Detaljanvisning för blankett 2, skatteår 2015

I Uträkning över jordbrukets beskattningsbara resultat

1. Vinst eller  
4. förlust 

Det sammanlagda beloppet av utgifter som finns i anteckningarna men som inte hör till jordbruket, till exempel utgifter för privat bruk av följande material och redskap:

• jordbruksredskap
• el
• telefon
• vatten.

Dessa utgifter kan inte dras av i jordbrukets beskattning.

Se även punkterna 283 och 284 i del VI (Utredning över fordon som hör till jordbrukets tillgångar och över deras användning).

Skattefria delarna av dividender som ingår i jordbrukets anteckningar.

Obs! Specificera totalbeloppet av dividender som hör till jordbruket och de skattefria delarna i del IV. (Redogörelse för de överskott från andelslag och de dividender som ingår i jordbrukets anteckningar).

Skattefria delarna av överskott från andelslag vilka ingår i jordbrukets anteckningar.

Obs! Specificera totalbeloppet av överskott som hör till jordbruket och de skattefria delarna i del IV. (Redogörelse för de överskott från andelslag och de dividender som ingår i jordbrukets anteckningar).

De avdragbara poster som inte har dragits av i anteckningarna, bl.a.

• tilläggsavdrag från delarna VII och VIII
• utbildningsavdrag för jordbruket (specificera uppgifterna och förutsättningarna på blankett 79A Yrkande om utbildningsavdrag inom jordbruk). Läs mer om utbildningsavdrag för arbetsgivare Utbildningsavdrag för arbetsgivare
• utgifter som hör till jordbruket från andra fordon än bilar i privathushållet
• avdrag för arbetsrum
• värdet av brännved och gagnvirke som använts i jordbruket.
   

Räntor på skulder som hör till jordbruket.

Räntor på skulder för en ­delägare i en beskattnings­samman­slutning vilka hör till jordbruk ska inte anges i denna punkt. Delägarna ska ange dessa räntor på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

8. Resultat av jordbruk eller
9. Förlust av jordbruk 

Räkna ut jordbrukets resultat eller förlust enligt anvisningarna på blanketten.  Om jordbrukets resultat är positivt anteckna det i punkt 362, och om resultatet är negativt anteckna det i punkt 363.

Jordbrukets företagsinkomst som ska fördelas får man genom att dra av jordbrukets förluster från tidigare år från jordbrukets resultat.  Skatteförvaltningen drar av förlusterna automatiskt.

När en sammanslutning idkar jordbruk fördelar Skatteförvaltningen jordbrukets resultat eller förlust på sammanslutningens delägare.

II Yrkande på avdragande av förlust från kapitalinkomster

Om du vill att förlusten av jordbruket för 2015 eller en del av den ska dras av från skatteårets kapitalinkomster ska du ange det förlustbelopp som ska dras av från kapitalinkomsterna i punkt 420. Förlusten som ska dras av från kapitalinkomsterna fördelas på makar i förhållande till deras arbetsinsatser i enlighet med det som du deklarerar i del XII (Fördelning av företagsinkomsten mellan företagarmakar), punkterna 415 och 416.

Förlusten dras av från kapitalinkomsterna endast om båda makarna yrkar på det. Endast en fysisk person eller ett dödsbo kan yrka på att förlusterna dras av från kapitalinkomsterna.

Jordbrukssamanslutningar ska inte fylla i denna punkt. En delägare i en sammanslutning ska yrka på att samman­slutningens jordbruksförlust dras av på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

III Uträkning av jordbrukets resultat (samtliga gårdsbruksenheter)

Jordbruksinkomsten består av alla inkomster från den verksamhet som hör till jordbruket, i pengar eller som förmåner i pengars värde. Jordbruksstöd är i sin helhet skattepliktiga. Även återbäringar av punktskatt på energiprodukter och lättnader av moms vid den nedre gränsen utgör jordbrukets skattepliktiga inkomster. Deklarera försäljningsinkomsterna enligt nettobeloppet exklusive moms.

