6U Skattedeklaration för näringsverksamhet – samfund, detaljanvisningar 2017

Kryssa för punkten om uppgiften har ändrats.

Ange den nya branschuppgiften enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008).

Kontrollera näringsgrenskoderna på Statistikcentralens webbplats (stat.fi)

Verksamhet bedrivs både på finska fastlandet och på Åland

Sätt ut ett kryss här om bolaget har verksamhet både på Åland och i Fastlandsfinland.

Kryssa för denna punkt också ifall bolaget har verksamhet endast på Åland men hemort på fastlandet, eller om bolaget hemort på Åland men det bedriver sin verksamhet i Fastlandsfinland.

Utred i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och Fastlandsfinland.

Åländska samfund betalar kommunalskatt på alla sina inkomster till Åland. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse betalar också samfund med hemort i Fastlandsfinland kommunalskatt till Åland till den del av inkomsterna som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund emellertid betala inkomstskatt enligt 20 %, och denna skatt fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland är således dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.

2 Fast driftställe vid inkomstbeskattningen

Kryssa för någondera av följande punkter:

• Bolaget har ett fast driftställe vid inkomstbeskattningen eller bolaget har fast egendom i Finland.
• Bolaget har inte något fast driftställe vid inkomstbeskattningen

Kryssa för denna punkt om bolaget har ett fast driftställe i Finland, äger fast egendom i Finland eller får inkomstandel från en sammanslutning i Finland.

• I regel ska ett utländskt bolag betala skatt till Finland endast på de inkomster det förvärvar i Finland. Om ett utländskt företag har ett fast driftställe i Finland är det dock skattskyldigt för alla sina inkomster från det fasta driftstället. Med fast driftställe avses en affärsplats från vilken företagets verksamhet bedrivs helt eller delvis. Det fasta driftstället kan vara plats för företagsledning, kontor, beroende representant eller byggnads- och installationsverkamhet som pågår minst en viss tid.
• Om ett utländskt bolag exempelvis äger en fastighet i Finland och får inkomst av den ska bolaget betala skatt på inkomsten (ISkL 10 §).
• Ett utländskt samfund som är bolagsman i en finländsk sammanslutning ska deklarera sin inkomstandel av sammanslutningen. Om t.ex. ett finländskt kommanditbolag bedriver näringsverksamhet i Finland, är inkomstandelen till en begränsat skattskyldig utländsk bolagsman följaktligen inkomst av näringsverksamheten.
• Läs mer om inkomstbeskattningen av fasta driftställen (Inkomstbeskattning av utländska samfund i Finland, dnr A86/200/2013).

Kryssa för punkten om bolaget anser att det inte har ett fast driftställe i Finland. Då ska du också fylla i blankett 80 (Redogörelse för verksamheten).

3 Övriga uppgifter

Kryssa för punkten om bokslutet har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS eller GAAP), dvs. enligt 7 a kap. i bokföringslagen.

Bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen (14 a § i L om beskattningsförfarande)
Fyll i blankett 78

Kryssa för punkten om bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen. Fyll i även blankett 78 (Utredning om internprissättning).

Internprissättningen ska dokumenteras om sådana transaktioner där den ena parten är ett utländskt företag eller då transaktionen har gjorts mellan ett utländskt företag och dess fasta driftställe i Finland (14 a § i lagen om beskattningsförfarande).

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

Skyldiga att upprätta dokumentation är företag som uppfyller minst ett av följande krav:

• Företaget har minst 250 anställda
• Företaget har en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro 
• Företaget motsvarar inte kännetecknen för små och medelstora företag enligt Europeiska kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
• När man uppskattar dessa krav ska man observera att när ett företag hör till en internationell koncern innebär det ofta att även små eller medelstora företag med verksamhet i Finland är skyldiga att upprätta dokumentation av internprissättningen. När man beräknar gränserna för antalet anställda, omsättningen och balansomslutning beaktar man i praktiken hela koncernen utifrån ägarförhållandena.

Har filialen eller det fasta driftstället bolagiserats enligt NärSkL 52 d §?

Kryssa för punkten om samfundet har genomgått en verksamhetsöverlåtelse och överlåtit de tillgångar och skulder som hör till den överlåtna verksamhetsgrenen till ett aktiebolag som fortsätter den överförda verksamheten och mottagit aktier i detta bolag som vederlag.

Uträkning av inkomstskatt (NärSkL)

Anteckna i beskattningskolumnen i uträkningen av inkomstskatt de skattepliktiga näringsintäkterna och de avdragbara kostnaderna.

I uträkningen av inkomstskatt finns det en egen kolumn Bokföringen för de intäkts- och kostnadsbelopp där det bokförda beloppet kan avvika från det belopp som får beaktas i beskattningen.

Fyll i båda kolumnerna, även om beloppen är lika stora.

Räkna ut den beskattningsbara inkomsten för skatteåret på basis av beloppen i beskattningskolumnen så att du från de skattepliktiga näringsintäkterna i punkt 6 Intäkter från näringsverksamhet drar av de avdragbara näringskostnaderna i punkt 7 Kostnader i näringsverksamheten.

I uträkningen av inkomstskatt anges endast de intäkter och kostnader som ingår i näringsverksamhetens förvärvskälla, inte sådana intäkter och kostnader som ingår i övriga förvärvskällor.

Samfundets personliga förvärvskälla

Beräkna resultatet i samfundets personliga förvärvskälla på blankett 7A.

Verksamhet som hör till den personliga förvärvskällan är t.ex.

• uthyrning av en fastighet som inte hör till näringsverksamheten. En fastighet hör till näringsförvärvskällan endast om den uteslutande eller huvudsakligen används för ändamål som direkt eller indirekt främjar näringsverksamheten (53 § NärSkL).
• skogsbruk som inte hör till näringsverksamheten
• passivt värdepappersinnehav
• uthyrning av aktielägenheter som inte hör till näringsverksamheten
• utlåning av bolagets penningtillgångar till delägare. Om bolaget har tagit ut ränta av delägaren eller om Skatteförvaltningen lagt ränta till aktiebolagets inkomst på grund av att någon ränta inte alls tagits ut eller den har varit för liten (29 § i L om beskattningsförfarande), anses räntan utgöra inkomst som ingår i aktiebolagets personliga förvärvskälla.

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter behöver inte fylla i uträkningen av inkomstskatt i del V eller sammandraget av inkomst och förlust (Beskattningsbart resultat/förlust som ska fastställas).

Dessa samfund räknar ut och fyller i näringsresultatet eller -förlusten på blankett 77.

På blankett 77 anger dessa samfund också sina eventuella resultat och förluster från jordbrukets förvärvskälla och personlig förvärvskälla samt de poster som inte beaktas vid fastställande av förlust.

Blankett 77 och blankettanvisning (skatt.fi/blanketter)

Så här antecknas beloppen

Ange penningvärden med en cents noggrannhet utan förtecken.

Antagandet är att intäkterna ökar resultatet och kostnaderna minskar resultatet, varför det inte behövs något förtecken framför dessa belopp. Om posten du angett avviker från antagandet, sätt ut ett minus framför beloppet.

4 Intäkter från näringsverksamhet

Omsättning enligt bokföringen.

I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4 kap. 1 §).

Försäljning av varor och tjänster till övriga

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till andra än parter i intressegemenskap till företaget.

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till företagets andra enheter.

Med företagets andra enheter avses bl.a. huvudkontoret eller företagets fasta driftställen eller filialer i andra länder.

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till företag inom samma koncern.

Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av överlåtelsevinster och upplösningsvinster från alla sådana aktier som ingått i anläggningstillgångarna såsom vinsterna har bokförts.

Specificera överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier som utgör anläggningstillgångar på blanketterna 71A och 71B enligt följande:

• På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. de skattefria överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna.
• Ange på blankett 71B de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. På blankett 71B specificeras också överlåtelse- och upplösningsvinsterna och -förlusterna från andelar i sammanslutningar.

Skattepliktig andel

Överför till denna punkt de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier och sammanslutningsandelar som utgjort anläggningstillgångar och vars belopp du räknat ut på blankett 71B. Observera att du får det belopp som ska antecknas i denna punkt efter att du från de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna först dragit av sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier och sammanslutningsandelar som endast får dras av från överlåtelsevinst.

Vinsten från överlåtelse och upplösning av anläggningstillgångsaktier (dock inte aktier i bostads- och fastighetsbolag) utgör i allmänhet skattefri inkomst om bolaget i minst ett års tid ägt minst 10 % av det överlåtna eller upplösta bolaget (NärSkL 6 b § och 51 d §).

Skattepliktig är bl.a. vinsten från överlåtelse av bostads- och fastighetsaktier, aktier som samfundet ägt under ett år samt aktier i ett sådant bolag där samfundets ägarandel har varit under 10 %. Om samfundet bedriver kapitalplaceringsverksamhet är överlåtelsevinsterna alltid skattepliktiga.

Ange i denna punkt också de poster i punkterna 9 och 10 på blankett 71A som minskar beloppet av skattefritt överlåtelsepris. Överlåtelsepriset på aktier som får överlåtas skattefritt är skattepliktigt till den del av den bokföringsmässiga överlåtelsevinsten (differensen mellan överlåtelsepriset och den icke-avskrivna anskaffningsutgiften) då orsaken är någon av följande:

• en värdenedgångsavskrivning som godkänts tidigare i beskattningen (NärSkL 42 §)
• reserv eller bidrag som dragits av från anskaffningsutgiften, eller
• den avdragbara förlust som uppstått mellan koncernbolag genom överlåtelse av aktier.

Andra än de ovan nämnda skattepliktiga rörelseintäkterna i resultaträkningen.

Poster som ingår i denna punkt är bl.a.

• försäljningsvinster från verksamhetsöverlåtelser
• leasingersättningar
• erhållna skadestånd
• hyresintäkter från fastigheter
• hyresintäkter från utrymmen som personalen använder för rekreation
• intäkter från kontorstjänster.

Det sammanlagda beloppet av dividender, överskott och övriga poster av vinstutdelningsnatur. Ange beloppen såsom de har bokförts. Anteckna här även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.). Övriga poster av vinstsnatur är enligt NärSkL 6 d § 7 mom.

• vinstandelar och räntor som en inhemsk sparbank har betalat
• ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalat.

Specificera dividenderna och överskotten på blankett 73. Du behöver inte fylla i bilageblanketten om samfundet mottagit endast sådana inhemska dividender och överskott som är totalt skattefria.

Läs mer om beskattningen av dividender i anvisningen för blankett 73.

Detaljerad anvisning om beskattning av dividendinkomster (Beskattning av dividendinkomst, dnr A207/200/2013).

Skattepliktig andel

Ange i denna punkt den skattepliktiga andelen av dividender som du räknat ut på blankett 73.

Dividender som bolag som inte är offentligt noterade tar emot från offentligt noterade bolag är i sin helhet skattepliktiga då ägarandelen är mindre än 10 %. Dessutom är dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst om det utdelande bolaget får dra av prestationen. Anteckna i denna punkt även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.). Inkomsten är skattepliktig till hela beloppet.

Här anges även dividenderna från s.k. REIT-bolag; dessa dividender är i sin helhet skattepliktiga.

Ange även den skattepliktiga andel av dividender från utländska bassamfund som du räknat ut på blankett 74.

Vinstandelar från sammanslutningar såsom de har bokförts.

Vinstandelar från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Inkomstandelen av en sammanslutning utgör skattepliktig inkomst för sammanslutningsdelägarna; denna andel räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen.

Den skattepliktiga andelen av inkomstandelar

Ange i denna punkt inkomstandelarna från inhemska sammanslutningar som beskattas enligt ISkL 16 § samt inkomstandelarna från sådana utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som beskattas enligt ISkL 16 a §.

Om uppgifter om beskattningsbara inkomstandelar inte för närvarande är tillgängliga, lämna punkten blank.

 4 Nedskrivningar och deras återföringar

I bokföringen:

• Sådana bokförda värdenedgångar på finansieringstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 1 punkten)
• Sådana värdenedgångar på omsättningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 3 punkten).
• Sådana värdenedgångar på anläggningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 5 punkten)

I beskattningen:

I bokföringen:

Extraordinära intäkter enligt bokföringen, t.ex. erhållna koncernbidrag.

Som extraordinära betraktas sådana intäkter som hänför sig till väsentliga transaktioner av engångskaraktär vilka avviker från samfundets normala verksamhet (BokfL 4 kap. 2 §).

I beskattningen:

Den skattepliktiga andelen av extraordinära intäkter.

Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

I bokföringen:

Minskning av avsättningar och reserver enligt bokföringen.

I beskattningen:

Skattepliktig andel av minskningen av avsättningar och reserver. Skattepliktiga är bl.a.

återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §)
garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del reservbeloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).

Specificera de bokförda avsättningarna och reserverna på blankett 62.

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Intäkter utanför resultaträkningen för denna räkenskapsperiod kan vara t.ex. skillnader som följer av att periodiseringsreglerna inom bokföringen och beskattningen är olika. Sådana skillnader kan uppstå t.ex. vid grynderentreprenader. Läs mer i anvisningen Grynderentreprenadverksamhet i beskattningen.

Observera att vinsten från överlåtelse av bolagets egna aktier inte betraktas som skattepliktig inkomst, varför en sådan vinst inte anges här.

Det sammanlagda beloppet av punkterna 1–7 i beskattningskolumnen, dvs. de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten.

Skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

Ange i denna punkt också samfundsräntan som betalats på skatteåterbäringen. Samfundsräntan är skattefri inkomst.

Det sammanlagda beloppet av övriga sådana skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Övriga skattefria intäkter är t.ex. fusionsvinster (NärSkL 52 b §) och produktionsstöd för film (NärSkL 6 § 1 mom. 5 punkten).

Avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät utgör skattefri inkomst om avgifterna återbärs till betalaren. Anslutningsavgifter som kan överföras på tredje man utgör däremot skattepliktig inkomst och antecknas inte här (den nya NärSkL 6.1 § 3 punkten).

5 Kostnader i näringsverksamheten

Uppge följande poster:

• anskaffningsutgifterna för nyttigheter som samfundet överlåtit under räkenskapsperioden
• inköp under räkenskapsperioden
• skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning samt förändring av materiallager (antingen ökning eller minskning).

Pensionskostnader för arbete som utförts i Finland enligt bokföringen

Först ska du specificera avskrivningarna på blankett 62.

Kohta 364: Sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Räkna ut det sammanlagda beloppet av avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen på blankett 62 och överför beloppet till denna punkt.

Avdragbar andel

Ange i denna punkt avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen från blankett 62.

• Med avskrivningar enligt näringsskattelagen avses avskrivningar som får dras av i beskattningen enligt NärSkL 24, 30–34 och 36-41 §.
• Avskrivningsbeloppet i denna punkt ska motsvara det sammanlagda beloppet av avskrivningar enligt NärSkL som du angett på blankett 62 (punkterna 5 och 6 i avskrivningskolumnen).

I denna punkt inkluderas också sådana eventuella ”hyllavskrivningar”, dvs. avskrivningar som gjorts under tidigare år i bokföringen men som inte dragits av i beskattningen och som samfundet vill dra av i år.

• Specificera på blankett 12A avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år.
• Fyll i blankett 12A också under det år då du bildar en ny hyllavskrivning.

Avskrivningar får inte göras på leasad egendom, även om internationella bokslutsstandarder skulle tillåta det. Sådana avskrivningar ska således inte antecknas i beskattningskolumnen.

Läs mer i anvisningen för blankett 62.

Sådana bokförda nedskrivningar på anläggningstillgångar som inte angetts tillsammans med avskrivningarna.

Avdragbar andel

Den andel av nedskrivningar på bestående anläggningstillgångar som får dras av med stöd av NärSkL 42 §.

Du får dra av endast följande:

• nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier
• sådana nedskrivningar som gjorts på andra bestående anläggningstillgångar än jordområden då det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.

Samtliga bokförda representationskostnader. Läs mer om representationskostnader och om begreppet kostnad  (i anvisningen Representationsutgifterna vid inkomstbeskattningen).

Avdragbar andel

Hälften (50 %) av representationskostnaderna (NärSkL 8 § 1 mom. 8 punkten).

Totalbeloppet av donationer enligt bokföringen.

Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av donationerna.

Avdragbara är endast sådana rimliga donationer till allmännyttiga samfund som vanligtvis getts lokalt eller för ett ändamål som ligger nära företagets bransch.

Förluster från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar samt upplösningsförluster såsom dessa poster har bokförts.

Specificera på blankett 71A och 71B överlåtelse- och upplösningsförlusterna från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar enligt följande:

• På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. skattefria överlåtelse- och upplösningsvinster samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförluster
• Ange på blankett 71B skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. De avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna kan vara sådana att de antingen får dras av obegränsat eller sådana att de får dras av endast från överlåtelse- och upplösningsvinst under skatteåret och de fem följande åren.
• Specificera på blankett 71B också överlåtelse- och upplösningsvinster samt överlåtelse och upplösningsförluster från andelar i sammanslutningar.

Avdragbar andel

Sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar som får dras av obegränsat. Till dessa hör

• överlåtelseförluster från anläggningstillgångarna av ett samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet
• förluster som samfundet haft vid överlåtelse av aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag och motsvarande aktier i dess ägo.

Observera att överlåtelseförlusterna i allmänhet inte får dras av (motsvarande överlåtelsevinster är skattefria), och dessa förluster anges inte här.

En överlåtelseförlust kan också vara sådan som får dras av endast under skatteåret eller de fem följande åren från de skattepliktiga vinsterna från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier.

En överlåtelseförlust som är avdragbar från överlåtelsevinst ska dras av redan när man räknar ut den skattepliktiga andel av överlåtelsevinster som ska anges i del 4 (Intäkter från näringsverksamhet) i punkt 2 Övriga rörelseintäkter. Därför ska överlåtelseförlusten inte heller anges i denna punkt.

Läs mer om rätten att dra av överlåtelseförluster (i anvisningen Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund).

Nedskrivningar på kundfordringarna (NärSkL 17 § 2 punkten).

Sådana administrativa kostnader som huvudrörelsen haft för det fasta driftstället i Finland. Sådana kostnader är bl.a.

• kostnader för rekreation och utbildning för de anställda
• kostnader för IT och datakommunikation
• kostnader för marknadsföring.

Övriga avdragbara rörelsekostnader som direkt hänför sig till det fasta driftstället i Finland och som inte tidigare angetts som avdragbara rörelsekostnader i skattedeklarationen. Sådana kostnader är bl.a.

• frivilliga lönebikostnader
• kostnader för lokaler
• kostnader för fordon
• kostnader för datorutrustning och programvaror
• kostnader för övriga maskiner och inventarier
• resekostnader
• försäljningskostnader
• kostnader för marknadsföring
• kostnader för forskning och utveckling
• kostnader för administrativa tjänster
• kostnader för annan administration
• övriga rörelsekostnader.

I denna punkt anges också rundradioskatten och fastighetsskatten, eftersom de får dras av i beskattningen.

Som icke-avdragbara kostnader anges sådana poster som inte har en egen punkt i skattedeklarationen men som har tagits upp som kostnader i resultaträkningen.

De icke-avdragbara kostnaderna anges i denna förteckning och dessa poster får inte ingå i den egentliga uträkningen av inkomstskatt.

De inkomstskatter som har tagits upp som kostnader i resultaträkningen. I denna punkt anges således skatter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden – inte bara de förskottsskatter som betalats under räkenskapsperioden.

Fastighetsskatten anges inte här, eftersom den får dras av i beskattningen.

Alla skatteförhöjningar är icke-avdragsgilla utgifter oberoende av vilken skatt de hänför sig till.

Ange i denna punkt också samfundsräntan som ska betalas samt beloppet av skattetillägg, förseningsränta och försummelseavgift. Även dessa är icke-avdragbara kostnader.

Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier.

En värdenedgångsavskrivning som gjorts på anläggningstillgångsaktier är inte avdragbar i beskattningen.

Avsättningar i bokföringen. Avsättningarna får i allmänhet inte dras av i beskattningen.

Med avsättningar avses sådana utgifter och förluster som orsakas av framtida förpliktelser enligt BokfL 5 kap. 14 § vars exakta belopp eller datum för realisering inte är känt.

Sådana framtida utgifter och förluster kan följa t.ex. av sanering eller nedläggning av rörelseverksamheten på en produktionslinje eller produktionsanläggning, garantireparationsförbindelse för överlåtna produkter, reklamation och skadestånd.

En avsättning för garantireparation kan dras av i beskattningen, men endast då det är fråga om en byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet som ansvarar för fel i en byggnad, bro, flygplan eller motsvarande större enhet (NärSkL 47 §). Den avdragbara garantireserven anges i beskattningskolumnen i punkt 7 Ökning av reserver.

Ange här övriga eventuella kostnader som inte får dras av i beskattningen.

Icke avdragbara är t.ex.

• utgifter för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Avdragbar är dock den del av utgifterna som överstiger den skattefria inkomstens belopp (NärSkL 16 § 2 punkten).
• avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät som återbetalas till samfundet då det avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört (NärSkL 16 § 3 punkten).
• mutor samt förmåner med karaktär av mutor
• belopp som aktiebolag har betalat för egna aktier, förutsatt att det inte är fråga om aktier som bolaget överlåtit på basis av ett anställningsförhållande (NärSkL 16 § 9 punkten och NärSkL 18 § 3 mom.).

5 Finansiella kostnader

Räntekostnader som betalats till företag inom samma koncern

Ränteutgifter som betalats för intressegemenskapsskulder för inhemska och utländska parter.

• T.ex. räntor som samfundet betalat till företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §).

En intressegemenskapsskuld kan vara direkt eller indirekt. En direkt intressegemenskapsskuld anses uppstå då parterna i ett skuldförhållande är i intressegemenskap med varandra på sådant sätt som avses i 31 § i lagen om beskattningsförfarande (NärSkL 18 a § 5 mom.). Som indirekt intressegemenskapsskuld betraktas en skuld som upptagits hos en part som inte är i intressegemenskap till den del som

• den part som är i intressegemenskap har en fordran på en part som inte är i intressegemenskap och fordran har samband med skulden, eller
• en fordran som innehas av en part i intressegemenskapen utgör säkerhet för skulden (NärSkL 18 a § 6 mom.).

I räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder kan ingå också sådana räntekostnader enligt NärSkL 18 a § 1 mom. som inte i bokföringen ingår i ränteintäkterna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Därför kan beloppet av räntekostnaderna för intressegemenskapsskulder vara större än vad som bokförts som räntekostnad från företag inom samma koncern.

Avdragbar andel (NärSkL 18 a §)

Uppge alla avdragbara räntekostnader från intressegemenskapsskulder. Ränteutgifterna är alltid avdragsgilla till den del de motsvarar beloppet av ränteinkomsterna. Alla räntor är avdragbara också då bolagets nettoränteutgifter (ränteutgifter som är större än ränteintäkterna) högst uppgår till 500 000 euro.

Fyll i blankett 81 (Redogörelse för nettoränteutgifter vid näringsverksamheten) om ränteutgifternas nettobelopp överskrider 500 000 euro. Överstiger nettoränteutgifterna detta belopp är nettoränteutgifterna avdragsgilla till den del de uppgår till högst 25 procent av det rättade resultatet av näringsverksamheten. Beloppet av icke-avdragsgilla nettoränteutgifter får således uppgå högst till samma belopp som nettoränteutgifterna mellan intressegemenskapsföretag.

• Överför till denna punkt de sammanlagda avdragbara nettoränteutgifterna för intressegemenskapsskulder från blankett 81. Uppge också de icke-avdragbara nettoränteutgifter från tidigare skatteår som bolaget vill dra av under det här skatteåret (yrkande på blankett 81).

Övriga ränteintäkter, t.ex. räntor på

• leverantörsskulder
• masskuldebrevslån
• lån mot konvertibla skuldebrev
• skulder till finansiella institut
• skulder till finansbolag
• pensionslån
• finansieringsväxlar.

Koncernstöd som betalats till ett bolag av vilket samfundet ensam eller tillsammans med andra koncernbolag (NärSkL 6 b § 7 mom.) äger minst 10 %.

Ange dessutom motsvarande utgifter som utan motprestation betalats i syfte att förbättra det andra bolagets ekonomiska ställning. Ange också förluster och nedskrivningar på fordringar hos sådana bolag (dock inte kundfordringar).

Dessa poster är inte avdragbara i beskattningen (NärSkL 16 § 7 punkten).

Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar såsom de har bokförts. Sådana förluster är t.ex. förluster som följer av försnillning, stöld eller annat brott.

Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar.

• Förluster av finansieringstillgångar är avdragbara i beskattningen (NärSkL 17 § 1 punkten).
• Också sådana slutliga värdenedgångar på finansieringstillgångar som konstaterats vara slutliga är i allmänhet avdragbara enligt NärSkL 17 § 2 punkten, dock inte om värdenedgången hänför sig till en fordran hos ett annat koncernbolag. (se föregående punkt Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar).

• Övriga finansiella kostnader enligt bokföringen, t.ex.
• kostnader för låneskötsel
• limitprovisioner
• borgensprovisioner
• kreditförsäkringar
• inteckningskostnader
• indrivningskostnader
• kursförluster
• factoringskostnder
• termineringskostnader.

Ange i denna punkt också sådan utdelning av överskott som ett andelslag får dra av enligt NärSkL 18 §.

Det belopp i bokföringen varmed reserverna har ökats. Specificera reserverna på blankett 62.

Avdragbar andel

Den del av reserverna som får dras av i beskattningen.

Sådana kostnader som är avdragbara i beskattningen men som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

I denna punkt anges t.ex. arbetsrelaterade dividender. Dividender från andra än offentligt noterade bolag utgör förvärvsinkomst om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort (ISkL 33 b § 3 mom., läs mer i anvisningen Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen, Dnr 1103/32/2009).

Här uppges också utbildningsavdrag som samfundet vill dra av i beskattningen. Utred utbildningsavdraget också på blankett 79.

Det sammanlagda beloppet av posterna i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av kostnader som kan dras av i näringsbeskattningen.

6 Det beskattningsbara resultatet eller förlust som ska fastställas

I den här delen ska du ange resultatet eller förluster som ska fastställas för de olika förvärvskällorna för skatteåret 2017.

Förluster från tidigare år antecknas inte i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av förlusterna automatiskt, förutsatt att aktierna och andelarna inte bytt ägare enligt del 11 Ändring i ägarandelar och förluster. Förlustbeloppet framgår av beskattningsbeslutet.

Anteckna resultatet av näringsverksamheten i denna punkt om det är positivt.

Resultatet i näringsverksamheten får du genom att räkna ut differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 4 punkt 8) och de kostnader som får dras av i näringsbeskattningen (del 5 punkt 9).

