Sekretessbelagda arbetsmetodanvisningar styr verkställandet av beskattningen

Skatteförvaltningen har många delvis eller helt sekretessbelagda arbetsmetodanvisningar. De är avsedda för tjänstemännen och gäller verkställandet av beskattningen. Anvisningarna uppdateras regelbundet. 

Flera metodanvisningar är sekretessbelagda. Det betyder inte att de skulle vara i strid med lagen eller skulle innehålla annat som är fel. Tvärtom, anvisningarna måste vara sekretessbelagda för att de innehåller uppgifter som gäller övervakningsstrategin och övervakningens tyngdpunkter. Att avslöja och offentligt behandla förfaranden och tillvägagångssätt i anslutning till hur skatterisker och arbetsprocesser hanteras, försvårar den kärnuppgift Skatteförvaltningen har: att samla in skatteintäkter för det finska välfärdssamhällets bruk.

Angivelser och kontrollanmälningar är inte samma sak

Skatteförvaltningen har länge lagt märke till ett fenomen som gäller ogrundade anonyma angivelser. Typiskt för angivelserna är att de gäller summor på under 30 000 euro, har endast knappa uppgifter och t.o.m. har gjorts av illvilja.

Ogrundade angivelser har varit mer arbetsdryga för Skatteförvaltningen än vad angivelsernas ekonomiska nytta har varit. Därför fattade Skatteförvaltningen ett beslut om att tillfälligt i arbetsmetodanvisningen ha en granskningströskel på 30 000 euro för angivelser som gäller gåvobeskattning. Tipsblanketten som finns på skatt.fi utvecklades för dessa angivelser. Kvaliteten och mängden på den information som har fåtts har förbättrats.

Via tipsblanketten får Skatteförvaltningen numera 10 000 angivelser per år. Av dessa leder 2 500 till åtgärder. Fortfarande är alltså 75 procent av alla angivelser ogrundade.

Den föråldrade punkten som har lyfts fram i arbetsmetodanvisningen har handlett tjänstemän i en situation där det handlade om angivelser. Med termen kontrollanmälan avses internt informationsutbyte på Skatteförvaltningen. Avsikten med den är att säkerställa att inkomsterna beskattas rätt och enligt rätt inkomstslag. Syftet med kontrollanmälan är också att undvika dubbelbeskattning t.ex. så att inkomsten inte beskattas både som försäljningsvinst och gåva.

Beskattning baserar sig på riskhantering

Skatteförvaltningens sekretessbelagda arbetsmetodanvisningar baserar sig på riskanalyser. På detta sätt kan övervakningen effektivt riktas så att dess ekonomiska genomslagskraft är så stor som möjligt. Slumpmässiga urval och ändringar i övervakningens tyngdpunkter som görs med jämna mellanrum garanterar att även små inkomstflöden övervakas. En gåvotagare måste t.ex. alltid anmäla en gåva på 5 000 euro eller mer eller lämna en bouppteckning med tillgångar och skulder.

Finländarna är laglydiga och förhåller sig positivt till betalandet av skatter samt uppfyller sina skyldigheter vid rätt tidpunkt. Det syns bl.a. i skatteinflödesstatistiken också vad gäller arvs- och gåvobeskattningen.