Förbehåll för besittningsrätt i gåvobeskattningen

Gåvogivaren kan förbehålla sig besittningsrätten till egendom som ges som gåva. Om besittningsrätten förbehålls begränsar det gåvomottagarens rätt att använda den överlåtna egendomen. Detta beaktas när gåvoskatten fastställs.

Gåvogivaren kan förbehålla sig besittningsrätten till egendom som ges som gåva.

En gåvogivare kan förbehålla besittningsrätten till den överlåtna egendomen för sig själv och/eller en eller flera andra personer. Förbehåll för besittningsrätt innebär att den som har besittningsrätten har rätt att nyttja egendomen  och/eller få dess avkastning eller någon annan rätt till egendomen. Den som har  besittningsrätten kan dock inte sälja eller överlåta vare sig den egendom som omfattas av besittningsrätten eller de rättigheter som är förknippade med egendomen. Inte heller den som äger egendomen (dvs. gåvans mottagare) kan sälja egendomen utan tillstånd från den som innehar besittningsrätten då tredje man har besittningsrätt till egendomen.

Den för vilken besittningsrätten förbehållits svarar för kostnaderna för egendomen, t.ex. fastighetsskatt, och får behålla avkastningen av egendomen, t.ex. hyresinkomsterna. Den som har besittningsrätten betalar inte ersättning för nyttjandet av egendomen till gåvans mottagare, dvs. egendomens ägare.

Förbehåll för besittningsrätt antecknas i gåvobrevet och i gåvoskattedeklarationen.

När man ger egendom som gåva upprättar man vanligen ett gåvobrev där man antecknar förbehållet för besittningsrätten. Ett gåvobrev där parterna och villkoren framgår behövs alltid då man överlåter sådan egendom vars äganderätt införs i exempelvis lagfartsregistret (fastigheter, sommarstugor, tomter m.m.). Vanligen behöver man ändå inte lämna in gåvobrevet till Skatteförvaltningen. I deklarationsanvisningen för gåvoskatt anges de undantagsfall där gåvobrevet eller andra handlingar ska bifogas gåvoskattedeklarationen.

Deklarationsanvisning för gåvoskatt

För gåvan ska man lämna in en gåvoskattedeklaration där man antecknat förbehållet för besittningsrätten.

För vem kan man förbehålla besittningsrätt?

Gåvogivaren kan förbehålla besittningsrätten för sig själv och/eller en eller flera andra personer.

Exempel: Anders ger en sommarstugefastighet som gåva till sin dotter Lisas son Mikael. Anders anmäler att han förbehåller sig besittningsrätten till fastigheten. Äganderätten till sommarstugefastigheten övergår till Mikael men stugan står till Anders förfogande.

Om även Lisa använder stugan kan Anders förbehålla besittningsrätten för både sig själv och henne. Även då övergår äganderätten på Mikael men Anders och Lisa har besittningsrätt.

Besittningsrätten ska vara faktisk

Den som har besittningsrätten ska faktiskt använda den egendom som besittningsrätt gäller och/eller få avkastningen från den. Man kan inte förbehålla besittningsrätten bara för att minska gåvoskatten.

Exempel: Anders ger sin dotter Lisa en egnahemsfastighet och förbehåller sig besittningsrätten till fastigheten. Anders bor emellertid inte i huset på fastigheten och får inte heller hyresinkomster av den. Lisa och hennes familj flyttar in i fastigheten och därmed är det i verkligheten hon som använder både äganderätten och besittningsrätten. Eftersom Anders besittningsrätt inte verkställs kan Lisa inte få besittningsrättsavdrag i gåvobeskattningen.

En besittningsrätt kan vara på visstid eller livstid

Besittningsrätten kan förbehållas för en viss tid eller för den resterande livstiden. Om besittningsrätten är på visstid ska slutdatumet framgå av gåvobrevet och gåvoskattedeklarationen.

Exempel: Anders ger Lisa en sommarstugefastighet. Anders meddelar att han förbehåller sig besittningsrätten för en period på fem år. Äganderätten till sommarstugefastigheten överförs på Lisa men besittningsrätten förblir hos Anders. Fem år efter gåvan upphör Anders besittningsrätt och Lisa får förutom den redan tidigare överförda äganderätten även besittningsrätten till sommarstugefastigheten.

Värdet av en besittningsrätt beror på om den förbehållits för visstid eller livstid.

Förbehåll för besittningsrätt inverkar på gåvobeskattningen

Eftersom ett förbehåll för besittningsrätt begränsar gåvotagarens rätt att använda gåvan gör man i gåvobeskattningen ett schablonavdrag för besittningsrätten från gåvans gängse värde. Gåvoskatten fastställs alltså utifrån det gängse värdet minskat med avdraget för besittningsrätten. I gåvoskattedeklarationen ska gåvans mottagare deklarera egendomen till sitt gängse värde och i del IV fylla i punkten Besittnings-, avkastnings- eller annan rätt till den mottagna egendomen har förbehållits.

Även om besittningsrätten förbehållits för någon annan än gåvogivaren själv betalar den som får  besittningsrätten inte gåvoskatt för detta.

Hur man räknar avdraget för besittningsrätt

Avdraget för besittningsrätt påverkas av egendomens årliga avkastning och för hur lång tid besittningsrätten har förbehållits.

Årsavkastning

Besittningsrättens värde påverkas av egendomens årliga avkastning. Med årlig avkastning avses egendomens faktiska avkastning under ett år. Om den som har besittningsrätten exempelvis får hyresinkomster, beräknas avkastningen på basis av nettohyresinkomsterna.