Ange beloppet av förlust som ska fastställas för näringsverksamheten. Beloppet är vanligtvis den negativa differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 4 punkt 8) och de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen (del 5 punkt 9).

Om det emellertid ingår donationer eller koncernbidrag i kostnaderna (Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust), minska förlustbeloppet i denna punkt med donationernas och koncernbidragens belopp, eftersom sådana poster inte beaktas vid fastställandet av förlust.

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust

är koncernbidrag, bostadshusreservering och donationer (57 § i inkomstskattelagen).

Donationsavdraget (ISkL 57 §) beaktas inte i beskattningen hos samfund vid fastställandet av förlust i näringsverksamhetens förvärvskälla eftersom avdraget beviljas med stöd av en specialbestämmelse. Donationsavdraget beaktas emellertid vid fastställandet av förlust i den personliga förvärvskällan.

Källskatter som tagits ut på samfundets inkomster i Finland.

Samfundets globala omsättning enligt bokföringen.

Uträkning av förmögenhet

Alla bolag ska lämna uppgifter för förmögenhetsuträkningen, eftersom uppgifterna behövs bl.a. för statistikföring. Alla listade bolag får dock ange tillgångarna och skulderna till balansvärden, eftersom nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien inte påverkar beskattningen av dividend som dessa bolag har delat ut. Dessutom fastställs jämförelsevärdena för dessa bolags aktier utgående från köp- eller säljkurserna och inte balansräkningen.

Med listade bolag avses här bolag vilkas aktier eller någon av aktieserierna är föremål för offentlig handel på en fondbörs i Finland (börslistan eller Pre-listan på NASDAQ OMX Helsinki Ab) eller annanstans inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller annan motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Kreditinstitut, försäkringsanstalter och värdepappersföretag (gäller både listade och icke-listade) behöver inte fylla i alla punkter i uträkningen av förmögenhet. De fyller i endast det sammanlagda beloppet av tillgångar, det sammanlagda beloppet av skulder samt skillnaden mellan dessa två (i punkt Positiv nettoförmögenhet eller Negativ nettoförmögenhet).

De bolag som inte bedriver näringsverksamhet specificerar tillgångarna i kolumnens nedre del i punkt Övriga långfristiga placeringar (ISkL), skulderna i punkt 9 ”Skulder”.

8 Tillgångar

Ange tillgångarna i förmögenhetsuträkningen till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen. Värdena i förmögenhetsuträkningen kan avvika från värdena i balansräkningen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten (NärSkL 12 §).

Nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna bokförs i allmänhet bland bestående aktiva.

Slitbara anläggningstillgångar är t.ex.

• byggnader
• maskiner
• anläggningar och övriga föremål
• patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat.

Specificera avskrivningarna på slitbara anläggningstillgångar och ändringar av avskrivningsdifferensen på blankett 62.

Jordområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter är bestående anläggningstillgångar.

Det sammanlagda beloppet av immateriella rättigheter.

Immateriella rättigheter är bl.a.

• patent
• upphovsrätt
• varumärkesrätt
• licensavgifter
• koncessionsrätt
• licensavgifter för datorprogram.

Sådana långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde (se punkt 844 på blankett 62).

Långfristiga är sådana utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa inkluderas i tillgångarna endast sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL. Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är bl.a. utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill. Därutöver har i rättspraxis ansetts att bl.a. utgifter för utveckling kan ha ett förmögenhetsvärde.

Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar utgifter för etablering och organisering av bolaget och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.

Fastigheter
(specificera på blankett 18)

Det sammanlagda värdet av fastigheter, byggnader och konstruktioner som utgör anläggningstillgångar.

Specificera uppgifterna på blankett 18.

Som värde används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen (= det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgifter för byggnad och mark vilket anges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (=beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är högre.

Jämförelsen görs fastighetsvis.

Till fastigheten hör mark samt byggnaderna på den.

Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje man tillsammans med besittningsrätten till marken utan att markägaren måste höras.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2017, används som jämförelsevärde undantagsvis beskattningsvärdet för år 2016, eftersom något beskattningsvärde för 2017 har ännu inte fastställts.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut under tiden 1.10–31.12.2017, används som fastighetens jämförelsevärde beskattningsvärdet för år 2017.

Till anläggningstillgångar hör även

• cisterner för flytande bränslen och syror samt övriga sådana av metall eller annat därmed jämförlig material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner
• lätta konstruktioner av trä eller därmed jämförlig material
• konstruktioner som används enbart vid sådan forskning som avser att främja rörelseverksamheten.

Jämförelsevärdet på skog är den genomsnittliga årsintäkten multiplicerad med tio.

Jämförelsevärdet av jordbruksmark är den genomsnittliga årliga avkastningen multiplicerad med sju. Avkastningarnas storlek fastställs årligen genom Skatteförvaltningens beslut.

Jämförelsevärdet på vattenområden och impediment är 0.

Den sammanlagda anskaffningsutgiften för maskiner och inventarier som inte avskrivits i beskattningen. Till maskiner och inventarier hör t.ex.

• maskiner och anläggningar
• last- och paketbilar
• personbilar
• yrkesbilar
• möbler
• inventarier som hyrs ut.

Leasade inventarier anses inte ingå i anläggningstillgångarna i beskattningen, varför de inte anges här.

Fyll i blankett 8A och jämför den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen med jämförelsevärdet. Denna jämförelse görs om värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar).

Överför hit mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar från den kolumn där det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 % av värdepapperets slutkurs på den dag då samfundets räkenskapsperiod gick ut. Sök börskurser (www.nasdaqomxnordic.com). På webbplatsen kan du söka kursuppgifter enligt bolagets bokslutsdag.

Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag är 70 procent av det gängse värdet vid årets utgång.

Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie anges i detta bolags beskattningsbeslut.

Jämförelsevärdet av lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 är detsamma som beskattningsvärdet för 2005.

Lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller senare har inte något separat jämförelsevärde. Detsamma gäller icke-noterade masskuldebrev, optionsrätter och andelar i andelslag. Den anskaffningsutgift för dessa värdepapper som inte avskrivits i beskattningen antecknas på blankett 8A också i kolumnen Jämförelsevärde.

Sådana fordringar hos företag inom samma koncern som utgör anläggningstillgångar.

Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar.

Till övriga anläggningstillgångar kan höra t.ex. levande anläggningstillgångar, konstföremål och samlarobjekt.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgång är enligt NärSkL 10 § handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och övriga nyttigheter som är avsedda för överlåtelse inom näringsverksamheten såsom sådana eller i förädlad form. Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter som är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten.

Ange som värdet på omsättningstillgångar den anskaffningsutgift som minskats med en eventuell värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 28 § 1 mom.

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar.

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar. Sådana är bl.a.

• material och förnödenheter
• varor under tillverkning
• färdiga produkter
• varor
• värdepapper bland omsättningstillgångar
• förskottsbetalningar som betalats på omsättningstillgångar.

Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda omsättningstillgångar.

Finansieringstillgångar

Finansieringstillgångar är penningar, bank- och kontofordringar, växelfordringar och andra dylika penningtillgångar (NärSkL 9 §).

Till finansieringstillgångarna räknas också övriga finansieringsmedel, såsom kundfordringar och sådana värdepapper som utgör kassareserv.

Som värdet på en fordran bland finansieringstillgångarna anges det nominella värdet och som värdet på övriga finansieringstillgångar anskaffningsutgiften. Båda posterna minskas dock först med en värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 17 §.

Om fordringarna inte är i euro utan i någon annan valuta, värderas de på samma sätt som i bokföringen, dvs. i allmänhet till den kurs som gäller på bokslutsdagen (BokfL 5 kap. 3 §).

Fordringar hos företag inom samma koncern, dock inte kundfordringar.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Andra än de ovan nämnda lånefordringarna, t.ex. lång- och kortfristiga fordringar hos arbetstagarna och ledningen.

Finansiella värdepapper
(specificera på blankett 8A)

Ange i denna punkt värdepapper som hör till finansieringstillgångar.

Specificera värdepapperen som hör till anläggnings- respektive finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar) på blankett 8A.  Mellansumman (Finansieringstillgångar sammanlagt) i den kolumn på blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större ska överföras till den här punkten på blankett 6U.

Andra än ovan nämnda nyttigheter som hör till finansieringstillgångar. I denna punkt anges t.ex.

• resultatregleringar
• bank
• kassa

Övriga långfristiga placeringar (ISkL)

Tillgångar som inte hör till näringsverksamheten och beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL) får inte räknas ihop med de ovan nämnda anläggnings-, omsättnings- eller finansieringstillgångarna, utan bland följande poster.

Uppge tillgångarna till beloppet av den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen.

Värdepapper
(specificera på blankett 8A)

Värdepapper som inte hör till näringsverksamheten.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och övriga långfristiga placeringar (ISkL-tillgångar). Mellansumman av övriga långfristiga placeringar ska överföras från den kolumn på blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större till den här punkten på blankett 6U.

Fastigheter och lägenhetsaktier som inte hör till näringsverksamheten, såsom fastigheter och lägenheter som hyrts ut till utomstående.

Ange som fastighetens värde antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet (= beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är större.

Om bolagets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2017, använd i värdejämförelsen det beskattningsvärde som fastställts för fastigheten för år 2016.

9 Skulder

Uppge i denna punkt

• lång- och kortfristiga lån från finansiella institut
• lån från finansbolag och amorteringar på lånen
• factoring-kreditkonton
• övriga kortfristiga lån från finansiella institut.

Lång- och kortfristiga skulder till företag inom samma koncern, dock inte leverantörsskulder.

I denna punkt anges t.ex.

• förskott som bolaget erhållit från koncernföretag
• finansieringsväxlar som bolaget erhållit från koncernföretag
• övriga skulder till koncernföretag
• resultatregleringar till koncernföretag

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt BokfL 1:6 §.

Om koncernen har tillämpat systemet med anteciperade dividender, ska utdelarbolaget inte inkludera dividendutdelningsskulden i skulderna, utan den dras av från nettoförmögenheten på samma sätt som dividender som enligt beslut ska delas ut.

Ytterligare information om anteciperade dividender finns i meddelandet Systemet med anteciperad dividend (meddelande 15/1999).

Lång- och kortfristiga skulder till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte leverantörsskulder.

Ange i denna punkt t.ex. förskott, finansieringsväxlar och övriga skulder som bolaget erhållit från ägarintresseföretag samt resultatregleringar till ägarintresseföretag.

Till lång- och kortfristiga resultatregleringar hör t.ex.

• hyresinkomster som bolaget mottagit på förhand
• ränteinkomster
• periodiserade investeringsunderstöd
• övriga inkomstförskott
• löneutgifter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden
• utgifter för semesterlön.

Övriga skulder kan vara t.ex.

