Skatteförvaltningens år 2021 – ansvarsrapport

Handavtrycket är ett tecken på ansvar

Var och en av oss lämnar oundvikligen spår omkring sig på ett eller annat sätt. Man talar till exempel om koldioxidavtryck eller vattenavtryck, vilket i de flesta fall innebär att man lämnar ett negativt avtryck. I stället är handavtryck ett beskrivande begrepp för goda och ansvarsfulla handlingar.

Vi har nu samlat handavtryck och fotspår i Skatteförvaltningens första hållbarhetsrapport. Detta arbete utvecklas med hjälp av Statskontorets goda praxis och anvisningar.

FN:s mål för hållbar utveckling, som publicerades våren 2021, är den röda tråden i hållbarhetsrapporteringen. Hållbarhetsrapporteringen inom statsförvaltningen följer FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling, Agenda 2030, som fastställer 17 övergripande och ömsesidiga mål. Bland dem har vi valt de som är de mest lämpliga för oss, och nu vill vi också informera er om hur de uppfylls.

Det finns bra skattebetalare i Finland, och vårt mål är att ge tillbaka en del av den information som vi har samlat in från våra kunder under 2021. Vi publicerar vår första hållbarhetsrapport, som i sin helhet finns på sidan Resultatstyrningsdokument på Skatt.fi (endast på finska).

Hållbarhetsrapporten baserar sig på uppgifter i bokslutet, personalrapporten, Green Office-rapporten och rapporten om Skatteförvaltningens internationella verksamhet. De tre grundpelarna för att utveckla vår hållbarhet är:

• utveckling av den administrativa verksamheten, vilket innebär att kunderna kan få bättre och miljövänligare kommunikation,
• vårt eget interna hållbarhetsarbete såsom Green Office,
• utbyte av bästa praxis och utvecklingssamarbete.

Ännu en sammanfattning avslutningsvis: beskattningen förenar. Vi spelade in en video om rapporteringen som du kan se på Youtube. I videon diskuterar unga personer med vår generaldirektör Markku Heikura på Helsingfors centrumbibliotek i Ode.

Samtalet fokuserar på den digitala och hållbara verksamhet som vi vill främja i vårt arbete. Samtalet tar upp frågor om grunden för Skatteförvaltningens verksamhet: vi måste se till att Finland får korrekta skatteintäkter och göra det så enkelt som möjligt för våra kunder, dvs. er, bästa skattebetalare.

Tack för samarbetet!

Kommunikationsdirektör Kati Kalliomäki

Mål 8 för hållbar utveckling: anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Främja hållbar ekonomisk tillväxt för alla, full och produktiv sysselsättning och anständiga arbetsplatser.

I detta avsnitt beskrivs de positiva effekterna av Skatteförvaltningens verksamhet (avtryck) på förverkligandet av FN:s mål 8 för hållbar utveckling.

Skatteförvaltningen främjar detta mål genom att producera tjänster som påverkar samhället och genom att övervaka missförhållanden.

Skatteförvaltningen strävar efter att underlätta kommunikationen med hjälp av digitalisering. Bekämpning av grå ekonomi och missförhållanden i arbetslivet samt säkerställande av rättvis konkurrens möjliggör arbete och ekonomisk tillväxt i enlighet med målen för hållbar utveckling.

Skatteförvaltningens vision är "den bästa beskattningen – tillsammans". Enligt visionen ska Skatteförvaltningen vara en föregångare inom digital ekonomi. Vi har integrerat våra tjänster i tredje parters affärsplattformar. Kunderna behöver inte tänka på beskattningen, eftersom den sker där den skattepliktiga transaktionen uppstår. På så sätt har beskattningen smidigt integrerats i människornas vardag. Skattefelet har minskat och finansieringen av samhället har tryggats.

Positiva kundupplevelser

Skatteförvaltningens strategiska mål utgörs av säkerställande av skatteintäkter, rättvis beskattning och positiva kundupplevelser.

Skatteförvaltningens mål är att skapa positiva kundupplevelser i all skötsel av skatteärenden. När positiva kundupplevelser realiseras får kunderna sina ärenden skötta och de är nöjda med tjänsterna samt upplever att de behandlas lika. 

Indikatorer och resultat 2021

Enligt den fortlöpande uppföljningen av kundnöjdheten med Skatteförvaltningens telefontjänst 2021 ansåg kunderna att 90 % av samtalen var bra eller utmärkta och att deras ärenden blev avgjorda eller anhängiggjorda i 93 % av fallen. Resultaten är baserade på en uppskattning av cirka 110 000 samtal.

Motsvarande procentandelar i Skatteförvaltningens chattjänst var 45 % (bra eller utmärkt uppskattning) och 51 % (avgörande eller anhängiggörande). Under året utvärderades cirka 100 000 ärenden i chatten. Skillnaden i nöjdheten mellan telefontjänsten och chatten kan bero på att kunderna sköter ärenden anonymt i chattjänsten och att ärendena därför inte alltid kan lösas.

Kundnöjdheten med besök på skattebyråerna började också mätas under 2021. Antalet bedömningar var 2 200. Sammanlagt 96 % ansåg att deras ärende blivit avgjort eller anhängigt. Sammanlagt 93 % gav ett bra eller utmärkt betyg för servicen.

År 2021 gjordes också en kundundersökning hos bokföringsbyråer om deras erfarenheter av skatterevisioner. I undersökningen intervjuades representanter för bokföringsbyråer som under de senaste ett och ett halvt åren deltagit i skatterevisioner. Sammanlagt 96 % av de tillfrågade ansåg att deras uppfattning om Skatteförvaltningens verksamhet förbättrades eller åtminstone förblev oförändrad i och med revisionen. Sammanlagt 85 % av de tillfrågade ansåg att samarbetet med inspektörerna löpte bra.

De som varit föremål för skatterevisionen får med vissa undantag en kundresponsförfrågan efter skatterevisionen. Förfrågan besvarades av 19 % av de tillfrågade kunderna. År 2021 var kundnöjdheten 4,2 (år 2020: 4,3 – skala 1–5).

Skattetagarnas kundtillfredsställelse undersöks med hjälp av en kundnöjdhetsundersökning vart tredje år. Betyget för den senaste undersökningen 2020 var 8,4 (skala 4–10). Betyget för den föregående undersökningen 2017 var 8,3.

E-tjänster för kunder – MinSkatt

MinSkatt är Skatteförvaltningens webbtjänst som utvecklas i samarbete med kunderna. Man loggar in i MinSkatt med personliga bankkoder eller mobilcertifikat.

Indikatorer och resultat 2021

På utloggningssidan i MinSkatt finns snabbenkäten "Hur lätt var det att sköta ärenden i MinSkatt?". Sammanlagt 85 % av de cirka 1,2 miljoner personer som svarade på enkäten under året var nöjda med servicen.

År 2021 ökade antalet inloggningar i MinSkatt. Antalet ändringsskattekort som gjorts i MinSkatt ökade i förhållande till det totala antalet ändringsskattekort och antalet skattedeklarationer som kompletterades via tjänsten ökade också.

• Inloggningar i MinSkatt: 28 miljoner (2020: 25 miljoner)
• Ändringsskattekort via MinSkatt: 76 % (2020: 74 %)
• Kompletterade skattedeklarationer i MinSkatt: 86 % (2020: 85 %)
• MinSkatts andel av skatteärenden: 92 % (2020: 89 %)

Webbplatsen skatt.fi och Skatteförvaltningens sociala medier i siffror 2021

• Besök på skatt.fi 2021: 38 miljoner (2020: 40 miljoner)
• Besök i sociala medier 2021: 22 miljoner
• Reaktioner på sociala medier 2021: 348 000 st., frågor 20 000 st., följare 177 000

Bekämpning av grå ekonomi

Skatteförvaltningen bekämpar grå ekonomi och därmed osund konkurrens, vilket har en positiv inverkan på uppnåendet av mål åtta.

Enheten för utredning av grå ekonomi bedömer i sina fenomenutredningar fenomen och konsekvenserna av dem, undersöker lagstiftningens effektivitet och uppskattar förekomsten grå ekonomi. Fenomenutredningarna tas fram som stöd för de olika tillsyns- och tillståndsmyndigheterna. Sammanlagt 185 fenomenutredningar, utlåtanden och annan information togs fram 2021. Efterfrågan på utredningsenhetens tjänst för fullgörande av skyldigheter var fortsatt stor, och enheten svarade på över 707 000 förfrågningar under året. År 2021 ökades användningsområdena för fullgörandeutredningarna med fyra stycken till följd av en lagändring, och i slutet av året sammanställdes utredningar som stöd för 29 myndighetsuppgifter. Utredningsenheten är en riksomfattande samordnare av myndigheternas gemensamma lägesbild av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet samt upprätthåller webbplatsen Grå ekonomi och ekonomisk brottslighet som publiceringsplattform. Under året publicerades 65 lägesbilder.

I bekämpningen av grå ekonomi förhindrades obefogade företagsregistreringar i Skatteförvaltningens register och borttogs aktörer som inte hörde till registren. Sammanlagt 1 220 spärrningar och avregistreringar gjordes 2021 i de förskottsuppbörds- och momsskyldigas register. Sammanlagt 94 % av skatterevisionerna relaterade till grå ekonomi ledde till åtgärder och 86 % till prövning av brottsanmälan.