Exempel: En lägenhets gängse värde är 300 000 euro. Bostaden är uthyrd och därför är den faktiska årsavkastningen känd. Hyran för bostadslägenheten är 1 000 euro i månaden.

Den faktiska årsavkastningen fås genom att man subtraherar kostnaderna för skötsel (t.ex. bolagsvederlag) från hyresbeloppet. Bolagsvederlaget är 150 euro per månad. Därmed är den årliga avkastningen 12 månader × (1 000 euro/månad – 150 euro/månad) = 10 200 euro.

Eftersom den överlåtna egendomen inte alltid ger faktisk avkastning kan man räkna ut årsavkastningen med hjälp av en avkastningskoefficient. Den kalkylmässiga årsavkastningen beräknas så att den överlåtna egendomens gängse värde (dvs. dess presumtiva försäljningspris) multipliceras med en avkastningskoefficent som är 3 % eller 5 % beroende på egendomsslaget.

Avkastningskoefficienten är

  • 3 % då det är fråga om en fritidsbostad
  • 5 % då det är fråga om annan egendom än en fritidsbostad, exempelvis bostadsaktier, en fastighet i bostadsbruk eller ett värdeandelskonto.

Exempel: En lägenhets gängse värde är 200 000 euro. Bostaden är inte uthyrd och därför finns inga tillgängliga uppgifter om faktisk årlig avkastning. Den kalkylmässiga årsavkastningen är då det gängse värdet 200 000 × årskoefficienten 5 % = 10 000 euro.

Ålder för den som får en besittningsrätt på livstid eller den återstående giltighetstiden för en besittningsrätt på visstid

Besittningsrättens värde påverkas även av för hur lång tid besittningsrätten till den överlåtna egendomen förbehållits. Besittningsrätten kan förbehållas på livstid eller på viss tid.

Besittningsrätt på livstid

Om besittningsrätten förbehålits på livstid räknas avdraget som följer: egendomens årsavkastning multipliceras med en ålderskoefficient enligt innehavarens ålder.

Om besittningsrätten förbehållits för flera personer (t.ex. makar) beräknas ålderskoefficienten enligt den yngre personen.

Tabell för ålderskoefficienten

Åldern hos den som mottar besittningrätten

Tal med vilket årsavkastningen ska multipliceras

under 44 12
44–52 år 11
53–58 år 10
59–63 år 9
64–68 år 8
69–72 år 7
73–76 år 6
77–81 år 5
82–86 år 4
87–91 år 3
92 år eller högre 2

Exempel: Anders ger sin dotterson Mikael en sommarstugefastighet vars värde är 300 000 euro. Anders är 75 år. Anders förbehåller sig en livstida besittningsrätt till sommarstugefastigheten. Sommarstugefastigheten ger ingen avkastning och därför beräknas värdet av besittningsrätten enligt dess kalkylmässiga årsavkastning. Besittningsrättens värde är därmed ålderskoefficienten 6 × avkastningskoefficienten 3 % × gängse värdet 300 000 euro = 54 000 euro. När besittningsrättens värde subtraheras från det gängse värdet fås gåvans skattepliktiga värde i gåvobeskattningen. Det skattepliktiga beloppet är 300 000 euro – 54 000 euro = 246 000 euro. År 2016 är skatten på en 246 000 euros gåva 33 590 euro i skatteklass 1.

Även om Anders hade förbehållit besittningsrätten för både sig själv och sin 78-åriga fru Tina skulle ålderskoefficienten bestämmas enligt Anders ålder eftersom han är den yngre av de två.

Om Anders däremot hade förbehållit besittningsrätten för sig själv och sin 45-åriga dotter Lisa skulle ålderskoefficienten bestämmas enligt Lisas ålder. Då vore besittningsrättens värde ålderskoefficienten 11 × avkastningskoefficienten 3 % × gängse värdet 300 000 euro = 99 000 euro. När besittningsrättens värde subtraheras från det gängse värdet fås gåvans värde i gåvobeskattningen. Det skattepliktiga beloppet är 300 000 euro – 99 000 euro = 201 000 euro. År 2016 är skatten på en 201 000 euros gåva 25 940 euro i skatteklass 1.

Gåvoskatteräknare

Besittningsrätt på visstid

Om besittningsrätten förbehållits på visstid multipliceras den årliga avkastningen med det antal kalenderår under vilka besittningsrätten gäller. En förmån som gäller under en viss tid kapitaliseras till nuvärdet med en räntesats om 8 procent. Om koefficienten för en förmån som gäller under en viss tid är större än den för besittningsrätten på livstid tillämpas dock koefficienten enligt ålder. Se tabellen för ålderskoefficienten.

Du ser den färdigt beräknade koefficienten här:

Koefficient som används vid visstida förbehåll för avkastningsrätt (t.ex. besittningsrätt) (pdf)

Exempel: Anders ger sitt barnbarn Mikael en lägenhet som är värd 150 000 euro. Anders är 75 år. Han förbehåller sig besittningsrätten till lägenheten på fem år, dvs. tills han fyller 80 år. Lägenheten är inte uthyrd och därför beräknas värdet av besittningsrätten enligt dess kalkylmässiga årsavkastning. Besittningsrättens värde är därmed avkastningskoefficienten 5 % × koefficienten för visstida besittningsrätt 3,99 × gängse värdet 150 000 euro = 29 925 euro. När besittningsrättens värde subtraheras från det gängse värdet fås det skattepliktiga beloppet. Mikael ska betala gåvoskatt på 150 000 euro – 29 925 euro = 120 075 euro. År 2016 är skatten på en 120 075 euros gåva 14 570 euro i skatteklass 1.

Nyckelord:

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken