5 Skattedeklaration för näringsverksamhet, rörelseidkare eller yrkesutövare, detaljerad deklarationsanvisning 2017

Kryssa för punkt 916 om du har dubbel bokföring.

Kryssa för punkt 904 om företaget under skatteåret betalat utländska skatter och du yrkar att den utländska skatten ska avräknas. Specificera yrkandet på blankett 70A.

Ange namn och telefonnummer för den person som Skatteförvaltningen vid behov kan kontakta för ytterligare information.

I Uträkning av inkomstskatt

Fyll i Uträkningen av inkomstskatt så att du anger i beskattningskolumnen de skattepliktiga näringsintäkterna och de kostnader som får dras av i beskattningen.

Ange i bokföringskolumnen alla sådana intäkts- och kostnadsposter där det bokförda beloppet kan avvika från det skattepliktiga beloppet eller från det belopp som beaktas i beskattningen. Om en intäkts- eller kostnadspost i skattedeklarationen har särskilda kolumner för bokföringen och beskattningen, fyll i båda kolumnerna även om beloppen är lika stora.

Ange i denna skattedeklaration (blankett 5) endast sådana uppgifter som hänför sig till rörelseidkarens eller yrkesutövarens näringsverksamhet.

1 Intäkter av näringsverksamhet

I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter, moms och andra skatter som direkt baserar sig på försäljningen.

Ange det sammanlagda beloppet av bidrag, tillägg och av staten eller kommunen betalda stöd som du mottagit för näringsverksamheten (Arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, TEKES m.fl.) samt lättnad vid den nedre gränsen av momsskyldighet och återbäring av accis på energiprodukter.

• vinster från överlåtelse av anläggningstillgångar
• erhållna skadestånd
• övriga skattepliktiga näringsintäkter som inte anges i någon annan punkt i uträkningen av inkomstskatt.

Till privatbruket av bil hör t.ex. resor mellan bostaden och arbetsplatsen.

Specificera kostnaderna för bil i del V A (Utredning av kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk).

Ange i punkt 313 den andel av kostnaderna som motsvarar privatbruket då kostnaderna för privatbruket har dragits av som utgift i bokföringen.

Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen ska anges i din personliga förhandsifyllda skattedeklaration. Läs mer om hur du ska deklarera resekostnaderna i Anvisningar för den förhandsifyllda skattedeklarationen 2017 (personkunder).

Ange den ursprungliga anskaffningsutgiften för sådana varor som du tagit till privathushållet. Anskaffningsutgiften ska anges exklusive moms.

Annat privatbruk, t.ex. privatbrukets andel av sådana telefoner, fastigheter, fritidsbostäder och båtar som hör till näringsverksamheten.

Om du använder en fastighet som hör till näringsverksamheten för dina privata ändamål, lägg privatbrukets andel av kostnaderna för och avskrivningarna på fastigheten till inkomsten av näringsverksamhet såsom privatuttag.

I denna punkt anges inte uttag av pengar. Uttag och placeringar i pengar anges i del V B (Uttag och placeringar i pengar enligt bokföringen).

319

320

Punkt 319: det sammanlagda beloppet av dividender som erhållits från offentligt noterade bolag och övriga bolag.

Punkt 320: den skattepliktiga andelen av de erhållna dividenderna.

Den skattepliktiga andelen av dividender i förvärvskällan för näringsverksamhet fastställs utifrån om bolaget som delar ut dividenden är offentligt noterat eller något annat än offentligt noterat.

• Dividender från andra än offentligt noterade bolag är till 75 % skattepliktig näringsinkomst och till 25 % skattefri inkomst.
• Dividender från offentligt noterade bolag är till 85 % skattepliktig näringsinkomst och till 15 % skattefri inkomst.

Läs mer i anvisningen Beskattning av dividendinkomst  (Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividendinkomster)

325

326

Överskott från offentligt noterade andelslag

Punkt 325: Det sammanlagda beloppet av överskott från offentligt noterade andelslag.

Punkt 326: Den skattepliktiga andelen av överskott från offentligt noterade andelslag.

• Överskott som offentligt noterade andelslag delar ut är till 85 % skattepliktig inkomst och till 15 % skattefri inkomst. För tillfället finns det inga offentligt noterade andelslag i Finland.

327

328

Punkt 327: Det sammanlagda beloppet av överskott från andra än offentligt noterade andelslag. Ange här även från ett andelslag mottagna överskottsåterbäringar som är avdragbara för andelslaget.

Punkt 328: Den skattepliktiga andelen av överskott från andra än offentligt noterade andelslag.

• Överskott från andra än offentligt noterade bolag är till 25 % skattepliktig näringsinkomst och till 75 % skattefri inkomst upp till sammanlagt 5 000 euro. Till den del det sammanlagda inkomstbeloppet överskrider 5 000 euro är 75 % av inkomsten skattepliktig och 25 % skattefri.
• Överskott beskattas alltså lindrigare upp till totalbeloppet på 5 000 euro. Lindringen är personlig och beviljas bara en gång per skatteår.
• Om en rörelseidkare eller yrkesutövare får överskott från flera olika förvärvskällor beviljas lindring för dem i följande ordning:

1. 1. överskott i den personliga förvärvskällan
   2. överskott i jordbrukets förvärvskälla
   3. överskott i förvärvskällan för näringsverksamhet.

• Om du idkar näring tillsammans med din make eller maka kan du använda också hans eller hennes återstående lindring i skattedeklarationen för näringsverksamhet.
• Andelslags avdragbara överskottsåterbäringar är dock till hela beloppet skattepliktig inkomst för mottagaren av överskottet.

Läs mer om beskattningen av överskott från andelslag

T.ex. ränteintäkter från fordringar samt valutakursvinster.

Om beloppet av reserver har minskats från det föregående skatteåret, ange det belopp varmed reserverna har minskats.

Ange i denna punkt t.ex. intäktsföring av en driftsreserv och oanvänd återanskaffningsreserv.

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62. Om du har gjort endast en driftsreserv, ange den i del X (Driftsreservering) i skattedeklarationen. Då behöver du inte fylla i blankett 62.

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga näringsintäkter.

Det sammanlagda beloppet av övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Andra skattefria intäkter är exempelvis anslutningsavgifter till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät som du har betalat till nätinnehavarsamfundet. Skattefriheten förutsätter att anslutningsavgiften  återbetalas till dig då du avstår från förmånen som anslutningsavgiften medför eller att du kan överföra förmånen till en tredje part.

Här anges också sådana räntor på depositionskonton som omfattas av källskatt på ränteinkomst.

Ange i denna punkt skattefria inkomster. Skattefria poster får inte ingå i de övriga intäktsposterna i uträkningen av inkomstskatt.

2 Kostnader i näringsverksamheten

Anskaffningsutgiften för nyttigheter som man överlåtit under räkenskapsperioden.

Du kan beräkna anskaffningsutgiften genom att rätta beloppet av räkenskapsperiodens inköp med skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning. Rå här räknar du ut ändring av lagret: ingående lager + inköp under räkenskapsperioden – utgående lager.

Sammanlagda kostnader för utomstående tjänster

Personalkostnader

Utbetalda löner och arvoden sammanlagt.

Beloppet av utbetalda pensioner och lönebikostnader.

Till lönebikostnaderna hör t.ex. försäkringspremier och motsvarande för att ordna pensions-, sjuk- och arbetslöshetsförmåner samt övriga förmåner och rättigheter för arbetstagarna och deras anhöriga.

337

338

Punkt 337: sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Om du gjort avskrivningar endast på lösa anläggningstillgångar, specificera avskrivningarna i del IV (Avskrivning på utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar).

Om du gjort avskrivningar även på andra tillgångar än lösa anläggningstillgångar, specificera alla avskrivningar på blankett 62.

Om du har gjort höjda avskrivningar på produktiva investeringar, specificera avskrivningarna på blankett 62.

Avdragbar andel

Punkt 338:

• avskrivningar, höjda avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL 24, 30–34 och 36–41 §).
• sådana eventuella avskrivningar som gjorts under tidigare år men som inte dragits av i beskattningen (s.k. hyllavskrivningar) och som du vill dra av i år. Specificera på blankett 12A sådana avskrivningar som inte dragits av eller godkänts under tidigare år.

Den avdragbara andelen av avskrivningarna får inte överskrida avskrivningarnas maximibelopp enligt NärSkL.

Avskrivningar får inte göras på egendom som tagits i bruk genom leasingavtal.

341

342

Punkt 341: samtliga representationskostnader enligt bokföringen.

Avdragbar andel

Punkt 342: den avdragbara andelen, dvs. hälften av alla representationskostnader.

Punkt 343: hyror du betalat, t.ex. hyra för lokaler.

Sådana övriga avdragbara näringskostnader som ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod men som inte anges som näringskostnader i någon annan punkt i uträkningen av inkomstskatt. Sådana kostnader är t.ex.

• resekostnader
• kostnader för fordon
• leasingavgifter.

Ange i punkt 364 tilläggsavdrag som du gjort på basis av rese- och fordonskostnader.

Punkt 346: det sammanlagda beloppet av räntekostnader som du dragit av i bokföringen

Avdragbar andel 

Alla räntekostnader får inte dras av från intäkterna av näringsverksamheten. Räntorna får inte dras av om det egna kapitalet i balansräkningen blir negativt på grund av företagarens privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital. I sådana fall anses att en del av lånen som rörelseidkaren eller yrkesutövaren tagit för sin näringsverksamhet hänför sig till privatuttagen. Denna del av räntekostnaderna får således inte dras av från näringsintäkterna.

Räkna ut den eventuella icke-avdragbara andelen av räntorna i del VII. Dra av denna andel från det sammanlagda beloppet av räntekostnaderna. Det icke-avdragbara räntebeloppet får aldrig överstiga beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten. Ange differensen, dvs. den avdragbara andelen av räntekostnaderna, i punkt 347.

Om du har enkel bokföring behöver du inte fylla i uträkningen av avdragbara räntekostnader i del VII. Ange i punkten 347 sådana räntekostnader för lån i näringsverksamheten som du dragit av i bokföringen.