• Långfristiga pensionslån
• erhållna förskott
• finansieringsväxlar och skulder till arbetstagarna
• kortfristiga finansieringsväxlar
• förskottsinnehållningsskulder
• socialskyddsavgiftsskulder.
• leverantörsskulder
• lån mot konvertibla skuldebrev
• masskuldebrevslån

Som skuld betraktas också försäkringsanstalters, försäkringsbolags samt pensionsanstalters, -stiftelsers och -kassors ansvar samt reserver som försäkringsbolag gjort i syfte att förbättra sin soliditet (2 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar).

Skuld är också sådana anslutningsavgifter med återbetalningsplikt som el-, tele- eller motsvarande bolag har mottagit (lagen om värdering av tillgångar).

Latenta skatteskulder enligt BokfL 5 kap. 18 § betraktas inte som skuld vid uträkningen av nettoförmögenheten, varför dessa skulder inte heller ska tas upp i uträkningen av förmögenhet. En skatteskuld som uppkommit på grund av skatter som bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen utgör däremot skuld.

Det sammanlagda beloppet av kapitallån som bolaget har tagit (ABL 12 kap. 1 §).

Ett kapitallån anses i allmänhet höra till det främmande kapitalet (jfr 2 § 3 mom. i värderingslagen). Av den anledningen ska lånet tas upp som skuld i uträkningen av förmögenheten oberoende av hur lånet har bokförts.

Det sammanlagda beloppet av skuldposter.

Observera att beloppet i denna punkt inte nödvändigtvis motsvarar summan av punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt. Beloppet i denna punkt räknas ut enligt skattebestämmelserna medan beloppen i punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt kommer från bokföringen.

10 Revision

Samfundet ska alltid bifoga en revisionsberättelse till skattedeklarationen om samfundet är skyldigt att förrätta revision.

• Kryssa för Ja om revisionen har förrättats innan samfundet lämnar in skattedeklarationen.
• Kryssa för Nej, den verkställs senare om revisionen ännu inte har förrättats men den kommer att förrättas senare.

Om revisionsberättelsen ännu inte blivit färdig innan det är dags att lämna in skattedeklarationen, lämna in revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från det att revisionen slutförts.

Elektroniskt inlämnade skattedeklarationer kan kompletteras på nätet.

Då du lämnar in revisionsberättelsen på papper, fyll i även blankett 63 och häfta den till revisionsberättelsen som pärmblad. Skicka handlingarna till adressen

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Kryssa för Nej, med stöd av 2 kap. 2 § i revisionslagen har ingen revisor valts, om samfundet har utnyttjat möjligheten enligt revisionslagen (1141/2015) att inte välja revisor i små bolag.

Ett samfund behöver inte välja revisor då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

• balansomslutningen överstiger 100 000 euro
• omsättningen överstiger 200 000 euro
• bolaget har i medeltal över tre anställda.

Samfundet ska dock alltid välja en revisor om det sägs så i samfundets bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar.

I 2 kap. 2 § 4 mom. i revisionslagen finns dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande.

Kryssa för Nej om revisionsberättelsen inte innehåller sådana uttalanden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen.

Kryssa för Ja om revisionsberättelsen inte innehåller sådana uttalanden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter.

11 Ändring i ägarandelar och förluster

Fyll alltid i den här delen om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett skatteår eller stegvis under flera år. Uppgiften påverkar rätten att dra av förluster för tidigare år.

Samfundet får dra av förluster från resultatet i samma förvärvskälla under de 10 följande skatteåren.

Ägarbytets inverkan

Ett samfund förlorar sin rätt att dra av förluster om mer än hälften av aktierna i samfundet direkt eller indirekt bytt ägare under förluståret eller därefter på något annat sätt än genom arv eller testamente (t.ex. genom köp eller byte).

Samfundet kan dock ansöka om dispens hos Skatteförvaltningen för att få dra av förluster trots ägarbytet (ISkL 122 §). Läs mer om hur man ansöker om dispens  (i anvisningen Att göra en ansökan om förhandsavgörande och dispens och att meddela beslut i ärendet).

Indirekta ägarbyten – dvs. att ändringar i ägarförhållandena hos delägaren – tas i beaktande om en delägare äger minst 20 % av företaget och majoriteten av aktierna eller andelarna i delägarsamfundet eller -sammanslutningen byter ägare. Då anser man att alla aktier i delägarsamfundet eller -sammanslutningen har bytt ägare.

Anteckna här det skatteår under vilket ägarbytet har skett om över hälften av aktierna samtidigt bytt ägare under de tio senaste skatteåren.

Ange skatteåret också i det fall att mer än hälften av aktierna i bolaget har bytt ägare stegvis under flera års tid eller då indirekta ägarbyten ägt rum i bolaget under de tio senaste skatteåren. I så fall ska du ange det skatteår före eller under vilket de förluster har uppstått som på grund av ägarbytena inte är avdragsgilla. Redogör också för ägarbytena och tidpunkterna för ägarbyten i en separat fritt formulerad bilaga och kryssa för punkten Andra fritt formulerade bilagor (i del 12 Bilagor). 

12 Bilagor

Kryssa för alla de dokument som du bifogar till skattedeklarationen.

Övriga bilagor är alla fritt formulerade bilagor, t.ex. en redogörelse om hur inkomsten fördelar sig mellan Åland och Fastlandsfinland.

Undvik sådana fritt formulerade bilagor som inte nämns i anvisningen, om inte bilagan behövs för att redogöra för en omständighet som påverkar beskattningen.