Detaljanvisning för blankett 2C, år 2016

I Uträkning över skogsbrukets kapitalinkomst

Specificera här inkomsterna av virkesförsäljning under 2016

• punkt 1.1: inkomst från rotförsäljning
• punkt 1.2: inkomst från leverans- och kontantförsäljning
• punkt 1.3: inkomst från brännved och julträd som sålts direkt till hemhushåll

Anteckna i slutet av raden det sammanlagda beloppet av inkomster från virkesförsäljning.

Du har inkomst från virkesförsäljning om du från egen skog säljer

• stockar
• stolpar
• massaved
• ved
• småved
• flis eller annat energivirke
• julträd, prydnadskvistar el.dyl.

Som inkomst av virkesförsäljning räknas också alla pristillägg (t.ex. bonusar) som du har fått i form av pengar eller pengarnas värde.

Om du har kommit överens med ett bolag som köper virke om en sådan finansieringstjänst för virkeshandel i vilken virkesförsäljningsfordran överförts till banken, utgör den köpesumma för virkesförsäljningsfordran som banken betalat in på ditt konto inkomst av rotförsäljning.

Anmäl försäljningsinkomsterna utan momsens andel. Dra inte av från försäljningsinkomsten förskottsinnehållningen som virkesköparen har verkställt.

Anteckna det i punkt 17 uträknade sammanlagda värdet på leveransarbete som avdrag från försäljningsinkomst av virke i slutet av raden i punkt 2.

Anteckna i punkt 2.2 den del av leveransarbetets värde som eventuellt hänför sig till brännved och julträd som sålts direkt till hemhushåll. Anteckna i punkt 2.1 det leveransarbetets värde som hänför sig till andra inkomster från leverans- och kontantförsäljningar.

Leveransarbetets värde kan inte vara större än motsvarande inkomst av virkesförsäljning. Till exempel kan värdet på leveransarbete för brännved och julträd inte vara större än den försäljningsinkomst som du har fått på dem.

Om avverkningen eller transporten av det virke som har sålts i form av leveransköp utförs av en utomstående person eller t.ex. en skogsvårdsförening, betraktas arbetet inte som leveransarbete. Anteckna i punkt 7 de utgifter som uppstått då du har låtit utomstående utföra arbetet.

Punkt 3.1: försäkringsersättningar som fåtts på grund av skogsskada. Dra inte av den förskottsinnehållning som försäkringsbolaget har verkställt.

Punkt 3.2: ersättningar för älgskador och andra eventuella skadeersättningar som hänför sig till skogsbruket.

Punkt 3.3: alla skogsbrukets understöd som betalats till dig under 2016. Även stöd som har fåtts med stöd av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk utgör skattepliktig kapitalinkomst av skogsbruket.

Räkna ut totalbeloppet av försäkringsersättningar, älgskadeersättningar och skogsbrukets stöd och anteckna det i slutet av raden.

Anteckna värdet av virke som tagits från egen skog enligt användningsändamål:

• punkt 4.1: för jordbruk
• punkt 4.2: för näringsverksamhet
• punkt 4.3: för privatbruk.

Anteckna i slutet av raden summan av dessa.

Foga till anteckningarna en utredning om användningen av virket och dess värde. Värdet på virke som tagits för näringsverksamhet bestäms enligt dess gängse värde, dvs. enligt leveransförsäljningsvärdet. Räkna ut värdet av virke som tagits till jordbruk eller för privat bruk enligt rotprisvärdet.

Även vederlagsfri överlåtelse av avverkningsrätt utan jordgrund betraktas som skattepliktigt privat uttag som ska antecknas i punkt 4.3 och vars värde beräknas utgående från rotprisvärdet.

Värdet av brännved för uppvärmning av bostadshus och annat gagnvirke som tagits från egen skog är skattefritt och behöver inte deklareras på skattedeklarationen för skogsbruk.

När man från egen skog tar virke för att bygga och reparera produktionsbyggnader inom jordbruk eller näringsverksamhetens produktionsbyggnader, tillämpas i beskattningen så kallad tyst kvittning. Detta betyder att virkets värde inte antecknas som inkomst av skogsbruk, men det kan inte heller dras av i beskattningen av jordbruk eller näringsverksamhet.

Redovisa uppgifterna om skogsavdraget i detalj i anteckningarna och i punkterna 18–24.

Punkt 5.1: beloppet av skogsavdrag som görs skatteår 2016 och som räknats ut i punkt 23.

Punkt 5.2: beloppet av utgiftsreservering som görs skatteår 2016.

Du kan med hjälp av utgiftsreserveringen överföra en del av skogsbrukets kapitalinkomster som fåtts under skatteåret för att beaktas som intäkt under påföljande år för att täcka utgifter som under dessa år förorsakas av skogsbruket. Utgiftsreserveringen kan vara högst 15 % av skogsbrukets kapitalinkomster som fåtts under skatteåret. Dra först av värdet på eventuellt leveransarbete samt skogsavdraget från kapitalinkomsten.

Punkt 5.3: beloppet av skadereservering som görs skatteår 2016.

Du kan göra skadereserveringen av en försäkrings- eller skadeersättning som du fått på grund av en skogsskada. Skadereserveringen kan vara högst lika stor som utgifterna för förnyelse av den skadade skogen. Foga till anteckningarna en tillförlitlig utredning om beloppet på dessa förnyelseutgifter.

Räkna ut totalbeloppet av reserveringar och skogsavdrag och anteckna det i slutet av raden.

Punkt 6.1: den del av utgifts- och skadereserveringar som gjorts under tidigare år och som du beaktar som intäkt för skatteår 2016.

Reserveringarna för skogar som finns i före detta Uleåborgs och Lapplands län ska beaktas som intäkt under de sex skatteåren som följer på det år under vilket reserveringen gjordes. I övriga delar av landet ska reserveringarna beaktas som intäkt under de fyra skatteåren som följer på året under vilket reserveringen gjordes. Anteckna det resterande reserveringsbeloppet i sin helhet som inkomst senast under det sista året av reserveringens användningsfrist, även om motsvarande årsutgifter och avdrag som hänför sig till skogsbruket inte mera skulle finnas.

Du kan inte göra ett nytt skogsavdrag eller en ny utgiftsreservering på basis av en reservering som ska beaktas som intäkt.

Dra av de utgifter som ska täckas med reserveringen som beaktas som intäkt till fullt belopp i varje avdragspunkt.

Punkt 6.2: poster som betraktas som kapital­inkomst från skogsbruk men inte antecknas i någon av punkterna ovan. Sådana kan exempelvis vara betalningskrediteringar eller återbäringar som hänför sig till utgifter som dragits av redan under tidigare skatteår.

Räkna ut summan av punkterna 6.1 och 6.2 i slutet av raden.

Med årsutgifter avses de årliga utgifter som förorsakas av skogsbruk och dess administration men inte anskaffningsutgifter för långfristiga investeringar.

Redovisa årsutgifterna i detalj i anteckningarna.

Anteckna årsutgifterna för skatteåret:

• punkt 7.1: avlöningsutgifter
• punkt 7.2: resekostnader
• punkt 7.3: övriga årsutgifter.
  
  Ange i slutet av raden summan av alla årsutgifter.

Punkt 7.1: löneutgifter med lönebikostnader som hänför sig till skogsbruket.
Lönen kan inte dras av om den har betalats till maken eller till eget barn som under skatteåret har fyllt högst 14 år.

Du kan dra av lön till andra familjemedlemmar, om arbetsersättningen inte överstiger den lön som du skulle ha betalat en anställd utomstående person.

• Du får dra av alla sådana kostnader för avlöning av utomstående anställda som hänför sig till skogsbruket. Avdragsgilla är därtill exempelvis försäkringspremier och andra lönebikostnader.

Punkt 7.2: resekostnader som hänför sig till skogsbruk.

Bifoga till anteckningarna en utredning om skogsbrukets resekostnader. Det rekommenderas att man för körjournal över användning av egen bil i skogsbruket.

• Anteckna i körjournalen tiden i början och i slutet av körningen, rutten, resans ändamål samt antalet kilometrar. Som utgift för användning av egen bil i skogsbruket kan du dra av 0,24 euro/km.
• Resor till egen skogslägenhet berättigar inte till avdrag av dagtraktamenten för ökade levnadskostnader. Däremot får man under vissa förutsättningar göra avdrag för dagtraktamente som gäller resor för annat ändamål än resor till egen skog (t.ex. resor till kurser). I sådana fall redogör för förutsättningarna för dagtraktamente i anteckningarna och räkna avdraget av dagtraktamente in i resekostnader som anges i punkt 7.2.

Läs mera om dagtraktamenten.

Punkt 7.3: övriga årsutgifter i skogsbruk är t.ex.:

• skogsförsäkringspremier som betalats under skatteåret
• egna och familjemedlemmarnas obligatoriska pensions-, olycksfalls- och grupp­livförsäkrings­premier som hör till skögsbruket
• skogsvårdsföreningarnas medlemsavgifter och seviceavgifter
• bidrag som i samband med virkesköp betalts till Finlands Skogsstiftelse
• prestationer som betalats till entreprenören för avverkning, jordbearbetning, skogsgödsling, vård av plantbestånd och övriga skogsvårdsarbeten
• utgifter för underhåll av skogsvägar och -diken
• utgifter av skogsbrukets förnödenheter, mindre redskap samt av bränslen och smörjmedel
• prenumerationsavgifter för skogsbrukets facktidningar och -tidskrifter

  • kostnader som banken debiterat för handel med virkesförsäljningsfordran och eventuell andel av köpesumma som återbetalas till banken

• expeditionsavgifter som ansluter sig till skogsbrukets skulder, kredit­reserverings­provisioner o.a.dyl.associerade låneutgifter.

645
646
642
643
644
626
627
628

Såsom avskrivningar kan du dra av anskaffningsutgiften för sådana förnödenheter, vars sannolika ekonomiska brukstid är över tre år. Redovisa i anteckningarna för varje sådan förnödenhet

• den oavskrivna anskaffningsutgiften
• avskrivningens storlek för skatteåret
• utgiftsresten efter avskrivningen.

Avskrivningar börjar man göra under det år då respektive förnödenhet tas i bruk. Om förnödenhetens anskaffningsutgift eller utgiftsrest är högst 200 euro, skriv av den på en gång.

De årliga avskrivningarna är högst

• maskiner och anordningar 25 %
• byggnader 10 %
• skogsvägar och -diken 15 %.

Anteckna i punkten "Utredning om utgifter som ska dras av såsom avskrivningar" (underpunkterna 8-12) en sammanfattning av respektive grupper (maskiner och redskap, byggnader samt skogsvägar och -diken):

• utgiftsrest vid ingången av skatteåret (punkt 8)
• den sammanlagda anskaffningsutgiften för förnödenheter som införskaffats under skatteåret (punkt 9)
• den sammanlagda utgiftsresten för förnödenheter som överlåtits under skatteåret (punkt 10)
• de sammanlagda avskrivningarna av förnödenheter som ägdes vid slutet av skatteåret (punkt 11)
• utgiftsrest vid utgången av skatteåret (punkt 12).

Om du har överlåtit en förnödenhet under skatteåret kan du inte längre göra några avskrivningar på den. Anteckna utgiftsresten av den överlåtna förnödenheten i punkt 10 och anmäl överlåtelsevinsten eller –förlusten med blankett 9.

Om en maskin som har bokförts som skogsbrukets redskap har använts för annat än skogsbruksarbete, anteckna värdet på sådan användning som utgiftskorrigering i punkt 14.

Den del av utgifterna som behandlats i skogsbrukets anteckningar och av utgifterna som ingår i avdragen i punkt 7 eller 11, som hänför sig till annan verksamhet än skogsbruk. Den här del en av utgifterna kan inte dras av i beskattningen av skogsbruk.
Utgifter för annan verksamhet bildas, då maskiner som skaffats för skogsbruket eller arbetsinsatsen av personer som anställts för skogsbruket används

• i jordbruk (punkt 14.1)
• i näringsverksamhet (punkt 14.2)
• i privat hushåll, till exempel för att hugga brännved (punkt 14.3).

15 Skogsbrukets nettokapitalinkomst

eller

16 Skogsbrukets förlustbringande kapitalinkomst

15 Skogsbrukets nettokapitalinkomst:
räkna ihop inkomsterna från punkterna 1, 3, 4 och 6 samt utgiftskorrigeringen från punkt 14 enligt anvisningarna på blanketten. Dra av från summan leveransarbetets värde, skogsavdraget, reserveringarna och utgifterna från punkterna 2, 5, 7, 11 och 13.

Om beloppet av avdrag som hänför sig till skogsbruket under skatteåret har varit större än skogsbrukets kapitalinkomster, anteckna skogsbrukets förlustbringande kapitalinkomst som beräkningen visar i punkt 16.

Uppgifter som har anmälts med skogsbrukets skattedeklaration behöver inte överföras till personkundens förhandsifyllda skattedeklaration. Skatteförvaltningen tar skogsbrukets nettokapitalinkomst eller skogsbrukets förlustbringande resultat med i beskattningsberäkningen direkt från skogsbrukets deklarationsblankett.

Inkomstskatten på beskattningsbara kapitalinkomster är 30 % år 2016. Till den del kapitalinkomstbeloppet överstiger 30 000 euro är skatten dock 34 %.

II Utredning över leveransarbete under år 2016

Anteckna i tabellen uppgifterna om leveransarbete för var och en av arbetstagarna. Ange endast en arbetstagare per rad. Räkna ihop värdet på samtliga arbetstagares leveransarbete och anteckna summan i punkt 17. Dra av leveransarbetets värde i punkt 2 från inkomsten av virkesförsäljning från leverans- och kontantförsäljningen och/eller försäljningen av brännved och julträd. Leveransarbetets värde kan inte vara större än motsvarande inkomst av virkesförsäljning.

Leveransarbete utgörs av upparbetning och transport av virke som du i samband med leveransförsäljning eller kontant försäljning har utfört i egen skog. Leveransarbetet kan också ha utförts av maken eller av hemmaboende eget barn som före skatteåret har fyllt 14 år. I fråga om dödsbon och beskattningssammanslutningar betraktas delägarna, inklusive familjemedlemmar, som utförare av leveransarbetet.

Beredning eller transport av brännved och julträd kan anses som leveransarbete endast om du säljer dem på ett sätt som kan jämställas med leveransförsäljning. Virke som ska överlåtas måste specificeras i överlåtelsedokumenten så att värdet på leveransarbetet kan räknas per kubikmeter fast mått.

Om avverkningen eller transporten av det virke som har sålts i form av leveransarbete har utförts av en utomstående person eller t.ex. en skogsvårdsförening, betraktas arbetet inte som leveransarbete. Dra av utgifter som du betalat vid leverans- och kontantförsäljning till utomstående som årsutgifter i punkt 7.

Redogör för uppgifterna om leveransarbetet i anteckningarna och i del II i skattedeklarationen för det skatteår under vilket arbetet har utförts. Om du inte ännu under året för leveransarbetets utförande har fått betalningar för leverans- eller kontantköp, kan ni dra av värdet på leveransarbetet som ni anmält under arbetsåret från skogsbrukets kapitalinkomster under det påföljande skatteåret, då du från köparen har fått betalning för virkesaffären. Värdet på leveransarbetet dras av från virkesförsäljningsinkomsten i punkt 2.

Räkna ihop i anteckningarna värdet av leveransarbeten per brukningsenhet och separat för varje arbetstagare som utfört leveransarbete. Värdet av leveransarbete räknas på basis av de arbetslöner per virkesslag som på orten har betalats på motsvarande arbetsprojekt. Arbetets värde innehåller inte utgifter för be­arbet­ning eller transport av virke.

Om annan utredning inte kan ges, kan du tillämpa följande genomsnittliga taxor:

Anteckna i tabellen leveransarbetets skatte­pliktiga värde för varje arbetare, om arbetaren i fråga har deltagit i leveransarbete som överskrider den skattefria mängden. Räkna ut det skattepliktiga värdet  genom att multiplicera leveransarbetets värde med koefficienten som beräknats enligt formeln nedan. Räkna koefficienten separat för upparbetat och transporterat virke, om mängderna är olika stora.

koefficient = upparbetas/transporterats m³ – 125 m³
                         upparbetats/transporterats m³

III Uppföljning av skogsavdraget

Punkt 18: skogsavdragets sammanlagda grund av alla de till skogsavdraget berättigande skogar som du ägde vid utgången av 2016.

Skogsavdragets grund bildas på basis av anskaffningsutgiften för skog som 1.1.1993 eller senare skaffats mot vederlag. Avdragets grund utgör 60 % av den del av fastighetens anskaffningsutgift som hänför sig till skogen. Om fastighetsköpet har omfattat utöver skog även andra egendomsposter, uppskatta vid behov skogens andel av hela fastighetens anskaffningsutgift utgående från vad som är de olika egendomsposternas gängse värden och förhållandet mellan de gängse värdena. Om du har fått skog i arv eller till gåva och arvlåtaren eller gåvogivaren har haft outnyttjad skogsavdragsrätt, kan du dessutom av denna avdragsrätt ta över den del som motsvarar den mottagna skogsegendomen.

Punkt 19: det sammanlagda skogsavdraget som använts under tidigare år (= punkt 24 på blanketten för år 2015).

Punkt 20: om du har överlåtit skogsegendom efter 2008 och skogsavdrag som du använt har lagts till överlåtelsevinsterna, anteckna här det kumalativa totalbeloppet av sådana skogsavdrag.

Punkt 21: skogsavdraget som kan användas under skatteåret. Beloppet får du du genom att från det tidigare använda skogsavdraget (punkt 19) dra av skogsavdraget (punkt 20) som beaktats som intäkt i samband med beskattning av överlåtelsevinsterna och dra av resultatet från skogsavdragsgrunden (punkt 18).

Punkt 22: det sammanlagda beloppet av de skattepliktiga kapitalinkomster inom skogsbruket som du under skatteåret 2016 har fått av skogar som berättigar dig till skogsavdraget (punkterna 1, 3 och 4 från vilka motsvarande värde på leveransarbete i punkt 2 dragits.

Punkt 23: skogsavdragets belopp skatteåret 2016. Skogsavdraget som görs för skatteåret får utgöra högst 60 % av inkomsten som antecknats i punkt 22 och det får inte vara större än beloppet i punkt 21. Avdraget ska också vara minst 1 500 euro. Avdragande av skogsavdraget kräver alltså att man för skatteåret 2016 har fått minst 2 500 euro i skattepliktig kapitalinkomst av skogsbruket.

Överför skogsavdraget som ska göras för skatteåret från punkt 23 till punkt 5.1.

Punkt 24: det sammanlagda skogsavdraget som har använts (= punkterna 19 + 23).

Fyll i skogsavdragets uppföljningsuppgifter även om du inte skulle utnyttja skogsavdragsrätten under 2016.

IV Reserveringar som inte inkomstförts

637
638
639
640
641

Anteckna i punkt 25 i tabellens del IV beloppet av de utgiftsreserveringar som inte ännu har beaktats som intäkt. Anmäl beloppet av skadereserveringar i punkt 26 i samma tabell.

Anteckna den del av reserveringarna som inte beaktats som intäkt alltid vid det år under vilket reserveringen ursprungligen har gjorts. Resterande beloppet av utgiftsreserveringen som gjorts år 2016 är samma som den utgiftsreservering som antecknats i punkt 5.2 och det resterande beloppet av 2016 års skadereservering är samma som skadereserveringen som antecknats i punkt 5.3.

Anteckna reserveringarnas uppföljningsuppgifter i punkterna 25 och 26 även om du inte under 2016 skulle beakta reserveringar som intäkt.

Annat att lägga märke till

Kompletterande uppgifter för deklarationen lämnas av, e-postadress

Underskrift

Skuldräntor som hänför sig till skogsbruk

Ange namnet och telefonnumret på den person som vid behov kan lämna uppgifter som kompletterar skattedeklarationen.

Om du lämnar skattedeklarationen in på papper ska du underteckna blanketten.

Anmäl skulder som ansluter sig till skogsbruket och räntorna på dem i din personliga förhandsifyllda skattedeklaration. En delägare i en beskattningssammanslutning ska också deklarera med sin förhandsifyllda skattedeklaration de skulder och räntor som hänför sig till sammanslutningens skogsbruk. Anteckna de till skogsbruket hänförliga skulder som eventuellt saknas i de förhandsifyllda uppgifterna i punkt 14.2 (Skulder) och räntorna i punkt 7.7 (Räntor på skuld för inkomstens förvärvande) i den förhandsifyllda skattedeklarationen.