I denna punkt anges inte skattetillägg, förseningsräntor eller kvarskatteräntor. Dessa belopp får inte dras av i beskattningen.

Finansiella kostnader enligt bokföringen. Sådana kostnader är t.ex. låneomkostnader, limitprovisioner, borgensprovisioner, kreditförsäkringar, intecknings- och indrivningskostnader samt kursförluster.

Det belopp i bokföringen varmed reserverna har ökats.

Ange ökningen av reserver endast om reservbeloppet har ökat från det föregående skatteåret. Specificera de bokförda reserverna på blankett 62. Om du har gjort endast en driftsreserv, ange den i del X (Driftsreservering) i skattedeklarationen. Du behöver inte fylla i blankett 62.

Du kan göra en driftsreserv om du betalat löner under räkenskapsperioden. Beloppet av driftsreserv får vara högst 30 % av det lönebelopp som har betalats under de 12 månader som föregått räkenskapsperiodens utgång.

Avdragbara i beskattningen är under vissa förutsättningar återanskaffningsreserv enligt NärSkL 43 §, garantireserv enligt NärSkL 47 § och driftsreserv enligt NärSkL 46 a §.

Det sammanlagda beloppet av tilläggsavdrag från punkterna 388 och 392.
Specificera tilläggsavdragen i del VI B (B1Utredning av ökade levnadskostnader för en tillfällig arbetsresa) och B2 (Utredning av användningen av en till privata tillgångar hörande bil i näringsverksamheten).

Alla sådana kostnader i näringsverksamheten som får dras av i beskattningen men som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.
I denna punkt kan du ange t.ex. avdraget för arbetsrum eller räkna ut de faktiska kostnaderna för bruk av egen bostad i näringsverksamheten, om du inte dragit av kostnaderna i resultaträkningen.

Läs mer om avdraget för arbetsrum (Skatteförvaltningens anvisning för harmonisering av
beskattningen 2017)

Ge en utredning om användningen av egen bostad i näringsverksamheten i del VI A om du drar av en andel av de faktiska kostnaderna såsom näringskostnader.

Ange i denna punkt också t.ex. utbildningsavdraget för näringsverksamhet (specificera uppgifterna och utred förutsättningarna på blankett 79 Yrkande om utbildningsavdrag inom näringsverksamhet).

Läs mer om utbildningsavdraget för arbetsgivare

Det sammanlagda beloppet av kostnader som får dras av i beskattning av näringsverksamheten.

Ange bland icke-avdragbara kostnader sådana poster som har bokförts som kostnader i bokföringen men som inte får dras av i beskattningen.

Icke-avdragbara poster får inte ingå i de övriga kostnadsposterna i uträkningen av inkomstskatt.

Skillnaden mellan betalda skatter och skatteåterbäringar.

Med direkta skatter avser vi i detta sammanhang inkomstskatter.

I denna punkt anges däremot inte t.ex. fastighetsskatten på en fastighet som används i näringsverksamheten. Fastighetsskatten anges som näringskostnad i punkt 344 (Övriga avdragbara kostnader).

Du får inte dra av

• böter, påföljdsavgifter och övriga avgifter av straffnatur
• skatteförhöjningar, skattetillägg och förseningsränta.

Det spelar ingen roll för vilken skatt skatteförhöjningen har fastställts.

Sådana övriga kostnader i bokföringen som inte får dras av från inkomsten av näringsverksamhet i beskattningen. Till dessa kostnader hör exempelvis premier för företagarens eller dennes makes frivilliga pensionsförsäkringar som alltid dras av enligt inkomstskattelagen i den personliga förhandsifyllda skattedeklarationen.

Ange obligatoriska FöPL-premier i denna punkt då de har tagits upp i bokföringen men inte dragits av som näringskostnader och du vill dra av dem i din förhandsifyllda skattedeklaration. Obs! Om premierna inte dragits av såsom näringskostnader, får du alternativt överföra dem som avdrag till din make eller maka.

Ange i denna punkt beloppet av värdenedgångsavskrivningar som du gjort på aktier som utgör anläggningstillgångar. Dessa avskrivningar får inte dras av i beskattningen. Avdragbara är enligt NärSkL 42 § endast sådana nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier och sådana nedskrivningar som gjorts på andra anläggningstillgångar som inte förslits än jordområden. Avdragsrätten förutsätter att det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.

I denna punkt anges inte kostnader som har intäktsförts som privatbruk.

Positivt näringsresultat. Räkna ut resultatet: dra av de avdragbara kostnaderna från de skattepliktiga intäkterna.

Förlustresultat i näringsverksamheten. Ett förlustresultat uppstår då beloppet av avdragbara kostnader i näringsverksamheten under skatteåret är större än de skattepliktiga intäkterna.

II Yrkande om avdrag av förlust från kapitalinkomster

Ett förlustresultat för skatteåret 2017 kan i sin helhet eller delvis överföras som avdrag från näringsidkarens kapitalinkomster eller fastställas som näringsförlust.

• Om du vill att förlusten för skatteåret 2017 ska fastställas som näringsförlust kommer Skatteförvaltningen att dra av förlusten från näringsinkomsterna under de 10 följande skatteåren efter hand som inkomst inflyter.
• Om du vill att skatteårets förlust dras av i sin helhet från resultatet under kommande år, lämna punkt II (Yrkande på avdragande av förlust från kapitalinkomsterna) blank.
• Om du vill att förlusten eller en del av den används som avdrag från kapitalinkomsterna, fyll i del II.

Om du vill att skatteårets förlust i sin helhet ska dras av från kapitalinkomsterna, ange i denna punkt totalbeloppet av skatteårets förlust. Skatteårets förlust kan också dras av från kapitalinkomsterna delvis. Då återstår resten av skatteårets förlust att dras av från de näringsinkomster som uppstår under de tio följande skatteåren.

Om makarna idkar näring tillsammans, anses företagarmakarna ha framställt ett gemensamt yrkande om avdrag av förlusten från kapitalinkomsterna. Förlusten som dras av från kapitalinkomsterna i del III (Fördelning av företagsinkomsten mellan företagarmakarna) fördelas mellan makarna i förhållande till deras respektive arbetsinsatser (371 och 372).

III Fördelning av företagsinkomsten mellan företagarmakarna

Då makarna idkar näring tillsammans fördelas resultatet av näringsverksamheten för beskattning som båda företagarmakarnas inkomst.

Förvärvsinkomstandelen av företagsinkomsten fördelas på makarna enligt deras respektive arbetsinsatser i företaget.

Företagsinkomstens kapitalinkomstandel fördelas på makarna enligt de andelar som var och en av dem har av nettoförmögenheten.

Fyll i andelarna av nettoförmögenheten i punkt 369 och 370 och arbetsinsatserna i punkt 371 och 372.

Skatteförvaltningen använder uppgifterna för att räkna ut kapital- och förvärvsinkomsternas andel av företagsinkomsten och fördela inkomsterna mellan företagarmakarna.

IV Avskrivning på utgifter för anskaffning av lösa anläggningstillgångar (NärSkL 30 § och 31 §)

800

801

802

Fyll i denna punkt om du har endast lösa anläggningstillgångar. Om du har bokfört även andra tillgångar än lös egendom bland anläggningstillgångarna, specificera avskrivningarna på blankett 62. Fyll i även punkterna 337 (Avskrivningar) och 338 (Avdragbar andel) i skattedeklarationen.

Lösa anläggningstillgångar behandlas som en helhet. Till beloppet av utgiftsrest som återstår i beskattningen vid skatteårets ingång (800) läggs anläggningstillgångar som du anskaffat under skatteåret (801). Dra av från summan erhållna överlåtelsepriser och försäkringsersättningar. Denna utgiftsrest får du under skatteåret avskriva med högst 25 %.

Du får inte dra av i beskattningen ett större belopp än vad du dragit av i bokföringen under skatteåret eller tidigare.

Om anskaffningsutgiften för lösa anläggningstillgångar som slits är högst 850 euro (liten anskaffning), får anskaffningsutgiften avskrivas i en post under det skatteår då tillgångarna tagits i bruk. I små anskaffningar får under skatteåret dras av sammanlagt högst 2 500 euro.

Exempel: Du köper för din näringsverksamhet en paketbil som kostar 30 000 euro. Företaget har inga andra anläggningstillgångar. Gör en avskrivningskalkyl i den här punkten. Du får under skatteåret avskriva paketbilen med högst 25 %, dvs. 7 500 euro. Ange anskaffningspriset på paketbilen, dvs. 30 000 euro, i punkt 801 (Ökning under skatteåret) och avskrivningen 7 500 euro i punkt 804 (Skatteårets avskrivningar). Anskaffningspriset 30 000 euro minskat med avskrivningen 7 500 euro är den återstående anskaffningsutgiften 22 500 euro. Ange denna anskaffningsutgift i punkt 806 (Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång).

Kom ihåg att anteckna denna anskaffningsutgift om 22 500 euro som utgiftsrest för det följande skatteåret i punkt 800 (Utgiftsrest som återstår i beskattningen vid skatteårets ingång).

V Specifikationer av privatbruk

A Utredning av kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal samt av kostnaderna för andra fordon som delvis varit i eget bruk

Kostnaderna för person- och paketbilar som ingår i anläggningstillgångarna eller som hyrts på leasingavtal.

Ange kostnaderna även om person- eller paketbilen inte varit i privatbruk. Ange också kostnaderna för övriga fordon som under skatteåret delvis varit i privatbruk. Ange sådana fordon som hyrts på leasingavtal för en tid som överskrider tre månader.

Ett fordon hör till anläggningstillgångarna i näringsverksamheten då mer än hälften av totalantalet körkilometer under skatteåret har körts i näringsverksamheten.

379
381
382
380

396

I denna punkt anges inte kostnader eller kilometerantalet för naturaförmånsbilar dvs. tjänstebilar i personalens bruk.

Punkt 379: fordon som utgör anläggningstillgångar.

Ange totalantalet kilometer för alla fordon som du kört med under skatteåret (körningar i näringsverksamheten, privata körningar och totalantalet kilometer) samt skatteårets kostnader (kostnaderna sammanlagt, kostnader i genomsnitt/km, de privata körningarnas andel av kostnaderna).

Punkt 396: Ange om privatkörningarnas andel av kostnaderna har dragits av i bokföringen eller inte. Om du dragit av privatkörningarnas andel av kostnaderna i bokföringen, kryssa för punkt 1 och ange kostnaderna för privatkörningarna i uträkningen av inkomstskatt, punkt 313. Om privatkörningar inte ingår i de poster som dragits av som näringskostnader, kryssa för punkt 2.

B Uttag och placeringar i pengar enligt bokföringen

384

385

Fyll i denna punkt endast om du har dubbel bokföring.

Punkt 384: uttag som du under kalenderåret tagit ut i pengar från näringsverksamheten.

Punkt 385: beloppet av sådana placeringar i pengar som du under kalenderåret gjort i näringsverksamheten.

VI Tilläggsutredningar och specifikationer av näringsverksamhetens kostnader

A Utredning om användningen av en till privata tillgångar hörande bostad i näringsverksamheten

Fyll i denna punkt om du använt din egen bostad i näringsverksamheten.

Bostaden anses höra till de privata tillgångarna om du använt minst hälften av bostaden för något annat än näringsverksamheten.

Räkna ut på basis av lägenhetsytan hur stor relativ andel av kostnaderna som hänför sig till den del av bostaden som du under skatteåret använt i näringsverksamheten.

Om du inte tagit upp kostnaderna i bokföringen, överför beloppet i punkt 386 till punkt 354 (Avdragbara kostnader som inte tagits upp i bokföringen). Om du däremot har bokfört kostnaderna, ange dem i punkt 344 (Övriga avdragbara kostnader).

En bostad som hör till de privata tillgångarna beaktas inte när man räknar ut nettoförmögenheten hos rörelseidkare eller yrkesutövare (HFD 1998/3248).

B Tilläggsavdrag

En rörelseidkare eller yrkesutövare får göra ett s.k. tilläggsavdrag i beskattningen. Avdraget kan grunda sig antingen på en tillfällig arbetsresa eller användningen av en sådan bil i näringsverksamheten som hör till hans eller hennes privata tillgångar (NärSkL 55 §).

Tilläggsavdragen får högst uppgå till maximibeloppen för kilometerersättningar och dagtraktamenten.  Beloppen ser du i Skatteförvaltningens s.k. kostnadsersättningsbeslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria kostnadsersättningar 2017)

När du drar av ökade levnadskostnader iakttas i tillämpliga delar de grunder som anges i beslutets 6 och 10–13 §.

Om du i bokföringen dragit av ökade levnadskostnader eller kostnader för bruk av en till privata tillgångar hörande bil till ett högre belopp än maximibeloppen enligt kostnadsbeslutet, får du dra av de faktiska kostnaderna i beskattningen. Då får du inte göra något tilläggsavdrag.

B1 Utredning av ökade levnadskostnader för en tillfällig arbetsresa

Man får göra tilläggsavdrag på basis av ökade levnadskostnader för en sådan resa som man tillfälligt företar i anslutning till näringsverksamheten utanför sitt ordinarie verksamhetsområde. Något avdrag beviljas inte om man har företagit resorna till sådana driftställen som hör till det ordinarie verksamhetsområdet.

387

388

Anteckna på var sin rad sådana tillfälliga arbetsresor som berättigar dig till avdrag av heldagtraktamente (över 10 timmar), partiellt dagtraktamente (över 6 timmar) och utlandsdagtraktamente.

Ange antalet resedagar i respektive kolumn. Avdragets maximibelopp per resdag är följande:

• 41,00 euro om resan varar över 10 timmar
• 19,00 euro om resan varar över 6 timmar.

Maximibeloppen för utlandsdagtraktamenten (Skatteförvaltningens beslut om skattefria
resekostnadsersättningar 2017)

Räkna ut beloppet av tilläggsavdrag: Minska de sammanlagda maximibeloppen med det belopp som du bokfört som kostnad. Om du inte alls har dragit av ökade levnadskostnader i bokföringen är tilläggsavdragsbeloppet detsamma som de sammanlagda maximibeloppen.

Överför det belopp du angett i punkt 388 till uträkningen av inkomstskatt i punkt 364.

B2 Utredning av användningen av en till privata tillgångar hörande bil i näringsverksamheten

En bil anses höra till en rörelseidkares eller yrkesutövares privata tillgångar om minst 50 % av totalantalet körkilometer hänför sig till något annat än näringsverksamheten (t.ex. privata körningar, körningar som hänför sig till någon annan förvärvskälla än näringsverksamheten och körningar i annan förvärvsverksamhet).

Något tilläggsavdrag beviljas inte för användningen av en sådan bil som hör till näringstillgångarna, dvs. när över hälften av körningarna hänför sig till näringsverksamheten. Då får du dra av i näringskostnader de faktiska kostnaderna för bilen, minskade med privatbrukets andel.

Tilläggsavdraget förutsätter att du har fört körjournal över resorna i näringsverksamheten.

I körjournalen antecknas

• tidpunkten i början och i slutet av körningen
• körningens avfärds- och ankomstplats
• vägmätarens utslag i början och i slutet av resan
• resans längd
• resans syfte
• vem som använt bilen.