Avdragbara utgifter är utgifterna för förvärvet och bibehållandet av jordbruksinkomst. Om du är momsskyldig ska du anteckna jordbrukets utgifter på deklarationsblanketten exlusive moms som ingår i anskaffningarna. Om du inte är momsskyldig, ange utgifterna inklusive moms.

211

212

Punkt 211: den andel av inkomsterna av husdjurförsäljning under år 2015 som ska periodiseras som inkomst för 2015–2017.

Punkt 212: inkomster av husdjursförsäljning från 2013–2015 vilka periodiserats som inkomst för 2015.

Inkomsterna av husdjurförsäljning kan periodiseras på skatteåret och på de två därpå följande åren då du har sålt en betydande del av gårdens husdjur.

Övriga inkomster enligt 24 % momssats exempelvis

• arbetsersättningar
• maskinhyror
• skogsbrukets biinkomster.

Punkt 217: stöd som fåtts från staten, inklusive ersättning för inkomstbortfall som betalas på basis av beskogning av åker. Här kan du ange bl.a. den lättnad vid momsens nedre gräns som du har infört i anteckningarna.

Understöd som har fåtts via köpare av jordbruks­produkter­ antecknas dock i punkt 218.

Ange understödet som du har fått för jordbruksinvesteringarna i del V (Utredning om jordbrukets avskrivningar).

Punkt 218 övriga momsfria stöd

• understöd som har betalats via köpare av jordbruks­produkter­
• andra än statliga stöd
• ersättningar som direkt räknas som inkomst.

Andelen av utjämningsreserveringar du gjort under tidigare år som du deklarerar direkt som inkomst skatteåret 2015. Ange jordbrukets utjämningsreservering direkt som inkomst när du inte använder reserveringen till jordbruksinvesteringar.

Använd utjämningsreserveringen för investeringar eller intäktsför den senast under det tredje skatteåret efter det att reserveringen gjordes. Specificera i del XIII (Reserveringar) de reserveringar som inte har utnyttjats.

Det sammanlagda beloppet av övriga momsfria inkomster av jordbruket. Andra inkomster är till exempel

• hyresinkomster i anslutning till jord- eller skogsbruket (t.ex. inkomster av åkerarrende)
• dividender och överskott som hör till jordbruket
• överlåtelsevinster från jordbrukets värdepapper eller andelar
• skadeersättningar för skörd, djur och jordbruksförnödenheter
• den del av återanskaffningsreserveringar under tidigare år som du beaktar direkt som intäkt under skatteåret 2015
• återbäring av punktskatt på energiprodukter.

437

225

Punkt 437: det totala beloppet av löner som har med jordbruksverksamheten att göra och som du har betalat under skatteåret. Till jordbrukets nettoförmögenhet för föregående år lägger Skatteförvaltningen till 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som du har betalat 2015.

Punkt 225: betalda löner jämte bikostnader.
Du kan inte dra av löner som du har betalat till maken eller till en familjemedlem som är född 2001 eller senare (yngre än 14 år vid ingången av skatteåret).

Ange inte ersättningar som har betalats till kommunen för avbytare och tillfällig hjälp eller kostnadsersättningar i denna punkt. Ange dem i punkt 15 (Övriga utgifter av jordbruket).

12. I mervärdesbeskattningen avdragbara inköp 24 %

Inköp med momssatsen 24 % som är avdragbara i mervärdesbeskattningen, bl.a.

• anskaffningsutgifter för husdjur, gödsel och frön
• anskaffningar av momsbelagda jordbruksinventarier som du inte drar av genom avskrivningar.

Anteckna den periodiserade anskaffningsutgiften för husdjur i punkt 13.

227

228

Punkt 227: den andel av anskaffningsutgifter för husdjur som skaffats 2015 och som ska periodiseras som utgift för åren 2015–-2017.

Punkt 228: anskaffningsutgifterna för husdjur 2013 – 2015 som periodiserats som utgift för år 2015.

Du kan dra av anskaffningsutgiften för husdjur genom att periodisera den på tre år.

14. I mervärdesbeskattningen avdragbara inköp 14 % eller 10 %

Årliga utgifter som har antecknats och som inte innehåller moms, bl.a. hyror, försäkringspremier och fastighetsskatt för jordbrukets ekonomi­byggnader och för byggnadsplatser.

Om du inte drar av LFöPL–premier i jordbrukets skattedeklaration kan du dra av dem antingen i din egen eller i din makes/makas förhandsifyllda skattedeklaration.

Det sammanlagda beloppet av jordbrukets avskrivningar under skatteåret.  Du kan göra avskrivningar för jordbruket t.ex. på byggnader, maskiner, broar, gårdsstödsrättigheter, asfalteringar och täckdiken.  Specificera avskrivningarna i del V (Utredning om jordbrukets avskrivningar).

Som avskrivningar kan du dra av anskaffningsutgiften för en förnödenhet vars sannolika ekonomiska brukstid är mer än 3 år.

Beloppet på utjämningsreservering för skatteåret 2015.

Från nettoinkomsten av gårdsbruksenhetens jordbruk kan du dra av en utjämningsreservering som är högst 40 % av nettoinkomsten. Räkna ut nettoinkomsten genom att från de skattepliktiga jordbruksinkomsterna dra av utgifterna som har orsakats av förvärvet och bibehållandet av dessa inkomster. Ta inte ränteutgifter eller index- och kursförluster i beaktande när du räknar ut nettoinkomsten av jordbruk.

Ange utjämningsreserveringen enbart i hela hundra euro. Om det finns flera gårdsbruksenheter ska du enbart beakta de sammanlagda utjämningsreserveringarna i hela hundra euro. Exempel: Om nettoinkomsten av gårdsbruksenhetens jordbruk är 29 560 euro får man dra av en utjämningsreservering som är högst 40 %, dvs. 11 824 euro.  Eftersom utjämningsreserveringen beaktas enbart i hela hundra euro är maximibeloppet för gården 11 800 euro.

Maximibeloppet för reserveringar per gårdsbruksenhet under skatteåret 2015 är 13 500 euro och minimibeloppet är 800 euro.  Utjämningsreserveringar bildas och används separat för varje gårdsbruksenhet. Inkomsterna och utgifterna ska allokeras per gårdsbruksenhet eftersom grunderna för utjämningsreserveringarna för varje gård ska framgå av respektive anteckningar.

Specificera oupplösta reserveringar i del XIII (Reserveringar).

Dra av de sammanlagda utgifterna från de sammanlagda inkomsterna.

Anteckna vinsten i punkt 238 eller förlusten i punkt 239.

Överför vinsten till punkt 1 (Vinst) eller förlusten till punkt 4 (Förlust).

IV Redogörelse för de överskott från andelslag och de dividender som ingår i jordbrukets anteckningar

Anteckna i del IV totalbeloppen av dividender och överskott som hör till jordbruket samt de skattefria delarna av dessa.

Överför det sammanlagda beloppet av den skattefria delen av dividender (punkt 202) och de skattefria delarna av överskott (punkterna 206 och 207) till punkt 460 i del I (Uträkning över jordbrukets beskattningsbara inkomst).

Deklarera inte dividender från skogsbolag och telefonbolag såsom dividender som hör till jordbruket eller som överskott och inte heller räntor på andelskapitalet.

Den skattepliktiga andelen av dividender som hör till jordbrukets inkomstkälla avgörs på basis av om det utdelande bolaget är offentligt noterat eller ett annat bolag än ett offentligt noterat bolag.

• Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig och till 25 % skattefri inkomst för ett jordbruk.
• Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig och till 15 % skattefri inkomst för ett jordbruk.

Läs mer om dividendbeskattning här:
Dividender
Beskattning av dividendinkomster

Skattepliktiga andelen av överskott från andelslag som hör till jordbrukets förvärvskälla

Överskott från offentligt noterade andelslag

Om andelarna hör till jordbrukets förvärvskälla är överskott som ett offentligt noterat andelslag delar ut till 85 procent skattepliktig jordbruksinkomst och till 15 procent skattefri. Ett andelslag är offentligt noterat exempelvis om dess andelar eller värdepapper är föremål för handel i en värdepappersbörs. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

Överskott från andra än offentligt noterade andelslag

Om andelarna av andra än offentligt noterade andelslags hör till jordbruket, utgör 25 procent av överskottet skattepliktig jordbruksinkomst och 75 procent skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Av de överskott som överskrider denna gräns utgör 75 procent skattepliktig jordbruksinkomst och 25 procent skattefri inkomst.

Överskott beskattas lindrigare upp till totalbeloppet på 5 000 euro. Lindringen är personlig och beviljas bara en gång om skatteåret. Den används i olika inkomstkällor i följande ordning: först i den personliga förvärvskällan, därefter i jordbrukets förvärvskälla och sist i näringsverksamhetens förvärvskälla. Makar som idkar jordbruk tillsammans kan också använda den lindring som den andra har kvar i skattedeklarationen för jordbruk.

Läs mer om beskattning av överskott:

Överskott (publiceras senare)

Ange inte dividender som hör till jordbruket och överskott för sammanslutningens delägare här.  Delägarna ska ange dem i sina förhandsifyllda skattedeklarationer.

När aktier eller andelar som delägaren i en beskattningssammanslutning äger har ett nära samband med jordbruket som beskattningssammanslutningen bedriver, ska du i denna punkt ange dividender och överskott som betalats aktierna och andelarna. Aktierna eller andelarna har ett nära samband med jordbruket då de är i ett bolag som förädlar jordbruksprodukter och vart beskattningssammanslutningen producerar eller levererar sina egna produkter.

Då ingår överskotten i sin helhet i beskattningssammanslutningens jordbruksinkomst.  Utred för var och en av delägarna deras oanvända lindringar och minska jordbrukets delbara inkomst med detta sammanlagda belopp i punkt Skattefria delar av överskott (461).

Delägarens oanvända lindring får man genom att räkna ut hur mycket som är kvar av beloppet 5 000 euro då lindringen först har använts till delägarens överskott av ISL-inkomstkälla och sedan till överskott av delägarens eget jordbruk.

V Utredning om jordbrukets avskrivningar

Deklarera byggnader och deras avskrivningar grupperade enligt den maximala avskrivningsprocenten:

Räkna ut separat för varje grupp anskaffningsutgifterna och avskrivningarna enligt tabellens anvisningar.

I punkt 3 ska du dra av de poster som indirekt räknas som inkomst, dvs. de som minskar avskrivningsunderlaget, före du räknar ut avskrivningarna. Till dessa poster hör investeringsstöd för 2015, överlåtelsepriser och försäkringsersättningar, utjämningsreserveringar som upplöses för en byggnad samt byggnadsbidrag.

Överför de sammanlagda avskrivningarna som gjorts under skatteåret till punkt 231 i del III (Uträkning av jordbrukets resultat).

Överför de sammanlagda oavskrivna anskaffningsutgifterna vid skatteårets slut för andra byggnader än de som ska avskrivas enligt 6 % till punkt 466 i del IX (Jordbrukets tillgångar).

I anteckningarna ska du redogöra för oavskrivna anskaffningsutgifter i början och i slutet av året samt avskrivningar separat för varje enskild byggnad och konstruktion.

Om byggnadens eller konstruktionens oavskrivna anskaffningsutgift är högst 1 000 euro kan den skrivas av med en gång.

Om en upplöst utjämningsreservering, ett investeringsunderstöd som du fått eller ett annat liknande avdrag är större än den anskaffningsutgift som ska avskrivas i beskattningen, anteckna skillnaden direkt som jordbrukets inkomst i del III punkt 220.

260

-

277

Tabellen visar hur du räknar ut avskrivningarna och utgiftsresterna på maskiner, broar, gårdsstödsrättigheter, asfalteringar och täckdiken.

I punkt 3 ska du dra av de poster som indirekt räknas som inkomst, dvs. poster som minskar avskrivningsunderlaget, före du räknar ut avskrivningarna. Till dessa poster hör utjämningsreserveringar som upplösts i anskaffningsutgiften, överlåtelsepriser samt ersättningar och överföringar mellan förvärvskällor som indirekt har intäktsförts.

Om dessa avdrag är större än de oavskrivna anskaffningsutgifterna och utgifterna för grundlig renovering (punkterna 1 + 2), ska du ange skillnaden direkt som jordbruksinkomst. Ange den andel av differensen som beror på momspliktig försäljning av maskiner och inventarier i del III (Uträkning av jordbrukets resultat) i punkt 213.  Differensen i övrigt anges som inkomst i del III (Uträkning av jordbrukets resultat) i punkt 10 (Övriga momsfria inkomster av jordbruk).

Överför avskrivningarna sammanlagt under skatteåret till punkt 231 i del III.

Av utgiftsresten på jordbrukets maskiner och redskap kan du göra en avskrivning på högst 25 %.  Överför maskinernas och redskapens utgiftsrest (i slutet av 2015) till punkt 467 i del IX (Jordbrukets tillgångar).

Deklarera anskaffningsutgifterna för broar, dammar, brunnar, asfalteringar, gårdsstödsrättigheter osv. i en summa.  Av utgiftsresten kan du göra en avskrivning på högst 10 %. Om det är fråga om en miljöinvestering är avskrivningens maximibelopp 25 % av utgiftsresten.

Deklarera utgiftsrester och anskaffningsutgifter för täckdiken separat.  Avskrivningen på dem kan vara högst 20 procent.

278

279

280

Punkt 278: ursprungliga anskaffningsutgifter för maskiner som du inte har tagit i bruk än.

Dra av den utjämningsreservering som du använt, investeringsstödet och andra ersättningar från beloppet i punkt 278 och anteckna skillnaden i punkt 467 (Jordbruksmaskiner och redskap) i del IX (Jordbrukets tillgångar).

Punkt 279: de ursprungliga anskaffningsutgifterna för byggnader som du inte tagit i bruk.

Dra av den utjämningsreservering som du använt från beloppet i punkt 279 och ange differensen i punkt 466 (Produktionsbyggnader) i del IX (Jordbrukets tillgångar).

Punkt 280: alla utjämningsreserveringar som du har använt för anskaffning av maskiner och byggnader som du inte har tagit i bruk än.

Du kan inte göra avskrivningar på sådana maskiner och byggnader som du inte har tagit i bruk.

VI Utredning över fordon som hör till jordbrukets tillgångar

Ett fordon hör till jordbrukets förvärvskälla då körningarna i jordbruksverksamheten överstiger hälften av det totala antalet körda kilometer under skatteåret.

Redogör för användningen av ett fordon som hör till jordbrukets inventarier i tabellen i del VI. Ange följande uppgifter:

• Punkt 281: kryssa för fordonets bruksuppgifter baserar sig på en körjournal eller en annan utredning.
• Kilometer sammanlagt: kilometer som körts med fordonen under skatteåret 2015.
• Punkt 282: totala utgifter i anteckningarna för användning av fordonet
• Punkt 283: privathushållets andel av totalkostnaderna
• Punkt 284: skogsbrukets andel av totalkostnaderna. Ange också här andelen av eventuellt annat inkomstförvärv.

Lägg det sammanlagda beloppet av punkterna 283 och 284 till jordbrukets inkomst i punkt 462 i del l (Uträkning över jordbrukets beskattningsbara resultat).

Tilläggsavdrag

I jordbruksbeskattningen kan man göra ett tilläggsavdrag för ökade levnadskostnader på grund av tillfälliga arbetsresor och användning av en till privata tillgångar hörande bil i jordbruket. Tilläggsavdraget beviljas inte för en arbetsresa som delägare i ett dödsbo eller i en beskattningssammanslutning gjort och inte heller för användning av delägarens egen bil.

Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av beskattningen för år 2015, punkt 3.2.5)

VII Utredning över användning av en privathushållets bil i jordbruket under skatteåret

Räkna tilläggsavdraget enligt tabellens anvisningar och överför avdraget till punkt Övriga avdrag (464) i del I.

Räkna ut tilläggsavdraget genom att från de skattefria kilometerersättningarnas maximibelopp (punkt 1) dra av utgifterna som bokförts i anteckningarna (punkt 2). Det skattefria maximibeloppet utan förhöjningar är 0,44 e/km skatteåret 2015.

Om du inte har antecknat utgifter för körningar är tilläggsavdraget lika stort som det skattefria maximibeloppet. Du kan inte få ett tilläggsavdrag om de bokförda kostnaderna är större än kostnaderna som räknats enligt det skattefria maximibeloppet.

Du får tilläggsavdraget enbart om du har fört en körjournal över körningar inom jordbruksverksamheten. Anteckna i körjournalen

• jordbruksresans mål
• antalet körda kilometer
• resans syfte
• det totala antalet kilometer som körts inom jordbruket per år.

För en enskild resa eller ett mindre antal körda kilometer är det möjligt att i stället för körjournal ge en annan motsvarande utredning. Kraven på innehållet är de samma som för körjournalen.

Anteckna det sammanlagda beloppet av utgifter som orsakats av jordbruket som avdrag i punkt 464 i del I, om du inte har dragit av dessa utgifter i anteckningarna.

Om du inte bor på gården ska du dra av kostnaderna för resor mellan bostaden och gården på din förhandsifyllda skattedeklaration. Anteckna kostnaderna såsom resekostnader mellan bostad och arbetsplats.

En delägare i en sammanslutning ska dra av kostnaderna för resor mellan bostaden och gården på sin egen förhandsifyllda skattedeklaration.

VIII Utredning över ökade levnadskostnader på grund av en tillfällig arbetsresa

Räkna tilläggsavdraget enligt tabellens anvisningar och överför beloppet till punkt 464 i del I (Övriga avdrag). Du ska föra anteckningar över vilka platser du har rest till och resornas längd (tidpunkten för när resan börjat och slutat) samt på vilket sätt resorna har samband med jordbruksidkandet.

Anteckna antalet resedagar i den första kolumnen. Maximikostnaderna per resdag kan högst vara det samma som maximibeloppet för skattefria dagtraktamenten. Maximibeloppet för inhemskt dagtraktamente är

• 40,00 euro om resan varar över 10 timmar
• 18,00 euro om resan varar över 6 timmar.

Tilläggsavdragen kan uppgå högst till maxbeloppen för kilometerersättningar och dagtraktamenten. Beloppen ser du i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar år 2015).

• kilometerersättningen (9 §)
• inhemskt dagtraktamente (12 §)
• utländsk dagtraktamente (13 §).

Räkna tilläggsavdraget genom att från maximibeloppet (punkt 1) dra av de ökade levnadskostnaderna på grund av resor som du har bokfört i anteckningarna.(punkt 2). Om du inte har antecknat några ökade levnadskostnader får du som tilläggsavdrag ett belopp som motsvarar de skattefria dagtraktamenten.

Du kan inte få ett tilläggsavdrag om utgifterna som du antecknat är större än beloppet som beräknats på basis av skattefria dagtraktamenten.  I så fall dra av utgifterna sådana som de bokförts i anteckningarna.

IX Jordbrukets tillgångar/nettoförmögenhet av samtliga gårdsbruksenheter sammanlagt 31.12.2015

Fysiska personer och dödsbon som idkar jordbruk:

Om du vill räkna ut närmevärdet på jordbrukets nettoförmögenhet 2015, kan du antingen i punkt 1 använda beloppet i skattebeslutet för 2014 eller räkna ut närmevärdet enligt nedanstående. Skatteförvaltningen räknar ut jordbruksmarkens exakta värde på tjänstens vägnar utgående från uppgifterna i sina register.

