MinSkatt har driftsavbrott från fredagen den 15 november kl. 16.30 till söndagen den 17 november kl. 18.00 på grund av en systemuppdatering. Sköt dina skatteärenden före avbrottet.
Räntor i inkomstbeskattningen
Räntorna är avdragbara vid beskattningen endast om skulden utgör skuld för inkomstens förvärvande.
Ränteutgifterna dras av från kapitalinkomsterna vid beskattningen för det kalenderår under vilket de har betalats. Det är i allmänhet endast den skattskyldige själv som får räntorna på sin egen skuld.
Vilka räntor är avdragbara?
Räntorna är avdragbara om skulden är en skuld för inkomstens förvärvande som hänför sig till förvärvandet av skattepliktig inkomst. Verksamhet för förvärv av inkomst är t.ex. uthyrning av en bostad, aktiesparande och annan sådan verksamhet som syftar till att generera skattepliktig inkomst. Räntan på skulden för förvärvande av inkomst avdras till fullt belopp från alla kapitalinkomster.
Observera, att från och med 2023 kan räntorna på bostadslån inte längre dras av i beskattningen.
Det är lånets faktiska användningsändamål som avgör om det är fråga om bolån eller skuld för inkomstens förvärvande.
Man kan få avdrag för räntor på borgenslån
Även sådana räntor som man måste betala på grund av ett borgenslån kan vara avdragbara. Förutsättningen är att den ursprungliga gäldenären skulle ha haft rätt att dra av räntorna på grund av att de hänför sig till näringsverksamhet eller jordbruk.
Borgenären får dra av den del av räntorna som uppkommit efter det att den ursprungliga gäldenären har konstaterats vara insolvent. Insolvens har konstaterats exempelvis om gäldenären har konstaterats vara medellös vid utsökningen.
Räntor för konsumtionslån kan inte dras av
Räntorna på konsumtionskrediter får inte dras av vid beskattningen. Et lån är ett konsumtionslån om det tagits för att finansiera uppehället eller andra personliga utgifter. Konsumtionslån är exempelvis lån för heminredning, bil, båt eller fritidsbostad.
Andra räntor får inte dras av
Andra räntor än räntor på skulder för inkomstens förvärvande får inte dras av. Exempelvis följande räntor får inte dras av:
- räntor på bolån
- räntor på studielån
- räntor som betalas av statens medel (med stöd av lagen om studiestöd eller militärunderstödslagen)
- nedsatt dröjsmålsräntä
- dröjsmålsräntor på skatter
- räntor på lån vars användningsändamål är
- förvärvande av skattefri inkomst
- förvärvande av sådan inkomst som omfattas av källskatt på ränteinkomst
- anskaffning av en frivillig individuell pensionsförsäkring.
Accessoriska kostnader för lån utgör inte ränta
Exempelvis regleringsprovision och expeditionsavgift utgör accessoriska kostnader för lån. Dessa räknas inte som ränta. De accessoriska kostnaderna för en skuld för inkomstens förvärvande kan dras av som utgifter för inkomstens förvärvande. De accessoriska kostnaderna för övriga lån, t.ex. för studie- eller bolån, får inte dras av vid beskattningen.
Från vad, när och hur ska räntor dras av?
Ränteutgifterna dras av från kapitalinkomsterna. Räntekostnaderna för lån kan tas i beaktande redan i förskottsinnehållningssatsen i skattekortet.
Räntor i skattekort
Om avdragbara räntor redan beaktats vid beskattningen, beaktas de automatiskt vid beräkningen av förskottsinnehållningssatsen i det följande skattekortet.
Om beloppet på räntorna ändras avsevärt under året, lönar det sig att hämta ett nytt skattekort. Om beloppet på räntorna minskar avsevärt under skatteåret, kan det hända att den förskottsinnehållningssats som beräknats vid ingången av året är för liten. Om förskottsinnehållningen verkställs enligt denna för låga innehållningssats, kan det medföra kvarskatt.
- Läs mer om hur skattekortet kan ändras.
- Beräkna med skatteprocenträknaren hur räntorna påverkar din skattesats.
