Skattedeklaration 6A för näringsverksamhet – näringssammanslutningar, detaljerad deklarationsanvisning för skatteåret 2017

903

Uppgifter om andelar har ändrats

Kryssa för punkten 903 om andelsuppgifter har ändrats under skatteåret 2017. Specificera ändringarna i andelsuppgifter på blankett 35 (Utredning av delägare i en näringssammanslutning). I delägarutredningen behöver du fylla i endast sånana uppgifter som har ändrats eller som tidigare varit bristfälliga. Du behöver inte lämna blankett 35 Utredning av delägare om uppgifterna stämmer och du inte har nya uppgifter att lägga till.

Om en sammanslutningsdelägare har överlåtit sin andel av sammanslutningen måste han eller hon deklarera överlåtelsen för sin egen beskattning. Delägaren lämnar uppgifterna i sin egen förhandsifyllda skattedeklaration och bifogar blankett 9 (Uträkning av överlåtelsevinst eller -förlust).

I Uträkning av inkomstskatt

Ange i uträkningen av inkomstskatt i beskattningskolumnen sammanslutningens skattepliktiga intäkter och i beskattningen avdragbara kostnader.

Hur beräknas de skattepliktiga intäkterna och avdragbara kostnaderna i varje respektive förvärvskälla?

• näringsverksamhet: enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL)
• förvärvskällan för jordbruk: enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (GårdsSkL)
• personlig förvärvskälla: enligt inkomstskattelagen (ISkL).

I uträkningen av inkomstskatt finns det en egen kolumn I bokföringen för de intäkts- och kostnadsbelopp där det bokförda beloppet kan avvika från det belopp som får beaktas i beskattningen.

Om en intäkts- eller kostnadspost i skattedeklarationen har särskilda kolumner för bokföringen och beskattningen, fyll i båda kolumnerna även om beloppen är lika stora.

Intäkterna från den personliga förvärvskällan anges som en totalsumma i punkten 330. Dividender som ingår i den personliga förvärvskällan räknas dock inte med, utan de har en egen punkt (331). Också kostnaderna i den personliga förvärvskällan anges som en totalsumma (i punkten 356).

Specificera på blankett 7B de intäkter och kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan. På motsvarande sätt anges intäkterna och kostnaderna i jordbrukets förvärvskälla som en totalsumma i sina respektive punkter på blankett 6A och specificeras på blankett 7C.

Fyll i alla penningvärden i uträkningen av inkomstskatt med en cents noggrannhet utan förtecken. Antagandet är att intäkterna ökar resultatet och kostnaderna minskar resultatet, varför det inte behövs något förtecken framför dessa belopp. Om posten du angett avviker från antagandet, sätt ut ett minustecken framför beloppet (–).

1 Intäkter av näringsverksamhet

Omsättning enligt bokföringen. I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt moms och andra skatter som direkt baserar sig på försäljningen.

De dividender som eventuellt ingår i omsättningen anges under finansieringsintäkterna i punkten Erhållna dividender och räntor på andelskapitalet 302 (Erhållna dividender och överskott från andelslag).

Det sammanlagda beloppet av sådana dividender och överskott från andelslag vilka mottagits i näringsverksamheten.

Ange det sammanlagda beloppet. Specificera dividenderna och överskotten från andelslag på blankett 73B. Skatteförvaltningen drar av automatiskt den skattefria andelen av dividenderna och överskotten i delägarens personliga beskattning. Skatteförvaltningen räknar ut avdragsbeloppet enligt specifikationen på blankett 73B.

Aktier som ingår i sammanslutningens förvärvskälla för näringsverksamhet utgör nettoförmögenhet för sammanslutningen till hela beloppet.

Erhållna dividender

Sammanslutningens dividender kan utgöra intäkt i näringsverksamheten, i jordbruket eller i den personliga förvärvskällan. Dividender i näringsverksamheten är belopp som betalats på aktierna i näringsverksamheten i form av vinstutdelning. På motsvarande sätt är dividend inom jordbruket sådan vinstutdelning som betalats på aktier som hör till jordbruket. Övriga dividender hör alltid till den personliga förvärvskällan och beskattas som inkomst direkt hos delägarna. De räknas alltså inte till inkomstandelen i sammanslutningens personliga förvärvskälla.

Den skattepliktiga andelen av dividender i förvärvskällan för näringsverksamhet fastställs utifrån om bolaget som delar ut dividenden är offentligt noterat eller något annat än offentligt noterat.

• Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig näringsinkomst och till 15 % skattefri inkomst.
• Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig näringsinkomst och till 25 % skattefri inkomst.

Överskott som ett andelslag utdelat

Överskott kan vara exempelvis vinstutdelning som ett andelslag betalat i form av ränta på andelskapitalet. Beskattningsreglerna för överskott tillämpas i princip även då medel betalas ut från en fond som hänförs till andelslagets fria egna kapital.

Beskattningsreglerna för överskott tillämpas även då inhemska sparbanker betalar ut vinstandelar eller ränta på grundfondsandelar eller placeringar i tillskottsfonder. Samma beskattningsregler tillämpas dessutom då ömsesidiga försäkringsbolag eller försäkringsföreningar betalar ränta på garantikapitalet.

Överskott från andelslag som inte noterats offentligt

Av överskott från andra än offentligt noterade andelslag utgör 25 % skattepliktig näringsinkomst och 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Av de överskott som överskrider denna gräns utgör 75 % skattepliktig inkomst och 25 % skattefri inkomst.

Överskott beskattas lindrigare upp till totalbeloppet på 5 000 euro. Lindringen är personlig och beviljas bara en gång per skatteår. Om du idkar näring tillsammans med din make eller maka kan du använda också hans eller hennes återstående lindring i skattedeklarationen för näringsverksamhet.

Om överskotten hör till flera olika förvärvskällor används lindringen i följande ordning:

1. överskott i den personliga förvärvskällan
2. överskott i jordbrukets förvärvskälla
3. överskott i förvärvskällan för näringsverksamhet.

Överskott från offentligt noterade andelslag

Av överskott som offentligt noterade andelslag delar ut i näringsverksamheten utgör 85 % skattepliktig inkomst och 15 % skattefri inkomst. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

En överskottsåterbäring som är avdragbar för andelslaget är dock till hela beloppet skattepliktig inkomst för mottagaren.

Läs mer om beskattningen av överskott

Sådana inkomstandelar från inhemska sammanslutningar som beskattas enligt ISkL 16 §. Ange inkomstandelarna om du har dessa uppgifter när du lämnar skattedeklarationen. Om du ännu inte vet inkomstandelarnas storlek, lämna punkten blank. Skatteförvaltningen beaktar inkomstandelarna enligt de uppgifter som lämnas av bolaget som delat ut inkomstandelarna. Kontrollera i beskattningsbeslutet att dessa inkomstandelar ingår i sammanslutningens resultat.

Inkomstandelar enligt ISkL 16 a § från inhemska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Ange inkomstandelarna på skattedeklarationen. Om du inte känner till inkomstandelarna när du lämnar din skattedeklaration, komplettera deklarationen genast när du vet inkomstandelens belopp.

Värdenedgångar som återförs (NärSkL 5 a §)

• på finansieringstillgångar (NärSkL 5 a § 1 punkten)
• på omsättningstillgångar (NärSkL 5 a § 2 punkten)
• på anläggningstillgångar (NärSkL 5 a § 4 punkten).

Minskning av reserverna (reserveringarna) enligt bokföringen.

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62.

Den skattepliktiga andelen av de minskade reserverna.

Skattepliktiga är bl.a.

• intäktsföring av en driftsreserv (NärSkL 46 a §)
• återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §)
• garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del beloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).

Intäktsföring av privatbruket om kostnaderna för privatbruket har dragits av i bokföringen

Sammanslutningen får inte dra av i beskattningen sammanslutningsdelägarens kostnader för privatbruk. Om kostnader för privatbruk ingår i utgifter som har dragits av i bokföringen, ska privatbrukets andel intäktsföras i denna punkt.

Privatbruk av bil är t.ex. sådana resor mellan bostaden och arbetsplatsen som delägaren kört med sammanslutningens bil.

Specificera kostnaderna för bil i del II (Utredning av kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk).

Ange i punkten 313 den andel av kostnaderna som motsvarar privatbruket då kostnaderna för privatbruket har dragits av som utgift i bokföringen.

Kostnaderna för privatbruk av varor.

Ange som beloppet av privatbruk av varor den ursprungliga anskaffningsutgiften för varorna som tagits till privathushållet exklusive moms.

Andelen av annat privatbruk, t.ex. privatbruk av telefon, fastighet, fritidsbostad och båt.

Om en sammanslutningsdelägare för sina privata ändamål använder en fastighet som hör till näringsverksamheten, lägg privatbrukets andel av kostnaderna för och avskrivningarna på fastigheten till inkomsten av näringsverksamhet (NärSkL 51b § 1 mom.).

2 Skattefria intäkter i resultaträkningen

3 Intäkter som ingår i den personliga förvärvskällan

Specificera på blankett 7B sådana intäkter och skattepliktiga överlåtelsevinster som ingår i sammanslutningens personliga förvärvskälla. Räkna ihop punkterna 777 (Intäkterna sammanlagt) och 786 (Skattepliktiga överlåtelsevinster under skatteåret) på blankett 7B. Ange summan i punkten 330.

Till den personliga förvärvskällan hör exempelvis hyresintäkter från lägenheter som hyrts ut till utomstående.

Beloppet av skattepliktiga överlåtelsevinster får du när du från skatteårets överlåtelsevinster drar av skatteårets överlåtelseförluster och de överlåtelseförluster från tidigare år som inte dragits av i beskattningen.

Till intäkterna i denna punkt hör inte sådana dividender och överskott från andelslag som ingår i den personliga förvärvskällan.

Det sammanlagda beloppet av dividender och överskott från andelslag vilka ingår i sammanslutningens personliga förvärvskälla. Dividenderna och överskotten ska dessutom specificeras på blankett 73B.

Dividender som ingår i den personliga förvärvskällan beaktas inte när man räknar ut den inkomst i sammanslutningens personliga förvärvskälla som ska fördelas delägarna. Sådana dividender beskattas direkt som delägarnas inkomst enligt de andelar som var och en av delägarna har av sammanslutningens resultat.

Dividender och överskott från andelslag kan vara helt skattefria, delvis skattefria eller helt skattepliktiga för mottagaren.

Överskott från andelslag som inte noterats offentligt

Beskattningen av överskott är bunden till antalet medlemmar i andelslaget. Avgörande är hur många sådana medlemmar som betalat en insats andelslaget hade vid utgången av räkenskapsperioden som föregår beslutet om utbetalning av överskott.

Om andelslaget hade minst 500 medlemmar, utgör överskottet som privatpersoner eller dödsbon mottagit till 25 % skattepliktig kapitalinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro per år. Av det belopp som överskrider 5 000 euro utgör 85 % skattepliktig kapitalinkomst och 15 % skattefri inkomst.

Om antalet medlemmar är under 500 utgör överskottet kapitalinkomst till ett belopp som motsvarar en årlig avkastning på 8 % på det belopp som har tagits upp på andelslags eget kapital. Överskottet är till 25 % skattepliktig kapitalinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till 5 000 euro. Av den överskridande delen utgör 85 % skattepliktig kapitalinkomst och 15 % skattefri inkomst.

Om andelslaget har under 500 medlemmar och överskottet överskrider en årlig avkastning på 8 % är 75 % av den överskridande delen skattepliktig förvärvsinkomst och 25 % skattefri inkomst.

Lindringen om 5 000 euro gäller inte överskott som beskattas som förvärvsinkomst.

Överskott från offentligt noterade andelslag

Överskott som ett offentligt noterat andelslag delar ut till en privatperson eller ett dödsbo är inkomst i den personliga förvärvskällan och utgör till 85 % skattepliktig kapitalinkomst och till 15 % skattefri inkomst. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

Överskott som ingår i närings- eller jordbruksinkomst är företagsinkomst som delas upp i kapital- respektive förvärvsinkomst enligt olika regler.

Läs mer om beskattningen av överskott

4 Intäkter från jordbrukets förvärvkälla

Specificera på blankett 7C de intäkter och kostnader samt den förmögenhet som ingår i jordbrukets förvärvskälla. Ange i denna punkt det belopp som du angett i punkten Intäkter sammanlagt (792) på blankett 7C. Ange på blankett 7C också de dividender och överskott från andelslag som ingår i jordbrukets förvärvskälla och räkna dem med i det sammanlagda intäktsbeloppet.

Överskott från andelslag och dividender i jordbrukets förvärvskälla

Dividender som ingår i jordbrukets förvärvskälla utgör till hela beloppet jordbruksinkomst för sammanslutningen.

Dividenderna och överskotten från andelslag ska dessutom specificeras på blankett 73B. Den skattefria andelen av dividenderna och överskotten dras av automatiskt i delägarens personliga beskattning. Avdraget görs på delägarens inkomstandel av sammanslutningen. Avdragsbeloppet räknas ut på basis av specifikationen på blankett 73B.

Aktier och andelar som sammanslutningen har i jordbrukets förvärvskälla utgör till hela värdet jordbrukets nettoförmögenhet för sammanslutningen.

5 Kostnader i näringsverksamheten

Enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet beräknas

• avskrivningar i respektive förvärvskälla
• höjda avskrivningar
• tilläggsavskrivningar
• skattelättnadsavskrivningar  (NärSkL 24 §, 30–34 § och 36–41 §).

Ange i denna punkt också sådana eventuella avskrivningar som du gjort under tidigare år men som inte tidigare godkänts i beskattningen (s.k. överavskrivningar) och som du vill dra av i år. Avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år specificeras på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

Den avdragbara andelen av avskrivningarna får inte överskrida avskrivningarnas maximibelopp enligt NärSkL.

Avskrivningar får inte göras på tillgångar som tagits i bruk genom leasingavtal.

Alla sådana övriga rörelsekostnader som får dras av i beskattningen men som inte ingår i de övriga kostnadsposterna i resultaträkningen. Sådana övriga rörelsekostnader är t.ex.

• kostnader för resor
• kostnader för fordon
• leasingavgifter.

Böter, påföljdsavgifter och andra avgifter av straffnatur får inte dras av i beskattningen.

Skatteförhöjningar är inte avdragbara i beskattningen. Det spelar ingen roll för vilken skatt skatteförhöjningen har fastställts. Skattetillägg och förseningsräntor får inte heller dras av i beskattningen.

Ange den avdragbara andelen av räntekostnaderna i punkten 347. Den avdragbara andelen får du när beloppet av de ränteutgifter som dragits av i bokföringen minskas med de icke-avdragsgilla posterna enligt NärSkL 18 § 2 mom. och 18 a §.

Vilka ränteutgifter är icke-avdragbara?

1. Enligt NärSkL 18.2 § får räntorna inte dras av om det egna kapitalet i balansräkningen blir negativt på grund av privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital. I sådana fall anses att en del av lånen har använts för att finansiera privatuttagen. Denna del av räntekostnaderna får således inte dras av från näringsintäkterna.
   
   Räkna ut den eventuella icke-avdragbara andelen av räntorna i del V (Uträkning av ränteutgifter). Dra av den icke-avdragbara andelen från räntekostnadernas sammanlagda belopp. Det icke-avdragbara räntebeloppet får inte överskrida det sammanlagda beloppet av räntor i näringsverksamheten.
    
2. Ränteutgifterna i näringsverksamheten är alltid avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna (NärSkL 18 a §). Alla räntor är avdragbara också då bolagets nettoränteutgifter högst uppgår till 500 000 euro. Med nettoränteutgift avses den del av ränteutgifterna som överskrider ränteintäkterna.
   
   Överstiger nettoränteutgifterna under skatteåret 500 000 euro är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de uppgår till högst 25 % av det rättade resultatet av näringsverksamheten. Beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter får således uppgå högst till samma belopp som nettoränteutgifterna mellan intressegemenskapsföretag.
   
   Om ränteutgifternas nettobelopp överskrider 500 000 euro, fyll i blankett 81 (Redogörelse för nettoränteutgifter vid näringsverksamheten) och räkna ut beloppet av icke-avdragbara ränteutgifter.
   
   Med blankett 81 kan du också yrka att icke-avdragbara nettoränteutgifter enligt 18 a § från tidigare skatteår ska dras av under det här skatteåret.

Den del av reservökningarna som får dras av i beskattningen.

En näringssammanslutning får under vissa förutsättningar dra av följande reserver i beskattningen:

• återanskaffningsreserv (NärSkL 43 §
• driftsreserv (NärSkL 46 a §)
• garantireserv (NärSkL 47 §).

6 Kostnader som ingår i den personliga förvävskällan sammanlagt

Specificera kostnaderna i den personliga förvärvskällan på blankett 7B och ange här det sammanlagda belopp som får dras av i beskattningen (blankett 7B punkt 782).

Överlåtelseförluster som ska fastställas anges inte som kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan, utan de dras av från överlåtelsevinsterna under de fem följande åren.

Kostnader i den personliga förvärvskällan får inte inkluderas i de kostnader som ingår i näringsverksamhetens eller jordbrukets förvärvskälla.

7 Kostnader i jordbruket förvärvkälla sammanlagt

Specificera jordbrukskostnaderna på blankett 7C och ange i denna punkt det sammanlagda beloppet av kostnader som kan dras av i beskattningen av jordbrukets förvärvskälla (blankett 7C punkt 793).

Jordbrukskostnader får inte ingå i poster som utgör näringskostnader eller kostnader som ingår i den personliga förvärvskällan eller tas upp i uträkningen av avdragbara kostnader.

Så här räknar du ut näringsresultatet: Dra av från de skattepliktiga näringsintäkterna (punkten 316) de kostnader som är avdragbara i näringsbeskattningen (punkten 355). Om resultatet är positivt, fyll i beloppet i punkten 358. Om resultatet är negativt, ange det som förlust (utan förtecken) i punkten 359.

Skatteförvaltningen drar av automatiskt de förluster som fastställts i beskattningen under tidigare år. Du ska alltså inte ange dem i skattedeklarationen.

Dra av från intäkterna i den personliga förvärvskällan och de skattepliktiga överlåtelsevinsterna (punkten 330) de kostnader som hänför sig till den personliga förvärvskällan (punkten 356).

Om resultatet är positivt, ange det i punkten 360.

Om resultatet är negativt, ange det som förlust (utan förtecken) i punkten 361.

När man räknar ut resultatet i sammanslutningens personliga förvärvskälla beaktar man inte sådana dividender och överskott från andelslag som ingår i den personliga förvärvskällan. Dessa poster fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som var och en av delägarna har av sammanslutningens resultat.

Räkna ut jordbruksresultatet: Dra av från de skattepliktiga jordbruksintäkterna (punkten 332) de kostnader som hänför sig till jordbrukets förvärvskälla (punkten 357). Om resultatet är positivt, fyll i beloppet i punkten 362. Om resultatet är negativt, ange det som förlust (utan förtecken) i punkten 363.

Utredningar i delarna II-V

II Utredning av kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk

Alla kostnaderna för sådana person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk. Ange fordon som du hyrt genom ett leasingavtal som ingåtts för en tid som överskrider tre månader.

I denna punkt anges inte sådana naturaförmånsbilar som sammanslutningens delägare eller annan personal använder.

Punkten 379: fordon som utgör anläggningstillgångar.

Ange antalet kilometer som körts under skatteåret (kilometer som körts i näringsverksamheten, privatkörningar och totalantalet kilometer) samt kostnaderna under skatteåret (kostnaderna sammanlagt, kostnader i genomsnitt/km, privatkörningarnas andel av kostnaderna). Lämna uppgifter om alla fordon.

Punkten 396: Ange om privatkörslornas andel av kostnaderna har dragits av i bokföringen eller inte. Om du dragit av privatkörningarnas andel av kostnaderna i bokföringen, kryssa för punkt 1 och ange kostnaderna för privatkörningarna i uträkningen av inkomstskatt, punkten 313. Om privatkörningar inte ingår i de poster som dragits av som näringskostnader, kryssa för punkt 2.

III Utredning av hyror, räntor, överlåtelser och andra prestationer som under kalenderåret 2017 utbetalats till bolagsmän och deras anhöriga

Hyror, räntor och övriga sådana prestationer till bolagsmän och deras anhöriga som inte anges i årsanmälan. Ange prestationerna för kalenderåret, inte för sammanslutningens räkenskapsperiod.

Utbetalda löner, naturaförmåner, vinstandelar och privatuttag anges inte i denna punkt. Ange lönerna och naturaförmånerna också i arbetsgivarens årsanmälan. Privatuttagen anges i näringssammanslutningens bilageblankett 35 (Utredning angående sammanslutning).

Ange bolagsmännens och den anhörigas FO-nummer eller fullständiga personbeteckning.

Ange beloppen av betalda hyror, räntor, överlåtelsepriser och övriga prestationer i var sin kolumn specificerade enligt mottagare.

Det sammanlagda beloppet av överlåtelsepriser kan bestå av t.ex. överlåtelsepriser på sådana fastigheter, lägenheter, värdepapper eller bilar som sammanslutningen under räkenskapsperioden köpt av en bolagsman eller dennes anhöriga.

Uppgifter behöver inte lämnas om sådana bolagsmän som inte mottagit ovan nämnda prestationer. Bolagsmannen ska deklarera dessa inkomster från sammanslutningen i sin egen förhandsifyllda skattedeklaration.

IV Specifikation av sådana lägenheter och fastigheter som hör till näringsverksamhetens tillgångar och som bolagsmän använt som sina egna eller sina familjers bostäder

Utred bruket av bostaden endast om den delägare som använt bostaden är en fysisk person eller ett inhemskt dödsbo.

Lämna följande uppgifter:

• fullständig personbeteckning av den delägare som använt bostaden
• fastighetens eller fastighets- eller bostadsaktiebolagets namn
• den tid av sammanslutningens räkenskapsperiod under vilken lägenheten eller fastigheten har använts som bostad. Ange som användningstid den tidsperiod av sammanslutningens räkenskapsperiod under vilken delägaren har använt lägenheten eller fastigheten som bostad för sig själv eller sin familj.
• värdet på lägenheten eller fastigheten i fjolårets uträkning av nettoförmögenheten.

Om delägaren har använt en till sammanslutningens tillgångar hörande lägenhet eller fastighet som sin egen bostad, dras av värdet på bostaden från delägarens andel av sammanslutningens nettoförmögenhet vid uträkningen av delägarens kapitalinkomstandel.

V Uträkning av ränteutgifter som inte är avdragbara från inkomsten av näringsverksamheten ifall det egna kapitalet är negativt på grund av privata uttag

Om sammanslutningens eget kapital är negativt på grund av privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital, anses en del av sammanslutningens lån hänföra sig till finansieringen av privatuttagen och inte till näringsverksamheten. Räntor på sådana lån får inte dras av som kostnader i näringsverksamheten.

Räkna ut i denna punkt vilken del av räntekostnaderna som inte får dras av i näringsverksamheten till följd av att det egna kapitalet är negativt.

Dra av det icke-avdragbara räntebeloppet (punkten 383) från beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten (punkten 346). Det icke-avdragbara räntebeloppet får inte vara större än det sammanlagda beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten. Ange differensen i punkt 347 (Avdragbar andel).

Överför det rättade negativa egna kapitalet enligt uträkningen till punkten 747 i uträkningen av förmögenhet (Rättat negativt eget kapital) samt lägg till beloppet i punkten 730 (Personlig förvärvskälla: Skulder sammanlagt). Bestämmelser om möjligheten att dra av räntor i den personliga förvärvskällan finns i ISkL 58 §. Man kan inte anse att finansieringen av en bolagsmans privata hushåll hänför sig till näringssammanslutningens förvärvsverksamhet, varför räntorna inte får dras av i den personliga förvärvskällan.

Beloppet av icke-avdragbara räntor räknas ut enligt följande (NärSkL 18 § 2 mom.):
Lägg till det negativa egna kapitalet enligt skatteårets balansräkning de tysta bolagsmännens kapitalplaceringar och de uppskrivningar som ingår i det egna kapitalet. Efter detta dra av räkenskapsperiodens förlust samt sådana förluster från tidigare räkenskapsperioder som inte kan täckas med influtna vinstmedel. Multiplicera detta återstod av det egna kapitalet med grundräntan på bokslutsdagen, ökad med en procentenhet. Detta belopp utgör ränta som inte får dras av från inkomsten av näringsverksamhet.

Grundränta:

VI Uträkning av förmögenhet

1 Tillgångar i näringsverksamheten

Ange tillgångarna till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. Alla eventuella undantag hittar du i denna anvisning.

Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar är enligt NärSkL 12 § sådana nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten, såsom jordområden, värdepapper, byggnader, maskiner, inventarier och övriga föremål, patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat, samt grus- och sandtäkter, gruvor, stenbrott, torvmossar och motsvarande.

Jordområden, värdepapper och andra sådana nyttigheter är förslitning icke underkastade anläggningstillgångar och de övriga ovan nämnda är förslitning underkastade anläggningstillgångar. Specificera avskrivningarna på förslitning underkastade anläggningstillgångar och ändringarna av avskrivningsdifferensen på blankett 62.

Det sammanlagda beloppet av immateriella rättigheter. Immateriella rättigheter är bl.a.

• patent
• upphovsrätt
• varumärkesrätt
• licensavgifter
• koncessionsrätt
• licensavgifter för datorprogram.

Långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde.

Långfristiga är sådana utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa inkluderas i tillgångarna endast sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL, dvs. sådana som inte kan dras av såsom årliga kostnader. Sådana utgifter är t.ex. utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill (NärSkL 24 §). Däremot behöver man inte aktivera utgifter för grundande och organisering av bolaget och utgifter för forskning och produktutveckling (NärSkL 25 §) och dessa poster beaktas inte heller i nettoförmögenheten.

Specificera på blankett 18B sådana fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna och ange det sammanlagda värdet på fastigheterna i punkten 703.

Som värdet på fastigheterna används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen eller jämförelsevärdet (= beskattningsvärdet) för år 2017, beroende på vilket av värdena som är högre. Värdena jämförs skilt för varje fastighet, byggnad och konstruktion.

Till fastigheten hör marken samt byggnaderna på den. Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som tillsammans med besittningsrätten till marken kan överlåtas till tredje man utan att markägaren hörs.

Specificera på blankett 8B sådana värdepapper som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar. Jämför jämförelsevärdet med den anskaffningsutgift för värdepapper bland anläggnings- eller finansieringstillgångarna som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.

Ange i punkten 705 mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar antingen från kolumnen för anskaffningsutgift eller för jämförelsevärde, i enlighet med i vilkendera kolumnen det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre. I fråga om värdepapper som utgör finansieringstillgångar överförs mellansumman till punkten 745.

Jämförelsevärdet för lägenhetsaktier som anskaffats före 2006 (aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag) är detsamma som beskattningsvärdet för 2005. Värdena behöver inte jämföras då det är fråga om lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller därefter. Dessa aktier värderas alltid till beloppet av anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, ökat med den återanskaffningsreserv som dragits av från anskaffningsutgiften på aktierna.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 % av slutkursen enligt bokslutsdagen. Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värde som gällde vid utgången av kalenderåret 2017. För en icke-noterad aktie är jämförelsevärdet det värde som anges i bolagets beskattningsbeslut.

Värdet på nyttigheter som hör till övriga anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar är t.ex.

• grus- och lertäkter
• malm- och mineralfyndigheter
• stenbrott
• torvmossar
• järnvägar
• dammar
• broar
• bassänger.

