<h2>Alkohol och tobaksprodukter importeras som resandeinförsel och inköp i nätbutik</h2>
<p>Resandeinförsel från utlandet till Finland används för att dölja kommersiell införsel och på så sätt strävar man efter att undvika att betala punktskatter. En privatperson har rätt att för eget bruk importera alkoholprodukter som hen köpt från ett annat EU-land inom ramen för de skattefria riktvärden som fastställts. Största delen av passagerarna hämtar med sig alkoholdrycker enligt bestämmelserna för eget bruk och transporterar dem själva. När produkterna importeras för kommersiellt eller näringsmässigt ändamål är importen alltid beskattningsbar oberoende av mängden. Alkohol importeras till Finland från länder där alkoholskatten är lägre än i Finland (t.ex. Estland, Lettland, Tyskland). Fenomenet är bekant i de europeiska länder där priset på alkohol i de närliggande områdena är lägre än i landet i fråga. Importerad alkohol förmedlas vidare till exempel för försäljning på restauranger.</p>
<p>Alkohol beställs till Finland också från utländska nätbutiker. Om en nätbutik för alkohol i ett annat EU-land ordnar transport av produkterna till Finland är det fråga om distansförsäljning, varvid det säljande företaget har den primära skattskyldigheten. Köparen ansvarar solidariskt för punktskatten tillsammans med distansförsäljaren, om säljaren inte har fullgjort sina skyldigheter. Nätbutiker för alkohol sköter sällan sina skattskyldigheter till Finland på behörigt sätt. Om köparen däremot beställer alkohol i en nätbutik i ett EU-land och själv ordnar transport för beställningen, är det fråga om distansköp, varvid köparen ansvarar för skatterna.</p>
<p>I den olagliga handeln med tobaksvaror har man under de senaste åren särskilt betonat yrkesmässig och omfattande smuggling av olagligt tillverkade cigaretter, där gränsöverskridande kommersiell godstrafik utnyttjas. Förutom cigaretter är även andra tobaks- och nikotinprodukter förknippade med smuggling och olaglig handel till Finland. Uttrycksformerna är många och återspeglar bland annat förändringar i regleringen av produkterna i fråga.</p>
<h3>Resandeinförseln har minskat, näthandeln ökar</h3>
<p>Resandeinförseln av alkohol har småningom ökat efter minskningen under coronapandemin, men den har inte nått nivån före pandemin. Näthandeln med alkohol har ökat på samma sätt som den övriga näthandeln. I Estland och andra baltiska länder har man till exempel grundat nätbutiker som aktivt säljer alkohol till Finland.</p>
<p>Vid import av alkohol och tobaksprodukter i strid med bestämmelserna strävar man efter att undvika både skatter på import och punktskatter, och förfarandet uppfyller ofta rekvisitet för skattebedrägeri. Dessutom kan import som strider mot bestämmelserna också uppfylla rekvisitet för smuggling.</p>
<h3>Olaglig import av alkohol och tobaksprodukter försvagar skattebasen</h3>
<p>Smuggling av alkohol och tobaksprodukter minskar skatteintäkterna. Smugglade produkter hamnar på den svarta marknaden och säljs till exempel på internet, även till minderåriga. I praktiken kan vem som helst köpa alkohol och cigaretter som säljs via en nätbutik. Olagligt tillverkade produkter är dessutom förknippade med en förhöjd hälsorisk, eftersom de inte är föremål för lagenlig marknadskontroll och således inte heller uppfyller de krav som ställs på produkterna i fråga om ingredienser och andra egenskaper.</p>
<p>Tullen och Skatteförvaltningen samarbetar aktivt inom skattekontrollen av alkohol- och tobaksprodukter. Skatteförvaltningen ansvarar för punktbeskattningen. Polisen och Tullen undersöker brottsmisstankar i anslutning till import och försäljning av alkohol, tobak och snus i Finland.</p>
<h2>Moms undviks i EU-handeln med fordon och andra konsumentprodukter</h2>
<p>Svagheter i momssystemet för EU:s inre marknad utnyttjas bedrägligt i anslutning till EU-handeln med fordon och andra produkter som säljs till konsumenter. I dessa fall är det vanligtvis fråga om anskaffningsbedrägerier där momsen på anskaffningen av en nyttighet lämnas obetald. Produkterna kan säljas till ett förmånligare pris eller med större vinst till detaljhandelsledet eller konsumenterna än konkurrenter som agerar korrekt. Bedrägerierna görs ofta med hit produkter som säljs i stora volymer.</p>
<p>Fenomenet är transeuropeiskt och bedrägerier begås av medlemmar i såväl inhemska som utländska organiserade kriminella grupper. Verksamheten omfattar ofta också annan brottslighet, såsom finansierings-, beställnings- och köpbedrägerier, produktförfalskningar samt identitetsmissbruk.</p>
<p>Vid upphandlingsbedrägerier används vanligtvis s.k. bulvanföretag eller andra arrangemang där man avsiktligt försöker fördunkla upphandlingskedjan för att försvåra myndighetstillsynen. Den enklaste modellen grundar sig på bedragarens snabba agerande i korttidsföretag. De vanligaste typerna av bedrägerier inom fordonshandeln är försummelse att betala skatter i anslutning till EU-köp, bedrägerier i marginalbeskattningen, fakturaförfalskningar samt bedrägerier i anslutning till användningen av bulvanföretag.</p>
<h3>Momsbedrägerier orsakar betydande skador</h3>
<p>Fenomenet snedvrider konkurrensen och minskar skatteintäkterna. Fenomenet omfattar dessutom ansökan om ogrundade momsåterbäringar, dvs. ogrundad betalning av redan insamlade skatteinkomster till dem som begår. Det finns ingen exakt uppskattning av beloppen av skador orsakade av momsbedrägerier vid handel med konsumentprodukter, men enligt Skatteförvaltningen orsakar momsbedrägerier inom hela gemenskapshandeln årligen ett skatteunderskott på cirka 100–150 miljoner euro.</p>
<p>Bedrägerier som begåtts i momsbeskattningen uppfyller rekvisitet för skattebrott. Skatteförvaltningen utövar tillsyn över missbruk inom momsbeskattningen. Tullen svarar för övervakningen av importen. Dessa myndigheter samarbetar med polisen för att utreda brott i anslutning till momsbeskattningen.</p>
<p><a href="https://www.vero.fi/sv/gr%C3%A5-ekonomi-brottslighet/g%C3%B6r-r%C3%A4tt/f%C3%B6rhindra-momsbedr%C3%A4geri/">Läs mer om hur du kan göra rätt</a></p>
<h2>Förfalskning av ett livsmedels ursprung är den mest kända formen av livsmedelsbedrägeri i Finland</h2>
<p>Livsmedelsfusk kommer till uttryck på många sätt. Ett livsmedels ursprungsland kan vara ett annat än det som angetts eller ett livsmedels sammansättning kan ha ändrats på olika sätt. Exempelvis kan billigare, eller även förbjudna råvaror, ha använts i framställningen än vad som framgår av produktens märkning.</p>
<p>Fel information kan också ha getts om ett livsmedels sammansättning, egenskaper eller produktionssätt. Den mest kända formen av livsmedelsbedrägeri i Finland är förfalskning av livsmedels ursprung. Exempelvis så är produktionskostnaderna för bär, kött och fisk rätt höga i Finland. Det är då frestande att förfalska varifrån de importerade produkternas kommer och uppge att de är finländska.</p>
<p>En dålig skörd av en råvara kan leda till att efterfrågan överstiger utbudet. Exempelvis ledde en dålig skörd av hasselnöt år 2016 till förfalskningar av hasselnötsråvaran. Förfalskad hasselnöt nådde så vitt man vet inte den finska marknaden.</p>
<p>Efterfrågan kan överstiga utbudet även av andra anledningar, exempelvis till följd av olika globala modefenomen. Efterfrågetoppar orsakar tryck i distributionskedjan att snabbt få ut mycket av en produkt på marknaden. Eftersom det är enkelt att förfalska livsmedel, är denna typ av situationer utsatta för bedräglig verksamhet. Kokosvatten är ett bra exempel på en storsäljare som var föremål för förfalskningar år 2017 då efterfrågan ökade på kort tid på världsmarknaden. Förfalskat kokosvatten nådde så vitt man vet aldrig den finska marknaden.</p>
<p>Livsmedelsbedrägerier kan ske var som helst i livsmedelskedjan, och även mellan företag, exempelvis mellan importör och detaljhandel. Fenomenet är internationellt eftersom livsmedelshandeln är internationell. Tack vare effektivare internationellt myndighetssamarbete har flera stora internationella livsmedelsbedrägerifall kunnat lösas.</p>
<h3>En konsument eller ett annat företag luras i samband livsmedelsbedrägerier – även skatter kan förbli obetalda</h3>
<p>Gemensamt för livsmedelbedrägerier är målet att uppnå en obefogad ekonomisk fördel. Livsmedelsbedrägerier kan utföras på väldigt många olika sätt och nya sätt uppdagas ständigt. Även undvikande av livsmedelstillsynsavgifter kan på lång sikt leda till obefogad ekonomisk fördel av stor omfattning.</p>
<p>Offer för livsmedelsbedrägerier är utöver konsumenterna även andra aktörer inom livsmedelssektorn. Livsmedelsbranschen har under de senaste åren tagit fram egna mekanismer i kampen mot bedrägerier. Livsmedelsföretagen berättar inte alltid om sina observationer för myndigheterna, eftersom livsmedelsbedrägerier kan medföra betydande risker för ett företags rykte. Vidare har man vid undersökningar av livsmedelsfusk upptäckt att bedragarnas försöker uppnå ekonomiska fördelar genom att låta bli att betala skatter och andra lagstadgade avgifter.</p>
<p>Livsmedelsfusk uppfyller ofta rekvisiten för ett brott. Det kommer ofta till uttryck i form av bedrägerier, men det kan också uppfylla rekvisiten för till exempel hälsobrott, förfalskning, marknadsföringsbrott, äventyrande av andras hälsa och i värsta fall till och med dödsvållande. Om aktörerna inte betalar skatt eller fullgör andra skyldigheter så uppfyller förfarandet även rekvisiten för till exempel skattebrott eller gäldenärsbrott.</p>
<p>Livsmedelsverket, regionsförvaltningsverken, kommunerna, Tullen, Valvira, försvarsmakten och NTM-centralerna utövar tillsyn över livsmedelssäkerheten. Skatteförvaltningen och Tullen övervakar beskattningen av produktförsäljning och importen av produkter.</p>
<p>Enligt en undersökning som livsmedelsindustrin i Storbritannien lät utföra år 2017 uppgår branschens förluster av livsmedelsbedrägerier i Storbritannien till 12 miljarder pund (cirka 13,4 miljarder euro) per år. För Finlands del har ingen motsvarande utredning gjorts. Enligt tidigare internationella uppskattningar förblir 97 % av livsmedelsbedrägerierna oupptäckta. Enligt samma internationella uppskattningar uppgår den dolda andelen till cirka 3 % av livsmedelssektorns volym. I Finland skulle detta grovt uppskattat betyda cirka 500 miljoner euro per år.</p>
<p><a href="https://www.vero.fi/sv/gr%C3%A5-ekonomi-brottslighet/g%C3%B6r-r%C3%A4tt/konsumentbedr%C3%A4gerier/">Läs mer om hur du kan göra rätt</a></p>
<h2>Beställningsfällor döljer sig vid distansförsäljning</h2>
<p>Webbutiker, telefonförsäljare, e-postmarknadsförare och motsvarande aktörer kan skapa en beställningsfälla genom att ge vilseledande information om beställningens innehåll. Det första partiet av beställningen marknadsförs till exempel enbart som provförpackning utan fortsatt beställningsskyldighet, eller så är det fråga om ett skenbart deltagande i en utlottning. På så sätt luras konsumenten att förbinda sig till en beställning som inte motsvarar den ursprungliga marknadsföringen av produkten eller tjänsten. Ogrundade fordringar i anslutning till beställningsfällor tas vanligtvis ut med faktura eller som direktdebitering från konsumentens kreditkort.</p>
<p>Beställningsfällor kan uppfylla rekvisitet för bedrägeri och marknadsföringsbrott. Fenomenet försvagar konsumenternas förtroende särskilt för webbutiker, men också för telefonförsäljning. Beställningsfällorna orsakar ekonomiska förluster till exempel i fall som leder till direktdebitering av månadsavgifter från kreditkortet. De omfattar ofta också indrivningsåtgärder som leder till att många betalar en obefogad avgift av rädsla för hotade fortsatta påföljder (till exempel förlust av kreditupplysningar, domstolsprocess).</p>
<h3>Både inhemska och utländska aktörer gillrar beställningsfällor</h3>
<p>Beställningsfällor för distansförsäljning gillras i många fall av många utländska företag, men också av inhemska aktörer. Vanligtvis väljer man konsumenter som mål för fällorna, men företagen bör också vara vaksamma. Beställningsfällor har observerats inom branscher vars produkter säljs online. Sådana är till exempel natur- och skönhetsprodukter (beställningsfällor av provförpackningstyp) samt dejtingtjänster. Vid lämpliga förhållanden kan vem som helst falla i en välgjord beställningsfälla.</p>
<p>Fenomenet ökar på samma sätt som annan handel på internet. Enligt en <a href="https://commission.europa.eu/system/files/2020-01/survey_on_scams_and_fraud_experienced_by_consumers_-_final_report.pdf" target="_blank" rel="noopener">utredning som Europeiska kommissionen</a> låtit göra hade åtta procent av konsumenterna fallit i en beställningsfälla under de senaste två åren. Konsumenterna märker i allmänhet att de är i en beställningsfälla först när de försöker bli av med beställningen.</p>
<h3>Beställningsfällor bekämpas genom information, övervakning och rådgivning</h3>
<p>Konsumentombudsmannen strävar efter att genom information förebygga att konsumenterna hamnar i en beställningsfälla. Dessutom strävar man efter att förhindra lagstridig verksamhet hos företag med beställningsfällor genom tillsyn eller genom att göra verksamheten ekonomiskt olönsam. I indrivningsbolagens och betaltjänstleverantörernas verksamhet ingriper man när de fordringar som drivs in är obefogade. Konsumenterna har fått anvisningar om obefogad indrivning av fordringar från fall till fall och allmänna anvisningar har utarbetats. Förhandlingarna med indrivningsbyråer och betaltjänstleverantörer har också gett resultat.</p>
<p>Med själva företagen som gillrat beställningsfällorna har man förhandlat med dåligt resultat. Konsumentombudsmannens metoder är ganska ineffektiva om inte de företag som gillrar beställningsfällor (och driver gränsöverskridande verksamhet) frivilligt förbättrar sin verksamhet efter förhandlingarna. Förhandlingarna med inhemska telefonförsäljningsbolag har dock gett resultat.</p>
<p>Aktiv upplysning har gjort fenomenet mer känt bland konsumenterna och därmed förhindrat nya beställningsfällor. Dessutom har konsumenterna kunnat vända sig till Konkurrens- och konsumentverkets konsumentrådgivning och Konsument Europa för att få råd. Även om dessa aktörer inte har kunnat medla i egentliga bedrägerifall har konsumenterna bland annat uppmanats att låta bli att betala obefogade fakturor. När företaget har märkt att konsumenterna inte betalar fordringar som grundar sig på beställningsfällan har indrivningen och marknadsföringen av beställningsfällorna upphört.</p>
<p><a href="https://www.vero.fi/sv/gr%C3%A5-ekonomi-brottslighet/g%C3%B6r-r%C3%A4tt/konsumentbedr%C3%A4gerier/">Läs mer om hur du kan göra rätt</a></p>
