62 Specifikation av reserveringar, värdeförändringar och avskrivningar av förslitning underkastade anläggningstillgångar, blankettanvisning 2017

Anläggningstillgångar och långfristiga utgifter samt avskrivningar på dem.

Ange i denna punkt också skattelättnadsavskrivningar som gjorts under skatteåret.

Dra inte av i avskrivningar ett större belopp än vad samfundet under skatteåret och tidigare dragit av i bokföringen (NärSkL 54.2 §).

Punkt A: lösa förslitning underkastade anläggningstillgångar. Maximiavskrivningen i beskattningen på maskiner, anläggningar och med dem jämförliga lösa anläggningstillgångar är 25 % (NärSkL 30 §).

Ange byggnader som ingår i anläggningstillgångarna i punkterna B, C och D.

Punkt B: butiks-, fabriks-, lager-, ekonomibyggnader e.d. som får avskrivas med högst 7 % i beskattningen.

Punkt C: kontors- och bostadsbyggnader e.d. Maximiavskrivningen på dem är 4 %.

Punkt D: sådana byggnader och konstruktioner där avskrivningen på anskaffningsutgifterna är 20 %.

Punkt E: övriga avskrivningar, t.ex. avskrivningar på

• bilar i yrkesmässig trafik
• fartyg
• skyddsrum
• rörsystem för naturgas
• substansnyttigheter (t.ex. grus- och sandtäkter)
• järnvägar och broar.

Ange i punkt E även avskrivningarna på immateriella rättigheter (t.ex. patent och datorprogram som anskaffats från utomstående) som görs med stöd av NärSkL 37 §. Självtillverkade datorprogram anges däremot inte i denna punkt, eftersom kostnaderna på dem får dras av under tillverkningsåret.

Punkt F: avskrivningar på långfristiga utgifter, dvs. utgifter som medför inkomst under 3 eller flera års tid. Långfristiga utgifter avskrivs under den sannolika verkningstiden som dock högst kan vara 10 år.

• Utgifter för forskningsverksamhet i avsikt att främja rörelseverksamheten utgör kostnad för det skatteår under vilket skyldigheten att betala dem har uppstått. Utgifterna får dock dras av som kostnad under två eller flera skatteår om den skattskyldige yrkar det.
• En fusionsförlust aktiveras ofta i form av långvariga utgifter. Avskrivningar på fusionsförluster får inte dras av i beskattningen och de antecknas inte i punkt normal avskrivning (842). Fusionsförluster påverkar således inte heller utgiftsrester i beskattningen. Ange dem i punkt 845 (Avskrivning enligt plan som belastar resultatet i bokföringen).

Punkt A: anskaffningsutgift som återstår i beskattningen vid ingången av skatteåret.

Punkterna B–F: utgiftsrest som återstår i beskattningen vid ingången av skatteåret.

• Beloppet som anges i denna punkt ska vara detsamma som du angett vid utgången av det föregående skatteåret på blankett 62 i punkt 7 (Utgiftsrest som återstår vid beskattningen/Icke-avskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång).

Anskaffningsutgifterna för nyttigheter som tagits i bruk under räkenskapsperioden.

Ange i denna punkt även sådana produktiva investeringar som bolaget gjort under räkenskapsperioden och på vilka bolaget gör tillfälligt höjda avskrivningar.

Punkt A:

Ange i punkt 3 det sammanlagda beloppet av sådana överlåtelsepriser och försäkringsersättningar som bolaget under skatteåret erhållit från förslitning underkastade anläggningstillgångar.

Skattedeklaration 6B (Skattedeklaration för näringsverksamhet – samfund): Om du bokfört en vinst eller förlust från överlåtelse av lösa anläggningstillgångar vars inverkan på resultatet har eliminerats genom ändring av avskrivningsdifferensen, ange den bokförda överlåtelsevinsten i punkt 13 ”Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen”  i skattedeklarationen (i del 6 ”Intäkter från näringsverksamhet”) och överlåtelseförlusten i Övriga icke-avdragbara kostnader i punkt 4 ”Övriga rörelsekostnader” (i del 7 ” Kostnader i näringsverksamheten”.

