Bokföring, räkenskapsperiod och skatteår
Öppna bolag och kommanditbolag är bokföringsskyldiga för sin verksamhet. Bokföring ska föras för varje räkenskapsperiod.
Beskattningen grundar sig på bokföringen
Varje bokföringsskyldig ska iaktta god bokföringssed. De viktigaste bokföringsbestämmelserna finns i bokföringslagen och -förordningen.
Beskattningen av ett företag grundar sig på en tillförlitlig bokföring. Moms betalas på basis av företagets försäljningsinkomster och företagets inkomstskatt på basis av det resultat som bokföringen visar och där de rättelser som förutsätts i skattelagstiftningen har gjorts.
Ett syfte med bokföringen är att hålla isär företagets och dess ägares penningflöden. Förutom Skatteförvaltningen använder också andra myndigheter (exempelvis de som beviljar bidrag och stöd) bokföringsuppgifterna som stöd för sina beslut som gäller företaget. Också ägarna själva behöver naturligtvis uppgifter om företagets situation. Det är ofta bra att anlita en kompetent bokförare som tar hand om bokföringen.
Dubbel bokföring
Öppna bolag och kommanditbolag ska ha dubbel bokföring. Med dubbel bokföring avses bokföring där man för varje affärshändelse noterar både penningkällan och penninganvändningen. Noteringarna anger å ena sidan orsaken till penningrörelsen och å andra sidan vilket penningkonto som har använts. Alla noteringar görs på två eller flera bokföringskonton.
Bokföringen grundar sig på kvitton och verifikat
De verifikat som noteringarna grundar sig på ska vara daterade och numrerade. Affärstransaktionerna ska bokföras såväl kronologiskt som systematiskt. Kontantbetalningarna ska bokföras utan dröjsmål. Övriga noteringar ska göras så att nödvändiga skattedeklarationer och andra anmälningar kan upprättas utifrån uppdaterad bokföring. Noteringarna i bokföringen ska vara tydliga och permanenta. De får inte tas bort eller göras otydliga.
Förvaring av bokföringen och bokslutet
Bokslutet, verksamhetsberättelsen, bokföringarna, kontoplanen samt en förteckning över bokföringarna och materialet ska förvaras i minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång.
Räkenskapsperiodens verifikationer, korrespondensen om affärshändelserna samt även annat eventuellt bokföringsmaterial som verifierar affärshändelserna ska bevaras i minst sex år från utgången av det år då räkenskapsperioden har upphört.
Skatteförvaltningen tar inte ställning till bokföringsmässiga frågor. Bokföringsnämnden, som verkar i anslutning till arbets- och näringsministeriet, har till uppgift att ge anvisningar och utlåtanden om tillämpningen av bokföringslagen.
Läs mera om bokföringsnämndens uppgifter och sammansättning.
Räkenskapsperiod
Bokföringen ska föras för varje räkenskapsperiod. En räkenskapsperiod är normalt 12 månader.
Hos den som har dubbel bokföring kan räkenskapsperioden också vara en annan tolvmånaders period än ett kalenderår. Då verksamheten inleds eller läggs ned eller tidpunkten för bokslutet ändras kan räkenskapsperioden vara längre eller kortare än 12 månader. Räkenskapsperioden kan dock vara högst 18 månader. Om den bokföringsskyldige har flera rörelser ska samtliga ha samma räkenskapsperiod.
Räkenskapsperioden kan ändras. Läs mer i Ändringar i ett företags verksamhet.
Bokslut
Bokslutet upprättas för varje räkenskapsperiod utifrån företagets bokföring, som periodiserats enligt prestationsprincipen. Bokslutet omfattar bland annat en resultaträkning och en balansräkning inklusive noter samt specifikationer till balansräkningen.
Bokslutet ska upprättas inom fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden.
I vissa situationer är öppna bolag och kommanditbolag skyldiga att lämna bokslutet för publicering i handelsregistret.
Revision
Revisionen är inte obligatorisk för alla sammanslutningar. Ingen revision behövs om sammanslutningen uppfyller de gränser för ett mindre bolag som avses i revisionslagen.
Revisionen ska dock alltid förrättas om de gränser för ett mindre bolag som avses i revisionslagen överskrids eller om bolagsavtalet förutsätter att en eller flera revisorer utses. Det är inte obligatoriskt att utse revisorer i en sammanslutnings bolagsavtal.
Läs mera på adressen www.prh.fi
Skatteår
Skatteåret utgörs av kalenderåret. Om räkenskapsperioden inte utgörs av kalenderåret är skatteåret den eller de räkenskapsperioder som har gått ut under kalenderåret. Skatt betalas på inkomsten som förvärvats under skatteåret.
Exempel: Verkstad Kb:s normala räkenskapsperiod är 1.4–30.3. Verkstad Kb:s räkenskapsperiod 1.4.2016––30.3.2017 går ut under kalenderåret 2017, och därför utgörs räkenskapsperioden av skatteåret 2016.
Exempel: Verkstad Kb:s normala räkenskapsperiod är 1.4–30.3.– 30.3. Verkstad Kb vill ändra sin räkenskapsperiod från och med ingången av 2017.
Det går ut två räkenskapsperioder hos Verkstad Kb under kalenderåret 2016, 1.4.2015–30.3.2016 och 1.4–31.12.2016, som tillsammans utgör Verkstad Kb:s skatteår 2016.
Nyckelord: