Publikationen Grå ekonomi 2015 beskriver läget för den grå ekonomin och kampen mot den i Finland
Nyhet, 17.11.2015Skatteförvaltningens publikation Grå ekonomi 2015 behandlar bekämpningen av den grå ekonomin och sätten att skydda samhällets medel för den. Av samarbetspartners presenteras Helsingfors stad och Tekes
Bättre lagstiftning hjälper bekämpa grå ekonomi
I bekämpningen av grå ekonomi strävar man i praktiken efter att den ekonomiska vinningen av gärningarna ska vara liten, risken för att åka fast hög och att de administrativa och straffrättsliga påföljderna av gärningarna ska vara tillräckligt snabba och adekvata. Lagstiftningsändringar, t.ex. de senaste ändringarna gällande byggbranschen har begränsat möjligheterna för grå ekonomi, säger direktör Janne Marttinen från Enheten för utredning av grå ekonomi.
Informationsväxling mellan myndigheter är speciellt viktigt i bekämpningen av den grå ekonomin. ”Under de senaste åren har enheten fokuserat på myndigheternas behörigheter att erhålla officiell information och behandla den i arbetet. I våra utredningar har man utrett bland annat olika tillståndsmyndigheters möjligheter att få information om hur ansvarspersonerna i ett företag som gör en ansökan eller deras övriga företag fullgjort sina offentligrättsliga plikter. Riktiga och tillräckliga uppgifter skulle göra det möjligt att bättre än i dag rikta kontrollåtgärderna på dem som underlåter att fullgöra sina lagstadgade plikter", berättar direktör Janne Marttinen.
Offentliga upphandlingar och företagsstöd centrala i bekämpningen av grå ekonomi
Beloppet på inköp av varor och tjänster och beställningar av byggentreprenader av offentligrättsliga samfund ligger på cirka 33–35 miljarder euro per år i Finland. De offentliga upphandlingarnas betydelse har ökat stadigt i och med att privata tjänsteproducenter har börjat producera olika offentliga tjänster. Enligt riksdagens revisionsutskott slår korruption mot skattefinansierad tjänsteverksamhet och snedvrider sund konkurrens i näringsverksamheten och minskar allmänhetens förtroende för beslutfattarna när den nästlar in sig i offentlig upphandling och beslutsfattande på det lokala planet.
I Finland beviljas olika företagsstöd till ett belopp på cirka 1 miljard euro per år. Företagsstöd beviljas i stor utsträckning av olika ministerier och myndigheter. Det stora antal aktörer som beviljar stöd och de många olika syftena för finansiering leder till att det också finns många bestämmelser om beviljande av finansiering och varierande praxis för att bevilja stöd.
Helsingfors stad och Tekes utreder bakgrunden för tjänsteleverantörerna eller sökandena så noggrant som möjligt när de gör upphandlingar eller beviljar stöd. ”Problematiskt i utredandet är att man har begränsad åtkomst till informationen om hur företagen och ansvarspersonerna fullgör sina plikter. Detta kan leda till att en ”riskaktör” vinner upphandlingen”, berättar direktör Janne Marttinen.
Förskottsuppbördsregistret visar hur bra skatteplikterna har fullgjorts
Uppgiften om registrering i förskottsuppbördsregistret är en offentlig uppgift som enkelt kan kontrolleras och som ger en fingervisning om nivån på fullgörandet av skatteplikter hos näringsidkaren eller företaget. Ett företag kan avregistreras från förskottsuppbördsregistret om det försummar en central skatteplikt som till exempel skattebetalningen eller deklareringen.
”Kontrollåtgärder på myndighetsinitiativ och avregistrering från förskottsuppbördsregistret går hand i hand. Företagen kan lätt kontrollera i förskottsuppbördsregistret och skatteskuldsregistret hur deras samarbetspartners har fullgjort sina skyldigheter och bygga ett samarbetsnätverk med pålitliga partners" berättar Janne Marttinen.