Punkterna B–E:

Ange i punkt 3 den anskaffningsutgift för en överlåten nyttighet som inte avskrivits i beskattningen (NärSkL 41 §).

Skattedeklaration 6B:
Intäktsför differensen mellan överlåtelsepriset eller försäkringsersättningen och den icke-avskrivna anskaffningsutgiften i Överlåtelsevinster från övriga anläggningstillgångar i punkt 3 ”Övriga rörelseintäkter” (i del 6 Intäkter från näringsverksamhet” eller Överlåtelseförluster från övriga anläggningstillgångar i punkt 4 ”Övriga rörelsekostnader” (i del 7 ” Kostnader i näringsverksamheten”.

Överlåtelse av lösa anläggningstillgångar

Vid beskattningen ska överlåtelsen av lösa anläggningstillgångar, dvs. maskiner och anläggningar, intäktsföras indirekt så att överlåtelsevederlaget dras av från utgiftsresten för lösa anläggningstillgångar före avskrivningen. Utgiftsresten minskas alltså med försäljningspriset. Försäljningsförlusten ska dras av vid beskattningen indirekt genom större avskrivningar och försäljningsvinsten ska intäktsföras genom mindre avskrivningar. När en försäljningsvinst intäktsförs genom avskrivningar betraktas den inte som skattepliktig inkomst och en försäljningsförlust

• Om överlåtelsepriset är högre än hela den utgiftsrest som återstår i beskattningen, anses differensen mellan utgiftsresten och överlåtelsepriset utgöra skattepliktig inkomst för försäljningsåret.
• Om alla maskinerna och inventarierna säljs men det återstår utgiftsrest, anses differensen mellan utgiftsresten och överlåtelsepriset utgöra avdragbar kostnad för försäljningsåret.

S.k. små bokföringsskyldiga kan också i bokföringen intäktsföra indirekt en överlåtelse av lösa anläggningstillgångar (på samma sätt som i beskattningen). Enligt bokföringslagen ska skillnaden mellan överlåtelsepriset och den återstående anskaffningsutgiften, m.a.o. överlåtelsevinsten eller -förlusten, dock intäktföras direkt, dvs. bokföras som intäkt eller kostnad. Försäljningar av lösa anläggningstillgångar kan dock också i bokföringen intäktsföras direkt enligt NärSkL utan att försäljningarna direkt påverkar resultatet.

Intäktsföring utan att det påverkar resultatet görs i bokföringen genom avskrivningsdifferensen.

I bokföringen tas upp en överlåtelsevinst från lösa anläggningstillgångar och en lika stor ökning av avskrivningsdifferensen.

Om anläggningstillgångar har sålts så att försäljningsförlust uppstår, bokför en lika stor minskning av avskrivningsdifferensen om samma grupp av tillgångar tidigare medfört avskrivningsdifferens.

Om det inte finns någon avskrivningsdifferens eller den inte räcker till, påverkar försäljningsförlusten räkenskapsperiodens resultat.

Andra än lösa anläggningstillgångar intäktsförs direkt i beskattningen.

Beloppet av återanskaffningsreservering om anskaffningsutgiften för nyttigheten har täckts med återanskaffningsreservering under skatteåret (NärSkL 43 §).

Sådana avskrivningar enligt plan som ska göras från utgiftsresten eller anskaffningsutgiften enligt NärSkL.

Ange i denna punkt också den normala avskrivningens andel av skattelättnadsavskrivningarna under skatteåret (25 % för maskiner och anläggningar och 7 % för byggnader och konstruktioner).

Eventuella tilläggsavskrivningar (NärSkL 32 § och 40 §)

• Långfristiga utgifter får inte avskrivas med den avskrivning enligt NärSkL 40 § som grundar sig på att det gängse värdet sjunkit. Ändringarna i den utgift som återstår av en långfristig utgift görs så att man rättar den återstående verkningstiden, dvs. avskrivningsplanen.
• Obs! Avskrivningar för utvecklingsområden kan inte längre göras under skatteåret 2017.

En avskrivning i beskattningen förutsätter alltid att en motsvarande avskrivning också gjorts i bokföringen (NärSkL 54 §).

Ange i punkt 5 och 6 beloppet av avskrivningar som högst belastar det bokförda resultatet och den överavskrivning som eventuellt används. Bolaget har överavskrivning om den avskrivning som dragits av i beskattningen är mindre än den planenliga avskrivningens och avskrivningsdifferensens resultatverkan Ange överavskrivningarna på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen) Fyll i blankett 12A också under det år då du bildar en ny överavskrivning.

Punkt A: den utgiftsrest som återstår i beskattningen.

Punkterna B–F: icke-avskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång.

Sådan avskrivning enligt plan som belastar resultatet i bokföringen.

Överavskrivning

Det uppstår en överavskrivning om företaget i sin bokföring gör en avskrivning till ett större belopp än den maximala avskrivningen enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Differensen mellan avskrivningen i bokföringen och maximiavskrivningen i beskattningen bildar en överavskrivning som inte får dras av i beskattningen, varmed avskrivningen lämnas kvar.

Den ökning av avskrivningsdifferensen som bokförts i skatteårets resultaträkning (kostnadsföring)

Avskrivningsdifferens

Det uppstår en avskrivningsdifferens om avskrivningen i bokföringen är mindre än den maximala avskrivningen enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och företaget vill utnyttja avskrivningen i beskattningen till maximibeloppet. Då bokför företaget både den planenliga avskrivningen och avskrivningsdifferensen i sin bokföring.

Den minskning av avskrivningsdifferensen som under skatteåret tagits upp i resultaträkningen. Punkterna 9 och 10 är alternativa för varje nyttighetsgrupp (A–F), fyll i endast någondera.

Beloppet av s.k. överavskrivningar anges inte i denna punkt, utan på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

Den sammanlagda avskrivningsdifferensen för nyttighetsgrupp i fråga för skatteåret och tidigare år.

Om beloppet är negativt, sätt ut ett minustecken framför beloppet.

Beloppet av s.k. överavskrivningar anges inte i denna punkt, utan på blankett 12A (Utredning av avskrivningar som inte dragits av i beskattningen).

Räkna ihop NärSkL- och skattelättnadsavskrivningarna i samtliga punkterna i del IV (A–F), underpunkterna 5 och 6, och överför summan till skattedeklaration 6B (Skattedeklaration för näringsverksamhet – samfund) punkt 3 ”Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar” ”Avdragbar andel” (i del 7 ”Kostnader i näringsverksamheten”). Ange totalsumman av avskrivningarna enligt plan (punkt 8 i del IV) och ändringarna av avskrivningsdifferensen (punkterna 9 eller 10 i del IV) på blankett 6B i punkt 3 ”Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar” ”Avskrivningar”.

• Deklarationsblankett 6B, Skattedeklaration för näringsverksamhet 

Fyll i punkterna 1–7 reserveringarna (reserverna) enligt balansräkningen vid utgången av skatteåret.

Fyll i denna del om företagets bokslut har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS). Enligt IAS/IFRS ska bl.a. följande poster värderas till det gängse värdet:

• materiella nyttigheter
• placeringsfastigheter
• biologiska nyttigheter
• finansiella instrument

Värderingsgrunden i beskattningen är anskaffningsutgiften. En icke-realiserad uppskrivning räknas i allmänhet inte som intäkt och en motsvarande icke-realiserad nedskrivning räknas inte som kostnad. Från skatteåret 2009 utgör också icke-realiserade värdeförändringar i vissa fall skattepliktig inkomst och avdragbar utgift (lagen om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet 1077/2008).

Punkt 866: uppskrivningar som har bokförts som intäkt.

Punkt 868: nedskrivningar som har bokförts som kostnad.

Punkt 867: skattepliktig andel av uppskrivningarna.

Skattepliktiga är

• uppskrivningar av investeringstillgångar som företag med försäkrings- och pensionsstiftelseverksamhet gjort i bokföringen (5 § 6 punkten i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, nedan NärSkL)
• värdestegring på finansiella instrument som innehas för handel, då värdestegringen har bokförts som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 8 punkten)
• värdestegring som tagits upp som intäkt i resultaträkningen då värdestegringen följer av att kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut bokfört finansiella instrument till verkligt värde eller säkrat det verkliga värdet (NärSkL 5 § 9 punkten)
• värdestegring på finansiella instrument som försäkrings- och pensionsanstalter innehar för handel och som har tagits upp som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 10 punkten)
• sådana värdestegringar som har tagits upp i det egna kapitalet i bokslutet och som följer av ovan avsedda finansiella instrument och säkringar av verkligt värde vid övergången till värdering till verkligt värde (NärSkL 5 § 11 punkten)
• index- och kursvinster på fordringar eller skulder som härrör från näringsverksamheten samt värdestegring på terminsavtal som skyddar skulder eller fordringar mot valutakursförändringar (NärSkL 5 § 12 punkten)
• värdestegring på placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar och som har tagits upp som intäkt i resultaträkningen (NärSkL 5 § 13 punkten)
• i NärSkL 5 a § avsedda korrigeringsposter på finansierings-, omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar samt försäkringspremiefordringar (= tidigare avdragna nedskrivningar i beskattningen som räknas som inkomst).

Punkt 869: den i beskattningen avdragbara delen av nedskrivningarna som har bokförts som kostnad.

Avdragbara är:

• sådana uppskrivningar av investeringstillgångar som bolag som bedriver försäkrings- och pensionsstiftelseverksamhet gjort i sin bokföring och som tidigare räknats som skattepliktig inkomst (NärSkL 8 § 1 punkten)
• värdeminskning på finansiella instrument som innehas för handel, när värdeminskningen har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 a punkten)
• värdeminskning på sådana finansiella instrument och på sådana säkringar av verkligt värde som bokförs till verkligt värde och som innehas av kreditinstitut, värdepappersföretag eller finansiella institut, när värdeminskningen tas upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 b punkten)
• värdeminskning på finansiella instrument som försäkrings- och pensionsanstalter innehar för handel och som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 2 c punkten)
• värdeminskning på placeringar som utgör täckning för fondförsäkringar och som har tagits upp som kostnad i resultaträkningen (NärSkL 8.1 § 17 punkten)
• sådan värdeminskning har bokförts bland det egna kapitalet och som följer av ovan avsedda finansiella instrument och säkringar av verkligt värde i samband med övergången till värdering till verkligt värde (NärSkL 8.1 § 18 punkten)
• index- och kursvinster på fordringar eller skulder som härrör från näringsverksamheten samt värdeminskning på terminsavtal som skyddar skulder eller fordringar mot valutakursförändringar (NärSkL 18.1 § 3 punkten)
• sådana nedskrivningsförluster på försäkrings- och pensionsanstalters premiefordringar som bokförts som kostnad i resultaträkningen NärSkL 17 § 3 punkten)
• värdenedgångar på finansieringstillgångar enligt NärSkL 17 § 2 punkten, omsättningstillgångar enligt NärSkL 28.1 § och investeringstillgångar enligt NärSkL 29.1 §
• avskrivningar som gjorts på förslitning underkastade anläggningstillgångar (dock inte aktier eller jordområden) på grund av att tillgångarna väsentligt sjunkit i värde (NärSkL 42 §).

Avskrivningar för utvecklingsområden kan inte längre göras under skatteåret 2017.