Jordbrukssammanslutningar: räkna själv ut värdet på jordbruksmarken och byggplatserna för ekonomibyggnaderna som ingår i jordbruksverksamheten och ange det sammanlagda beloppet i denna punkt. Använd de kommunspecifika värdena per hektar som har fastställts i Skatteförvaltningens beslut för skatteåret 2015 (Skatteförvaltningens beslut om genomsnittlig årlig avkastning av åker och täckdikningstillägg). Multiplicera arealen på sammanslutningens jordbruksmark med värdet per hektar och multiplicera sedan talet med sju. Multiplicera arealen på byggplatserna som ingår i sammanslutningen med värdet per hektar och multiplicera talet med 28. Addera produkterna av multiplikationerna.

Beskattningsvärden för semesterstugor och andra bostadsbyggnader som hyrs ut samt för deras tomter. Värdena har angetts i fastighetsbeskattningsbeslutet.

5. Till jordbruket hörande aktier och andelar

Värdet på jordbrukets aktier och andelar.

Ange inte här aktier och andelar som delägarna i en beskattningssammanslutning äger. De ska antecknas i delägarnas förhandsifyllda skattedeklarationer. (Se även punkt 6, Andra tillgångar som hör till jordbruket).

T.ex. utgiftsresten av broar, gårdsstöd och asfalteringar samt värdet på produktionsrättigheter. 

När aktierna eller andelarna som delägaren i en beskattningssamman­slutning äger har nära samband med jordbruket som beskattnings­sammanslutningen bedriver ska värdet anges här. Aktierna eller andelarna har ett nära samband med jordbruket som beskattningssammanslutningen bedriver då de är i ett bolag som förädlar jordbruksprodukter och vart beskattningssammanslutningen producerar eller levererar sina egna produkter.

De skulder och förpliktelser som hör till jordbruket.

Ange inte här skulder som hör till jordbruket för en delägare i en beskattningssammanslutning. De ska anges i delägarens förhandsifyllda skattedeklaration.

Värdet på sådana sten-, grus-, ler- och torvtäkter eller andra förmåner som används för annat ändamål än jord- eller skogsbrukets eget behov. Sådana förmåner räknas inte till jordbrukets nettoförmögenhet.

Ange inkomster från försäljning av marksubstanser på den förhandsifyllda skattedeklarationen.

X Anspråk på företagsinkomst som ska fördelas 2015

Kryssa för alternativ 1 i punkt 418 när du vill att kapitalinkomsten maximibelopp ska vara 10 % av nettoförmögenheten. Om du gör anspråk på att företagsinkomsten i sin helhet ska utgöra förvärvsinkomst ska du kryssa för alternativ 2.  Makar som idkar jordbruk ska göra anspråket tillsammans.

Delägaren i en beskattningssammanslutning ska ange sitt anspråk på företagsinkomst som ska fördelas på blankett 36 (Utredning om sammanslutning).

Anspråket ska göras innan skatteårets beskattning verkställts (31.10).

XI Vinst för överlåtelse av värdepapper som hör till jordbrukets tillgångar

XII Fördelning av företagsinkomsten mellan företagarmakar

413
414

415
416

Skatteförvaltningen fördelar inkomsten av jordbruksverksamhet i kapital- och förvärvsinkomstandelar. Dessa inkomstandelar kan fördelas till båda makarna. Förvärvsinkomstandelen räknas ut genom att kapitalinkomsten dras av från företagsinkomsten som ska fördelas.

Om du äger gården tillsammans med din maka/-e ska du anteckna era procentuella andelar av jordbrukets nettoförmögenhet i punkterna 413 och 414. Skatteförvaltningen fördelar kapitalinkomsten mellan er i proportion till tillgångarna och skulderna.

Om ni båda medverkar i gårdens arbeten, anteckna era insatser i procent i punkterna 415 och 416. Skatteförvaltningen fördelar förvärvsinkomsten mellan er i proportion till arbetsinsatsen.

XIII Reserveringar