I denna punkt anges också djur som kontinuerligt brukas i näringsverksamheten.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar är sådana

• handelsvaror
• råvaror
• halvfabrikat
• övriga nyttigheter

i näringsverksamheten som är avsedda för överlåtelse som sådana eller i förädlad form.

Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter som är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten (NärSkL 10 §).

Ange som värdet på omsättningstillgångar den anskaffningsutgift som minskats med en eventuell värdenedgångsavskrivning (NärSkL 28 § 1 mom.).

Finansieringstillgångar

Till finansieringstillgångar hör

• kassa
• bank- och kontofordringar
• växelfordringar
• övriga finansieringstillgångar (NärSkL 9 §).

Som värdet på en fordring som hör till finansieringstillgångarna anges det nominella värdet. Värdet på övriga finansieringstillgångar är däremot detsamma som anskaffningsutgiften. Bägge värdena ska först minskas med en värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 17 §. Fordringar i utländsk valuta värderas på samma sätt som i bokföringen, dvs. i allmänhet till den kurs som gäller bokslutsdagen (5 kap. 3 § i bokföringslagen).

Ange i denna punkt lånefordringarna.

Obs. Lånefordringar hos delägarna anges i punkten 726 (Personlig förvärvskälla, Tillgångar, Fordringar hos delägare).

Specificera på blankett 8B sådana värdepapper som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar. Jämför jämförelsevärdet med den anskaffningsutgift för värdepapper bland anläggnings- eller finansieringstillgångarna som inte avskrivits i inkomstbeskattningen. Ange i punkten 745 mellansumman för finansiella värdepapper antingen från anskaffningsutgifts- eller jämförelsevärdekolumnen, beroende på i vilkendera kolumnen det sammanlagda värdet är högre. Ange i punkten 705 mellansumman för sådana värdepapper som utgör anläggningstillgångar.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 % av slutkursen enligt bokslutsdagen. Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värde som gällde vid utgången av kalenderåret 2017. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie är detsamma som dess beskattningsvärde i bolagets beskattningsbeslut.

2 Näringsverksamhetens skulder

Till lång- och kortfristiga resultatregleringar hör t.ex.

• hyresinkomster som mottagits på förhand
• räntekostnader
• sådana löneutgifter och utgifter för semesterlön som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden.

3 Näringsverksamhetens skulder sammanlagt

Fördelning av inkomst i kapital- och förvärvsinkomst

Sammanslutningsdelägarnas inkomstandelar från näringsverksamheten indelas i kapital- och förvärvsinkomst.

Som kapitalinkomst betraktas i allmänhet ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens nettoförmögenhet för det föregående året. Kapitalinkomsten för skatteåret 2017 räknas således ut för varje delägare utgående från dennes andel av sammanslutningens nettoförmögenhet i näringsverksamheten för skatteåret 2016.

En avvikande längd av räkenskapsperioden (över eller under 12 månader) påverkar beloppet av kapitalinkomstandel.

Innan några kapitalinkomstandelar räknas ut läggs till det föregående årets nettoförmögenhet 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen har betalat under de 12 månader som föregår skatteårets utgång.

En delägares andel av näringsverksamhetens nettoförmögenhet rättas om det till näringssammanslutningens tillgångar hör en bostad som delägaren eller dennes familjemedlem har använt som bostad. Värdet av en sådan bostad dras av från delägarens andel av nettoförmögenheten. Samma förfaringssätt tillämpas om en delägare har tagit ett räntebelagt lån för anskaffning av en andel i sammanslutningen.

En delägares andel av överlåtelsevinsten utgör alltid kapitalinkomst om det i sammanslutningens inkomst av näringsverksamhet som ska fördelas ingår överlåtelsevinster från sådana fastigheter eller värdepapper som hör till anläggningstillgångarna.

Kapitalinkomsterna beskattas progressivt. För år 2017 är inkomstskatten på beskattningsbara kapitalinkomster 30 %. Till den del kapitalinkomstbeloppet överstiger 30 000 euro är skatten dock 34 %.  Skatten på förvärvsinkomst är progressiv, vilket innebär att ju större inkomsten, desto högre skattesats.

4 Personlig förvärvskälla

5 Jordbrukets förvärvkälla

Dra av från de skattepliktiga jordbruksintäkterna (punkten 731) de kostnader som hänför sig till jordbrukets förvärvskälla (punkten 732). Om resultatet är positivt, fyll i beloppet i denna punkt.

Delägarens andel av sammanslutningens jordbruksinkomster fördelas på motsvarande sätt i förvärvs- och kapitalinkomst som näringsinkomsten fördelas på basis av nettoförmögenheten i näringsverksamheten (se punkten 3 Nettoförmögenhet i näringsverksamheten).

VII Specifikation av näringssammanslutningens eget kapital

VIII Vinster från överlåtelse av värdepapper och fastigheter som utgör anläggningstillgångar

Under skatteåret erhållna vinster från överlåtelse av sådana värdepapper och fastigheter som ingår i anläggningstillgångarna. Med överlåtelsevinst avses skillnaden mellan överlåtelsepriset och den i anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen.

Om sammanslutningen emellertid använt överlåtelsevinsten för att bilda en återanskaffningsreserv, ska reservens andel av vinsten inte anges här.

Av delägarens inkomstandel betraktas som kapitalinkomst alltid minst det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av fastigheter och värdepapper. Av den anledningen ska du ge en särskild utredning av överlåtelsevinsterna så att du anger överlåtelsevinsternas sammanlagda belopp i punkten 393.

IX Betala löner

Beloppet av förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen betalat under de 12 månader som föregått utgången av skatteåret 2017.

Vid uträkningen av en sammanslutningsdelägares kapitalinkomstandel lägger Skatteförvaltningen 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga lönerna till näringsverksamhetens nettoförmögenhet.

X Revision

911

912

Revisionen har verkställts

Innehåller revisionsberättelsen sådana negativa utlåtanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i 15 § i revisionslagen?

Kryssa för alternativet 1 (Ja) i punkt 911 om revision har förrättats innan sammanslutningen lämnat sin skattedeklaration. Om revisionen ännu inte har förrättats men kommer att förrättas senare, kryssa för alternativet 2 (Nej, den verkställs senare). Om sammanslutningen har utnyttjat möjligheten enligt 2 kap. 2 § i revisionslagen (459/2007) att små sammanslutningar inte behöver välja revisor, kryssa för alternativet 3 (Nej, med stöd av 2 kap. 2 § i revisionslagen har vi inte valt en revisor).

Om revisionsberättelsen inte innehåller uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen, kryssa för alternativet 1 (Nej) i punkt 912. Då behöver du inte bifoga revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

Om däremot revisionsberättelsen innehåller uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen, kryssa för alternativet 2 (Ja). Bifoga en kopia av revisionsberättelsen till skattedeklarationen.

Även om revisionsberättelsen har upprättats efter att skattedeklarationen lämnats in ska revisionsberättelsen skickas till Skatteförvaltningen endast om den innehåller uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen.

XI Avdragande av förlust

913

914

Har mer än hälften av sammanslutningens andelar bytt ägare under förluståret eller därefter på grund av annat förvärv än arv eller testamente?

Skatteår då ägarbytet har skett

Fyll i del XI om sammanslutningen har under tidigare år uppkomna förluster som inte dragits av, även om andelarna i sammanslutningen inte har ändrats.

Näringssammanslutningens förluster fördelas inte till delägarna. Förlusterna fastställs skilt för sammanslutningens alla förvärvskällor och dras av från inkomsten i samma förvärvskälla under de tio följande skatteåren efter hand som inkomst inflyter.

Förluster från tidigare år dras av från skatteårets resultat om över hälften av sammanslutningens andelar inte har bytt ägare under förluståret eller därefter. Med sammanslutningens andelar avses delägarnas andelar av sammanslutningens förmögenhet.

Om mer än hälften av andelarna av sammanslutningens förmögenhet inte har bytt ägare under förluståret eller därefter, kryssa för 2 (Nej) i punkten 913.

Om mer än hälften av andelarna däremot har bytt ägare, kryssa för 1 (Ja) i punkten 913 och ange i punkten 914 det skatteår under vilket ägarbytet har skett.

Näringssammanslutningens resultat för skatteåret fördelas på delägarna enligt de delägarskap och andelar som fastställts i bolagsavtalet.

Om det inte anges i bolagsavtalet hur näringssammanslutningen ska dela ut sin årliga vinst, kan skatteårets resultat fördelas på det sätt som sammanslutningen yrkat separat – i detta fall är det fråga om en avvikande inkomstfördelning.

Om man överenskommit separat i bolagsavtalet hur den årliga vinsten ska delas ut och man vill avvika från denna vinstutdelning, ska denna ändring av bolagsavtalet anmälas till Patent- och registerstyrelsens handelsregister för registrering. Efter att det ändrade bolagsavtalet har registrerats gäller ändringen från och med den dag då ändringsavtalet undertecknades.

Kryssa för rutan om sammanslutningen beslutat att dela ut skatteårets resultat till delägarna på ett avvikande sätt. Ge en redogörelse av den avvikande inkomstfördelningen.

Skriv sammanslutningens namn och FO-nummer tydligt på första sidan av skattedeklarationen och på bilageblanketterna. Om du lämnar skattedeklarationen och bilageblanketterna på något annat sätt än elektroniskt, ange FO-numret på varje sida av blanketterna.

Ange datum. Kom ihåg att underteckna skattedeklarationen.