 3 hektar en åker som varit föremål för täckdikning och permanent används för jordbruk. Därtill finns det på fastigheten en bostadsbyggnad och en ladugård med en byggnadsplats på 2 000 kvadratmeter.

Enligt Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning på skog uppgår den årliga avkastningen på skogen i Asikkala under skatteåret 2021 till 173,19 euro/ha. Följaktligen uppgår jämförelsevärdet på skogen för skatteåret 2021 till 8 659,50 euro (10 x (5 x 173,19 euro)).

Enligt Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning på en åker och täckdikningstillägg uppgår den årliga avkastningen på en åker i Asikkala under skatteåret 2021 till 69,97 euro/ha och ett täckdikningstillägg på 379,23 euro/ha. Följaktligen uppgår jämförelsevärdet på åkern för skatteåret 2021 till 2 607,06 euro ((7 x (3 x 69,97 euro)) + (3 x 379,23 euro)).

Som värde på byggnadsplatsen för ladugården betraktas det värde som enligt 31 § 2 mom. 2 punkten i värderingslagen fastställts för jordbruksmark av motsvarande storlek multiplicerat med fyra. Då värdet på jordbruksmark i Asikkala är 489,79 euro (7 x 69,97 euro) per hektar, blir värdet på byggplatsen för produktionsbyggnaden för jordbruk på 0,2 hektar 391,84 euro (4 x (0,2 x 489,79 euro)). Som jämförelsevärde på en produktionsbyggnad inom jordbruket för skatteåret 2021 betraktas den vid inkomstbeskattningen för skatteåret 2021 oavskrivna anskaffningsutgiften. Den oavskrivna anskaffningsutgiften för ladugården är 20 000 euro.

Det sammanräknade beskattningsvärdet för byggplatsen och byggnaden för bostadsbyggnaden för skatteåret 2021 har fastställts till 30 000 euro.

Jämförelsevärdet för hela fastigheten för skatteåret 2021 utgörs av summan av jämförelsevärdet för alla ovan beskrivna fastighetsdelar.

Skogens jämförelsevärde på 8 659,50 euro +
Jordbruksmarkens jämförelsevärde på 2 607,06 euro +
Jämförelsevärdet på byggplatsen för jordbruk 391,84 +
Jämförelsevärdet på jordbruksbyggnaden 20 000 +
Jämförelsevärdet på bostadsbyggnaden och dess byggplats 30 000 =
Fastighetens jämförelsevärde 61 658,40 euro.

Jämförelsevärdet för fastigheten för skatteåret 2021 är följaktligen 61 658,40 euro.

Som jämförelsevärde för andra fastigheter än jordbruksmark och skog enligt 3 § i fastighetsskattelagen betraktas noll. Som jämförelsevärde för följande byggnader och områden som ägs av bolaget används följaktligen noll euro vid värdejämförelsen:

  • öde kyrka, slott, fästning, kloster
  • en byggnad, konstruktion eller annan fastighet som används för övervakningen av Finlands territorium till den del den används för Försvarsmaktens behov som fästning, militär-, flyg- eller flottbas, forsknings- eller experimentinrättning, lager eller depå,
  • ett område som skyddats med stöd av 24 § i naturvårdslagen (1096/1996), med undantag för byggnader och konstruktioner jämte byggplatser
  • vattenområde.

Inverkan av ägarbolagets räkenskapsperiod på valet av jämförelsevärde

På basis av 3 § 5 och 9 mom. i värderingslagen bestämmer tidpunkten för utgången av aktiebolagets räkenskapsperiod vilket års jämförelsevärde som ska användas vid värdejämförelsen och beräkningen av nettoförmögenheten. Om bolagets räkenskapsperiod upphör 1.10 eller senare, används som jämförelsevärdet på fastigheten, byggnaden eller konstruktionen under det år som föregår skatteåret som jämförelsevärde. Detta innebär i praktiken att när ett ägarbolag beräknar nettoförmögenheten för till exempel skatteåret 2022, använder det för de fastigheter, byggnader och konstruktioner som det äger jämförelsevärden för skatteåret 2022.

Exempel 6:

A Ab äger en fastighet. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2022, som utgör A Ab:s skatteår 2022.

På basis av A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2022 bestäms det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktier för skatteåret 2023. Detta är det skatteår som avses i 3 § 5 och 9 mom. i värderingslagen. När A Ab beräknar sin nettoförmögenhet för skatteåret 2022 använder bolaget vid värdejämförelsen det för skatteåret 2022 beräknade jämförelsevärdet på fastigheter (= jämförelsevärdet för året (2022) som föregår skatteåret (2023)). Det beräknade beskattningsvärdet för fastigheten för skatteåret 2022 framgår av fastighetsskattebeslutet för skatteåret 2023.

Om bolagets räkenskapsperiod går ut 30.9 eller tidigare, betraktas som jämförelsevärde på en fastighet, byggnad eller konstruktion jämförelsevärdet för året som föregick året före skatteåret. Detta beror på att jämförelsevärdet på en fastighet, byggnad eller konstruktion för det år som föregår skatteåret ännu inte bestämts, när jämförelsevärdet på en aktie beräknas i samband med verkställande av beskattningen för året före skatteåret med tanke på följande skatteår. Detta innebär i praktiken att när ett ägarbolag beräknar sin nettoförmögenhet för skatteåret 2022, använder det jämförelsevärdena på de fastigheter, byggnader och konstruktioner som det äger vid värdejämförelsen för skatteåret 2021. 

Exempel 7: 

B Ab äger en fastighet. B Ab:s räkenskapsperiod är 1.1–30.6.2022, som utgör B Ab:s skatteår 2022.

På basis av B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2022 bestäms det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktier för skatteåret 2023. Detta är det skatteår som avses i 3 § 5 och 9 mom. i värderingslagen. Eftersom B Ab:s räkenskapsperiod gått ut före 30.9.2022, använder bolaget vid beräkningen av nettoförmögenheten för skatteåret 2022 det jämförelsevärde på fastigheten vilket beräknats för skatteåret 2021 (= jämförelsevärdet för det år (2021) som föregick året (2022) före skatteåret (2023)).

2.2.8 Värdejämförelse och fastställande av jämförelsevärde för värdepapper

Värdejämförelse

Offentligt noterade värdepapper och vissa placeringsfondsandelar som med stöd av 3 § 6 mom. hör till andra tillgångar än omsättnings- eller investeringstillgångar samt aktier i bolag som avses i 2 kap. värderingslagen värderas i stället för att använda enskilda aktiers oavskrivna anskaffningsutgift, till deras sammanlagda jämförelsevärde enligt 4, 5 eller 5 a § värderingslagen, om detta värde är större än deras sammanlagda oavskrivna anskaffningsutgift. Med stöd av 3 § 6 och 9 mom. i värderingslagen används, beroende på den tidpunkt då ägarbolagets räkenskapsperiod utgår, antingen jämförelsevärdet för det år som föregår skatteåret eller jämförelsevärdet för året före det år som föregår skatteåret.

Aktier i bolag som avses i 2 kap. i värderingslagen är aktier i ett aktiebolag, ett andelslag, ett bostadsaktiebolag, ett fastighetsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag som inte är offentligt noterat. Andelslagets andelar är jämförbara med aktiebolagets aktier (se HFD 2023:58).

Följaktligen förutsätts värdejämförelse för värdering av offentligt noterade värdepapper, placeringsfondandelar och aktier och andelar i offentligt icke-noterade aktiebolag och andelslag, bostadsaktiebolag, fastighetsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsbolag vilka hör till finansieringstillgångarna, anläggningstillgångarna, tillgångsslaget övriga tillgångar, den personliga förvärvskällan eller jordbrukets förvärvskälla.

Med värdejämförelse av värdepapper avses att värdepappren värderas som en helhet antingen till deras sammanräknade oavskrivna anskaffningsutgift i inkomstbeskattningen eller till deras sammanräknade jämförelsevärde, beroende på vilket av dessa värden som är störst.

Fastställande av jämförelsevärdet

För att en värdejämförelse ska kunna göras krävs att jämförelsevärde fastställs för de värdepapper som är föremål för värdejämförelsen. Fastställandet av jämförelsevärdena sker i enlighet med bestämmelserna i värderingslagen. Fastställandet av jämförelsevärdet påverkas av vilket slags värdepapper det är fråga om.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är enligt 4 § 1 mom. i värderingslagen 70 procent av slutkursen enligt bokslutsdagen. Med bokslutsdag avses tidpunkten för slutet på ägarbolagets egen räkenskapsperiod. Med offentligt noterade värdepapper avses enligt 4 § 2 mom. i värderingslagen värdepapper och derivatavtal som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument (748/2012) eller på någon annan reglerad marknad som står under myndighetstillsyn utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Reglerade marknader är handelsplatser eller börser med verksamhetstillstånd för en reglerad marknad. Sådana reglerade marknader är till exempel den börslista som administreras av Nasdaq Helsinki Oy och den tillhörande Pre-listan samt Nasdaq Stockholm Ab:s huvudmarknad. På Europeiska värdepappersmarknadsmyndighetens webbplats finns en förteckning över reglerade marknader inom EU/EES (välj Regulated Market i punkten Entity type). Offentligt noterade värdepapper är därför exempelvis aktier, teckningsrätter och derivatkontrakt såsom optioner, terminer och warranter, som handlas på en reglerad marknad. 

Värdepapper som är föremål för multilateral handel är inte sådana offentligt noterade värdepapper som avses i 4 § 1 mom. i värderingslagen. De ingår därför inte i värdejämförelsen. Den multilaterala handeln gäller till exempel värdepapper som handlas i handelssystemet First North Finland.

Skatteförvaltningen beräknar inte ett jämförelsevärde på ett offentligt noterat bolags aktier, utan ägarbolaget ska själv beräkna jämförelsevärdet. Information om slutkursen för aktier i offentligt noterade bolag finns i allmänhet på börsernas webbplats (se till exempel på adressen http://www.nasdaqomxnordic.com punkten Historisk kursinformation).

Exempel 8:

A Ab äger 30 aktier i B Abp. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.4.2021–31.3.2022. För beräkningen av nettoförmögenheten för skatteåret 2022 och för värdejämförelsen beräknar A Ab ett jämförelsevärde på B Abp:s aktier. Slutkursen för en aktie i B Abp har på A Ab:s bokslutsdag 31.3.2022 varit 10 euro.

Eftersom jämförelsevärdet på en aktie i ett offentligt noterat bolag är 70 procent av slutkursen, blir jämförelsevärdet på en aktie i B Abp 7 euro (0,7 x 10 euro). Det sammanräknade jämförelsevärdet på B Abp:s aktier är följaktligen sammanlagt 210 euro (30 st. x 7 euro).

Jämförelsevärdet på placeringsfondsandelar är enligt 4 § 3 mom. i värderingslagen 70 procent av gängse värde. Med placeringsfond avses enligt 4 § 3 mom. i värderingslagen placeringsfonder enligt 1 kap. 2 § 1 mom. 2 punkten och företag för kollektiva investeringar enligt 2 § 1 mom. 17 punkten i lagen om placeringsfonder (213/2019). Enligt lagen om placeringsfonder avses med placeringsfond sådana medel som skaffats i placeringsfondverksamhet och placerats enligt de regler som fastställts i Finland och 13 kap. i lagen om placeringsfonder samt de förpliktelser som följer av dessa. En placeringsfond kan också bestå av en eller flera underfonder. Med företag för kollektiva investeringar avses ett sådant företag som utövar kollektiv investeringsverksamhet i en annan EES-stat än Finland och utifrån lagstiftningen i sin hemstat uppfyller förutsättningarna i direktivet om placeringsfonder.

I 4 § 3 mom. i värderingslagen föreskrivs inte vilken tidpunkts gängse värde som ligger till grund för fastställande av jämförelsevärdet. I förmögenhetsskattelagen ingick en bestämmelse med motsvarande innehåll för beräkningen av jämförelsevärdet på andelar i placeringsfonder. När förmögenhetsskattelagen var i kraft fastställde Skatteförvaltningen jämförelsevärdet på placeringsfondsandelarna på basis av gängse värde på den sista dagen i året. Då det i samband med att värderingslagen stiftades i förarbetena till lagen inte fördes fram att bestämmelsen borde tolkas på annat sätt än då förmögenhetsskattelagen gällde, används fortfarande kalenderårets slut som värderingstidpunkt. Jämförelsevärdet på andelar i investeringsfonder är följaktligen 70 % av gängse värde på den sista dagen i kalenderåret (31.12). Slutdatumet för bolagets räkenskapsperiod påverkar enligt vilket kalenderårs sista dag andelarna i placeringsfonder värderas (se närmare nedan).

Värdejämförelsen av aktier i ett bolag som inte är noterat offentligt baserar sig på jämförelsevärdet för aktien. Skatteförvaltningen beräknar jämförelsevärdet på aktier i ett annat än ett offentligt noterat bolag på basis av bolagets nettoförmögenhet för det föregående skatteåret (se närmare i avsnitt 4). 

Jämförelsevärdet på aktier i offentligt icke-noterade aktiebolag är offentlig information. Skatteförvaltningen publicerar årligen uppgifter om jämförelsevärden på aktier i aktiebolag på webbplatsen skatt.fi (Övriga offentliga uppgifter). Eftersom listan baserar sig på det jämförelsevärde som räknats utifrån föregående skatteårs nettoförmögenhet, är det möjligt att det jämförelsevärde på en aktie som uppges i listan kan ändras, om ändringar som påverkar aktiens jämförelsevärde äger rum i bolaget under skatteåret. Dessa ändringar beaktas i synnerhet i samband med verkställandet av beskattningen för skatteåret i fråga, men de uppdateras inte på webbplatsen skatt.fi. Följaktligen är det i mån av möjlighet bra att kontrollera jämförelsevärdet på aktien i fråga från beskattningsbeslutet för det bolag vars aktie det är fråga om.

Jämförelsevärdet på aktier i ett offentligt icke-noterat utländskt bolag som hör till bolagets tillgångar beräknas enligt 6 § värderingslagen i tillämpliga delar på samma sätt som värdet på en inhemsk affärsaktie, det vill säga på basis av det utländska bolagets nettoförmögenhet. Skatteförvaltningen beräknar inte något jämförelsevärde för ett utländskt bolags aktier, utan den skattskyldige ska själv beräkna jämförelsevärdet på ett utländskt bolags aktier på det sätt som beskrivs i denna anvisning. Undantaget till detta är samfund som är allmänt skattskyldiga i Finland och som jämställs med ett inhemskt offentligt icke-noterat aktiebolag. Sådana samfund behandlas i beskattningen på samma sätt som inhemska aktiebolag och Skatteförvaltningen beräknar ett jämförelsevärde för dem på samma sätt som för inhemska aktiebolag.

Jämförelsevärdet på aktier i ett bostadsaktiebolag och ett fastighetsaktiebolag som medför rätt att besitta en viss lägenhet bestäms för värdejämförelsen på ett sätt som avviker från andra värdepapper och deras värdering påverkas av aktiens anskaffningstid.

Om aktierna i ett bostadsaktiebolag eller ett fastighetsaktiebolag som medför rätt att besitta en viss lägenhet förvärvats före 1.1.2006, används vid värdejämförelsen det beskattningsvärde för 2005 som beräknats enligt förmögenhetsskattelagen (1537/1992) som jämförelsevärde för aktierna enligt 5 a § i värderingslagen. Beskattningsvärdet för år 2005 finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsvärden på bostads- och fastighetsaktier för år 2005.

Om aktierna i ett bostadsaktiebolag eller ett fastighetsaktiebolag som medför rätt att besitta en viss lägenhet förvärvats 1.1.2006 eller därefter, har aktierna inte något separat beskattningsvärde. Sådana aktier värderas alltid till den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen med tillägg för den återanskaffningsreservering som dragits av från anskaffningsprisutgifterna.

Om aktierna i ett fastighetsbolag inte berättigar till besittning av en viss lägenhet, värderas de oberoende av tidpunkten för anskaffningen på samma sätt som aktierna i andra offentligt icke-noterade bolag. Bostadsaktiebolagets aktier värderas däremot enligt de principer som beskrivs ovan, även om de inte berättigar till besittning av en viss lägenhet.        

Exempel 9:

A Ab äger aktier i ett bostadsaktiebolag vilka berättigar till besittning av en parkeringsplats inom bostadsaktiebolagets gårdsområde. Dessutom äger A Ab aktier i två fastighetsaktiebolag, vilka berättigar till besittning av byggnader på markområden som ägs av fastighetsaktiebolagen. Bolaget äger inga andra värdepapper.

Aktierna i bostadsaktiebolaget har förvärvats 1.8.2020 och anskaffningsutgiften för dem har varit 15 000 euro. Aktierna i fastighetsaktiebolagen har förvärvats 1.5.2005 och anskaffningsutgiften för dem har varit sammanlagt 30 000 euro. Beskattningsvärdet för aktierna i fastighetsaktiebolag har för år 2005 varit sammanlagt 40 000 euro.

Eftersom aktierna i bostadsaktiebolaget förvärvats år 2020, faller aktierna utanför värdejämförelsen och de värderas till anskaffningsutgiften. Aktierna i fastighetsaktiebolagen är föremål för en värdejämförelse, eftersom de förvärvats före 1.1.2006. Utifrån värdejämförelsen värderas fastighetsbolagens aktier till det sammanlagda beskattningsvärdet för år 2005, eftersom det är större än anskaffningsutgifterna för aktierna.

Värdejämförelsen av andelar i andelslag baserar sig på jämförelsevärdet på andelen. På basis av beslutet HFD 2023:58 kan man i beskattningen av ett aktiebolag som bedriver jordbruk beakta principerna i VärdL 26 § 2 mom. när andelarna i andelslaget värderas. Enligt VärdL 26 § 2 mom. beräknas värdet av till jordbruket hörande andelar i andelslag så att värdet motsvarar insatsen. Om innehavet av andelen är förenat med särskilda förmåner som förutsätter avvikelse från detta förfarande, kan andelens beskattningsvärde vid behov fastställas med iakttagande av vad som bestäms om uträkning av aktiers matematiska värde.

Som jämförelsevärde för andelslagets andel används således i regel insatsens belopp.  Om innehavet av andelen dock är förenat med särskilda förmåner som avses i VärdL 26 § 2 mom. beräknar Skatteförvaltningen ett jämförelsevärde för andelen i andelslag.

Jämförelsevärdet på andelar i andelslag är offentlig information. Skatteförvaltningen publicerar årligen uppgifter om jämförelsevärden på webbplatsen vero.fi (Andra offentliga uppgifter).

Inverkan av ägarbolagets räkenskapsperiod på valet av jämförelsevärde

På basis av 3 § 6 och 9 mom. i värderingslagen fastställer den tidpunkt då räkenskapsperioden löper ut det års jämförelsevärde som används vid värdejämförelsen av värdepapper. Om bolagets räkenskapsperiod löper ut 1.10 eller senare, används som jämförelsevärde jämförelsevärdet på värdepappret för det år som föregår skatteåret. Detta innebär i praktiken att när ett ägarbolag beräknar sin nettoförmögenhet till exempel för skatteåret 2022, använder det jämförelsevärden för de värdepapper som det äger vid värdejämförelsen för skatteåret 2022.

Andelarna i placeringsfonder värderas alltid enligt kalenderårets sista dag (31.12), även om ägarbolagets räkenskapsperiod avviker från kalenderåret. När det gäller placeringsfondandelar påverkar sluttidpunkten för ägarbolagets räkenskapsperiod följaktligen vilket kalenderårs slut som används i värderingen av gängse värde (se exemplen 11 och 13).

Exempel 10: 

A Ab äger aktier i icke-noterade aktiebolag. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2022, som utgör bolagets skatteår 2022.

På basis av A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2022 bestäms det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktier för skatteåret 2023. Detta är det skatteår som avses i 3 § 6 och 9 mom. i värderingslagen. När A Ab beräknar sin nettoförmögenhet för skatteåret 2022 använder A Ab vid värdejämförelsen de jämförelsevärden som beräknats för de aktier som bolaget äger för skatteåret 2022 (= jämförelsevärdet för det år (2022) som föregår skatteåret (2023).

Exempel 11:

A Ab äger andelar i en finländsk placeringsfond. Det är fråga om placeringsfonder som avses i 4 § 3 mom. i värderingslagen, vars jämförelsevärde bestäms enligt gängse värde på den sista dagen i kalenderåret. Dessutom äger A Ab aktier i bolag som är noterade på Helsingforsbörsens egentliga börslista.

A Ab:s räkenskapsperiod är 1.7.2021–31.10.2022, som bildar bolagets skatteår 2022. På basis av bolagets nettoförmögenhet för skatteåret 2022 bestäms det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktier för skatteåret 2023. Detta är det skatteår som avses i 3 § 6 och 9 mom. i värderingslagen.

Eftersom bolagets räkenskapsperiod gått ut efter 30.9.2022, använder bolaget nettoförmögenheten för skatteåret 2022 för att vid värdejämförelsen av värdepapper beräkna de jämförelsevärden för värdepappren som beräknats för skatteåret 2022 (= jämförelsevärdet för året (2022) före skatteåret (2023)). Detta innebär att jämförelsevärdet på investeringsfondandelar är 70 % av deras gängse värde 31.12.2022. Jämförelsevärdet på aktier i noterade bolag är 70 procent av gängse värde på den dag då A Ab:s räkenskapsperiod löper ut (31.10.2022).

Om bolagets räkenskapsperiod går ut 30.9 eller tidigare, betraktas som jämförelsevärdet på ett värdepapper jämförelsevärdet för året före skatteåret. Detta innebär i praktiken att när ett ägarbolag beräknar sin nettoförmögenhet för skatteåret 2022, använder det vid värdejämförelsen jämförelsevärdena för skatteåret 2021 för de värdepapper som det äger. 

Exempel 12:

A Ab äger aktier i icke-noterade aktiebolag. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.1–30.6.2022, som utgör bolagets skatteår 2022.

På basis av A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2022 bestäms det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktier för skatteåret 2023. Detta är det skatteår som avses i 3 § 6 och 9 mom. i värderingslagen. Eftersom A Ab:s räkenskapsperiod gått ut före 30.9.2022 använder bolaget vid värdejämförelsen för beräkningen av nettoförmögenheten för skatteåret 2022 de jämförelsevärden på aktierna vilka beräknats för skatteåret 2021 (= jämförelsevärdet för året (2021) före det år (2022) som föregick skatteåret (2023)).

Exempel 13:

A Ab äger andelar i en finländsk placeringsfond. Det handlar om placeringsfonder enligt 4 § 3 mom. i värderingslagen, vars jämförelsevärde bestäms enligt gängse värde på den sista dagen i kalenderåret. Dessutom äger A Ab aktier i bolag som är noterade på Helsingforsbörsens egentliga börslista.

A Ab:s räkenskapsperiod är 1.7.2021–30.6.2022, som bildar bolagets skatteår 2022. På basis av bolagets nettoförmögenhet för skatteåret 2022 bestäms det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktier för skatteåret 2023. Detta är det skatteår som avses i 3 § 6 och 9 mom. i värderingslagen.

Eftersom bolagets räkenskapsperiod gått ut före 30.9.2022 använder bolaget vid värdejämförelsen vid beräkningen av nettoförmögenheten för skatteåret 2022 de jämförelsevärden för aktierna som beräknats för skatteåret 2021 (= jämförelsevärdet för året (2021) före det år (2022) som föregick skatteåret (2023)). Detta innebär att jämförelsevärdet på andelar i investeringsfonden är 70 % av deras gängse värde 31.12.2021. Jämförelsevärdet på aktier i noterade bolag är 70 procent av gängse värde på den dag då A Ab:s föregående räkenskapsperiod löper ut (30.6.2021).

När jämförelsevärden fastställts på det sätt som beskrivs ovan för värdepapper som är föremål för värdejämförelse, ska de oavskrivna anskaffningsutgifterna för alla värdepapper som är föremål för värdejämförelse och de jämförelsevärden som uppges ovan räknas samman och värdepappren värderas antingen till anskaffningsutgiften eller till jämförelsevärdet, beroende på vilken summa som är störst.

Exempel 14:

A Ab:s räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2022. A Ab äger 30 aktier i B Abp och 500 aktier i X Ab. Anskaffningsutgiften för aktierna i B Abp är 15 000 euro och det jämförelsevärde som beräknats på basis av bokslutstidpunkten för A Ab:s räkenskapsperiod 1.1–31.12.2022 är 30 000 euro. Anskaffningsutgiften för aktierna i X Ab är 25 000 euro och jämförelsevärdet för skatteåret 2022 uppgår till 11 000 euro. A Ab äger inte annan egendom som omfattas av värdejämförelsen.

Eftersom de sammanlagda jämförelsevärdena på aktierna i B Abp och X Ab (41 000 euro) överstiger aktiernas sammanlagda anskaffningsutgifter (40 000 euro), värderas aktierna vid beräkningen av A Ab:s nettoförmögenhet till A Ab:s sammanräknade jämförelsevärden. Som värde på B Abp:s och X Ab:s aktier betraktas följaktligen 41 000 euro i A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2022.

Om aktierna som ett resultat av värdejämförelsen värderas till deras sammanräknade jämförelsevärde och det handlar om till exempel en koncern på flera nivåer, där det dotterbolag som ägs av moderbolaget äger en tredjedel av aktierna i bolaget och så vidare, påverkar nettoförmögenheten för varje ägda bolag och det jämförelsevärde på aktien vilken baserar sig på den i praktiken varje ägarbolags nettoförmögenhet och i förlängningen jämförelsevärdet på en aktie.

Exempel 15:

A Ab äger aktier i B Ab. X Ab äger å sin tur aktier i Y Ab. Y Ab äger aktier i Z Ab. Bolagen äger inga andra aktier. Räkenskapsperioden för alla bolag är ett kalenderår.

När A Ab beräknar sin nettoförmögenhet för skatteåret 2022 gör det en värdejämförelse för att värdera X Ab:s aktier genom att jämföra anskaffningsutgiften för aktierna i X Ab (10 000 euro) med jämförelsevärdet på dessa aktier för skatteåret 2022 (15 000 euro). Eftersom jämförelsevärdet är större, värderar A Ab aktierna i X Ab till jämförelsevärdet.

Jämförelsevärdet på en aktie i X Ab för skatteåret 2022 baserar sig på X Ab:s nettoförmögenhet under skatteåret 2021.  När X Ab beräknat sin nettoförmögenhet för skatteåret 2021, ska det för värderingen av aktierna i Y Ab ha gjort en värdejämförelse genom att jämföra anskaffningsutgiften för aktierna i Y Ab (7 000 euro) med jämförelsevärdet för dessa aktier för skatteåret 2021 (12 000 euro). Eftersom jämförelsevärdet varit större, har X Ab värderat aktierna i Y Ab till deras jämförelsevärde.

Jämförelsevärdet på en aktie i Y Ab för skatteåret 2021 baserar sig å sin tur på Y Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2020. När Y Ab har beräknat sin nettoförmögenhet för skatteåret 2020, ska det för värderingen av aktierna i Z Ab ha gjort en värdejämförelse genom att jämföra anskaffningsutgiften för aktierna i Z Ab (3 000 euro) med jämförelsevärdet på dessa aktier för skatteåret 2020 (9 000 euro). Eftersom jämförelsevärdet varit större, har Y Ab värderat aktierna i Z Ab till deras jämförelsevärde.

2.2.9 Tillgångar som varit föremål för utflyttningsbeskattning

Ett bolags tillgångar kan ha varit föremål för utflyttningsbeskattning, om bolaget överfört sina tillgångar från Finlands beskattningsrätt till ett fast driftställe i en annan stat eller om bolagets skatterättsliga hemort enligt skatteavtalet flyttats från Finland.

De tillgångar som varit föremål för utflyttningsbeskattning värderas enligt 3 § 7 mom. i värderingslagen till utflyttningsvärdet. Om det är fråga om tillgångar som omfattas av värdejämförelse, beaktas utflyttningsvärdet när den sammanräknade oavskrivna anskaffningsutgiften beräknas. Utflyttningsbeskattning behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Utflyttningsbeskattning.

2.3 Skulder som ska beaktas vid beräkningen av nettoförmögenheten

Vid beräkning av ett bolags nettoförmögenhet betraktas som skulder enligt 2 § 3 mom. i värderingslagen poster som tagits upp i det främmande kapitalet i passiva i balansräkningen. Som skuld betraktas också

  1. en försäkringsanstalts ersättningsansvar och premieansvar samt det pensionsansvar för en pensionsstiftelse och en annan pensionsanstalt som baserar sig på pensionsförpliktelser och har uträknats enligt försäkringstekniska grunder,
  2. reserver enligt 48 a § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) som ett försäkringsbolag som bedriver lagstadgad pensionsförsäkring har i syfte att förbättra sin soliditet,
  3. kapitallån då de till sin ekonomiska karaktär är främmande kapital.

Som skulder beaktas följaktligen i princip skulder i bolagets samtliga förvärvskällor och de poster som uppges särskilt i 2 § 3 mom. värderingslagen, vilka betraktas som främmande kapital. Vid tillämpningen av värderingslagen betraktas ett kapitallån i princip som främmande kapital, oberoende av hur det behandlas i bokföringen.

Enligt 2 § 4 mom. i värderingslagen ses dock inte uppskjutna skatteskulder enligt 5 kap. 18 § i BokFL som skulder. Uppskjutna skattefordringar är poster som kan tas upp i bokslutet, till exempel på grundval av periodiseringsskillnader mellan bokföringen och beskattningen. Däremot är inkomstskatteskuld som inte debiteras och som bolaget bokför i det främmande kapitalet enligt huvudregeln skuld även vid beräkningen av nettoförmögenheten.

Bolagets eget kapital eller fonder för eget kapital betraktas inte som skuld. Inte heller avsättningar eller reserver är skuld. Detta beror på att avsättningar och reserver till sin natur är kostnadsföringar som görs i förskott. Inte heller de ackumulerade bokslutsdispositioner som kan hänföras till balansräkningen beaktas separat vid beräkningen av nettoförmögenheten. De ackumulerade bokslutsdispositionerna är summan av de avskrivningsdifferenser som bolaget bokfört och som anger hur stora avskrivningar som gjorts i bokföringen utöver avskrivningarna enligt plan.

2.4 Värdering av skulder

Bestämmelser om värdering av skulder finns i 2 kap. 8 § i värderingslagen. Enligt denna bestämmelse värderas skulder i euro i alla förvärvskällor vid beräkningen av nettoförmögenheten i princip enligt deras nominella värde. Om skulden är bunden till ett index eller någon annan jämförelsegrund, anses dess värde vara det värde som följer av den ändrade jämförelsegrunden.

Skulder i utländsk valuta värderas på det sätt som avses i 5 kap. 3 § i bokföringslagen, det vill säga enligt huvudregeln till den kurs som Europeiska centralbanken (ECB) publicerar på bokslutsdagen. Om en fordran eller en skuld är skyddad mot valutakursändringar, ska ingen omvandling göras.

Skulderna i alla förvärvskällor värderas följaktligen vid beräkning av nettoförmögenheten i praktiken till bolagets värde enligt bokslutet.

2.5 Sammanfattning av beräkningen av nettoförmögenheten

Täytä tähän taulukon kuvaus, esteettömyyttä silmälläpitäen, ei näy kuin ruudunlukijoille
Aktiva/tillgångar  
Immateriella rättigheter

Värderas enligt den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen.

Exempel på immateriella rättigheter:

  • patent
  • upphovsrätt
  • varumärkesrätt
  • licensavgifter
  • koncessionsrätt
  • licensavgifter för datorprogram
  • mönsterrätt.

Långfristiga utgifter

Beaktas som tillgångar, om de har förmögenhetsvärde Värderas i princip enligt den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen.

Till exempel följande poster har inte förmögenhetsvärde:

  • Anläggningsutgifter
  • Forskningsutgifter (NärSkL 25 §)
  • Utgifter för en reklamkampanj
  • Goodwill (exklusive goodwill som uppkommit vid verksamhetsöverlåtelse och grundar sig på skillnaden mellan bokföringsvärden och gängse värden)

Exempelvis följande poster har förmögenhetsvärde:

  • Ombyggnadskostnader för aktielägenheter
  • Fusionsförlust (värderas till den oavskrivna anskaffningsutgiften i bokföringen)
Fastigheter

Värderas antingen till den oavskrivna anskaffningsutgiften eller jämförelsevärdet i beskattningen, beroende på vilket av dessa som är större. Jämförelsen görs per fastighet. Till en fastighet räknas marken och byggnaderna på den.

Maskiner och inventarier

Värderas i inkomstbeskattningen enligt den oavskrivna anskaffningsutgiften.

 

Förskottsbetalningar

Värderas till nominellt värde.

Värdepapper som ingår i anläggningstillgångar, finansiella tillgångar eller annan egendom

Offentligt noterade värdepapper, aktier i fastighetsbolag som berättigar till besittning av andra aktiebolag, andelslag, bostadsaktiebolag, en viss lägenhet, andelar i andelslag samt i 4 § 3 mom. lagen om placeringsfonder avsedda andelar i placeringsfonder värderas antingen till deras sammanräknade oavskrivna anskaffningsutgift i inkomstbeskattningen eller till jämförelsevärdet, beroende på vilket av dessa som är störst.

Undantag från det föregående: De lägenhetsaktier som förvärvats 1.1.2006 eller därefter och de aktier i fastighetsbolaget som berättigar till besittning av en viss lägenhet värderas dock till den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen, med tillägg för den återanskaffningsreservering som dragits av från anskaffningsutgiften.

Övriga värdepapper värderas i inkomstbeskattningen till den oavskrivna anskaffningsutgiften.

Fastigheter som utgör omsättningstillgångar Värderas enligt den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen.
Värdepapper som utgör omsättningstillgångar Värderas enligt den oavskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen.
Andra omsättningstillgångar (till exempel material och förnödenheter, produkter under tillverkning eller färdiga produkter)

Värderas till anskaffningsutgiften från vilken vid behov ett avdrag för värdenedgång enligt NärSkL 28 § 1 mom. gjorts.

Kassa och bank Värderas till nominellt värde.
Fordringar

Värderas till nominellt värde, från vilket vid behov ett avdrag för värdenedgång enligt NärSkL 17 § i NärSkL gjorts.

Övriga tillgångar som ingår i anläggningstillgångar, omsättningstillgångar, finansieringstillgångar eller annan egendom

Värderas i inkomstbeskattningen enligt den oavskrivna anskaffningsutgiften.

Passiva

 
Främmande kapital

Värderas till nominellt värde. Det sammanlagda beloppet på det främmande kapitalet dras av från de sammanräknade tillgångarna.

Eget kapital Dras inte av från tillgångarna.
Avskrivningsdifferens Ingen skuld, dras inte av från tillgångarna.
Frivilliga reserveringar Ingen skuld, dras inte av från tillgångarna.
Avsättningar Ingen skuld, dras inte av från tillgångarna.

3 Det matematiska värdet på en aktie

Det matematiska värdet på en aktie beräknas endast för aktier i ett offentligt icke-noterat bolag. Med offentligt icke-noterat aktiebolag avses ett sådant bolag som inte uppfyller definitionen av ett offentligt noterat bolag enligt 33 a § 2 mom. i ISkL. Definitionen av ett offentligt noterat bolag behandlas mer ingående i avsnitt 2.1 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Förvärvsinkomst- och kapitalinkomstandelarna för en dividend för en fysisk person eller för ett dödsbo som är delägare i ett bolag under skatteåret bestäms på basis av det sammanlagda matematiska värdet på de aktier som delägaren äger under skatteåret, från vilket avdrag enligt 33 b § i ISkL gjorts. Fastställandet av det sammanräknade matematiska värdet på de aktier som en delägare äger behandlas i avsnitt 2.2.2 i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Det matematiska värdet på en aktie baserar sig enligt 2 § 1 mom. i värderingslagen på nettoförmögenheten för det år som föregår skatteåret. Följaktligen baserar sig till exempel en akties matematiska värde för skatteåret 2023 på nettoförmögenheten för skatteåret 2022.

Enligt 9 § i värderingslagen beräknas det matematiska värdet på en aktie på så sätt att bolagets nettoförmögenhet för föregående skatteår divideras med antalet utestående aktier. Egna aktier som bolaget löst in eller i övrigt förvärvat beaktas inte i beräkningen som utestående aktier.

Som antalet utestående aktier används alltid antalet utestående aktier vid bokslutstidpunkten för föregående räkenskapsperiod (se även HFD 2001 liggare 2742). Förändringar i antalet utestående aktier i bolaget efter bokslutstidpunkten för året före skatteåret påverkar följaktligen inte beräkningen av det matematiska värdet på en aktie (se närmare i avsnitt 5.3).

Exempel 16:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. Vid tidpunkten för bokslutet 31.12.2021 har A Ab 100 aktier, av vilka A Ab innehar 20 aktier. A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 uppgår till 40 000 euro. Det matematiska värdet på A Ab:s aktier för skatteåret 2022 uppgår följaktligen till 500 euro (40 000 euro/80 aktier).

Alla utestående aktier vid tidpunkten för bolagets bokslut beaktas oberoende av deras art (CSN 18/1999). Det matematiska värdet på alla utestående aktier blir därmed lika stort även om aktierna skiljer sig åt till exempel på grundval av rösträtter eller utdelningsrätter.

Exempel 17:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. Vid bokslutstidpunkten 31.12.2021 utgörs aktiestocken i A Ab av 100 aktier, av vilka 40 är A-aktier och 60 B-aktier. A-aktierna medför en 4-faldig rösträtt i förhållande till B-aktierna. A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 uppgår till 40 000 euro. Det matematiska värdet på A Ab:s aktier för skatteåret 2022 uppgår till 400 euro (40 000 euro/100 aktier).

Den räkenskapsperiod som avviker från bolagets kalenderår påverkar inte beräkningen av det matematiska värdet. Således baserar sig också det matematiska värdet för en räkenskapsperiod som avviker från kalenderåret på balansräkningen för året före skatteåret och på den nettoförmögenhet som uträknats ifrån den.

Exempel 18:

A Ab:s räkenskapsperiod är 1.2.2021–31.1.2022. Det matematiska värdet för skatteåret 2022 bestäms på basis av räkenskapsperiodens balansräkning för räkenskapsperioden 1.2.2020–31.1.2021, det vill säga balansräkningen för året före skatteåret och nettoförmögenheten för skatteåret 2021, beräknad på basis av den.

Om bolaget inte avslutat någon räkenskapsperiod året före skatteåret, beräknas aktiens matematiska värde på basis av den nettoförmögenhet som baserar sig på balansräkningen för den senaste avslutade räkenskapsperioden (CSN 309/1993).

Exempel 19:

A Ab:s räkenskapsperioder har varit 1.1–31.10.2020 och 1.11.2020–30.4.2022. Eftersom bolaget inte avslutat någon räkenskapsperiod under kalenderåret 2021 och bolaget därför inte har något skatteår 2021, beräknas det matematiska värdet på aktien för skatteåret 2022 på basis av balansräkningen för 1.1–31.10.2020 och den nettoförmögenheten för skatteår 2020 vilken beräknats på basis av den.

Fler än en räkenskapsperiod kan upphöra under samma kalenderår för bolaget. I en sådan situation beräknas det matematiska värdet på basis av nettoförmögenheten för den räkenskapsperiod som avslutades senast året före skatteåret.

Exempel 20:

A Ab:s räkenskapsperiod är 1.2.2020–31.1.2021. A Ab ändrar sin räkenskapsperiod på så sätt att följande räkenskapsperiod är 1.2.2021–31.12.2021. Följaktligen upphör två räkenskapsperioder för A Ab under kalenderåret 2021. Det matematiska värdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 beräknas på basis av balansräkningen för räkenskapsperioden 1.2.2021–31.12.2021 och nettoförmögenheten för skatteår 2021, vilken beräknats utifrån den.

Aktiens matematiska värde är alltid minst noll. I en situation där den nettoförmögenhet som ligger till grund för aktiens matematiska värde är negativ, är aktiens matematiska värde således noll.

Om nya aktier emitterats till bolaget efter bokslutstidpunkten för föregående år, beräknas det matematiska värdet separat för de nya aktierna (se avsnitt 5.2). Det finns separata bestämmelser också om beräkning av det matematiska värdet för det nya bolagets första skatteår (se avsnitt 5.1). Dessutom beaktas företagsomstrukturering separat i beräkningen av det matematiska värdet (se avsnitt 5.5).

Skatteförvaltningen beräknar aktiens matematiska värde i samband med verkställandet av beskattningen. Det matematiska värdet avrundas med en precision på tre decimaler. Uppgiften om aktiens matematiska värde finns i bolagets beskattningsbeslut. Skatteårets beskattningsbeslut visar alltid det matematiska värdet för följande skatteår. Följaktligen är det matematiska värde som framgår av beskattningsbeslutet för skatteåret 2022 det matematiska värdet för skatteåret 2023.

4 Jämförelsevärdet på en aktie

Enligt 5 § 1 mom. i värderingslagen beräknas jämförelsevärdet på aktier i andra än offentligt noterade bolag med iakttagande av bestämmelserna om beräkning av det matematiska värdet med de undantag som anges i 2–5 mom.

Också jämförelsevärdet på en aktie baserar sig på bolagets nettoförmögenhet för föregående skatteår. Exempelvis baserar sig det jämförelsevärde som beräknats för en aktie i ett bolag för skatteåret 2023 på nettoförmögenheten för skatteåret 2022. Enligt 5 § 2 mom. i värderingslagen avdras dividend som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden från nettoförmögenheten då jämförelsevärdet på en aktie beräknas. Därefter divideras den kvarvarande nettoförmögenheten med antalet utestående aktier vid tidpunkten för bolagets bokslut för föregående räkenskapsperiod. På detta sätt beräknas jämförelsevärdet för bolagets aktie för skatteåret. 

Vid beskattningen anses alla beslut om dividendutdelning ha fattats för den senast avslutade räkenskapsperioden. Från nettoförmögenheten avdras följaktligen alla dividendutdelningar som bolagsstämman beslutat om efter utgången av bolagets räkenskapsperiod, som utgörs av det föregående skatteåret, men före utgången av den räkenskapsperiod eller de räkenskapsperioder som utgör det pågående skatteåret.

Exempel 21:

A Ab:s räkenskapsperioder är 1.1–31.12.2021 och 1.1–31.12.2022. A Ab:s bolagsstämma beslutar 1.11.2022 att dela ut en interimistisk dividend för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2022. För beräkning av jämförelsevärdet på aktierna för skatteåret 2022 avdras från A Ab:s nettoförmögenhet som beräknats på basis av balansräkningen för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2021 den dividend som bolaget beslutat att dela ut 1.11.2022.

I 5 § 2 mom. i värderingslagen finns det föreskrifter om den så kallade bromsregeln som tillämpas på beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie. Enligt 5 § 2 mom. i värderingslagen får jämförelsevärdet på en aktie vara högst 50 procent högre än föregående års jämförelsevärde. Om jämförelsevärdet för föregående år är noll, ska som jämförelsevärde betraktas medelvärdet av jämförelsevärdet för skatteåret och jämförelsevärdet för föregående år.

Exempel 22:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2021 har varit 3 000 euro. Jämförelsevärdet på en aktie för skatteåret 2022 beräknas på basis av nettoförmögenheten för skatteåret 2021 och antalet utestående aktier vid bokslutstidpunkten 31.12.2021. Nettoförmögenheten för skatteåret 2021 har varit 500 000 euro och antalet utestående aktier 100. Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 är således 5 000 euro innan bromsregeln beaktas.

Utifrån bromsregeln får jämförelsevärdet på en aktie vara högst 50 procent högre än föregående års jämförelsevärde. Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 blir således 4 500 euro (1,5 x 3 000 euro).

Exempel 23:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2021 har varit 0 euro. Jämförelsevärdet på en aktie för skatteåret 2022 beräknas på basis av nettoförmögenheten för skatteåret 2021 och antalet utestående aktier vid bokslutstidpunkten 31.12.2021. Nettoförmögenheten för skatteåret 2021 har varit 500 00 euro och antalet utestående aktier 100. Således jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 är 5 000 euro innan bromsregeln beaktas.

Eftersom jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2021 har varit 0 euro, betraktas som jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 utifrån bromsregeln medelvärdet av jämförelsevärdet för skatteåret och jämförelsevärdet för föregående år. Således jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 blir 2 500 euro ((0 euro + 5 000 euro) / 2).

Bromsregeln leder i praktiken till att om bolagets nettoförmögenhet ökar betydligt jämfört med föregående skatteår och bromsregeln blir tillämplig, beaktas inte hela beloppet på nettoförmögenheten i beloppet på jämförelsevärdet.

Jämförelsevärdet på en aktie kan utan begränsning minskas jämfört med föregående års jämförelsevärde. Jämförelsevärdet på en aktie är alltid minst noll. I en situation där den nettoförmögenhet som ligger till grund för aktiens jämförelsevärde är negativ, är aktiens jämförelsevärde således noll.

Om bolaget inte avslutat någon räkenskapsperiod under det kalenderår som föregår skatteåret, ska jämförelsevärdet på aktien beräknas på grundval av den nettoförmögenhet som baserar sig på balansräkningen för den senast avslutade räkenskapsperioden (se även CSN 309/1993). Också tillämpningen av bromsregeln bedöms utifrån jämförelsevärdet för bolagets aktier under det senast avslutade skatteåret.

Exempel 24:

A Ab:s räkenskapsperioder har varit 1.1–31.10.2020 och 1.11.2020–30.4.2022. Eftersom bolaget inte har någon räkenskapsperiod som avslutats under kalenderåret 2021 och bolaget därför inte omfattas av skatteåret 2021, beräknas jämförelsevärdet på aktien för skatteåret 2022 på basis av balansräkningen för räkenskapsperioden 1.1–31.10.2020 och den nettoförmögenhet för skatteår 2020 som räknats på basis av den. Bromsregelns tillämplighet bedöms på grundval av det jämförelsevärde som beräknats för skatteåret 2020.

Förändringar i företagets förhållanden efter utgången av föregående räkenskapsår, till exempel ökning och minskning av aktiekapitalet, inlösen och förvärv av egna aktier samt företagsomstrukturering beaktas separat vid beräkningen av jämförelsevärdet och vid tillämpningen av bromsregeln (se avsnitten 5.2–5.5).

Skatteförvaltningen beräknar jämförelsevärdet på en aktie i samband med verkställandet av beskattningen. Om jämförelsevärdet på en aktie understiger 10 euro, avrundas jämförelsevärdet med tre decimalers noggrannhet. Om värdet är 10 euro eller mer, avrundas jämförelsevärdet med två decimalers noggrannhet. Uppgiften om aktiens jämförelsevärde finns i bolagets beskattningsbeslut. Jämförelsevärdet för bolagets aktie i beskattningsbeslutet för skatteåret är alltid jämförelsevärdet på aktien för följande skatteår. Följaktligen är till exempel det jämförelsevärde på aktier som framgår av beskattningsbeslutet för skatteåret 2022 jämförelsevärdet på en aktie för skatteåret 2023.

5 Specialsituationer

I värderingslagen finns det separata bestämmelser om hur det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie beräknas i vissa specialsituationer. Bestämmelserna behövs eftersom det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie i princip grundar sig på nettoförmögenheten och antalet aktier under föregående skatteår. Därför ska bildande av ett nytt bolag och vissa ändringar som skett under skatteåret beaktas separat. 

5.1 Nytt bolag

I värderingslagen finns det separata föreskrifter om hur det matematiska värdet och jämförelsevärdet på aktier i ett nytt bolag beräknas. En specialbestämmelse behövs på grund av att det nya bolaget inte har någon nettoförmögenhet för föregående skatteår, utifrån vilken det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktie för det första skatteåret kan beräknas.

Som nytt bolag betraktas ett bolag som inte kan anses ha bildats för att fortsätta verksamheten inom en rörelse, ett yrke, jordbruk eller skogsbruk, en sammanslutning eller ett samfund som funnits redan tidigare. Ett bolag är följaktligen nytt, om det inte grundats vid en sådan ändring av verksamhetsformen som avses i ISkL 24 § för att fortsätta den verksamhet som övergår från den föregående företagsformen. Det finns separata bestämmelser om beräkning av ett aktiebolags nettoförmögenhet vid ändring av verksamhetsformen i 11 § i värderingslagen (se avsnitt 5.6).

Ett bolag anses vara ett nytt bolag även om ett annat bolag fusioneras med bolaget under dess första räkenskapsperiod (se CSN 271/1993). Motsvarande tolkning gäller också i situationer där ett befintligt bolag är det mottagande bolaget vid delning under dess första räkenskapsperiod. I sådana fall ska även de principer som beskrivs i detta avsnitt tillämpas på beräkningen av det matematiska värdet och jämförelsevärdet på vederlagsaktier som ges i samband med företagsomstrukturering. Som teckningspris på vederlagsaktier betraktas då beloppet på de nettotillgångar som överförts vid företagsomstruktureringen, varvid teckningspriset på en aktie fås genom att beloppet på de nettotillgångar som överförts vid företagsomstruktureringen divideras med antalet vederlagsaktier. Om det mottagande bolaget vid fusion eller delning etableras först i samband med företagsomstruktureringen tillämpas principerna i avsnitt 5.5.1 och 5.5.2 på beräkningen av bolagets matematiska värde och jämförelsevärde.

Bestämmelser om beräkning av det matematiska värdet av aktier i ett nytt bolag finns i 10 § i värderingslagen. Eftersom det i 5 § i värderingslagen inte finns separata föreskrifter om beräkning av jämförelsevärdet på ett nytt bolags aktier, tillämpas 10 § i värderingslagen också på beräkning av jämförelsevärdet på bolagets aktier under det första skatteåret.

Med stöd av 10 § i värderingslagen betraktas som det nya bolagets matematiska värde och jämförelsevärde för det första skatteåret aktiens nominella värde eller, om det inte finns något nominellt värde, aktiens bokföringsmässiga motvärde. Som beräkningsgrund används aktiens teckningspris, om det är högre än det nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet. För att ett aktieteckningspris ska kunna användas som matematiskt värde och jämförelsevärde för en aktie krävs alltid ett yrkande av bolaget eller en delägare.

Enligt ABL har aktierna inget nominellt värde, om det inte finns någon bestämmelse om detta i bolagsordningen. Om det i bolagsordningen finns föreskrifter om det nominella värdet, ska alla aktier enligt ABL 3 kap. 5 § ha samma nominella värde och minst beloppet på det nominella värdet för varje aktie ska tas upp i aktiekapitalet. Om en aktie i ett bolag har ett nominellt värde, används den i princip som matematiskt värde och jämförelsevärde på en aktie i ett nytt bolag under det första skatteåret.

Om aktien i ett bolag inte har något nominellt värde, används som aktiens matematiska värde och jämförelsevärde för det första skatteåret i princip aktiens bokföringsmässiga motvärde. Med bokföringsmässigt motvärde avses enligt ABL den del av aktiens teckningspris som tas upp i aktiekapitalet (ABL 3 kap. 5 § 1 mom.). Det bokföringsmässiga motvärdet kan vara olika för olika aktier. Enligt ABL behöver ett offentligt icke-noterat bolag inte ha ett minimiaktiekapital, utan bolaget kan bildas helt utan aktiekapital. I sådana fall är aktiens bokföringsmässiga motvärde noll. Aktiens bokföringsmässiga motvärde kan också vara noll, om aktiens teckningspris i sin helhet tas upp i en fond för inbetalt fritt eget kapital. Följaktligen kan endast de poster som tagits upp i aktiekapitalet beaktas vid beräkning av aktiens matematiska värde och jämförelsevärde på basis av aktiens bokföringsmässiga motvärde.

Om bolaget eller en delägare kräver att ett teckningspris som är högre än det nominella värdet eller det bokföringsmässiga värdet ska användas som matematiskt värde och därmed även som jämförelsevärde på aktien, kan även en del av aktiens teckningspris som tagits upp till exempel i en fond för inbetalt fritt eget kapital beaktas vid beräkningen av det matematiska värdet och jämförelsevärdet på aktien.

Exempel 25:

Ett nytt bolags första räkenskapsperiod är 1.1.-30.6.2022. I bolagsordningen bestäms att det nominella värdet på bolagets aktier är 3 euro.

I samband med bildandet har bolagets aktieägare tecknat 100 aktier till ett pris på 100 euro per aktie. Teckningspriset på aktien är följaktligen 100 euro. Det har bestämts att 90 euro av aktiens teckningspris ska tas upp i en fond för inbetalt fritt eget kapital. Ett belopp som motsvarar det nominella värdet (3 euro) ska tas upp i aktiekapitalet. I aktiekapitalet antecknas dessutom skillnaden mellan det nominella värdet och det teckningspris som förordnats att tas upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital, det vill säga 7 euro. Det bokföringsmässiga motvärdet på en aktie som emitterades i samband med bildandet uppgår följaktligen till 10 euro (3 euro + 7 euro).

Eftersom bolagets aktier har ett nominellt värde, är utgångspunkten att aktiernas matematiska värde och jämförelsevärde för skatteåret 2022 är 3 euro. Om bolaget eller en delägare kräver det, kan som aktiens matematiska värde och därmed även som jämförelsevärde på en aktie dock använda aktiens teckningspris, eftersom det är högre än det nominella värdet. Då uppgår aktiernas matematiska värde och jämförelsevärde för skatteåret 2022 till 100 euro. 

Om bolagets aktier inte har något nominellt värde, fastställs aktiernas matematiska värde och jämförelsevärde i princip på grundval av det bokföringsmässiga motvärdet (10 euro), om inte bolaget eller aktieägaren krävt att teckningspriset för aktierna används. 

Under de skatteår som följer på det nya bolagets första skatteår bestäms aktiens matematiska värde och jämförelsevärde på basis av bolagets nettoförmögenhet under det föregående skatteåret (se avsnitt 3 och 4). Följaktligen bestäms till exempel det matematiska värdet och jämförelsevärdet på aktierna i det nya bolaget under det andra skatteåret på basis av uppgifter om bolagets nettoförmögenhet för det första skatteåret.

Exempel 26:

Ett nytt bolags första räkenskapsperiod är 1.10.2022–30.9.2023 och dessa andra 1.10.2023–30.9.2024. Det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktie för det första skatteåret, dvs. 2023, bestäms enligt beskrivningen i detta kapitel. Det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktie för det andra skatteåret, dvs. 2024, fastställs utifrån balansräkningen för räkenskapsperioden 1.10.2022–30.9.2023 och nettoförmögenheten för skatteåret 2023 som beräknats utifrån den. 

Om bolaget delar ut dividend för sin första räkenskapsperiod som slutar 30.9.2023 på ett sådant sätt att dividenden kan lyftas under kalenderåret 2024, fastställs beloppet av kapitalinkomstandelen av dividenden för en fysisk person eller ett dödsbo som är delägare i bolaget utifrån det matematiska värdet för skatteåret 2024. Om dividenden kan lyftas redan under kalenderåret 2023, fastställs beloppet av kapitalinkomstandelen av dividenden utifrån det matematiska värdet för skatteåret 2023.

Bromsregeln tillämpas först på basis av bolagets jämförelsevärde för det andra skatteåret. Detta beror på att bolagets jämförelsevärde för det första skatteåret grundar sig på det nominella värdet, det bokföringsmässiga motvärdet eller aktiens teckningspris i stället för på bolagets nettoförmögenhet för det föregående skatteåret.

Exempel 27:

Ett nytt bolags första räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2022. Aktien i bolaget har inget nominellt värde. I samband med bildandet har bolagets aktieägare tecknat 100 aktier till ett pris på 90 euro per aktie. Bolaget har yrkat att teckningspriset (90 euro) ska användas som matematiskt värde och jämförelsevärde för bolagets aktier. Jämförelsevärdet för bolagets aktie för skatteåret 2022 är således 90 euro. Bolagets nettoförmögenhet för det första skatteåret (skatteåret 2022) har varit 20 000 euro. Eftersom bromsregeln ännu inte tillämpas på jämförelsevärdet för bolagets första skatteår, uppgår bolagets jämförelsevärde för skatteåret 2023 till 200 euro (20 000 euro/100 aktier).

Bolagets nettoförmögenhet för det andra skatteåret (skatteåret 2023) har varit 35 000 euro. På basis av nettoförmögenheten uppgår jämförelsevärdet på bolagets aktie för skatteåret 2024 till 350 euro (35 000 euro/100 aktier). På grund av tillämpningen av bromsregeln uppgår bolagets jämförelsevärde för skatteåret 2024 till 300 euro (1,5 x 200 euro).

Beskattningen av dividender som fysiska personer och dödsbon fått från ett nytt bolag behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

5.2 Nya aktier 

I värderingslagen finns det separata föreskrifter om hur det matematiska värdet och jämförelsevärdet på nya aktier i ett bolag beräknas. Specialbestämmelser behövs därför att nya aktier ännu inte funnits vid utgången av föregående skatteår, vars nettoförmögenhet och antal aktier ligger till grund för det matematiska värdet och jämförelsevärdet på bolagets aktier.

Som nya aktier betraktas aktier som tecknats efter den räkenskapsperiod som gått ut föregående år, det vill säga vid den aktieemission som ägt rum under skatteåret. En aktieemission kan vara avgiftsbelagd, varvid ett teckningspris betalas för aktierna. Teckningspriset kan betalas i penningform eller med apportegendom. Alternativt kan aktieemissionen vara avgiftsfri, varvid bolaget emitterar nya aktier avgiftsfritt. En aktieemission kan ske antingen med nya aktier som bolaget emitterat eller med egna aktier som bolaget innehar.

Om bolaget ordnar en kostnadsfri aktieemission för sig själv, beräknas inte det matematiska värdet eller jämförelsevärdet på de nya aktierna, såvida bolaget inte överlåter aktierna vidare. Detta beror på att aktiens matematiska värde och jämförelsevärde endast kan beräknas för utestående aktier. 

Bestämmelser om beräkning av det matematiska värdet av nya aktier finns i 12 § i värderingslagen. Om ökningen av aktiekapitalet skett efter utgången av den sista räkenskapsperioden före skatteårets början, anses aktiernas matematiska värde under skatteåret enligt bestämmelsen utgöras av det nominella värdet på nya aktier som tecknats i samband med ökningen. Om ett nominellt värde saknas, anses värdet vara aktiens bokföringsmässiga motvärde eller, om bolaget eller dess delägare så kräver, ett teckningspris som är högre än det nominella värdet eller det bokföringsmässiga motvärdet. Med andra ord fastställs det matematiska värdet på de nya aktierna på samma sätt som det matematiska värdet på aktierna i det nya bolaget för det första beskattningsåret (se avsnitt 5.1).

Värderingslagens 12 § tillämpas på nya aktiers matematiska värde även om aktiekapitalet inte ökas i samband med en aktieemission. Bestämmelsen gäller därför till exempel för aktieemissioner där teckningspriset för aktierna helt och hållet tas upp i en fond för inbetalt fritt eget kapital. I så fall är en förutsättning för att använda teckningspriset på aktien som matematiskt värde på den nya aktien att bolaget eller delägaren lägger fram ett yrkande.

Värderingslagens 12 § leder till att det matematiska värdet på aktier som emitteras vid en aktieemission i allmänhet avviker från det matematiska värdet på övriga aktier under det skatteår då aktieemissionen genomförs. Under följande skatteår fastställs det matematiska värdet också för akter som utfärdas vid en aktieemission på samma sätt som det matematiska värdet på bolagets övriga aktier (se avsnitt 3).  Följaktligen beräknas till exempel det matematiska värdet för skatteåret 2023 för nya akter som utfärdats under skatteår 2022, för vilka det matematiska värdet för skatteåret 2022 beräknats separat på det sätt som redogörs i detta avsnitt, på basis av nettoförmögenheten för skatteåret 2022 och aktieantalet vid utgången av skatteåret i fråga på samma sätt som för bolagets övriga gamla aktier.

Exempel 28:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab:s aktiestock består av 100 aktier. Det matematiska värdet på A Ab:s aktie för skatteåret 2022 är 200 euro och bygger på A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021.

A Ab ordnar 1.3.2022, dvs. efter utgången av den senaste räkenskapsperioden före skatteårets början en aktieemission, där en delägare i A Ab tecknar 100 nya aktier till ett pris på 50 euro per aktie. A Ab:s aktier har inget nominellt värde. Aktiernas teckningspris på 5 000 euro tas i sin helhet upp i en fond för inbetalt fritt eget kapital, vilket innebär att aktierna inte heller har något bokföringsmässigt motvärde. Utan yrkande av A Ab eller en delägare är det matematiska värdet på de nya aktierna 0 euro. A Ab yrkar att teckningspriset används som matematiskt värde på de nya aktierna. Det matematiska värdet på de nya aktierna blir följaktligen 50 euro.

Till följd av aktieemissionen har A Ab 100 aktier vars matematiska värde för skatteåret 2022 är 200 euro och 100 aktier vars matematiska värde för skatteåret 2022 är 50 euro.

A Ab delar ut dividend för räkenskapsperioden 1.1.–31.12.2021, och den kan lyftas 1.4.2022. Eftersom utdelningen sker efter emissionen delas dividenden ut till både gamla och nya aktier. Den dividend som erhålls på grundval av så kallade gamla aktier delas upp i förvärvsinkomst och kapitalinkomst vid beskattningen av fysiska personer och dödsbon utifrån det matematiska värdet på de gamla aktierna för skatteåret 2022 (200 euro). Den dividend som erhålls på grundval av de nya aktierna delas upp i förvärvsinkomst och kapitalinkomst utifrån det matematiska värdet på de nya aktierna för skatteåret 2022 (50 euro).

Under följande skatteår, det vill säga skatteåret 2023, bestäms det matematiska värdet på alla A Ab:s 200 aktier normalt på basis av nettoförmögenheten för skatteåret 2022.

Om A Ab delar ut dividend som kan lyftas under kalenderåret 2023, grundar sig beloppet av kapitalinkomstandelen av utdelningen i beskattningen av en fysisk person och ett dödsbo som är delägare i A Ab på det matematiska värdet för skatteåret 2023 som beräknats på basis av nettoförmögenheten i A Ab för skatteåret 2022 för samtliga aktier.

Värderingslagens 12 § tillämpas också på avgiftsfria aktieemissioner. Om det vid emissionen avgiftsfritt ges nya aktier utan nominellt värde eller bokföringsmässigt motvärde, är teckningspriset noll. I sådana fall ska det matematiska värdet på nya aktier som fåtts avgiftsfritt vara noll.

Exempel 29:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab:s aktiestock består av 100 aktier. Det matematiska värdet på A Ab:s aktie för skatteåret 2023 är 200 euro och bygger på A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2022.

A Ab ordnar 1.3.2023, dvs. efter utgången av den senaste räkenskapsperioden före skatteårets början en avgiftsfri aktieemission, där en delägare i A Ab tecknar 100 nya aktier till ett pris på 0 euro per aktie. A Ab:s aktier har inget nominellt värde. Eftersom det är fråga om en gratisemission har aktierna inte heller något bokföringsmässigt motvärde eller teckningspris. Det matematiska värdet på de nya aktierna blir följaktligen 0 euro.

Till följd av aktieemissionen har A Ab 100 aktier vars matematiska värde för skatteåret 2023 är 200 euro och 100 aktier vars matematiska värde för skatteåret 2023 är 0 euro.

A Ab delar ut dividend för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2022, och den kan lyftas 30.6.2023. Eftersom utdelningen sker efter emissionen delas dividenden ut till både gamla och nya aktier. Den dividend som erhålls på grundval av gamla aktier delas upp i förvärvsinkomst och kapitalinkomst vid beskattningen av fysiska personer och dödsbon utifrån det matematiska värdet på de gamla aktierna för beskattningsåret 2023 (200 euro). Den dividend som erhålls på grundval av nya aktier delas upp i förvärvsinkomst och kapitalinkomst utifrån det matematiska värdet på de nya aktierna för beskattningsåret 2023 (0 euro).

Under följande skatteår, det vill säga skatteåret 2024, bestäms det matematiska värdet på alla A Ab:s 200 aktier normalt på basis av nettoförmögenheten för skatteåret 2023.

Beskattningen av dividender som fysiska personer och dödsbon fått utifrån nya aktier behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster.

Bestämmelser om nya aktiers inverkan på jämförelsevärdet på aktier finns i 5 § 3–5 mom. i värderingslagen.

Enligt 5 § 3 mom. i värderingslagen beaktas ökning av aktiekapitalet och överlåtelse av aktier i bolaget i beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie, om teckningstiden för aktierna vid nyemissionen löpt ut eller aktierna överlåtits före utgången av skatteåret. Bolagets nettoförmögenhet beräknas då på så sätt att man till nettoförmögenheten lägger till det nya avgiftsbelagda kapital som kommit till bolaget och det belopp som fåtts vid överlåtelsen av aktierna.

Enligt 5 § 4 mom. i värderingslagen fås jämförelsevärdet på aktier genom att den nya nettoförmögenheten divideras med det nya antalet aktier.

När ett jämförelsevärde på en aktie beräknas på nytt i och med aktieemissionen, ska bromsregeln enligt 5 § 2 mom. i värderingslagen beaktas vid beräkningen. Det finns separata bestämmelser om tillämpningen av bromsregeln vid beräkning av ett nytt jämförelsevärde i 5 § 5 mom. i värderingslagen. Med stöd av bestämmelsen omvandlas aktiens jämförelsevärde för föregående år till ett jämförbart värde på så sätt man att till föregående års sammanräknade jämförelsevärde lägger till det nya avgiftsbelagda kapital som kommit till bolaget. Det nya värdet på aktiestocken som fås på detta sätt divideras med det nya antalet aktier.

Jämförelsevärdet på en aktie får vara högst 50 procent högre än det jämförelsevärde för föregående år vilket omvandlats till ett jämförbart värde. Om det jämförelsevärde som omvandlats till ett jämförbart värde är noll euro, ska jämförelsevärdet vara medelvärdet av jämförelsevärdet och noll.

Jämförelsevärdet på nya aktier avviker inte från jämförelsevärdet på bolagets övriga aktier. Detta beror på att teckningspriserna för aktier som emitteras vid emissionen läggs till den nettoförmögenhet som ligger till grund för jämförelsevärdet på aktierna under det aktuella beskattningsåret och den nya nettoförmögenhet som uppstår på detta sätt divideras med antalet aktier efter emissionen. På så sätt kommer de nya aktierna och det teckningspris som eventuellt betalas för dem att påverka jämförelsevärdet på alla aktier. Jämförelsevärdet på alla aktier är följaktligen alltid lika stort. 

Tillämpning av 5 § 3–5 mom. i värderingslagen förutsätter inte höjning av aktiekapitalet i samband med aktieemissionen. Bestämmelserna gäller därför till exempel för aktieemissioner där teckningspriset för aktierna helt och hållet tas upp i en fond för inbetalt fritt eget kapital. För att de teckningspriser som tagits upp i fonden för inbetalt fritt eget kapital ska kunna beaktas vid beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie krävs inte något yrkande av bolaget eller en delägare.

Exempel 30:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab:s aktiestock består av 100 aktier. A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 50 000 euro. Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2021 har varit 300 euro, vilket baserar sig på A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2020.

A Ab ordnar 1.3.2022, dvs. efter utgången av den senaste räkenskapsperioden före skatteårets början en aktieemission, där en delägare i A Ab tecknar 100 nya aktier till ett pris på 420 euro per aktie. Teckningspriset på aktierna på 42 000 euro tas i sin helhet upp i en fond för inbetalt fritt eget kapital.

Innan aktieemissionen beaktas uppgår jämförelsevärdet på A Ab:s aktie för skatteåret 2022 till 450 euro på grund av tillämpningen av bromsregeln. Aktieemissionen beaktas i jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 på så sätt att det kapital som kommit till bolaget vid aktieemissionen läggs till A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021. Den nya nettoförmögenheten på 92 000 euro (50 000 euro + 42 000 euro) som fåtts på detta sätt divideras med A Ab:s nya aktieantal (200 aktier). Det omräknade jämförelsevärdet på aktien blir 460 euro.

För att ta hänsyn till bromsregeln jämförs det omräknade jämförelsevärdet på en aktie med jämförelsevärdet på en aktie för föregående år vilket omvandlats till ett jämförbart jämförelsevärde, vilket är 360 euro ((100 x 300 euro) + 42 000 euro) / 200 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärdet på aktien inte är mer än 50 procent högre än det jämförelsevärde som omvandlats till ett jämförbart värde, fastställs det nya jämförelsevärdet på en aktie i A Ab till 460 euro.

Bestämmelserna i 5 § 3–5 mom. i värderingslagen tillämpas också på vederlagsfria aktieemissioner. Eftersom bolaget inte får nytt kapital vid den avgiftsfria aktieemissionen, delas den nettoförmögenhet som ligger till grund för jämförelsevärdet på en aktie i praktiken med det nya antalet aktier, då ett nytt jämförelsevärde på en aktie i bolaget och det omvandlade jämförelsevärdet för föregående år beräknas.

Exempel 31:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab:s aktiestock består av 100 aktier. A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 50 000 euro. Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2021 har varit 300 euro, vilket baserar sig på A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2020.

A Ab ordnar 1.3.2022, det vill säga efter utgången av sin senaste räkenskapsperiod före skatteårets början en avgiftsfri aktieemission, där A Ab utfärdar 100 nya aktier.

Innan aktieemissionen beaktas uppgår jämförelsevärdet på A Ab:s aktie för skatteåret 2022 till 450 euro på grund av tillämpningen av bromsregeln. Aktieemissionen beaktas i jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 på så sätt att A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 divideras med antalet aktier efter aktieemissionen. Det jämförelsevärde på aktierna vilket omräknats på så sätt uppgår följaktligen till 250 euro (50 000 euro/200 aktier).

För att ta hänsyn till bromsregeln jämförs det omräknade jämförelsevärdet på en aktie med jämförelsevärdet på en aktie för föregående år vilket omvandlats till ett jämförbart jämförelsevärde, vilket är 150 euro ((100 x 300 euro) / 200 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärdet på en aktie är mer än 50 procent högre än det jämförelsevärde som omvandlats till ett jämförbart värde, blir bromsregeln tillämplig och det nya jämförelsevärdet på en aktie i A Ab fastställs till 225 euro (150 euro x 1,5).

För att en aktieemission ska beaktas i jämförelsevärdet för aktier krävs att teckningstiden löpt ut senast när skatteåret löper ut. Om teckningstiden inte gått ut vid utgången av skatteåret, fastställs inget jämförelsevärde på de aktier som erbjuds vid emissionen. Detta innebär att jämförelsevärdet på en aktie beräknas på grundval av nettoförmögenheten och antalet aktier under det föregående skatteåret (se avsnitt 4).

Om aktier som emitteras vid en aktieemission tecknats under de skatteår som föregår det skatteår då teckningstiden går ut, kan vid aktieemissionen i bolaget redan ingå i den nettoförmögenhet för föregående skatteår som ligger till grund för jämförelsevärdet på aktier under skatteåret. I den utsträckning som de medel som kommit till bolaget på grund av aktieemissionen redan ingår i bolagets nettoförmögenhet för föregående skatteår, finns det inget behov av att längre separat beakta medlen i beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie under det skatteår då teckningstiden upphör. Då beaktas aktieemissionen vid beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie på så sätt att man till bolagets nettoförmögenhet för föregående skatteår lägger till endast de tillgångar som under skatteåret kommit in i bolaget på grund av aktieemissionen och den nya nettoförmögenhet som fåtts på detta sätt divideras med antalet aktier efter aktieemissionen.

Exempel 32:

A Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab:s aktiestock består av 100 aktier. A Ab ordnar en aktieemission 1.9.2022, där A Ab emitterar 100 nya aktier till ett pris på 400 euro/aktie. Teckningstiden för aktierna löper ut den 31.1.2023. Under skatteåret 2022 tecknar aktieägarna alla 100 aktier och betalar deras teckningspriser (totalt 40 000 euro).

Eftersom teckningstiden för aktierna upphör först under skatteåret 2023, beaktas aktieemissionen i jämförelsevärdet på aktien för skatteår 2023. Följaktligen baserar sig jämförelsevärdet på aktien för skatteåret 2022 på nettoförmögenheten och antalet aktier (100 st.) för skatteår 2021.

Aktieemissionen beaktas i jämförelsevärdet på aktien för skatteåret 2023 på så sätt att nettoförmögenheten för skatteåret 2022 divideras med A Ab:s nya aktieantal (200 aktier). Detta beror på att aktieägarna redan under skatteåret 2022 betalat teckningspriserna för aktierna till bolaget, varför tillgångarna redan ingår i bolagets nettoförmögenhet för skatteåret 2022.

För att beakta bromsregeln beräknas det ändrade jämförelsevärdet för det föregående skatteåret för A Ab. Detta sker på så sätt att man till nettoförmögenheten för skatteåret 2021 lägger till beloppet på de tillgångar som fåtts vid emissionen (40 000 euro) och den på detta sätt uppkomna nya nettoförmögenheten divideras med antalet aktier efter emissionen (200 aktier).

Under följande skatteår bestäms jämförelsevärdet på samtliga aktier i bolaget utifrån bolagets nettoförmögenhet för det föregående skatteåret och antalet aktier vid utgången av skatteåret i fråga (se avsnitt 4).

5.3 Inlösen eller förvärv av egna aktier

Ett bolag kan lösa in eller förvärva egna aktier efter bokslutstidpunkten för det år som föregår skatteåret, det vill säga under skatteåret. När ett bolag löser in eller förvärvar egna aktier, minskar antalet utestående aktier i bolaget. Dessutom minskar bolagets tillgångar då bolaget gör en betalning för aktierna till de aktieägare av vilka aktierna förvärvas. Till följd av detta har bolaget under skatteåret färre utestående aktier och tillgångar än under det föregående skatteåret, vars antal aktier och nettoförmögenhet vid utgången ligger till grund för aktiernas matematiska värde och jämförelsevärde.

I värderingslagen finns det inte separata föreskrifter om beaktande av inlösen eller förvärv av egna aktier i aktiernas matematiska värde efter bokslutstidpunkten för det år som föregår skatteåret. Eftersom det matematiska värdet på en aktie alltid beräknas enligt det föregående skatteårets nettoförmögenhet och antalet aktier vid bokslutstidpunkten för den föregående räkenskapsperioden, inverkar de förändringar i antalet aktier utanför bolaget vilka skett efter bokslutstidpunkten för det år som föregår skatteåret inte på beräkningen av det matematiska värdet på en aktie.

Följaktligen beaktas ändringar i bolagets förmögenhet eller i antalet utestående aktier i bolaget på grund av inlösen eller förvärvet först då det matematiska värdet för följande skatteår beräknas för bolaget.

Exempel 33:

Bolagets räkenskapsperiod är 1.1 –31.12.2022. Av bolagets aktieägare äger A 50 aktier och B 50 aktier. Beloppet på nettoförmögenheten enligt bokslutet 31.12.2021 är 500 000 euro. Bolaget förvärvar 28.2.2022 egna aktier genom riktat förvärv på så att bolaget förvärvar alla de 50 aktier som B äger för 250 000 euro.

Det matematiska värdet på bolagets aktier för skatteåret 2022 beräknas på basis av nettoförmögenheten enligt bokslutet 31.12.2021 (500 000 euro) och antalet utestående aktier vid bokslutstidpunkten 31.12.2021 (100 st.). Det matematiska värdet för skatteåret 2022 är följaktligen 5 000 euro (500 000 euro/100 aktier).

Det matematiska värdet på aktierna under skatteåret 2023 baserar sig på bolagets nettoförmögenhet för skatteåret 2022, vilken är 260 000 euro. Aktiens matematiska värde för skatteåret 2023 är följaktligen 5 200 euro (260 000 euro/50 aktier).

Vid beräkningen av ett jämförelsevärde för aktien beaktas det separat att bolaget löser in eller förvärvar egna aktier. Enligt 5 § 3 mom. i värderingslagen avdras från bolagets nettoförmögenhet det belopp som till följd av inlösen och förvärv av aktier betalats till bolagets delägare, om aktierna förvärvats före skatteårets utgång. Enligt 5 § 4 mom. i värderingslagen fås jämförelsevärdet på aktier genom att den nya nettoförmögenheten divideras med det nya antalet aktier.

För beaktande av bromsregeln ska aktiens jämförelsevärde för föregående år omvandlas till ett jämförbart värde enligt 5 § 5 mom. i värderingslagen. Detta sker genom att från det sammanräknade jämförelsevärdet för föregående år för aktierna dra av det kapital som betalats till bolagets aktieägare på grund av inlösen och förvärv av aktierna. Det nya värdet på aktiestocken som fås på detta sätt divideras med det nya antalet utestående aktier. Jämförelsevärdet på en aktie får vara högst 50 procent högre än det jämförelsevärde för föregående år vilket omvandlats till ett jämförbart värde. Om det jämförelsevärde som omvandlats till ett jämförbart värde är noll euro, ska jämförelsevärdet vara medelvärdet av jämförelsevärdet och noll.

Under skatteåret efter inlösen bestäms jämförelsevärdet för en aktie på basis av bolagets nettoförmögenhet och aktieantal under det föregående skatteåret med beaktande av bromsregeln (se avsnitt 4).

Exempel 34:

Jämförelsevärdet för bolagets aktier för skatteåret 2022 ska räknas om på grund av ett förvärv av aktier 28.2.2022.

Detta sker på så sätt att en ny nettoförmögenhet beräknas för bolaget genom att från nettoförmögenheten för skatteåret 2021 dra av det belopp som betalats för inlösen av egna aktier. Den nya nettoförmögenheten divideras med det nya antalet aktier. Detta ger ett nytt jämförelsevärde på 5 000 euro ((500 000 euro – 250 000 euro) / 50 aktier) innan bromsregeln beaktas.

För beaktande av bromsregeln omvandlas jämförelsevärdet för föregående skatteår (2021) till ett jämförbart värde. Jämförelsevärdet på aktien för skatteåret 2021 har varit 3 000 euro. Det jämförelsevärde som omvandlats till ett jämförbart jämförelsevärde är följaktligen 1 000 euro ((((100 aktier x 3 000 euro) – det belopp som betalats till en aktieägare 250 000 euro) / 50 aktier).

Det nya jämförelsevärdet på en aktie för skatteåret 2022 får vara högst 50 procent högre än det omvandlade jämförelsevärdet för föregående skatteår. Det nya jämförelsevärdet på en aktie för skatteåret 2022 blir följaktligen 1 500 euro (1,5 x 1 000 euro).

Jämförelsevärdet på en aktie för skatteår 2023 baserar sig på bolagets nettoförmögenhet (260 000 euro) och antalet aktier (50 aktier) under skatteår 2022. Utan beaktande av bromsregeln uppgår jämförelsevärdet för skatteåret 2023 till 5 200 euro (260 000 euro/50 aktier). Med beaktande av bromsregeln landar jämförelsevärdet för skatteåret 2023 på 2 250 euro (1 500 euro x 1,5).

5.4 Minskning av eget kapital

Bolagets eget kapital kan ändras också av andra skäl än till följd av en avgiftsbelagd aktieemission eller inlösen eller förvärv av egna aktier. Bolagets eget kapital kan minska till exempel därför att bolaget beslutar sig för att minska sitt aktiekapital och dela ut medel till sina aktieägare.

Enligt ABL behöver ett icke-offentligt noterat aktiebolag inte alls ha något aktiekapital. Följaktligen kan aktiebolagens aktiekapital sänkas ända till noll euro, såvida bolagsordningen inte innehåller föreskrifter om minimiaktiekapitalet eller aktiens nominella värde. Om aktierna har ett nominellt värde, får aktiekapitalet inte sänkas på så sätt att det understiger aktiernas sammanräknade nominella värde.

Bestämmelser om nedsättning av aktiekapitalet finns i 14 kap. i ABL. Enligt ABL 14 kap. 1 § kan bolagsstämman besluta om delning av aktiekapitalet, om minskning av det för överföring av medel till SVOP-fonden och om dess användning för omedelbar täckande av förlust för vilken det fria egna kapitalet inte räcker. Aktiekapitalet har enligt ABL sänkts, när nedsättningen registrerats i handelsregistret (ABL 14 kap. 5 § 3 mom. och 6 § 1 mom.).

Minskning av aktiekapitalet efter bokslutstidpunkten för föregående år beaktas inte alls vid beräkning av aktiens matematiska värde. I stället beräknas jämförelsevärdet på en aktie på nytt om bolaget minskat sitt aktiekapital efter bokslutstidpunkten föregående år på så sätt att medel har delats ut till aktieägarna. Beaktandet av nedsättningen av aktiekapitalet förutsätter enligt 5 § 3 mom. i värderingslagen att nedsättningen av aktiekapitalet registrerats i handelsregistret före skatteårets utgång.  

Om villkoren för beaktande av minskningen av aktiekapitalet uppfylls, fås det nya jämförelsevärdet på aktien på så sätt att det belopp som betalats till delägarna på grund av minskningen av aktiekapitalet dras av från bolagets nettoförmögenhet och den nya nettoförmögenheten divideras med antalet utestående aktier (5 § 3 och 4 mom. i värderingslagen).

För beaktandet av bromsregeln omvandlas jämförelsevärdet på en aktie för det föregående året till ett jämförbart värde på så sätt att man från det sammanlagda jämförelsevärdet för aktierna under det föregående året drar av det kapital som till följd av nedsättningen av aktiekapitalet betalats till bolagets aktieägare och det nya värdet på aktiestocken divideras med antalet utestående aktier (5 § 5 mom. i värderingslagen). Jämförelsevärdet på en aktie får vara högst 50 procent högre än det jämförelsevärde för föregående år vilket konverterats till ett jämförbart värde. Om det jämförelsevärde för föregående år vilket konverterats till ett jämförbart värde är noll euro, ska jämförelsevärdet vara medelvärdet av jämförelsevärdet och noll.

Exempel 35:

A Ab:s aktiekapital är 2 500 euro. A Ab har under skatteåret 2022 beslutat att sänka sitt aktiekapital till 0 euro genom att dela aktiekapitalet till sina delägare.

A Ab:s aktiestock består av 100 aktier. A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 uppgår till 20 000 euro. Jämförelsevärdet för aktierna för skatteåret 2021 är 180 euro.

Med hänsyn till minskningen av aktiekapitalet uppgår det nya jämförelsevärdet för skatteåret 2022 till 175 euro ((20 000 euro – 2 500 euro) / 100 aktier). Det omvandlade jämförelsevärdet för föregående skatteår uppgår till 155 euro (((100 aktier x 180 euro) – 2 500 euro) / 100 aktier). Eftersom det nya jämförelsevärdet för skatteåret 2022 inte överstiger det omvandlade jämförelsevärdet för föregående skatteår med mer än 50 procent, fastställs det nya jämförelsevärdet för skatteåret 2022 till 175 euro.

Nedsättning av aktiekapitalet beaktas inte i jämförelsevärdet på aktier, om nedsättningen av aktiekapitalet inte registrerats i handelsregistret under skatteåret. Nedsättning av aktiekapitalet beaktas inte heller om nedsättningen av aktiekapitalet gjorts genom överföring av medlen till en fond för inbetalt fritt eget kapital eller om medlen använts för att täcka en förlust. Detta beror på att tillgångarna fortfarande finns kvar i bolaget.

5.5 Företagsomstrukturering

Företagsomstrukturering kan påverka det matematiska värdet och jämförelsevärdet på aktierna under det beskattningsår företagsomstruktureringen genomförs. Eftersom det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie alltid baserar sig på nettoförmögenheten för föregående skatteår, ska de nettoförmögenhet som överförts vid en företagsomstrukturering vid behov separat beaktas i det matematiska värdet och i jämförelsevärdet på aktien under det beskattningsår företagsomstruktureringen verkställs. Det matematiska värdet och jämförelsevärdet på aktierna under de beskattningsår som följer på företagsarrangemanget bestäms på nytt på grundval av bolagets nettoförmögenhet under det föregående beskattningsåret, inklusive de nettotillgångar som överförts inom ramen för en företagsomstrukturering (se avsnitt 3 och 4).

5.5.1 Fusion

Med fusion avses ett arrangemang genom vilket ett eller flera överlåtande bolag upplöses utan likvidationsförfarande och överför alla sina tillgångar och skulder till ett övertagande bolag. Det övertagande bolaget kan vara ett bolag som bildats före fusionen och som redan finns eller så kan det bildas genom en kombinationsfusion där minst två bolag fusioneras till ett nytt bolag.

Aktieägarna i det överlåtande bolaget får som vederlag nya aktier som emitteras eller egna aktier som innehas av det övertagande bolaget, i proportion till de aktier som de ägde. Vid fusion kan även penningvederlag betalas på vissa villkor. Fusion kan under vissa omständigheter ske även utan vederlag. Fusion behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Företagsomstrukturering och beskattning – fusion.

I 13 § i värderingslagen finns det föreskrifter om hur en fusion ska beaktas i det matematiska värdet för det år då fusionen verkställdes. Om fusionen dock sker i ett redan existerande övertagande bolag under dess första skatteår, beaktas fusionen inte vid beskattningen av det övertagande bolaget på det sätt som beskrivs i detta avsnitt. Däremot beräknas det matematiska värdet på vederlagsaktier som ges vid en fusion på det sätt som föreskrivs i 10 § i värderingslagen, det vill säga på samma sätt som det matematiska värdet på aktierna i det nya bolaget beräknas (se CSN 271/1993 och avsnitt 5.1). I andra fall beaktas fusionen i enlighet med 13 § i värderingslagen.

Enligt 13 § 2 mom. i värderingslagen beaktas fusionen separat vid beräkningen av det övertagande bolagets matematiska värde endast om det övertagande bolaget delar ut dividend för den räkenskapsperiod under vilken fusionen genomförts och dividenden kan lyftas inom det kalenderår under vilket den räkenskapsperiod för det övertagande bolaget under vilken fusionen genomförts har gått ut (se även HFD 1999:58). Om det övertagande bolaget bildats vid en kombinationsfusion, förutsätter beaktandet av fusionen i det matematiska värdet att det övertagande bolaget delar ut dividend för den första räkenskapsperioden eller under den första räkenskapsperioden och att dividenden kan lyftas inom det kalenderår under vilket den första räkenskapsperioden har gått ut. För att en fusion ska beaktas krävs i praktiken också att det övertagande bolagets delägare är fysiska personer eller dödsbon vars dividendbeskattning påverkas av det matematiska värdet.

Exempel 36:

Räkenskapsperioderna för X Ab, som ägs av fysiska personer, och för dotterbolaget Y Ab som det äger i sin helhet, är 1.6.2021–31.5.2022 och 1.6.2022–31.5.2023. Y Ab fusioneras med sitt moderbolag 1.7.2022, det vill säga med X Ab, under skatteåret 2023. Bokslutet för X Ab:s räkenskapsperiod som upphört 31.5.2022 fastställs 1.9.2022 och samtidigt fattas beslut om dividendutdelning. Dividenden kan lyftas omgående.

Eftersom X Ab inte delat ut dividend för den räkenskapsperiod under vilken fusionen genomförts, uppfylls inte förutsättningarna i 13 § 2 mom. i värderingslagen. Följaktligen beaktas fusionen inte vid beräkningen av det matematiska värdet på X Ab:s aktie under skatteåret 2022. Fusionen beaktas däremot i X Ab:s matematiska värde för skatteåret 2023, om bolaget delar ut dividend för räkenskapsperioden 1.6.2022–31.5.2023 som kan lyftas under kalenderåret 2023.

Exempel 37:

Räkenskapsperioden för X Ab, som ägs av fysiska personer, och för dotterbolaget Y Ab som det äger i sin helhet, är 1.6.2021–31.5.2022. Y Ab fusioneras med sitt moderbolag 30.4.2022. X Ab delar ut en dividend som kan lyftas 15.10.2022 för den räkenskapsperiod som upphört 31.5.2022. Eftersom förutsättningarna i 13 § 2 mom. i värderingslagen är uppfyllda, beaktas fusionen vid beräkningen av det matematiska värdet på en aktie X Ab för skatteåret 2022.

Exempel 38:

Räkenskapsperioden för X Ab, som ägs av fysiska personer, och för dotterbolaget Y Ab som det äger i sin helhet, är kalenderåret. Y Ab fusioneras med sitt moderbolag 31.12.2022, det vill säga med X Ab, under skatteåret 2022. Bokslutet för X Ab:s räkenskapsperiod som upphört 31.12.2022 fastställs 1.4.2023 och samtidigt fattas beslut om dividendutdelning. Dividenden kan lyftas omgående.

Eftersom dividenden inte kan lyftas inom det kalenderår under vilket fusionsräkenskapsperioden gått ut, uppfylls inte förutsättningarna i 13 § 2 mom. i värderingslagen. Följaktligen beaktas fusionen inte vid beräkningen av det matematiska värdet på X Ab:s aktie under skatteåret 2022.

Om förutsättningarna för beaktande av fusionen är uppfyllda, beräknas för det övertagande bolaget på det sätt som föreskrivs i 13 § 2 mom. i värderingslagen en ny nettoförmögenhet för föregående skatteår och på basis därav ett nytt matematiskt värde för det skatteår då fusionen verkställs. Med stöd av bestämmelsen fås den nya nettoförmögenheten för det existerande övertagande bolaget genom att i det övertagande bolagets egen nettoförmögenhet för föregående skatteår lägga till de övertagande bolagens nettoförmögenheter. Den kalkylmässiga nettoförmögenheten för föregående skatteår för det nya bolag som uppkommer vid en kombinationsfusion fås genom att räkna samman nettoförmögenheten för föregående skatteår för de bolag som fusioneras. Nettoförmögenheterna läggs samman oavsett om de är positiva eller negativa.

Vid beräkningen av den nya nettoförmögenheten inräknas i tillgångarna för det övertagande bolaget inte de aktier som det äger i det överlåtande bolaget, utan det värde av det övertagande bolagets aktier som används i beräkningen av nettoförmögenheten dras av från det övertagande bolagets nettoförmögenhet. Om det övertagande bolaget utöver aktier i det överlåtande bolaget även äger aktier i andra bolag, ska man i samband med minskningen av värdet av aktierna i det överlåtande bolaget genom värdejämförelse beakta den eventuella inverkan av avdraget på värderingen av aktier i andra bolag (se närmare i 3 § 6 mom. i värderingslagen och avsnitt 2.2.8). Det övertagande bolaget kan utöver sina egna aktier ge pengar som fusionsvederlag. Också beloppet på penningvederlaget dras av från det övertagande bolagets tillgångar.

Det övertagande bolagets nya matematiska värde fås genom att dela den nya eller kalkylmässiga nettoförmögenheten för det föregående skatteåret med antalet utestående aktier i det övertagande bolaget.

Exempel 39:

A Ab, som ägs av fysiska personer, äger samtliga aktier i B Ab. B Ab fusioneras med A Ab 1.6.2022. Fusionsvederlag ges inte. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.7.2021–30.6.2022. A Ab delar ut en dividend för räkenskapsperioden i fråga, vilken kan lyftas 1.11.2022. På så sätt ska fusionen beaktas särskilt vid beräkningen av det matematiska värdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022.

B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 73 000 euro. A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 120 000 euro. Anskaffningsutgiften för aktierna i B Ab vid beskattningen av A Ab har varit 27 000 euro och jämförelsevärdet på aktierna för skatteåret 2021 har varit 7 000 euro. A Ab har dessutom ägt aktier i C Ab, vars anskaffningsutgift varit 3 000 euro, medan jämförelsevärdet varit 5 000 euro. Aktierna i B Ab och C Ab har värderats till det sammanlagda beloppet på anskaffningsutgifterna när A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 beräknats, eftersom det varit större än summan av jämförelsevärdena.

Vid beräkningen av A Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022 sammanräknas A Ab:s och B Ab:s nettoförmögenheter för skatteåret 2021, och från denna summa avdras värdet på de aktier i B Ab som använts vid beräkningen av A Ab:s nettoförmögenheter för skatteåret 2021. Eftersom avdraget av värdet på aktierna i B Ab från A Ab:s nettoförmögenhet leder till att C Ab:s aktier i stället för anskaffningsutgiften ska värderas till ett jämförelsevärde som är större än anskaffningsutgiften, ska till nettoförmögenheten läggas till skillnaden mellan jämförelsevärdet för C Ab:s aktier och anskaffningsutgiften på 2 000 euro.

Den nettoförmögenhet som ligger till grund för A Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022 uppgår till 168 000 euro (120 000 euro- 27 000 euro + 2 000+ 73 000 euro).

A Ab har 100 utestående aktier efter det att företagsarrangemanget genomförts. Det matematiska värdet på A Ab för skatteåret 2022 uppgår följaktligen till 1 680 euro (168 000 euro/100 aktier).

Detta matematiska värde för skatteåret 2022 används vid beräkning av förvärvs- och kapitalinkomstandelar av den utdelning som kan lyftas 1.11.2022 vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i A Oy.

Exempel 40:

A Ab och B Ab, som ägs av fysiska personer, fusioneras genom kombinationsfusion 31.1.2022 till nya C Ab. C Ab:s första räkenskapsperiod är 1.2–31.8.2022. C Ab delar ut dividend för sin första räkenskapsperiod. Dividenden kan lyftas 1.11.2022 . På så sätt ska fusionen beaktas särskilt vid beräkningen av det matematiska värdet på en aktie i C Ab för skatteåret 2022.

A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 30 000 euro. B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 40 000 euro. Vid beräkning av det matematiska värdet för skatteåret 2022 på C Ab som bildats vid fusionen sammanräknas A Ab:s och B Ab:s nettoförmögenheter för skatteåret 2021. Den nettoförmögenhet som ligger till grund för C Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022 uppgår till 70 000 euro (30 000 euro + 4 000 euro).

C Ab:s aktiestock blir 200 aktier. Det matematiska värdet på C Ab:s aktier för skatteåret 2022 uppgår följaktligen till 350 euro (70 000 euro/200 aktier).

Detta matematiska värde för skatteåret 2022 används vid beräkning av förvärvs- och kapitalinkomstandelar av den utdelning som kan lyftas 1.11.2022 vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i A Oy.

Exempel 41:

A Ab och B Ab, som ägs av fysiska personer, fusioneras genom kombinationsfusion 30.06.2022 till nya C Ab. C Ab:s första räkenskapsperiod är 1.7–31.10.2022. C Ab delar ut dividend för sin första räkenskapsperiod. Dividenden kan lyftas 17.12.2022. På så sätt ska fusionen beaktas särskilt vid beräkningen av det matematiska värdet på en aktie i C Ab för skatteåret 2022.

A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 55 000 euro. B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 5 000 euro. Vid beräkning av det matematiska värdet på C Ab som bildats vid fusionen för skatteåret 2022 sammanräknas A Ab:s och B Ab:s nettoförmögenheter för skatteåret 2021. Den nettoförmögenhet som ligger till grund för C Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022 uppgår till 60 000 euro (55 000 euro + 4 000 euro).

C Ab:s aktiestock blir 200 aktier. Det matematiska värdet på C Ab:s aktier för skatteåret 2022 uppgår följaktligen till 300 euro (60 000 euro/200 aktier).

Detta matematiska värde för skatteåret 2022 används vid beräkning av förvärvs- och kapitalinkomstandelar av den utdelning som kan lyftas 17.12.2022 vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i A Oy.

Vid en nedströmsfusion äger det överlåtande bolaget helt eller delvis aktierna i det övertagande bolaget. Vid en nedströmsfusion dras därför värdet på de aktier i det övertagande bolaget vilka det överlåtande moderbolaget äger av från det överlåtande moderbolagets nettoförmögenhet innan det överlåtande bolagets och det övertagande bolagets nettoförmögenheter räknas samman. Om det övertagande bolaget utöver sina egna aktier ger kontanter som fusionsvederlag, dras beloppet av från det övertagande bolagets nettoförmögenhet. I övrigt beaktas en nedströmsfusion vid beräkning av det övertagande bolagets matematiska värde på samma sätt som övriga fusioner.

Exempel 42:

A Ab, som ägs av fysiska personer, äger 90 procent av aktierna i B Ab. Moderbolaget A Ab fusioneras med B Ab 1.6.2022. Vid fusionen ger B Ab utöver aktievederlaget 4 000 euro i penningvederlag.

B Ab:s räkenskapsperiod är 1.7.2021–30.6.2022. B Ab delar ut en dividend för räkenskapsperioden i fråga, vilken kan lyftas 1.11.2022. På så sätt ska fusionen beaktas särskilt vid beräkningen av det matematiska värdet på en aktie i B Ab för skatteåret 2022.

A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 35 000 euro. B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 10 000 euro. B Ab:s aktier har i A Ab:s nettoförmögenhet värderats till deras anskaffningsutgift (5 000 euro), eftersom de varit större än jämförelsevärdet för aktierna (3 000 euro). A Ab har inte ägt andra aktier än aktierna i B Ab.

Vid beräkningen av B Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022 sammanräknas A Ab:s och B Ab:s nettoförmögenheter för skatteåret 2021, och från detta avdras värdet av de aktier i B Ab som använts vid beräkningen av A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 (5 000 euro) och beloppet på det penningvederlag som B Ab betalat vid fusionen (4 000 euro). Den nettoförmögenhet som ligger till grund för B Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022 uppgår följaktligen till 36 000 euro (35 000 euro – 5 000 euro + 10 000 – 4 000 euro).

Eftersom B Ab efter genomförandet av företagsarrangemanget har 100 utestående aktier, uppgår B Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022 till 3 600 euro (36 000 euro/100 aktier).

Detta matematiska värde för skatteåret 2022 används vid beräkning av förvärvs- och kapitalinkomstandelar av den utdelning som kan lyftas 1.11.2022 vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i A Oy.

Jämförelsevärdet för aktierna i det övertagande bolaget beräknas alltid på nytt på grund av fusionen, oberoende av det övertagande bolagets delägarbas eller om det övertagande bolaget delar ut dividend eller inte.

Vid beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i det övertagande bolaget iakttas de ovan redogjorda principerna för beräkning av det matematiska värdet, eftersom det i värderingslagen inte finns separata föreskrifter om hur fusion ska beaktas i jämförelsevärdet på en aktie. Vid beräkningen av jämförelsevärdet för en aktie ska från varje bolags nettoförmögenhet vid behov även dras av den dividend som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden (se 5 § 2 mom. i värderingslagen och avsnitt 4).

Vid beräkningen av jämförelsevärdet för en aktie ska även bromsregeln beaktas (se närmare i avsnitt 4). Utifrån bromsregeln får de sammanlagda jämförelsevärdena för fusionsskatteåret för aktier i det övertagande bolag inte vara större än vad bromsregeln möjliggör på grundval av de sammanlagda jämförelsevärdena på aktierna under det föregående skatteåret för de bolag som deltar i fusionen (se även HFD 2003 liggare 1876).

På grund av bromsregeln beräknas ett maximibelopp enligt bromsregeln för det nya jämförelsevärdet på en aktie i det övertagande bolaget. Maximibeloppet jämförs med det nya jämförelsevärde på aktien vilket beräknats för det övertagande bolaget och som baserar sig på det övertagande bolagets nya eller kalkylmässiga nettoförmögenhet för föregående skatteår, vilken beräknats enligt principerna i 13 § 2 mom. i värderingslagen. Jämförelsen görs för att undvika att jämförelsevärdet för aktien blir större än vad som är möjligt enligt bromsregeln. Det lägre värdet utgör det nya jämförelsevärdet för aktien i det övertagande bolaget.

Om det är fråga om en kombinationsfusion med ett nytt bolag som bildas, beräknas maximibeloppet på jämförelsevärdet för det övertagande bolagets aktier under det första skatteåret på basis av de sammanlagda jämförelsevärdena för aktierna i de överlåtande bolagen under det föregående skatteåret. Om fusionen görs i ett existerande övertagande bolag, baserar sig maximibeloppet på jämförelsevärdet för en aktie i det övertagande bolaget på det sammanlagda beloppet på jämförelsevärdena för aktierna i det övertagande bolaget och de överlåtande bolagen under det föregående skatteåret.

Det maximibelopp på jämförelsevärdet vilket bromsregeln möjliggör beräknas för varje bolag som deltar i arrangemanget på det sätt som visas i nedanstående formler. Av formlerna väljs först de formler som lämpar sig för den aktuella situationen utifrån sluttidpunkten för det övertagande bolagets räkenskapsperiod. Därefter väljs den formel som är lämplig för varje bolag som deltar i arrangemanget. Slutresultaten av formlerna räknas samman och divideras med antalet utestående aktier i det övertagande bolaget efter genomförandet av fusionen.

På detta sätt fås maximibeloppet på jämförelsevärdet för det övertagande bolagets aktier under fusionsskatteåret, vilket jämförs med det nya jämförelsevärdet på en aktie i det övertagande bolaget. Det lägre värdet utgör det nya jämförelsevärdet för aktien i det övertagande bolaget.

Formler som behövs för beräkning av maximibeloppet på jämförelsevärdet på en aktie i det övertagande bolaget:

Formler för situation 1: Det övertagande bolagets räkenskapsperiod under vilket fusionen ägt rum har gått ut under samma kalenderår som det överlåtande bolagets sista räkenskapsperiod:

Det överlåtande bolagets andel av maximibeloppet på det övertagande bolagets nya jämförelsevärde:

a) Det överlåtande bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är inte 0 euro: 1,5 x (jämförelsevärdet på aktien för föregående skatteår för det överlåtande bolaget x antalet aktier i det överlåtande bolaget för skatteåret före det föregående skatteåret) 

b) Jämförelsevärdet för föregående skatteår för det överlåtande bolaget är 0 euro: jämförelsevärdet på det överlåtande bolagets aktier för det överlåtande bolagets senaste sista skatteår x antalet aktier i det överlåtande bolagets sistaför det föregående  skatteåret 

Andelen av maximibeloppet för dess nya jämförelsevärde för ett existerande övertagande bolag:

c) Det övertagande bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är inte 0 euro: 1,5 x (jämförelsevärdet på aktien för föregående skatteår för det övertagande bolaget x antalet aktier i det övertagande bolaget för skatteåret före det föregående skatteåret)

d) Jämförelsevärdet för föregående skatteår för det övertagande bolaget är 0 euro: jämförelsevärdet på det övertagande bolagets aktier för det övertagande bolagets senaste skatteår x antalet aktier i det övertagande bolagets för det föregåendesenaste skatteåret 

Formler för situation 2: Det övertagande bolagets räkenskapsperiod under vilket fusionen ägt rum har gått ut under ett annat kalenderår än det överlåtande bolagets sista räkenskapsperiod:

Det överlåtande bolagets andel av maximibeloppet på det övertagande bolagets nya jämförelsevärde:

a) Det överlåtande bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är inte 0 euro: 1,5 x (jämförelsevärdet på aktien under det sista skatteåret för det överlåtandetagande bolaget x antalet aktier i det överlåtandetagande bolaget under det sista skatteåret före det sista skatteåret)

b) Det överlåtande bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är 0 euro: ((0 euro x (det överlåtandetagande bolagets nettoförmögenhet under det sistasenaste skatteåret x antalet aktier i det överlåtandetagande bolaget under det sistasenaste skatteåret)) / 2)

Andelen för ett verksamt övertagande bolag av maximibeloppet på dess nya jämförelsevärde:

c) Det övertagande bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är inte 0 euro: 1,5 x (jämförelsevärdet på aktien för föregående skatteår för det övertagande bolaget x antalet aktier i det övertagande bolaget för skatteåret före det föregående skatteåret)

d) Jämförelsevärdet för föregående skatteår för det övertagande bolaget är 0 euro: jämförelsevärdet på det övertagande bolagets aktier för det övertagande bolagets skatteår x antalet aktier i det övertagande bolaget för det föregående skatteåret.

Exempel 43:

Jämförelsevärdet på en aktie för skatteåret 2022 för det existerande övertagande bolaget A Ab i exempel 39 ska räknas om på grund av en fusion. Jämförelsevärdet på en aktie räknas genom att följa principerna för beräkning av det matematiska värdet, dock med beaktande av att de dividender som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden ska dras av från nettoförmögenheten då jämförelsevärdet på aktien beräknas. .Eftersom A Ab har delat ut dividend för räkenskapsperioden som gick ut 30.6.2022, beaktas inte utdelningen vid beräkningen av aktiens jämförelsevärde för beskattningsåret 2022 (utdelningen beaktas först när jämförelsevärdet på aktien i A Ab beräknas för skatteåret 2023). Således är nettoförmögenheten som utgör grunden för jämförelsevärdet på A Ab:s aktie 168 000 euro. Det nya jämförelsevärdet på en aktie i A Ab blir 1 680 euro (168 000 euro/100 aktier) på basis av den nya nettoförmögenheten.

För bedömning av huruvida bromsregeln är tillämplig ska det nya jämförelsevärdet ännu jämföras med det maximibelopp på jämförelsevärdet vilket beräknas utifrån jämförelsevärdena på aktierna i A Ab och B Ab för skatteåret 2021.

Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2021 har varit 1 000 euro och 3 400 euro för B Ab. A Ab:s aktieantal har varit 100 aktier även under skatteåret 2020 och B Ab:s aktieantal har varit 20 aktier. Eftersom A Ab:s räkenskapsperiod, under vilken fusionen ägt rum, upphört under samma kalenderår som B Ab:s sista räkenskapsperiod som slutade med fusionen, och båda bolagens jämförelsevärden för skatteåret 2021 varit positiva, beräknas maximibeloppet på A Ab:s jämförelsevärde på basis av formel 1 a) och 1 c). Följaktligen blir maximibeloppet på jämförelsevärdet 2 520 euro ((1,5 x (A Ab:s jämförelsevärde på en aktie för skatteåret 2021 på 1 000 euro x 100 aktier) + (1,5 x (B Ab:s jämförelsevärde på en aktie för skatteåret 2021 på 3 400 euro x 20)) / antalet utestående aktier för A efter A Ab:s företagsomstrukturering, vilket uppgår till 100 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärde som beräknats utifrån A Ab:s nya nettoförmögenhet (1 680 euro) underskrider det maximibelopp (2 520 euro) som bromsregeln möjliggör, uppgår A Ab:s nya jämförelsevärde för skatteåret 2022 till 1 680 euro.

Exempel 44:

Jämförelsevärdet på en aktie för skatteåret 2022 för C Ab som bildats i fusionen i exemplet 40 ska räknas om på grund av en fusion. Jämförelsevärdet på en aktie beräknas genom att följa principerna för beräkning av det matematiska värdet, dock med beaktande av att de dividender som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden ska dras av från nettoförmögenheten då jämförelsevärdet på aktien beräknas. Eftersom A Ab har delat ut dividend för räkenskapsperioden som gick ut 31.8.2022, beaktas inte utdelningen vid beräkningen av aktiens jämförelsevärde för beskattningsåret 2022 (utdelningen beaktas först när jämförelsevärdet på aktien i A Ab beräknas för skatteåret 2023). Således är nettoförmögenheten som utgör grunden för jämförelsevärdet på C Ab:s aktie 70 000 euro.  Det nya jämförelsevärdet på en aktie i C Ab blir 350 euro (70 000 euro / 200 aktier) på basis av den nya nettoförmögenheten.

För bedömning av huruvida bromsregeln är tillämplig på jämförelsevärdet på en aktie i C Ab ska ett maximibelopp för jämförelsevärdet mot vilket det nya jämförelsevärdet för aktien jämförs beräknas. Eftersom C Ab har bildats först vid fusionen beräknas maximibeloppet av jämförelsevärdet på basis av jämförelsevärdena för skatteåret 2021 för de aktier i de fusionerande bolagen A Ab och B Ab.

Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2021 har varit 200 euro och 150 euro för B Ab. A Ab:s aktiestock har bildats av 100 aktier och B Ab:s av

20 aktier. Antalet aktier i bolagen har varit detsamma under bolagens hela verksamhetstid. Eftersom C Ab:s räkenskapsperiod, under vilken fusionen ägt rum, gått ut under samma kalenderår som de sista räkenskapsperioderna för A Ab och B Ab vilka slutade med fusionen, beräknas maximibeloppet på C Ab:s jämförelsevärde på basis av de formler som tillämpas på situation 1. Då jämförelsevärdena för A Ab och B Ab för föregående skatteår varit positiva, tillämpas formel 1 a) på båda bolagen vid beräkningen. Följaktligen blir maximibeloppet på jämförelsevärdet för en aktie i C Ab 172,50 euro ((1,5 x (A Ab:s jämförelsevärde för en aktie för skatteåret 2021 på 200 euro x 100 aktier) + (1,5 x (B Ab:s jämförelsevärde för en aktie för skatteåret 2021 på 150 euro x 20 aktier)) / 200 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärde som beräknats utifrån C Ab:s nya nettoförmögenhet (350 euro) överskrider det maximibelopp (172,50 euro) som bromsregeln möjliggör, uppgår C Ab:s nya jämförelsevärde för skatteåret 2022 till 172,50 euro.

Exempel 45:

Jämförelsevärdet på en aktie för skatteåret 2022 för C Ab som bildats i fusionen i exemplet 41 ska räknas om på grund av en fusion. Jämförelsevärdet på en aktie beräknas genom att följa principerna för beräkning av det matematiska värdet, dock med beaktande av att de dividender som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden ska dras av från nettoförmögenheten då jämförelsevärdet på aktien beräknas. Eftersom A Ab har delat ut dividend för räkenskapsperioden som gick ut 31.10.2022, beaktas inte utdelningen vid beräkningen av aktiens jämförelsevärde för beskattningsåret 2022 (utdelningen beaktas först när jämförelsevärdet på aktien i A Ab beräknas för skatteåret 2023). Således är nettoförmögenheten som utgör grunden för jämförelsevärdet på C Ab:s aktie 60 000 euro. Det nya jämförelsevärdet på en aktie i C Ab blir 300 euro (60 000 euro / 200 aktier) på basis av nettoförmögenheten.

För bedömning av huruvida bromsregeln är tillämplig på jämförelsevärdet på en aktie i C Ab ska ett maximibelopp för jämförelsevärdet mot vilket det nya jämförelsevärdet för aktien jämförs beräknas. Eftersom C Ab har bildats först vid fusionen beräknas maximibeloppet av jämförelsevärdet på basis av jämförelsevärdena för de aktier i de fusionerande bolagen A Ab och B Ab.

Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2021 har varit 300 euro och 0 euro för B Ab. A Ab:s aktiestock har bildats av 100 aktier och B Ab:s av

20 aktier. Antalet aktier i bolagen har inte ändrats under bolagens verksamhetstid. Eftersom C Ab:s räkenskapsperiod, under vilken fusionen ägt rum, gått ut under samma kalenderår som de sista räkenskapsperioderna för A Ab och B Ab vilka slutade med fusionen, beräknas maximibeloppet på C Ab:s jämförelsevärde på basis av de formler som tillämpas på situation 1.

Då A Ab:s jämförelsevärde för föregående skatteår (2021) har varit positivt, tillämpas formel 1 a) vid beräkningen. Då B Ab:s jämförelsevärde för föregående skatteår (2021) varit 0 euro, tillämpas formel 1 b) vid beräkningen. Tillämpningen av formel 1 b) förutsätter information om jämförelsevärdet för B Ab:s aktier under det sista skatteåret, det vill säga fusionsskatteåret. Jämförelsevärdet för B Ab för det sista skatteåret (skatteår 2022) har varit 125 euro.

Följaktligen blir maximibeloppet på jämförelsevärdet för en aktie i C Ab 237,50 euro ((1,5 x (jämförelsevärde för en aktie i A Ab för skatteåret 2021 på 300 euro x 100 aktier) + (jämförelsevärde för en aktie i B Ab för skatteåret 2022 på 125 euro x 20 aktier)) / 200 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärde som beräknats utifrån C Ab:s nya nettoförmögenhet (300 euro) överskrider det maximibelopp (237,50 euro) som bromsregeln möjliggör, uppgår C Ab:s nya jämförelsevärde för skatteåret 2022 till 237,50 euro.

Om det fusionerande bolaget är ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, beräknar Skatteförvaltningen vanligtvis inget jämförelsevärde på bolagets aktie. För att tillämpa bromsregeln på dessa bolag kan man dock i samband med fusionen beräkna ett jämförelsevärde på aktien på basis av bolagens nettoförmögenhet och antalet aktier, utifrån vilket det maximala jämförelsevärdet som bromsregeln tillåter beräknas för det mottagande bolaget. Beräkningen av aktiers jämförelsevärde behandlas i avsnitt 4.

När aktiens jämförelsevärde för ett skatteår har beräknats för ett fusionerat bostadsaktiebolag eller ömsesidigt fastighetsaktiebolag, görs beräkningen av det högsta beloppet av jämförelsevärdet som bromsregeln tillåter på samma sätt som beskrivits ovan.

Exempel 46:

A Ab:s räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2023. Bostadsaktiebolagt Bost. Ab B fusioneras med A Ab 1.5.2023. På grund av detta ska jämförelsevärdet på A Ab:s aktie för skatteåret 2023 räknas om. I detta exempel behandlas endast tillämpningen av bromsregeln.

Baserat på de sammanlagda nettotillgångarna för A Ab och fusionerade Bost. Ab B för skatteåret 2022 är A Ab:s nya nettoförmögenhet 120 000 euro. Eftersom A Ab efter fusionen har 120 utestående aktier, uppgår A Ab:s nya jämförelsevärde för skatteåret 2023 till 1 000 euro (120 000 euro/120 aktier) på basis av den nya nettoförmögenheten.

För bedömning av huruvida bromsregeln är tillämplig på jämförelsevärdet på en aktie i A Ab ska ett maximibelopp för jämförelsevärdet mot vilket det nya jämförelsevärdet för aktien jämförs beräknas.

Jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 är 800 euro och antalet aktier för skatteår 2021 är 80. Eftersom Bost. Ab B är ett bostadsaktiebolag har dess aktie inget jämförelsevärde. Således beräknas jämförelsevärdet för skatteåret 2022 för Bost. Ab B:s aktie utifrån nettoförmögenheten för skatteåret 2021.

Bost. Ab B:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 är 40 000 euro och antalet aktier är 200. Bost. Ab B delade inte ut någon dividend under beskattningsåret 2021. Jämförelsevärdet för en aktie i Bost. Ab B för skatteåret 2022 är följaktligen 200 euro. Detta värde används som jämförelsevärde på en aktie i Bost. Ab B när det maximala beloppet av jämförelsevärdet för A Ab:s aktie beräknas.

Eftersom A Ab:s räkenskapsperiod, under vilken fusionen ägt rum, upphört under samma kalenderår som Bost. Ab B:s sista räkenskapsperiod som slutade med fusionen, och båda bolagens jämförelsevärden för skatteåret 2022 varit positiva, beräknas maximibeloppet på A Ab:s jämförelsevärde på basis av formel 1 a) och 1 c). Följaktligen blir maximibeloppet på jämförelsevärdet 1 300 euro ((1,5 x (A Ab:s jämförelsevärde på en aktie för skatteåret 2022 på 800 euro x 80 aktier) + (1,5 x (Bost. Ab B:s jämförelsevärde på en aktie för skatteåret 2022 på 200 euro x 200)) / antalet utestående aktier för A efter A Ab:s företagsomstrukturering, vilket uppgår till 120 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärde som beräknats utifrån A Ab:s nya nettoförmögenhet (1 000 euro) underskrider det maximibelopp (1 300 euro) som bromsregeln möjliggör, uppgår A Ab:s nya jämförelsevärde för skatteåret 2023 till 1 000 euro.

5.5.2 Delning

Med total delning avses ett arrangemang genom vilket det ursprungliga bolaget upplöses utan likvidationsförfarande och överför alla sina tillgångar och skulder till två eller flera övertagande bolag. Med partiell delning avses ett arrangemang genom vilket ett bolag utan likvidationsförfarande överför en eller flera av sina verksamhetsgrenar i oförändrad form till ett eller flera övertagande bolag och behåller minst en verksamhetsgren. De övertagande bolagen kan vara bolag som bildats före delningen och redan verksamma bolag eller så kan de bildas i samband med delningen.

Aktieägarna i det ursprungliga bolaget får som fusionsvederlag nya aktier som emitteras eller egna aktier som innehas av det övertagande bolaget, i förhållande till de aktier som de ägde. Vid fusion kan även penningvederlag betalas under vissa förutsättningar. Delning behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Företagsomstruktureringar och beskattningen – fission.

Delningen beaktas i det matematiska värdet och jämförelsevärdet på aktierna i de övertagande bolagen enligt samma principer som för en fusion (se 5 § 1 mom. och 13 § 3 mom. i värderingslagen och avsnitt 5.5.1). Vid partiell delning beräknas också det ursprungliga bolagets matematiska värde och jämförelsevärde på nytt.

Om delningen dock sker till ett redan existerande övertagande bolag som bildats före delningen under dess första skatteår, beaktas delningen inte vid beskattningen av det övertagande bolaget på det sätt som beskrivs i detta avsnitt. Däremot beräknas det matematiska värdet på vederlagsaktierna på det sätt som föreskrivs i 10 § i värderingslagen, det vill säga på samma sätt som det matematiska värdet på aktierna i det nya bolaget (se CSN 271/1993 och avsnitt 5.1).

För att en delning ska beaktas i aktiens matematiska värde krävs det att det övertagande bolaget eller ett bolag som delas partiellt har fysiska personer eller dödsbon som delägare och att bolaget delar ut dividend för den räkenskapsperiod under vilken delningen genomförts. Dessutom ska dividend kunna lyftas inom det kalenderår under vilket den räkenskapsperiod för det övertagande bolaget under vilken delningen genomförts har gått ut. Om det övertagande bolaget bildats vid delningen, förutsätter beaktandet av delningen i det matematiska värdet att det övertagande bolaget delar ut dividend för den första räkenskapsperioden eller under den första räkenskapsperioden och att dividenden kan lyftas inom det kalenderår under vilket den första räkenskapsperioden har gått ut.

Exempel 47:

X Ab som ägs av fysiska personer delas 31-05-2022 in i A Ab och B Ab. A Ab:s första räkenskapsperiod är 1.6–31.12.2022. A Ab delar ut en dividend för räkenskapsperioden i fråga, vilken kan lyftas 1.5.2023. Delningen beaktas inte separat vid beräkningen av A Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022, eftersom dividenden kan lyftas under ett annat kalenderår än det under vilket delningsräkenskapsperioden gått ut.

Exempel 48:

X Ab som ägs av fysiska personer delas 31.1.2022 in i A Ab och B Ab. A Ab:s första räkenskapsperiod är 1.2.2022–31.10.2022. A Ab delar ut en dividend som kan lyftas 15.12.2022 för den räkenskapsperiod som upphört 31.10.2022. Delningen beaktas vid beräkningen av det matematiska värdet på aktien i A Ab för skatteåret 2022.

Exempel 49:

X Ab som ägs av fysiska personer delas 31.12.2022 in i A Ab och B Ab. A Ab:s första räkenskapsperiod är 1.1–31.12.2023. A Ab delar ut en dividend som kan lyftas 1.5.2024 för sin första räkenskapsperiod. Delningen beaktas inte separat vid beräkningen av A Ab:s matematiska värde för skatteåret 2023, eftersom dividenden kan lyftas under ett annat kalenderår än det under vilket delningsräkenskapsperioden upphört.

Om villkoren är uppfyllda, ska för det övertagande och/eller det bolag som är mottagande bolag i en partiell delning beräknas ett nytt nettoförmögenhetsvärde för föregående skatteår och på grundval av detta ett nytt matematiskt värde för det år då delningen genomförs. Om det övertagande bolaget är ett nytt bolag, beräknas för det på basis av det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet en kalkylmässig nettoförmögenhet för det föregående skatteåret.

När ett matematiskt värde för delningsskatteåret beräknas för det övertagande bolaget, ska det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet för det föregående skatteåret hänföras till det övertagande bolaget till en del som motsvarar det nettoförmögenhet som överförts till bolaget i fråga. Vid beräkning av det övertagande bolagets matematiska värde för skatteåret 2022 används till exempel det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet för skatteåret 2021 som den nettoförmögenhet som ska delas. Om 60 procent av det ursprungliga bolagets tillgångar överförts till det övertagande bolaget, hänförs 60 procent av det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet för skatteåret 2021 till grunden för beräkningen av det matematiska värdet på en aktie i det övertagande bolaget för skatteåret 2022. Från nettoförmögenheten för ett bolag som är föremål för en partiell delning görs å sin sida ett avdrag av den del som övergått till det övertagande bolaget.

Den nettoförmögenhet som ligger till grund för ett verksamt övertagande bolags nya matematiska värde fås genom att den del av bolagets nettoförmögenhet som hänför sig till det övertagande bolagets egen nettoförmögenhet under det föregående skatteåret läggs till i det överlåtande bolagets nettoförmögenhet under det föregående skatteåret. Vid delning grundar sig det nya bolagets matematiska värde på den del av det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet under det föregående skatteåret vilken hänför sig till bolaget.

Vid beräkning av det nya matematiska värdet inräknas inte i det övertagande bolagets nettoförmögenhet aktier eller penningvederlag som det äger i det ursprungliga bolaget. Det matematiska värdet på en aktie i det övertagande bolaget fås genom att den nettoförmögenhet som beräknats på ovan nämnda sätt divideras med antalet utestående aktier i det övertagande bolaget.

Exempel 50: 

X Ab är ett bolag som ägs av fysiska personer. Nettoförmögenhet för skatteåret 2021 för X Ab som delas har varit 120 000 euro. X Ab delas 30.6.2022 i verksamma A Ab och B Ab på så sätt att 60 % överförs till A Ab och 40 % till B Ab av X Ab:s nettoförmögenhet. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.7.2021–30.6.2022. A Ab har 130 aktier efter delningen. A Ab delar ut en dividend för räkenskapsperioden i fråga, vilken kan lyftas 01-11-2022. För A Ab beräknas på grund av delningen ett nytt matematiskt värde för skatteår 2022.

A Ab har ägt en del av aktierna i det bolag som delar sig i bolaget. Anskaffningsutgiften för aktierna i det ursprungliga bolaget har vid A Ab:s förmögenhetskalkyl för skatteåret 2021 varit 27 000 euro, medan jämförelsevärdet varit 7 000 euro. Det övertagande bolaget A Ab har dessutom ägt aktier i ett annat bolag, vars anskaffningsutgift varit 3 000 euro, medan jämförelsevärdet varit 5 000 euro. Aktierna har värderats till det sammanlagda beloppet på anskaffningsutgifterna, eftersom de överstigit det sammanlagda värdet på jämförelsevärdena. Nettoförmögenheten för det övertagande bolaget A Ab för skatteåret 2021 har varit 83 000 euro.

Eftersom elimineringen av aktier i det ursprungliga bolaget X Ab från det övertagande bolaget A Ab:s nettoförmögenhet leder till att jämförelsevärdet för de återstående aktierna är större än anskaffningsutgiften för aktierna, beaktas detta vid rättelsen så att skillnaden på 2 000 euro mellan jämförelsevärdet på de återstående aktierna och anskaffningsutgiften läggs till i det övertagande bolaget A Ab:s nettoförmögenhet.

Den nettoförmögenhet som ligger till grund för det övertagande bolaget A Ab:s matematiska värde för skatteåret 2022 blir följaktligen 130 000 euro ((0,6 x 120 000 euro) - 27 000 euro + 2 000+ 83 000 euro). Detta värde divideras med antalet utestående aktier efter delningen. Det nya matematiska värdet för A Ab för skatteåret 2022 uppgår följaktligen till 1 000 euro (130 000 euro/130 aktier).

Detta matematiska värde för skatteåret 2022 används vid beräkning av förvärvs- och kapitalinkomstandelar av den utdelning som kan lyftas 1.11.2022 vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i A Oy.

Exempel 51:  

X Ab är ett bolag som ägs av fysiska personer. Nettoförmögenhet för skatteåret 2021 för X Ab har varit 240 000 euro. X Ab delas 1.1.2022 till A Ab och B Ab, vilka bildas i samband med delningen. Vid delningen ges inte penningvederlag. Vid delningen övergår 20 % till A Ab och 80 % till B Ab av X Ab:s nettoförmögenhet.

A Ab:s första räkenskapsperiod är 2.1–31.7.2022. A Ab:s aktiestock består av 40 aktier. A Ab delar ut en dividend för räkenskapsperioden i fråga, vilken kan lyftas 30.11.2022. För A Ab beräknas på grund av delningen ett nytt matematiskt värde på aktien för skatteåret 2022.

Eftersom A Ab har bildats i samband med delningen baserar sig A Ab:s matematiska värde för det första skatteåret 2022 i praktiken på den del av nettoförmögenheten för ursprungliga X Ab för skatteåret 2021 vilken vid delningen övergått till A Ab. Det matematiska värdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 uppgår följaktligen till 1 200 euro ((0,2 x 240 000 euro) / 40 aktier).

Detta matematiska värde för skatteåret 2022 används vid beräkning av förvärvs- och kapitalinkomstandelar av den utdelning som kan lyftas 30.11.2022 vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i A Oy.

Också det matematiska värdet under delningsskatteåret för ett bolag som deltar i en partiell delning beräknas på nytt i enlighet med de principer som beskrivs ovan. Vid beräkning av det matematiska värdet avdras från nettoförmögenheten för bolag som deltar i en partiell delning under det år som föregår delningsskatteåret den del som vid den partiella delningen övergått till det övertagande bolaget.

Exempel 52: 

C Ab är ett bolag som ägs av fysiska personer. C Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 300 000 euro. C Ab delas 1.3.2022 partiellt i A Ab, som bildas i samband med delningen. Vid delningen övergår 20 % av C Ab:s nettoförmögenhet till A Ab.

C Ab:s räkenskapsperiod är 31.5.2021–30.6.2022. I C Ab finns 100 aktier. C Ab delar ut en dividend som kan lyftas 30.11.2022. På så sätt ska ett nytt matematiskt värde beräknas för C Ab för skatteåret 2022.

C Ab:s nya matematiska värde för skatteåret 2022 baserar sig på de nettotillgångar som återstår för C Ab vid den partiella delningen. Den nettoförmögenhet som ligger till grund för det matematiska värdet uppgår följaktligen till 240 000 euro (0,8 x 300 000 euro). Det matematiska värdet på en aktie i C Ab för skatteåret 2022 uppgår följaktligen till 2 400 euro ((0,8 x 300 000 euro) / 100 aktier).

Detta matematiska värde för skatteåret 2022 används vid beräkning av förvärvs- och kapitalinkomstandelar av den utdelning som kan lyftas 30.11.2022 vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i C Ab.

Jämförelsevärdet för aktierna i det övertagande bolaget beräknas alltid på nytt på grund av delningen, oberoende av det övertagande bolagets delägarbas eller om det övertagande bolaget delar ut dividend eller inte. Vid partiell delning beräknas alltid ett nytt jämförelsevärde även för ett bolag som delas partiellt. 

Vid beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i det övertagande bolaget iakttas de ovan beskrivna principerna enligt 13 § i värderingslagen, eftersom det i värderingslagen inte finns separata föreskrifter om hur delningen ska beaktas i jämförelsevärdet på en aktie. Också beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i ett bolag som deltar i en partiell delning sker i enlighet med de principer som beskrivs ovan.

Vid beräkningen av jämförelsevärdet för en aktie ska dessutom även bromsregeln beaktas (se närmare i avsnitt 4). Utifrån bromsregeln får det sammanlagda värdet på jämförelsevärdena för delningsskatteåret för aktier i de bolag som deltar i delningen inte vara större än vad som föreskrivs i bromsregeln på grundval av det sammanlagda jämförelsevärdet för aktierna under det föregående skatteåret (se även HFD 2003 liggare 1876).

På grund av bromsregeln beräknas ett maximibelopp enligt bromsregeln för det nya jämförelsevärdet på en aktie i varje övertagande bolag, mot vilket det nya jämförelsevärde som beräknats för det övertagande bolaget i fråga jämförs. Vid partiell delning beräknas ett maximibelopp på jämförelsevärdet på motsvarande sätt också för jämförelsevärdet på en aktie i ett bolag som är föremål för partiell delning. Jämförelsen görs för att undvika att jämförelsevärdet för aktien blir större än vad som är möjligt enligt bromsregeln. Det lägre värdet utgör det nya jämförelsevärdet för aktien i det övertagande bolaget.

Om det övertagande bolaget har bildats vid delningen, har det inte något jämförelsevärde för föregående skatteår. I så fall fastställs maximibeloppet på jämförelsevärdet enligt bromsregeln enbart utifrån det sammanlagda beloppet på jämförelsevärdena för föregående skatteår för det ursprungliga bolaget. Av detta sammanlagda belopp riktas till det övertagande bolaget som grund för bromsregeln det belopp som motsvarar den andel av det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet vilken överförts till det övertagande bolaget i fråga. Om det övertagande bolaget är ett verksamt bolag, baserar sig maximibeloppet på den del av det övertagande bolagets sammanlagda jämförelsevärden vilken hänför sig till det övertagande bolaget och det övertagande bolagets sammanlagda jämförelsevärden för det föregående skatteåret. Maximibeloppet för ett bolag som delas vid en partiell delning baserar sig å sin tur på den del av föregående skatteårs jämförelsevärde för det bolag som är föremål för partiell delning, vilken motsvarar den nettoförmögenhet som blivit kvar hos det ursprungliga bolaget.

Det maximibelopp på jämförelsevärdet vilket bromsregeln möjliggör beräknas för varje bolag som deltar i arrangemanget på det sätt som visas i nedanstående formler. Av formlerna väljs först de formler som lämpar sig för den aktuella situationen utifrån sluttidpunkten för det övertagande bolagets räkenskapsperiod. Därefter väljs den formel som är lämplig för varje bolag som deltar i arrangemanget. Slutresultaten av formlerna räknas samman och divideras med antalet utestående aktier i det övertagande bolaget efter genomförandet av delningen.

På detta sätt fås maximibeloppet på jämförelsevärdet för det övertagande bolagets aktier under delningsskatteåret, vilket jämförs med det nya jämförelsevärdet på en aktie i det övertagande bolaget. Det lägre värdet utgör det nya jämförelsevärdet för aktien i det övertagande bolaget.

Vid partiell delning beräknas alltid också ett maximibelopp på jämförelsevärdet för delningsskatteåret. För att beräkna detta finns en egen formel nedan. På beräkning av maximibeloppet på jämförelsevärdet för ett bolag tillämpas också i fråga om partiell delning det övertagande bolagets formler. 

Formler som behövs för beräkning av maximibeloppet på jämförelsevärdet på en aktie i det övertagande bolaget:

Formler för situation 1: Det övertagande bolagets räkenskapsperiod under vilken delningen ägt rum har gått ut under samma kalenderår som det ursprungliga bolagets sista räkenskapsperiod:

Det ursprungliga bolagets andel av maximibeloppet på det övertagande bolagets nya jämförelsevärde:

a) Det ursprungliga bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är inte 0 euro: 1,5 x (den andel av jämförelsevärdet på en aktie för det föregående skatteåret för det ursprungliga bolaget vilken motsvarar den nettoförmögenhet som överförts till det övertagande bolaget x antalet aktier i det ursprungliga bolaget för skatteåret före det föregående skatteåret)

b) Det ursprungliga bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är 0 euro: den andel av jämförelsevärdet på en aktie för det ursprungliga bolaget för det sista skatteåret vilken motsvarar den nettoförmögenhet som överförts till det övertagande bolaget x antalet aktier i det ursprungliga bolaget för skatteåret före det sista skatteåret

Andelen för ett verksamt övertagande bolag av maximibeloppet på dess nya jämförelsevärde:

c) Det övertagande bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är inte 0 euro: 1,5 x (jämförelsevärdet på aktien för föregående skatteår för det övertagande bolaget x antalet aktier i det övertagande bolaget för skatteåret före det föregående skatteåret)

d) Jämförelsevärdet för föregående skatteår för det övertagande bolaget är 0 euro: jämförelsevärdet på aktien i det övertagande bolaget för det övertagande bolagets skatteår x antalet aktier i det övertagande bolaget för detföregående skatteåret

Formler för situation 2: Det övertagande bolagets räkenskapsperiod under vilket delningen ägt rum har gått ut under ett annat kalenderår än det ursprungliga bolagets sista räkenskapsperiod:

Det ursprungliga bolagets andel av maximibeloppet på det övertagande bolagets nya jämförelsevärde:

a) Det ursprungliga bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är inte 0 euro: 1,5 x (den andel av jämförelsevärdet på en aktie för det sista skatteåret för det ursprungliga bolaget vilken motsvarar den nettoförmögenhet som överförts till det övertagande bolaget x antalet aktier i det ursprungliga bolaget för skatteåret före det sista skatteåret)

b) Det ursprungliga bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är 0 euro: ((0 euro + (den andel som överförts från bolagets nettoförmögenhet för det sista skatteåret till det övertagande bolaget/antalet aktier i det ursprungliga bolaget för det sista skatteåret)) / 2)

Andelen för ett verksamt övertagande bolag av maximibeloppet på dess nya jämförelsevärde:

c) Det övertagande bolagets jämförelsevärde för föregående skatteår är inte 0 euro: 1,5 x (jämförelsevärdet på aktien för föregående skatteår för det övertagande bolaget x antalet aktier i det övertagande bolaget för skatteåret före det föregående skatteåret)

d) Jämförelsevärdet för föregående skatteår för det övertagande bolaget är 0 euro: jämförelsevärdet på det övertagande bolagets aktie för det övertagande bolagets skatteår x antalet aktier i det övertagande bolaget för det föregående skatteåret

Exempel 53:  

Jämförelsevärdena på aktierna i A Ab och B Ab för skatteåret 2022 i exempel 50 ska räknas om på grund av en delning. I detta exempel behandlas endast beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i A Ab. Beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i B Ab sker dock enligt samma principer.

Jämförelsevärdet på en aktie beräknas genom att följa principerna för beräkning av det matematiska värdet, dock med beaktande av att de dividender som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden ska dras av från nettoförmögenheten då jämförelsevärdet på aktien beräknas. Eftersom A Ab har delat ut dividend för räkenskapsperioden som gick ut 30.6.2022, beaktas inte utdelningen vid beräkningen av aktiens jämförelsevärde för beskattningsåret 2022 (utdelningen beaktas först när jämförelsevärdet på aktien i A Ab beräknas för skatteåret 2023). Således är nettoförmögenheten som utgör grunden för jämförelsevärdet på A Ab:s aktie 130 000 euro. Det nya jämförelsevärdet på en aktie i A Ab blir 1 000 euro (130 000 euro / 130 aktier) på basis av den nya nettoförmögenheten.

För bedömning av huruvida bromsregeln är tillämplig på jämförelsevärdet på en aktie i A Ab ska ett maximibelopp mot vilket det nya jämförelsevärdet för aktien jämförs räknas.

Jämförelsevärdet för aktien i A Ab för skatteåret 2021 har varit 700 euro och 120 euro för X Ab. A Ab:s aktiestock har under skatteåret 2020 bildats av 90 aktier och X Ab:s 100 aktier.

Eftersom A Ab:s räkenskapsperiod, under vilken delningen ägt rum, gått ut under samma kalenderår som den sista räkenskapsperioden för X Ab, som varit föremål för delning, beräknas maximibeloppet på A Ab:s jämförelsevärde på basis av de formler som tillämpas på situation 1. Eftersom A Ab är ett verksamt bolag, baserar sig maximibeloppet på dess jämförelsevärde på det sammanlagda beloppet på jämförelsevärdena för A Ab:s och det ursprungliga bolaget X Ab:s aktier för skatteåret 2021. Då jämförelsevärdena för A Ab och X Ab för föregående skatteår varit positiva, tillämpas formlerna 1 a) och 1 c) vid beräkningen.

Av X Ab:s nettoförmögenhet har 60 procent överförts till A Ab, vilket innebär att en andel av X Ab:s jämförelsevärde för skatteåret 2021 vilken motsvarar det uppgår till 72 euro (0,6 x 120 euro). Maximibeloppet för jämförelsevärdet på en aktie i A Ab blir följaktligen på basis av ovan nämnda formler 810 euro ((1,5 x (72 euro x 100 aktier)) + (1,5 x (700 euro x 90 aktier)) / antalet utestående aktier efter delningen av A Ab, vilket är 130 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärde som beräknats utifrån A Ab:s nya nettoförmögenhet (1 000 euro) överskrider det maximibelopp (810 euro) som bromsregeln möjliggör, uppgår A Ab:s nya jämförelsevärde för skatteåret 2022 till 810  euro.

Exempel 54:

Jämförelsevärdena på aktierna i A Ab och B Ab för skatteåret 2022 i exempel 51 ska räknas om på grund av en delning. I detta exempel behandlas endast beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i A Ab. Beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i B Ab sker dock enligt samma principer.

Jämförelsevärdet på en aktie beräknas genom att följa principerna för beräkning av det matematiska värdet, dock med beaktande av att de dividender som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden ska dras av från nettoförmögenheten då jämförelsevärdet på aktien beräknas. Eftersom A Ab har delat ut dividend för räkenskapsperioden som gick ut 31.7.2022, beaktas inte utdelningen vid beräkningen av aktiens jämförelsevärde för beskattningsåret 2022 (utdelningen beaktas först när jämförelsevärdet på aktien i A Ab beräknas för skatteåret 2023). Således är nettoförmögenheten som utgör grunden för jämförelsevärdet på A Ab:s aktie 48 000 euro. Det nya jämförelsevärdet på en aktie i A Ab blir 1 200 euro (48 000 euro / 40 aktier) på basis av den nya nettoförmögenheten.

För bedömning av huruvida bromsregeln är tillämplig på jämförelsevärdet på en aktie i A Ab ska ett maximibelopp för jämförelsevärdet mot vilket det nya jämförelsevärdet för aktien jämförs beräknas. Eftersom A Ab bildats så sent som vid delningen, baserar sig maximibeloppet på dess jämförelsevärde på den sammanlagda summan av jämförelsevärdena för aktierna i det delade X Ab och på den del därav som riktar sig till A Ab. Jämförelsevärdet på en aktie i X Ab för skatteåret 2021 har varit 0 euro.

Eftersom A Ab:s räkenskapsperiod, under vilken delningen ägt rum, gått ut under samma kalenderår som den sista räkenskapsperioden för X Ab, som varit föremål för delning, beräknas maximibeloppet på A Ab:s jämförelsevärde på basis av de formler som tillämpas på situation 1. Eftersom X Ab:s jämförelsevärde för föregående skatteår (2021) varit 0 euro, tillämpas formel 1 b) på beräkningen av maximibeloppet på jämförelsevärdet för A Ab.

Tillämpning av formel 1 b) förutsätter uppgifter om jämförelsevärdet för det ursprungliga bolaget X Ab:s delningsskatteår, det vill säga för skatteåret 2022 och antalet aktier för skatteåret före delningsskatteåret, det vill säga för skatteåret 2021. Jämförelsevärdet på en aktie i X Ab för skatteåret 2022 är 1 200 euro och antalet aktier för skatteåret 2021 är 100 aktier.

Av X Ab:s nettoförmögenhet har 20 procent överförts till A Ab, vilket innebär att en andel av X Ab:s jämförelsevärde för skatteåret 2022 vilken motsvarar det uppgår till 240 euro (0,2 x 1 200 euro). Maximibeloppet för jämförelsevärdet på en aktie i A Ab blir följaktligen på basis av den aktuella formeln 600 euro ((240 euro x 100 aktier) / antalet utestående aktier efter delningen av A Ab, vilket är 40 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärde som beräknats utifrån A Ab:s nya nettoförmögenhet (1 200euro) överskrider det maximibelopp (600 euro) som bromsregeln möjliggör, uppgår A Ab:s jämförelsevärde för skatteåret 2022 till 600 euro.

Formler som behövs för beräkning av maximibeloppet på jämförelsevärdet på en aktie i ett ursprungligt bolag som deltar i partiell delning:

    1. Jämförelsevärdet för ett ursprungligt bolag som deltar i en partiell delning för föregående skatteår är inte 0 euro: (1,5 x (den andel av jämförelsevärdet på bolagets aktie för det föregående skatteåret som motsvarar den nettoförmögenhet som blivit kvar hos bolaget x antalet aktier i bolaget för skatteåret före det föregående skatteåret)) / antalet aktier i bolaget som deltar i partiell delning efter den partiella delningen
    2. Jämförelsevärdet för föregående skatteår för ett ursprungligt bolag som deltar i partiell delning är 0 euro: (den andel av jämförelsevärdet på bolagets aktie för delningsskatteåret som motsvarar den nettoförmögenhet som blivit kvar hos bolaget x antalet aktier i bolaget för det föregående skatteåret) / antalet aktier i det ursprungliga bolaget som deltar i partiell delning efter den partiella delningen

Exempel 55:

Jämförelsevärdet på en aktie i det ursprungliga bolaget C Ab som deltar i partiell delning i exempel 52 för skatteåret 2022 ska beräknas om på grund av den partiella delningen. Också för det övertagande A Ab ska ett nytt jämförelsevärde för aktien beräknas. I detta exempel behandlas dock endast beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i C Ab, som är föremål för partiell delning.

Jämförelsevärdet på en aktie beräknas genom att följa principerna för beräkning av det matematiska värdet, dock med beaktande av att de dividender som bolaget beslutat att dela ut för räkenskapsperioden ska dras av från nettoförmögenheten då jämförelsevärdet på aktien beräknas. Eftersom C Ab har delat ut dividend för räkenskapsperioden som gick ut 30.6.2022, beaktas inte utdelningen vid beräkningen av aktiens jämförelsevärde för beskattningsåret 2022 (utdelningen beaktas först när jämförelsevärdet på aktien i A Ab beräknas för skatteåret 2023). Således är nettoförmögenheten som utgör grunden för jämförelsevärdet på C Ab:s aktie 240 000 euro. Det nya jämförelsevärdet på en aktie i C Ab blir 2 400 euro (240 000 euro / 100 aktier) på basis av den nya nettoförmögenheten.

För bedömning av huruvida bromsregeln är tillämplig på jämförelsevärdet för en aktie i C Ab ska ett maximibelopp mot vilket det nya jämförelsevärdet för aktien jämförs beräknas. Jämförelsevärdet för aktierna för skatteåret 2021 är 200 euro, varför formel a) tillämpas på beräkningen av maximibeloppet. I C Ab har det också under skatteåret 2020 funnits 100 aktier.

Eftersom 20 procent av C Ab:s nettotillgångar överfördes till det övertagande bolaget, är den andel av jämförelsevärdet på en aktie i C Ab under föregående skatteår vilken motsvarar jämförelsevärdet på en aktie under föregående skatteår för C Ab 160 euro (0,8 x 200 euro). Följaktligen blir maximibeloppet på jämförelsevärdet för C Ab för skatteåret 2022 240 euro ((1,5 x (160 x 100 aktier) / 100 aktier).

Eftersom det nya jämförelsevärde som beräknats utifrån C Ab:s nya nettoförmögenhet (2 400 euro) överskrider det maximibelopp (240 euro) som bromsregeln möjliggör, uppgår C Ab:s nya jämförelsevärde för skatteåret 2022 till 240 euro.

Den andel av det ursprungliga bolagets nettotillgångar som överförs till det övertagande bolaget kan vara negativ, om tillgångarna överstiger skuldernas belopp värderade till gängse värde (se CSN 28/2011). Detta påverkar beräkningen av maximibeloppet på jämförelsevärdet för det övertagande bolaget. Om den andel av det ursprungliga bolagets nettoförmögenhet vilken överförts till det övertagande bolaget är negativ, anses jämförelsevärdet för det ursprungliga bolaget inte ens partiellt hänföra sig till det aktuella övertagande bolaget, utan noll euro ses som jämförelsevärdet på en aktie i det ursprungliga bolaget.

Exempel 56:

X Ab delas 30.6.2022 i det nya bolaget (A Ab) som bildas vid delningen och i det verksamma bolaget (B Ab). De mottagande bolagens räkenskapsperioder under vilka delningen ägt rum upphör 31.12.2022. Vid delningen betalas inte penningvederlag och B Ab äger inte aktier i X Ab.

X Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 är 10 000 euro, varav 15 000 euro riktar sig till A Ab och -5 000 euro till B Ab. Den andel av X Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2022 vilken övergått till B Ab vid delningen är följaktligen negativ. Jämförelsevärdet för en aktie i X Ab för skatteåret 2021 är följaktligen 100 euro. B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 har varit 20 000 euro och jämförelsevärdet 50 euro. Antalet aktier i B Ab har varit 80 aktier före delningen och 100 aktier efter delningen.

Det nya jämförelsevärdet för skatteåret 2022 för B Ab blir 150 euro ((20 000 euro – 5 000 euro) / 100 aktier).

Eftersom de nettotillgångar som överförts till B Ab är negativa, anses X Ab:s jämförelsevärde för föregående skatteår inte ens partiellt hänföra sig till B Ab. Vid beräkningen av maximibeloppet på B Ab:s jämförelsevärde för skatteåret 2022 för att bedöma huruvida bromsregeln är tillämplig anses X Ab:s jämförelsevärde till alla delar vara 0 euro. Därför uppgår maximibeloppet på jämförelsevärdet på en aktie i B Ab för skatteåret 2022 till 60 euro ((0 euro + (1,5 x (50 euro x 80 aktier))) / 100 aktier). Som jämförelsevärde för en aktie i B Ab för skatteåret 2022 fastställs följaktligen ett maximibelopp enligt bromsregeln, det vill säga 60 euro.

Eftersom de nettotillgångar som överförts till A Ab är positiva, anses jämförelsevärdet på en aktie i X Ab för det föregående skatteåret i sin helhet hänföra sig till A Ab, när maximibeloppet på jämförelsevärdet för A Ab beräknas för att bedöma huruvida bromsregeln är tillämplig.

Om det ursprungliga bolaget är ett bostadsaktiebolag eller ett ömsesidigt fastighetsaktiebolag, beräknar Skatteförvaltningen vanligtvis inget jämförelsevärde på bolagets aktie. För att tillämpa bromsregeln på dessa bolag kan man dock i samband med delningen beräkna ett jämförelsevärde på aktien på basis av bolagens nettoförmögenhet och antalet aktier, utifrån vilket det maximala jämförelsevärdet som bromsregeln tillåter beräknas för det mottagande företaget. Beräkning av aktiers jämförelsevärde behandlas i avsnitt 4.

När aktiens jämförelsevärde för ett skatteår har beräknats för ett bostadsaktiebolag eller ömsesidigt fastighetsaktiebolag som delas, görs beräkningen av det högsta beloppet av jämförelsevärdet som bromsregeln tillåter på samma sätt som beskrivits ovan ( se också exempel 42 i avsnitt 5.5.1).

5.5.3 Verksamhetsöverlåtelse

Med verksamhetsöverlåtelse avses ett arrangemang genom vilket det överlåtande bolaget överför en eller flera av sina verksamhetshelheter till ett aktiebolag som fortsätter verksamheten (det övertagande bolaget). Det övertagande bolaget ger det överlåtande bolaget nya aktier som det emitterat eller aktier i dess besittning som vederlag. Verksamhetsöverlåtelse behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Företagsomstruktureringar och beskattning – verksamhetsöverlåtelse.

Det finns inga särskilda bestämmelser om överlåtelse av affärsverksamhet i värderingslagen. Med tanke på beräkningen av det matematiska värdet och jämförelsevärdet på en aktie för det övertagande bolaget jämställs verksamhetsöverlåtelse med avgiftsbelagd aktieemission, där aktierna betalas med apportegendom.  Följaktligen beräknas det matematiska värdet på vederlagsaktier som getts vid verksamhetsöverlåtelse på det sätt som föreskrivs i 12 § i värderingslagen och inverkan av en verksamhetsöverlåtelse på jämförelsevärdet på en aktie för det överlåtande bolaget under det skatteår då verksamhetsöverlåtelsen genomförs beaktas på det sätt som föreskrivs i 5 § 3–5 mom. i värderingslagen (se närmare i avsnitt 5.2).

Exempel 57:

B Ab:s räkenskapsperiod är ett kalenderår. A Ab överför 31.5.2022 genom en verksamhetsöverlåtelse en affärshelhet till verksamma B Ab. Gängse värde på verksamhetshelheten uppgår till 400 000 euro. B Ab ger som vederlag A Ab 100 nya aktier med ett teckningspris på 4 000 euro/aktie (totalt 400 000 euro). Aktierna i B Ab har inget nominellt värde. Teckningspriset tas i sin helhet upp i en SVOP-fond, vilket innebär att aktierna inte heller har något bokföringsmässigt motvärde.  Efter att vederlaget getts består B Ab:s aktiestock av 200 aktier.

Det matematiska värdet på de aktier som ges som vederlag vid verksamhetsöverlåtelsen blir 4 000 euro, om B Ab eller dess delägare yrkar att teckningspriset för aktierna ska användas som matematiskt värde på de nya aktierna. Om det inte yrkas att teckningspriset används, blir aktiernas matematiska värde 0 euro. Det matematiska värdet på B Ab:s gamla aktier för skatteåret 2022 beräknas utifrån B Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021.

B Ab:s nettoförmögenhet under skatteåret 2021 har varit 390 000 euro och jämförelsevärdet för skatteår 2021 har varit 3 500 euro. I och med verksamhetsöverlåtelsen blir det nya jämförelsevärdet för skatteåret 2022 för B Ab 3 950 euro ((390 000 euro + 400 000 euro) / 200 aktier). Det omvandlade jämförelsevärdet för föregående skatteår uppgår till 3 750 euro ((100 aktier x 3 500 euro) + 400 000 euro) / 200 aktier). Eftersom det nya jämförelsevärdet för skatteåret 2022 är lägre än det maximibelopp som föreskrivs i bromsregeln (1,5 x 3 750 euro = 5 625 euro), fastställs jämförelsevärdet på en aktie i B Ab för skatteåret 2022 till 3 950 euro.

Värderingslagen innehåller inte bestämmelser som gör det möjligt att justera jämförelsevärdet på aktierna i det överlåtande bolaget på grundval av verksamhetsöverlåtelse. Följaktligen beaktas inte verksamhetsöverlåtelse under det skatteår då verksamhetsöverlåtelsen genomförs i beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i det överlåtande bolaget.

5.5.4 Aktiebyte

Med aktiebyte avses ett arrangemang där ett aktiebolag skaffar en sådan andel av aktierna i ett annat bolag att aktierna medför mer än hälften av det röstetal som alla aktier i bolaget medför eller om aktiebolaget redan har mer än hälften av röstetalet, skaffar fler aktier i bolaget i fråga. Det bolag som förvärvat aktierna ger som vederlag till aktieägarna i det andra bolaget nya aktier som det emitterar eller egna aktier som det innehar. Vid aktiebyte är det möjligt att under vissa förutsättningar även betala penningvederlag. Aktiebyte behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Företagsomstruktureringar och beskattningen – aktiebyte.

Värderingslagen innehåller inga specialbestämmelser om aktiebyte, utan vid aktiebytet är det ur värderingslagens synvinkel fråga om en avgiftsbelagd aktieemission där aktierna betalas med apportegendom. Följaktligen beräknas det matematiska värdet på vederlagsaktier som getts vid ett aktiebyte enligt 12 § i värderingslagen och inverkan av aktiebytet på jämförelsevärdet på en aktie för det förvärvande bolaget under det skatteår då aktiebytet genomförs beaktas på det sätt som föreskrivs i 5 § 3–5 mom. i värderingslagen (se närmare i avsnitt 5.2).

Penningvederlag beaktas inte särskilt när det matematiska värdet beräknas för vederlagsaktierna. Penningvederlag beaktas inte heller vid beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie. Detta beror på att värderingslagen inte innehåller bestämmelser om beaktande av penningvederlag.

Exempel 58:

A Ab, vars aktiestock består av 20 aktier, förvärvar under skatteåret 2022 genom ett aktiebyte alla aktier i B Ab. Det gängse värdet på B Ab:s aktier är 100 euro. A Ab ger som vederlag för aktiebytet 95 nya aktier som A Ab emitterat och ett penningvederlag. Teckningspriset för de nya aktierna är totalt 95 euro (1 euro/st.). A Ab:s aktier har inget nominellt värde. Av aktiernas teckningspris upptas 40 % i en SVOP-fond och 60 % i aktiekapitalet. Det bokföringsmässiga motvärdet för aktierna är följaktligen 0,6 euro (0,6 x 1 euro). Penningvederlaget uppgår till 5 euro. Beloppet av penningvederlag inte överskrider det högsta tillåtna beloppet enligt NärSkL 52 f § (5 euro < (0,1 x 57 euro)).

Det matematiska värdet för skatteåret 2022 på de nya aktier som A Ab emitterat blir 0,6 euro, om inte A Ab eller dess delägare kräver att teckningspriset (1 euro) för aktien används som matematiskt värde. 

Aktiebytet beaktas i beräkningen av jämförelsevärdet på en aktie i A Ab för skatteåret 2022 på så sätt att teckningspriserna (95 euro) läggs till A Ab:s nettoförmögenhet för skatteåret 2021 och det belopp som fåtts på detta sätt divideras med antalet aktier efter aktieemissionen (115 aktier). För tillämpning av bromsregeln beräknas för A Ab även ett konverterat jämförelsevärde för föregående år (se närmare i avsnitt 5.2).

5.6 Ändring av verksamhetsformen

Det finns bestämmelser om beräkning av det matematiska värdet för det första skatteåret för ett aktiebolag som bildats genom ändring av verksamhetsformen och om beräkning av den nettoförmögenhet som ligger till grund för jämförelsevärdet i 11 § i värderingslagen. Om tillgångarna och skulderna för den verksamhet som tidigare bedrivits vid en ändring av verksamhetsformen övergått från samma värden till det aktiebolag som bildats, beräknas bolagets nettoförmögenhet enligt bestämmelsen på basis av det senaste bokslut som upprättats över den verksamhet som överförs för det år som föregår skatteåret. Om endast en del av tillgångarna och skulderna överförts till aktiebolaget vid ändringen av företagsformen, beaktas enbart de överförda tillgångarna och skulderna då bolagets nettoförmögenhet beräknas.

Följaktligen fastställs det matematiska värdet för det första skatteåret för det aktiebolag som grundats vid ändringen av verksamhetsformen utifrån den balansräkning som upprättats för den föregående företagsformen för året före skatteåret och den nettoförmögenhet som beräknats utifrån den. Det matematiska värdet fås genom att den nettoförmögenhet som beräknats på basis av balansräkningen divideras med antalet aktier vid den tidpunkt då aktiebolaget bildas.

Exempel 59:

Kommanditbolaget A Kb, som varit verksamt i flera år, ombildas 1.3.2022 till ett aktiebolag vid namnet A Ab. A Kb:s sista räkenskapsperiod är 1.4.2021–1.3.2022. A Ab:s första räkenskapsperiod är 1.3.2022–28.2.2023 och dess aktiestock består av 100 aktier.

Det matematiska värdet för A Ab:s första skatteår (skatteåret 2023) baserar sig på A Kb:s balansräkning för räkenskapsperioden 1.4.2021–1.3.2022 och på den nettoförmögenhet som beräknats på basis av den. Det matematiska värdet för skatteåret 2023 fås när nettoförmögenheten divideras med antalet aktier i A Ab (100 aktier).

Om A Ab delar ut dividend för sin första räkenskapsperiod som kan lyftas under kalenderåret 2023, används det matematiska värdet för skatteåret 2023 vid beräkning av utdelningens förvärvs- och kapitalinkomstandelar vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i A Ab.

Exempel 60:

Yrkesutövare A grundar ett aktiebolag med namnet A Ab 1.3.202, vilket fortsätter den verksamhet som A bedrivit under flera år. På ändringen av verksamhetsformen tillämpas 24 § i ISkL. Yrkesutövarens sista räkenskapsperiod är 1.1–1.3.2022. A Ab:s första räkenskapsperiod är 1.3.2022–30.6.2023 och dess aktiestock består av 100 aktier.

Det matematiska värdet för A Ab:s första skatteår (skatteår 2023) grundar sig på den nettoförmögenhet som beräknats utifrån tillgångarna och skulderna under skatteår 2022 för firman. Det matematiska värdet för skatteåret 2023 fås när nettoförmögenheten divideras med antalet aktier i A Ab (100 aktier).

Om A Ab delar ut dividend för sin första räkenskapsperiod som kan lyftas under kalenderåret 2023, används det matematiska värdet för skatteåret 2023 vid beräkning av utdelningens förvärvs- och kapitalinkomstandelar vid dividendbeskattningen av fysiska personer som är aktieägare i A Ab.

Om ett aktiebolag som grundats vid en ändring av verksamhetsformen under sitt första skatteår genomför en aktieemission, beräknas det matematiska värdet och jämförelsevärdet på de aktier som getts vid aktieemissionen på det sätt som anges i avsnitt 5.1.

Om det sista skatteåret för det företag som föregår aktiebolaget och aktiebolagets första skatteår upphör under samma kalenderår, utgör balansräkningen för den sista räkenskapsperioden för den föregående företagsformen och den nettoförmögenhet som beräknats utifrån den i praktiken inte grund för beräkningen av det matematiska värdet för aktiebolaget under ett enda år. I ett sådant fall grundar sig aktiebolagets matematiska värde under det första beskattningsåret på den föregående företagsformens näst sista nettoförmögenhet.

Exempel 61:

Kommanditbolaget A Kb, som varit verksamt i flera år, ombildas 1.3.2022 till ett aktiebolag vid namnet A Ab. A Kb:s sista räkenskapsperiod är 1.4.2021–1.3.2022. A Ab:s första räkenskapsperiod är 1 månad lång, det vill säga 1.3–31.3.2022. Denna räkenskapsperiod utgör A Ab:s första skatteår, det vill säga skatteåret 2022. A Ab:s räkenskapsperiod är 1.4.2022–31.3.2023, vilken bildar bolagets andra skatteår, det vill säga skatteåret 2023.

Det matematiska värdet för A Ab:s första skatteår 2022 fastställs utifrån balansräkningen för den räkenskapsperiod för kommanditbolaget vilken upphört 31.3.2021, det vill säga den nästa sista räkenskapsperioden, och den nettoförmögenhet som beräknats utifrån den. A Ab:s matematiska värde för det andra skatteåret 2023 bestäms å sin tur på basis av A Ab:s nettoförmögenhet under A Ab:s första räkenskapsperioden (1.3–31.3.2022). Följaktligen utgör balansräkningen för A Kb:s sista räkenskapsperiod 1.4.2021–1.3.2022 och den nettoförmögenhet som beräknats utifrån den inte grund för A Ab:s matematiska värde under ett enda skatteår. 

Ett undantag från det ovan nämnda utgör en situation där en ändring av verksamhetsformen till ett aktiebolag sker under den första räkenskapsperioden för det föregående företaget. I så fall beräknas det matematiska värdet på aktiebolagets första skatteår utifrån den balansräkning som upprättats för den föregående företagsformens första och på samma gång senaste räkenskapsperiod och den nettoförmögenhet som beräknats utifrån den.

När nettoförmögenheten beräknas för ett bolag utifrån balansräkningen för den föregående företagsformen, iakttas principerna för beräkning av ett aktiebolags nettoförmögenhet i värderingslagen i beräkningen (se till exempel CSN 309/1993). En ändring av verksamhetsformen kan följaktligen också påverka behandlingen av vissa egendomsposter vid beräkningen av nettoförmögenheten. Till exempel ett masskuldebrevslån och en deposition som avses i lagen om källskatt på ränteinkomst betraktas enligt 15 § 3 mom. i värderingslagen inte som tillgångar för rörelseidkare och yrkesutövare samt inhemska dödsbon. I aktiebolagets nettoförmögenhet kan dessa egendomsposter däremot beaktas som tillgångar. .

Vid beräkning av nettoförmögenheten avdras från värdet på tillgångarna poster som inte övergått till aktiebolaget. Till exempel sådana privata uttag som gjorts under samma räkenskapsperiod som ändringen av verksamhetsformen, dras av från tillgångarnas värde till den del de överstiger vinsten under ändringsräkenskapsperioden (se till exempel CSN 327/1993).

Jämförelsevärdet på en aktie för det första skatteåret för ett aktiebolag som grundats vid ändring av verksamhetsformen fastställs enligt samma principer som det matematiska värdet. Vid beräkningen av jämförelsevärdet ska dock bromsregeln beaktas (5 § 2 mom. i värderingslagen). Vid ändring av verksamhetsformen beräknas det maximibelopp för jämförelsevärdet för det första skatteåret för aktiebolaget vilket bromsregeln möjliggör utifrån nettoförmögenheten för den föregående företagsformen under året före det år som föregår skatteåret.

Exempel 62:

Räkenskapsperioderna för kommanditbolaget A Kb, som varit verksamt i flera år, är 1.1–31.12.2021 och 1.1–1.10.2022.

A Kb ändras till aktiebolaget A Ab 1.10.2022. A Kb:s sista räkenskapsår omfattar således tiden 1.1–1.10.2022. A Ab:s första räkenskapsperiod är 1.10.2022–31.12.2023.

Jämförelsevärdet för A Ab:s första skatteår 2023 beräknas på basis av A Kb:s nettoförmögenhet för den senaste räkenskapsperioden (1.1–1.10.2022). Vid beräkningen av jämförelsevärdet för en aktie ska bromsregeln alltid beaktas. För att beakta bromsregeln ska jämförelsevärdet för skatteåret 2022 beräknas för A Ab. Det beräknas utifrån A Kb:s nettoförmögenhet för räkenskapsperioden 1.1.-31.12.2021.

 

ledande skattesakkunnig Sami Varonen

överinspektör Nina Salakka

Sidan har senast uppdaterats 6.7.2023