Av körjournalen ska också framgå totalantalet kilometer du kört under året. I stället för en körjournal kan du ge någon annan utredning om du har gjort bara en enskild resa eller om antalet körkilometer är obetydligt. Utredningen ska dock motsvara körjournal till innehållet. Du behöver inte bifoga körjournalen till skattedeklarationen. Skicka in körjournalen endast om Skatteförvaltningen separat ber om det.

389

390

391

392

Punkt 389: totalantalet kilometer som körts med bilen under skatteåret.

Punkt 390: antalet kilometer i näringsverksamheten. Avdraget är högst 0,41 euro/km. Värdet per kilometer kan höjas i vissa fall.

Läs om specialfall i Skatteförvaltningens beslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria
resekostnadsersättningar år 2017).

Räkna ut beloppet av tilläggsavdrag: Dra av från de sammanräknade maximibeloppen det belopp som du har bokfört som kostnad. Om du inte har dragit av i bokföringen kostnader för användningen av bilen är beloppet av tilläggsavdrag detsamma som de sammanlagda maximibeloppen.
Överför det belopp du angett i punkt 392 till uträkningen av inkomstskatt i punkt 364.

VII Uträkning av icke-avdragbara räntekostnader

Fyll i denna punkt endast om du har dubbel bokföring.

Om rörelseidkarens eller yrkesutövarens eget kapital är negativt på grund av privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital, har en del av lånen använts för att finansiera privatuttagen och inte näringsverksamheten. Räntor på sådana lån får inte dras av som kostnader i näringsverksamheten.

Räkna ut i denna punkt vilken del av räntekostnaderna som inte får dras av i näringsverksamheten till följd av att det egna kapitalet är negativt.

Dra av det icke-avdragbara räntebeloppet (punkt 383) från beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten (punkt 346). Det icke-avdragbara räntebeloppet får aldrig överstiga beloppet av räntekostnader i näringsverksamheten. Ange differensen i punkt 347 (Avdragbar andel).
Överför det rättade negativa egna kapital du räknat ut till punkt 747 i uträkningen av förmögenhet (Rättat negativt eget kapital).

Beloppet av icke-avdragbara räntor räknas ut enligt följande (NärSkL 18 § 2 mom.):

Det negativa egna kapitalet i räkenskapsperiodens avslutande balansräkning ökas med beloppet av uppskrivningar som ingår i det egna kapitalet. Efter detta dra av räkenskapsperiodens förlust samt de förluster från tidigare räkenskapsperioder som inte kan täckas med influtna vinstmedel. Multiplicera detta återstod av det egna kapitalet med grundräntan på bokslutsdagen, ökad med en procentenhet. Detta belopp utgör ränta som inte får dras av från näringsinkomsterna.

Grundräntan för år 2017 var 0 %.

Rätten att dra av räntor kan också begränsas då det egna kapitalet är positivt på grund av en uppskrivning.

Läs mer om begränsningarna av rätten att dra av räntor i anvisningen (Skattestyrelsens ställningstaganden till företagsbeskattningsfrågor, 1531/345/2003)

Om du enligt inkomstskattelagen får dra av räntan som du räknat ut på basis av återstoden av det egna negativa kapitalet, kan du göra avdraget från kapitalinkomst i din förhandsifyllda skattedeklaration. Läs mer om avdrag för räntor i Anvisningar för den förhandsifyllda skattedeklarationen 2017 (personkunder).

VIII Uträkning av förmögenhet

För beskattningen av rörelseidkare och yrkesutövare beräknas näringsverksamhetens nettoförmögenhet. Nettoförmögenhetens värde behövs då företagsinkomsten indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.

I beskattningen för skatteåret 2017 används det värde som beräknats för nettoförmögenheten för skatteåret 2016.

Om du har inlett näringsverksamheten först under skatteåret, beräknas kapitalinkomstandelen undantagsvis på basis av nettoförmögenheten vid utgången av skatteåret.

Ange uppgifterna om näringsverksamhetens nettoförmögenhet i punkt VIII (Uträkning av förmögenhet).

Ange jordbrukstillgångarna och -skulderna på skattedeklaration 2 och tillgångar och skulderna av annan verksamhet i din förhandsifyllda skattedeklaration.

Skatteskulder och -fordringar 
Latenta skattefordringar enligt bokföringslagen (5 kap. 18 §) betraktas inte som tillgångar eller latenta skatteskulder som skulder i uträkningen av nettoförmögenhet. Utanför uträkningen av nettoförmögenheten lämnas även eventuella odebiterade inkomstskatteskulder.

1 Näringsverksamhetens tillgångar

Som tillgångarnas värde ange den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. Alla eventuella undantag till denna regel hittar du i denna anvisning.

Till en fastighet hör mark samt byggnaderna på den. Som fastighet betraktas enligt 6 § i inkomstskattelagen även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje man med besittningsrätten till marken utan att markägaren behöver höras.

Specificera  fastigheter, byggnader och konstruktioner som hör till anläggningstillgångarna på blankett 18B (Förteckning över fastigheter som hör till anläggningstillgångarna – näringssammanslutningar, rörelseidkare och yrkesutövare). Ange det sammanlagda värdet på fastigheterna i punkt 703.

Som värdet på fastigheterna används antingen den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen eller jämförelsevärdet för år 2017, beroende på vilket av värdena som är högre. Värdena jämförs separat för varje fastighet, fristående byggnad och konstruktion.

Som värdet på maskiner och inventarier betraktas den anskaffningsutgift som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.

Specificera värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar på blankett 8B. Jämför jämförelsevärdet som inte avskrivits i inkomstbeskattningen med anskaffningsutgiften för de värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar.

Ange i punkt 705 mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar antingen från kolumnen för anskaffningsutgift eller för jämförelsevärde, beroende på i vilkendera kolumnen det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre. Mellansumman för värdepapper som utgör finansieringstillgångar anges i punkt 745.

Som jämförelsevärde för lägenhetsaktier som anskaffats före 2006 (aktier i bostadsaktiebolag och ömsesidiga fastighetsaktiebolag) används beskattningsvärdet för 2005. Värdena behöver inte jämföras då det är fråga om lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller därefter. Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 procent av slutkursen enligt bokslutsdagen.

Jämförelsevärdet för offentligt noterade värdepapper är 70 procent av den slutkurs som gäller rörelseidkarens eller yrkesutövarens bokslutsdag. Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värdet vid utgången av kalenderåret 2017. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie anges i detta bolags beskattningsbeslut.

Anläggningstillgångar är t.ex. I denna punkt anges t.ex.

• grus- och lertäkter
• malm- och mineralfyndigheter
• stenbrott
• torvmossar
• järnvägar
• dammar
• broar
• bassänger.

Med varor avses sådana nyttigheter som man anskaffat från utomstående leverantörer och som man avser att sälja vidare som sådana. En grossist eller detaljist får också inkludera i varorna det förpackningsmaterial som behövs i varuförsäljningen.

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar. Till övriga omsättningstillgångar hör t.ex. material och förnödenheter samt självtillverkade varor.

Lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar osv.

Kontanta kassamedel som hänför sig till yrket eller rörelsen. Källskattefria eller källskattepliktiga insättningar på bank tas inte upp som tillgångar i skattedeklarationen.

Specificera på blankett 8B sådana värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar. Jämför jämförelsevärdet som inte avskrivits i inkomstbeskattningen med anskaffningsutgiften för de värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar. Överför till punkt 745 mellansumman för finansiella värdepapper antingen från kolumnen för anskaffningsutgift eller för jämförelsevärde, beroende på i vilkendera kolumnen det sammanlagda värdet är högre. Ange i punkt 705 mellansumman för sådana värdepapper som utgör anläggningstillgångar.

Jämförelsevärdet på offentligt noterade värdepapper är 70 % av värdepapperets slutkurs på rörelseidkarens eller yrkesutövarens bokslutsdag. Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder är 70 % av det gängse värdet vid utgången av kalenderåret 2017. Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie anges i detta bolags beskattningsbeslut.

Andra än till de ovan nämnda punkterna hörande poster som utgör finansieringstillgångar. Ange i denna punkt t.ex. övriga fordringar, såsom hyra som betalats i förskott för det följande året.

Källskattefria eller källskattepliktiga insättningar på bank antecknas inte bland tillgångarna i skattedeklarationen.

Ange i punkt 718 det sammanlagda beloppet av tillgångar i näringsverksamheten.

2 Näringsverksamhetens skulder

En skuld anses vara kortfristig om den förfaller till betalning inom ett år eller inom en kortare tidsperiod.

När du räknar ut nettoförmögenheten betraktas latenta skatteskulder enligt bokföringslagen (5 kap. 18 §) inte som skuld.

En skuld anses vara långfristig om den förfaller till betalning efter en längre tid än ett år.

Beloppet av det rättade negativa egna kapitalet som du räknat ut i del VII (Uträkning av ränteutgifter).

Näringsverksamhetens skulder sammanlagt: Räkna ihop de kort- och långsfristiga skulderna och dra av det rättade negativa egna kapitalet.

3 Nettoförmögenhet i näringsverksamheten

Fördelning av inkomst i kapital- och förvärvsinkomst

Rörelseidkarens eller yrkesutövarens inkomst av näringsverksamheten fördelas i kapital- och förvärvsinkomst. Inkomsten av näringsverksamhet för skatteåret 2017 fördelas i kapital- och förvärvsinkomst på basis av näringsverksamhetens nettoförmögenhet för skatteåret 2016.

Som kapitalinkomst betraktas ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på näringsverksamhetens nettoförmögenhet för 2016.

Som kapitalinkomst kan betraktas också en avkastning om 10 procent. En rörelseidkare eller yrkesutövare ska framställa ett separat yrkande om detta beräkningssätt.

Företagsinkomst som ska fördelas kan också anses utgöra förvärvsinkomst till hela beloppet. En rörelseidkare eller yrkesutövare ska framställa ett separat yrkande om detta alternativ.

En avvikande längd av räkenskapsperioden (över eller under 12 månader) påverkar beloppet på kapitalinkomstandelen.