Räntor i skattedeklaration
Ränteutgifterna dras av från kapitalinkomsterna vid beskattningen för det kalenderår under vilket de har betalats. Banken skickar uppgifterna om lånet och låneräntorna till Skatteförvaltningen för den slutliga beskattningen, och dessa uppgifter syns i den förhandsifyllda skattedeklarationen.
Kontrollera ränteuppgifterna och lånets användningsändamål. Om användningsändamålet för lån inte är rätt i skattedeklarationen, korrigera uppgifterna i MInSkatt eller med pappersblankett 50B Kapitalinkomster och avdrag från dem.
Exempel: Agnes har tagit ett lån på en bank i februari. Hon har genast använt lånet för att köpa en investeringsbostad. Agnes har hyrt ut bostaden fr.o.m. mars. Det lån som Agnes tagit utgör en skuld för inkomstens förvärvande.
Under tiden mellan mars och december har Agnes fått 5 000 euro i hyresinkomst av investeringsbostaden och betalat 1 000 euro i skötselvederlag. Agnes har betalat sammanlagt 1 500 euro till banken i räntor på skulden för inkomstens förvärvande.
Följande vår deklarerar Agnes hyresinkomsten och specificerar kostnaderna för uthyrningen av bostaden i MinSkatt. Hon drar inte av låneräntorna från hyresinkomsterna utom de dras av som räntor på skuld för förvärvande av inkomst.
Agnes kontrollerar i punkten Räntor på skuld för inkomstens förvärvande att banken lämnat korrekta uppgifter om räntorna på skulden. Eftersom det är fråga om ett nytt lån, syns uppgifterna som annan skuld i skattedeklarationen. Agnes korrigerar i MinSkatt lånets användningsändamål till skuld för inkomstens förvärvande och anger i tilläggsuppgifterna att hon med lånet har köpt en bostad som ger henne hyresinkomster.
Agnes kan alternativt deklarera uppgifterna på pappersblanketter. Då kan hon fylla i och returnera blankett 50B "Kapitalinkomster och avdrag från dem" för räntornas del och blankett 7H "Hyresinkomster - aktielägenheter" för hyresinkomsterna.
Hur kan räntor dras av om det inte finns några kapitalinkomster?
De fysiska personernas och dödsbonas ränteutgifter dras av i första hand från kapitalinkomsterna. Om kapitalinkomsterna inte räcker till för avdraget (om t.ex. räntorna på ett bolån är större än kapitalinkomsterna), uppstår ett underskott. Du får dra av 30 procent av underskottet från skatterna på förvärvsinkomster i form av underskottsgottgörelse. Procentandelen motsvarar skattesatsen för kapitalinkomster. Det finns vissa begränsningar förknippade med underskottsgottgörelsen.
Läs mer på sidan Underskottsgottgörelse.
Vem får dra av räntor?
Det är i allmänhet endast den skattskyldige själv som får dra av räntorna på sin egen skuld. Undantagsvis får även borgenärer eller andra som ställt säkerhet dra av räntor som de betalat.
Makar
Vardera maken får dra av endast sina egna räntor från sina kapitalinkomster. Den ena maken kan inte överföra räntorna till den andra maken så att de ska dras av från den andra makens kapitalinkomster. Ränteavdraget är alltså ett personligt och inte ett familjespecifikt avdrag.
Vid behandlingen av makarnas underskottsgottgörelse förekommer emellertid familjespecifika drag: läs mer på sidan Underskottsgottgörelse.
Makarna kan ha gemensam skuld för vilken de är solidariskt ansvariga. Räntorna på en sådan skuld dras av i sin helhet av den make som betalat räntorna. Om räntebetalaren inte har anmälts till Skatteförvaltningen eller om makarnas yrkanden är motstridiga, drar man av hälften av det betalde räntebeloppet hos vardera maken.
Om sambor anses utgöra makar vid beskattningen, behandlas även räntorna på samma sätt som räntor hos makar. Mer information om makarna i beskattningen.
Om medgäldenärerna inte är makar, ska varje gäldenär själv dra av skuldräntorna.
Nyckelord: