<h2>Alkohol och tobaksprodukter importeras som resandeinförsel och inköp i nätbutik</h2>
<p>Resandeinförsel från utlandet till Finland används för att dölja kommersiell införsel och på så sätt strävar man efter att undvika att betala punktskatter. En privatperson har rätt att för eget bruk importera alkoholprodukter som hen köpt från ett annat EU-land inom ramen för de skattefria riktvärden som fastställts. Största delen av passagerarna hämtar med sig alkoholdrycker enligt bestämmelserna för eget bruk och transporterar dem själva. När produkterna importeras för kommersiellt eller näringsmässigt ändamål är importen alltid beskattningsbar oberoende av mängden. Alkohol importeras till Finland från länder där alkoholskatten är lägre än i Finland (t.ex. Estland, Lettland, Tyskland). Fenomenet är bekant i de europeiska länder där priset på alkohol i de närliggande områdena är lägre än i landet i fråga. Importerad alkohol förmedlas vidare till exempel för försäljning på restauranger.</p>
<p>Alkohol beställs till Finland också från utländska nätbutiker. Om en nätbutik för alkohol i ett annat EU-land ordnar transport av produkterna till Finland är det fråga om distansförsäljning, varvid det säljande företaget har den primära skattskyldigheten. Köparen ansvarar solidariskt för punktskatten tillsammans med distansförsäljaren, om säljaren inte har fullgjort sina skyldigheter. Nätbutiker för alkohol sköter sällan sina skattskyldigheter till Finland på behörigt sätt. Om köparen däremot beställer alkohol i en nätbutik i ett EU-land och själv ordnar transport för beställningen, är det fråga om distansköp, varvid köparen ansvarar för skatterna.</p>
<p>I den olagliga handeln med tobaksvaror har man under de senaste åren särskilt betonat yrkesmässig och omfattande smuggling av olagligt tillverkade cigaretter, där gränsöverskridande kommersiell godstrafik utnyttjas. Förutom cigaretter är även andra tobaks- och nikotinprodukter förknippade med smuggling och olaglig handel till Finland. Uttrycksformerna är många och återspeglar bland annat förändringar i regleringen av produkterna i fråga.</p>
<h3>Resandeinförseln har minskat, näthandeln ökar</h3>
<p>Resandeinförseln av alkohol har småningom ökat efter minskningen under coronapandemin, men den har inte nått nivån före pandemin. Näthandeln med alkohol har ökat på samma sätt som den övriga näthandeln. I Estland och andra baltiska länder har man till exempel grundat nätbutiker som aktivt säljer alkohol till Finland.</p>
<p>Vid import av alkohol och tobaksprodukter i strid med bestämmelserna strävar man efter att undvika både skatter på import och punktskatter, och förfarandet uppfyller ofta rekvisitet för skattebedrägeri. Dessutom kan import som strider mot bestämmelserna också uppfylla rekvisitet för smuggling.</p>
<h3>Olaglig import av alkohol och tobaksprodukter försvagar skattebasen</h3>
<p>Smuggling av alkohol och tobaksprodukter minskar skatteintäkterna. Smugglade produkter hamnar på den svarta marknaden och säljs till exempel på internet, även till minderåriga. I praktiken kan vem som helst köpa alkohol och cigaretter som säljs via en nätbutik. Olagligt tillverkade produkter är dessutom förknippade med en förhöjd hälsorisk, eftersom de inte är föremål för lagenlig marknadskontroll och således inte heller uppfyller de krav som ställs på produkterna i fråga om ingredienser och andra egenskaper.</p>
<p>Tullen och Skatteförvaltningen samarbetar aktivt inom skattekontrollen av alkohol- och tobaksprodukter. Skatteförvaltningen ansvarar för punktbeskattningen. Polisen och Tullen undersöker brottsmisstankar i anslutning till import och försäljning av alkohol, tobak och snus i Finland.</p>
<h2>Moms undviks i EU-handeln med fordon och andra konsumentprodukter</h2>
<p>Svagheter i momssystemet för EU:s inre marknad utnyttjas bedrägligt i anslutning till EU-handeln med fordon och andra produkter som säljs till konsumenter. I dessa fall är det vanligtvis fråga om anskaffningsbedrägerier där momsen på anskaffningen av en nyttighet lämnas obetald. Produkterna kan säljas till ett förmånligare pris eller med större vinst till detaljhandelsledet eller konsumenterna än konkurrenter som agerar korrekt. Bedrägerierna görs ofta med hit produkter som säljs i stora volymer.</p>
<p>Fenomenet är transeuropeiskt och bedrägerier begås av medlemmar i såväl inhemska som utländska organiserade kriminella grupper. Verksamheten omfattar ofta också annan brottslighet, såsom finansierings-, beställnings- och köpbedrägerier, produktförfalskningar samt identitetsmissbruk.</p>
<p>Vid upphandlingsbedrägerier används vanligtvis s.k. bulvanföretag eller andra arrangemang där man avsiktligt försöker fördunkla upphandlingskedjan för att försvåra myndighetstillsynen. Den enklaste modellen grundar sig på bedragarens snabba agerande i korttidsföretag. De vanligaste typerna av bedrägerier inom fordonshandeln är försummelse att betala skatter i anslutning till EU-köp, bedrägerier i marginalbeskattningen, fakturaförfalskningar samt bedrägerier i anslutning till användningen av bulvanföretag.</p>
<h3>Momsbedrägerier orsakar betydande skador</h3>
<p>Fenomenet snedvrider konkurrensen och minskar skatteintäkterna. Fenomenet omfattar dessutom ansökan om ogrundade momsåterbäringar, dvs. ogrundad betalning av redan insamlade skatteinkomster till dem som begår. Det finns ingen exakt uppskattning av beloppen av skador orsakade av momsbedrägerier vid handel med konsumentprodukter, men enligt Skatteförvaltningen orsakar momsbedrägerier inom hela gemenskapshandeln årligen ett skatteunderskott på cirka 100–150 miljoner euro.</p>
<p>Bedrägerier som begåtts i momsbeskattningen uppfyller rekvisitet för skattebrott. Skatteförvaltningen utövar tillsyn över missbruk inom momsbeskattningen. Tullen svarar för övervakningen av importen. Dessa myndigheter samarbetar med polisen för att utreda brott i anslutning till momsbeskattningen.</p>
<p><a href="https://www.vero.fi/sv/gr%C3%A5-ekonomi-brottslighet/g%C3%B6r-r%C3%A4tt/f%C3%B6rhindra-momsbedr%C3%A4geri/">Läs mer om hur du kan göra rätt</a></p>
<h2>Brott i livsmedelskedjan är ekonomiska brott med koppling till näringsverksamhet</h2>
<p>I olika skeden av livsmedelskedjan kan man med hjälp av försummelser eller missbruk skaffa orättmätig ekonomisk vinning. Inom primärproduktionen kan försummelser och missbruk hänföra sig till djurens välbefinnande, märkning och registrering av djur eller hantering och bortskaffande av animaliska biprodukter. Produktionsdjur kan slaktas utan köttbesiktning och okontrollerat kött kan säljas för livsmedelsbruk även om det är förbjudet.</p>
<p>Det verkliga ursprungslandet för ett förpackat livsmedel kan avvika från det som anges i förpackningspåskrifterna, eller produktens sammansättning kan ändras till exempel genom att använda billigare råvaror eller råvaror som inte lämpar sig som livsmedel. Man får till exempel inte sälja obesiktat kött eller kryddor som innehåller salmonellabakterier till konsumenter.</p>
<p>Största delen av aktörerna inom livsmedelsbranschen agerar korrekt, men de aktörer som begår fel kan ge vilseledande information om produktens sammansättning, egenskaper eller produktionssätt. Till exempel kan höga produktionskostnader för kött och fisk i Finland locka till förfalskning av importerade produkters ursprung. Sådan vilseledande information kan öka försäljningen av produkten och samtidigt äventyra konsumenternas hälsa.</p>
<p>Livsmedelslagstiftningen förutsätter att alla livsmedel och deras råvaror kan spåras. I samband med bedräglig verksamhet kan spårbarheten avsiktligt fördunklas. En aktör kan dra nytta av att dölja livsmedlens ursprung till exempel om man använder lokaler som inte lämpar sig för livsmedelstillverkning och som inte omfattas av myndighetstillsyn vid livsmedelsverksamhet. Att vara verksam i olämpliga lokaler kan försämra livsmedelshygienen, vilket medför hälsorisker och samtidigt medför kriminell ekonomisk vinning.</p>
<h3>Globala fenomen påverkar brott i livsmedelskedjan</h3>
<p>Väderförhållanden, krig och fenomen i sociala medier kan påverka tillgången till eller efterfrågan på livsmedel och råvaror till dem. När efterfrågan överskrider utbudet används ersättande råvaror, och en del av dem kan vara förfalskningar. Till exempel minskade torkan produktionen av olivolja i Europa år 2023. Tillgången till apelsiner har också försämrats, vilket har ökat risken för förfalskning av apelsinjuice.</p>
<h3>Det finns många slags brottsrubriceringar för brott i livsmedelskedjan</h3>
<p>Gemensamt för alla brott i livsmedelskedjan är i allmänhet alltid strävan efter orättmätig ekonomisk vinning. Vid missbruk kan det till exempel vara fråga om marknadsföringsbrott, förfalsknings-, bedrägeri- eller hälsobrott, äventyrande av hälsan eller framkallande av allmän fara. Vid brott i anslutning till djurproduktion kan det vara fråga om orsakande av risk för spridning av en djursjukdom, registeranteckningsbrott eller djurskyddsbrott. I samma gärningshelhet kan brottsförutsättningen för miljöförstöring uppfyllas.</p>
<p>Om missbruket eller försummelsen hänför sig till överskridande av statsgränserna kan det bli fråga om regleringsbrott, smuggling, skattebrott med olaglig införsel av varor eller tullredovisningsbrott. I sådana fall kan det dessutom uppstå risker för spridning av djursjukdomar, vilket i värsta fall kan leda till smitta både hos människor och djur.</p>
<p>Brott i livsmedelskedjan kan vara förknippade med försummelse av skatter och andra lagstadgade betalningsskyldigheter samt även arbetsrelaterat utnyttjande.</p>
<h3>Myndigheterna övervakar och undersöker brott i livsmedelskedjan</h3>
<p>Myndighetstillsynen över livsmedelskedjan utövas av Livsmedelsverket, de kommunala tillsynsmyndigheterna, Tullen, Försvarsmakten och de regionala trafik- och livskraftscentralerna. Vid brottsmisstanke gör dessa myndigheter en begäran om utredning till polisen eller Tullen.</p>
<p>Förutom i konsumenthandeln begås även brott i affärsverksamhet mellan företag, vilket snedvrider konkurrensen till förmån för bedrägliga företag. Då kan också företag vara brottsoffer. Företagen och branschorganisationerna i livsmedelskedjan har utvecklat egna sätt att bekämpa bedrägerier i nationella och internationella samarbeten. Detta samarbete stöder också myndigheternas tillsynsarbete.</p>
<h3>Brott i livsmedelskedjan är ett internationellt fenomen</h3>
<p>I Storbritannien har man uppskattat att livsmedelsbrottslighetens andel är 0,07–0,33 procent av livsmedelssektorns omsättning, dvs. 0,4–2 miljarder pund per år. I Finland var omsättningen för tillverkningen av livsmedel och drycker cirka 13 miljarder euro 2022. Med motsvarande beräkningssätt skulle livsmedelsbrottslighetens andel i Finland vara cirka 9–43 miljoner euro per år.</p>
<p>Handeln med livsmedel och produktionsinsatser inom jordbruket, såsom djur, gödningsmedel, foder och utsäde samt växtskyddsmedel, är internationell och därför överskrider också brott inom denna sektor ofta statsgränserna. De finländska myndigheterna deltar i det internationella bekämpningssamarbetet bland annat genom nätverket Agri-Food Fraud Network som leds av Europeiska kommissionen samt i Europols och Interpols OPSON-samarbete.</p>
<h2>Beställningsfällor döljer sig vid distansförsäljning</h2>
<p>Webbutiker, telefonförsäljare, e-postmarknadsförare och motsvarande aktörer kan skapa en beställningsfälla genom att ge vilseledande information om beställningens innehåll. Det första partiet av beställningen marknadsförs till exempel enbart som provförpackning utan fortsatt beställningsskyldighet, eller så är det fråga om ett skenbart deltagande i en utlottning. På så sätt luras konsumenten att förbinda sig till en beställning som inte motsvarar den ursprungliga marknadsföringen av produkten eller tjänsten. Ogrundade fordringar i anslutning till beställningsfällor tas vanligtvis ut med faktura eller som direktdebitering från konsumentens kreditkort.</p>
<p>Beställningsfällor kan uppfylla rekvisitet för bedrägeri och marknadsföringsbrott. Fenomenet försvagar konsumenternas förtroende särskilt för webbutiker, men också för telefonförsäljning. Beställningsfällorna orsakar ekonomiska förluster till exempel i fall som leder till direktdebitering av månadsavgifter från kreditkortet. De omfattar ofta också indrivningsåtgärder som leder till att många betalar en obefogad avgift av rädsla för hotade fortsatta påföljder (till exempel förlust av kreditupplysningar, domstolsprocess).</p>
<h3>Både inhemska och utländska aktörer gillrar beställningsfällor</h3>
<p>Beställningsfällor för distansförsäljning gillras i många fall av många utländska företag, men också av inhemska aktörer. Vanligtvis väljer man konsumenter som mål för fällorna, men företagen bör också vara vaksamma. Beställningsfällor har observerats inom branscher vars produkter säljs online. Sådana är till exempel natur- och skönhetsprodukter (beställningsfällor av provförpackningstyp) samt dejtingtjänster. Vid lämpliga förhållanden kan vem som helst falla i en välgjord beställningsfälla.</p>
<p>Fenomenet ökar på samma sätt som annan handel på internet. Enligt en <a href="https://commission.europa.eu/system/files/2020-01/survey_on_scams_and_fraud_experienced_by_consumers_-_final_report.pdf" target="_blank" rel="noopener">utredning som Europeiska kommissionen</a> låtit göra hade åtta procent av konsumenterna fallit i en beställningsfälla under de senaste två åren. Konsumenterna märker i allmänhet att de är i en beställningsfälla först när de försöker bli av med beställningen.</p>
<h3>Beställningsfällor bekämpas genom information, övervakning och rådgivning</h3>
<p>Konsumentombudsmannen strävar efter att genom information förebygga att konsumenterna hamnar i en beställningsfälla. Dessutom strävar man efter att förhindra lagstridig verksamhet hos företag med beställningsfällor genom tillsyn eller genom att göra verksamheten ekonomiskt olönsam. I indrivningsbolagens och betaltjänstleverantörernas verksamhet ingriper man när de fordringar som drivs in är obefogade. Konsumenterna har fått anvisningar om obefogad indrivning av fordringar från fall till fall och allmänna anvisningar har utarbetats. Förhandlingarna med indrivningsbyråer och betaltjänstleverantörer har också gett resultat.</p>
<p>Med själva företagen som gillrat beställningsfällorna har man förhandlat med dåligt resultat. Konsumentombudsmannens metoder är ganska ineffektiva om inte de företag som gillrar beställningsfällor (och driver gränsöverskridande verksamhet) frivilligt förbättrar sin verksamhet efter förhandlingarna. Förhandlingarna med inhemska telefonförsäljningsbolag har dock gett resultat.</p>
<p>Aktiv upplysning har gjort fenomenet mer känt bland konsumenterna och därmed förhindrat nya beställningsfällor. Dessutom har konsumenterna kunnat vända sig till Konkurrens- och konsumentverkets konsumentrådgivning och Konsument Europa för att få råd. Även om dessa aktörer inte har kunnat medla i egentliga bedrägerifall har konsumenterna bland annat uppmanats att låta bli att betala obefogade fakturor. När företaget har märkt att konsumenterna inte betalar fordringar som grundar sig på beställningsfällan har indrivningen och marknadsföringen av beställningsfällorna upphört.</p>
<p><a href="https://www.vero.fi/sv/gr%C3%A5-ekonomi-brottslighet/g%C3%B6r-r%C3%A4tt/konsumentbedr%C3%A4gerier/">Läs mer om hur du kan göra rätt</a></p>