Innan några kapitalinkomstandelar räknas ut läggs till det föregående årets nettoförmögenhet 30 procent av de förskottsinnehållningspliktiga löner som rörelseidkaren eller yrkesutövaren har betalat under de 12 månader som föregår skatteårets utgång.

Om till näringsinkomsterna hör vinster från överlåtelse av sådana fastigheter eller värdepapper som utgör anläggningstillgångar anses överlåtelsevinsternas andel av näringsinkomsten alltid utgöra kapitalinkomst oberoende av nettoförmögenhetens belopp.

Kapitalinkomsterna beskattas progressivt. En inkomstskatt på 30 % betalas på skattepliktig kapitalinkomst. Skatten är dock 34 % till den del kapitalinkomsten överskrider 30 000 euro. Skatten på förvärvsinkomsten är progressiv, med andra ord om den skattepliktiga inkomsten ökar stiger också skatteprocenten.

Dra av det sammanlagda beloppet av skulderna i näringsverksamheten (punkt 725) från tillgångarna i näringsverksamheten (punkt 718). Om resultatet är positivt, fyll i beloppet i denna punkt.

Dra av det sammanlagda beloppet av skulderna i näringsverksamheten (punkt 725) från tillgångarna i näringsverksamheten (punkt 718). Om resultatet är negativt, fyll i beloppet i denna punkt.

IX Specifikation av det egna kapitalet

Fyll i denna punkt endast om du har dubbel bokföring. Om beloppet är negativt, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.

Eget kapital vid ingången av räkenskapsperioden. Ange i denna punkt bland annat vinsten eller förlusten från tidigare räkenskapsperioder. Om det egna kapitalet har varit negativt vid ingången av räkenskapsperioden, sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet.

Differensen mellan privata placeringar och uttag under räkenskapsperioden. Sätt ut ett minustecken (–) framför beloppet om beloppet av privatuttag under räkenskapsperioden har varit större än beloppet av privata placeringar.

Räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt resultaträkningen. Sätt ut ett plustecken (+) framför räkenskapsperiodens vinst och ett minustecken (–) framför räkenskapsperiodens förlust.

Beloppet av positivt eller negativt eget kapital vid skatteårets utgång. Sätt ut ett minustecken (–) framför posten om det egna kapitalet är negativt.

X Driftsreservering

Beloppet av driftsreserv för skatteåret 2017. Ange det sammanlagda beloppet av oupplösta driftsreserver som du gjort under skatteåret och tidigare. Om du inte gjort andra reserver än en driftsreserv, ange beloppet endast i denna punkt. Du behöver inte fylla i blankett 62.

Du kan göra en driftsreserv om du betalat löner under räkenskapsperioden. Det sammanlagda beloppet av icke upplösta driftsreserveringar som gjorts under skatteåret och tidigare får inte överstiga 30 % av summan av de förskottsinnehållningspliktiga löner som har betalats under 12 månader omedelbart före utgången av räkenskapsperioden. Om reserveringen har gjorts till maximibeloppet och det utbetalda lönebeloppet minskar därefter, ska en del av reserven intäktsföras. Ange minskningen av dessa reserver i uträkningen av inkomstskatt i punkt 312.

XI Betalda löner

Beloppet av förskottsinnehållningspliktiga löner som du betalat under de 12 månader som föregått utgången av skatteåret 2017.

När du räknar ut kapitalinkomstandelen av företagsinkomsten lägger Skatteförvaltningen 30 procent av de förskottsinnehållningspliktiga löner du angett i denna punkt till nettoförmögenheten.

XII Överlåtelsevinster av sådana värdepapper och fastigheter som ingår i anläggningstillgångarna 

Vinst från överlåtelse av sådana värdepapper och fastigheter som utgör anläggningstillgångar. Med överlåtelsevinst avses den positiva differensen mellan överlåtelsepriset och den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. Lägg beloppet av överlåtelsevinster till de intäkter som du angett i Uträkningen av inkomstskatt.

Som kapitalinkomst betraktas alltid minst det belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna från fastigheter och värdepapper. Dessa överlåtelsevinster ska därför utredas separat.

I denna punkt anges inte den del av överlåtelsevinsten som du bokfört som återanskaffningsreserv.

XIII Anspråk på företagsinkomst som ska fördelas

Företagsinkomsten utgör kapitalinkomst till ett belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på näringsverksamhetens nettoförmögenhet för det föregående skatteåret.

Om du yrkar att som kapitalinkomst vid fördelning av företagsinkomsten ska betraktas endast en årlig avkastning på 10 procent i stället för 20 procent, välj alternativet 1. Om du vill att företagsinkomsten ska behandlas som förvärvsinkomst till hela beloppet, kryssa för alternativet 2. Det alternativ som blir förmånligast i beskattningen avgörs fall för fall på basis av näringsidkarens och dennes makes eller makas förvärvsinkomster samt avdragen från inkomsterna.

Om makarna idkar näringsverksamhet tillsammans, betraktas yrkandet på kapitalinkomstens maximibelopp (kryss i punkt 395) såsom företagarmakarnas gemensamma yrkande.

Ange datum. Kom ihåg att underteckna skattedeklarationen.