Samarbetet mellan myndigheter och intressenter i bekämpningen mot den grå ekonomin har varit intensivt. Olika projekt inom det nationella operativa programmet mot grå ekonomi och ekonomisk brottslighet har främjats aktivt. Bland dessa kan nämnas projektet ID-missbruk och återbäringsbedrägerier inom Skatteförvaltningen samt myndigheternas gemensamma resursuppföljningssystem. Det förebyggande samarbetet i städerna har fortsatt tillsammans med Konkurrens- och konsumentverket. Samarbetet har varit aktivt även internationellt – Skatteförvaltningen deltar bland annat i det samnordiska hotbildsarbetet och anslöt sig bland de första till FCInet-informationssystemet, där man utbyter information om gränsöverskridande bedrägerier. Resultaten av det internationella samarbetet har genomförts med nationell bekämpning av ekonomisk brottslighet.

Mål 10 för hållbar utveckling: minskad ojämlikhet

I detta avsnitt beskrivs de positiva konsekvenserna av Skatteförvaltningens verksamhet (avtryck) på uppnåendet av mål 10.

En rättvist verkställd beskattning är ett av Skatteförvaltningens strategiska mål. Med rättvist verkställande av beskattningen avses att Skatteförvaltningens verksamhet är enhetlig, av hög kvalitet och förutsägbar ur kundernas synvinkel på ett riksomfattande plan. 

Beskattning som verkställs på ett rättvist sätt

FN:s mål 10, delmål 10.3.: Garantera lika möjligheter och minska ojämlikt bemötande, bland annat genom att avskaffa lagar, politik och praxis som möjliggör diskriminering samt genom att främja lämplig lagstiftning, politik och åtgärder.

Skattefelet är skillnaden mellan den lagliga skatteintäkten och den faktiska skatteintäkten. I Finland har man i likhet med många andra länder hittills bara beräknat skattefelet för mervärdesskatt. Momsfelet i Finland var 2019–2020 3 % av det lagstadgade skatteutfallet. Detta hör till de lägsta i Europa.

Skattefelet för 2021 har inte kunnat beräknas fram till offentliggörandet av denna rapport på grund av många uppgifter som erhålls retroaktivt. Ett litet skattefel är ett tecken på en rättvis beskattning. Skatteförvaltningen har genom sin verksamhet bidragit till att nästan till fullo implementera skattelagarna för alla dem som berörs av dem.

En smidig registrering av kunder och ändringar av registreringsstatus är förutsättningar för att starta och fortsätta med företagsverksamheten. Skatteförvaltningen har till uppgift att säkerställa förutsättningarna för registrering av förskottsuppbörds-, arbetsgivar- och momsskyldiga och att övervaka registrens aktualitet. Syftet är att behandla de så kallade rollregistreringsuppgifterna relaterade till dessa register inom 21 dagar. År 2021 utfördes som tjänstemannaarbete omkring 61 300 rollregistreringsuppgifter, varav i genomsnitt 61 % behandlades inom utsatta tiden.

Enheten för bevakning av skattetagarnas rätt, som är ett oberoende organ inom Skatteförvaltningen, främjar genomförandet av ett bra och förutsägbart skattesystem genom att årligen avge omkring 900 bemötanden och göra cirka 150 ändringssökande. Ett bemötande kan avges när en skattskyldig eller en sökande av förhandsavgörande söker ändring i beskattningen, i ett förhandsavgörande av Skatteförvaltningen eller i ett förhandsavgörande av centralskattenämnden i förvaltningsdomstolen. Enheten för bevakning av skattetagarnas söker ändring i den verkställda beskattningen, i ett förhandsavgörande av Skatteförvaltningen, i ett förhandsavgörande av centralskattenämnden eller i ett beslut av en besvärsinstans.

I allmänhet söker enheten ändring om det är fråga om ett ärende som ger rum för rättsliga tolkningar. De rättsliga konsekvenserna av enhetens verksamhet framgår av en hur stor del av dess besvär som förvaltningsdomstolen eller högsta förvaltningsdomstolen publicerar sina avgöranden med anledning av besvären. År 2021 publicerade förvaltningsdomstolen 9 % och högsta förvaltningsdomstolen 33 % av de avgöranden som meddelats i ärenden som anförts av enheten.

Begäranden om omprövning

En av de viktigaste faktorerna för en rättvis beskattning är möjligheten att överklaga beskattningsbeslut genom begäran om omprövning. År 2021 gjordes cirka 150 000 begäranden om omprövning. Skatteförvaltningens största utmaning år 2021 är köerna i behandlingen av begäranden om omprövning inom beskattningen och de långa handläggningstiderna. Den genomsnittliga handläggningstiden var cirka 10 månader, och ungefär 78 % av de begäranden om omprövning som avgjordes 2021 hade en handläggningstid på över 6 månader. Under årets andra hälft vidtogs korrigerande åtgärder genom att tillfälligt öka personalstyrkan för att minska rusningen och genom en rotanalys av orsakerna söka permanenta lösningar för att hålla handläggningstiderna för begäranden om omprövning på en rimlig nivå.

Skatterättelsenämnden, som är ett oberoende organ inom Skatteförvaltningen, behandlar begäranden om omprövning av beskattningen. Ändring i ett omprövningsbeslut kan sökas genom att överklaga till förvaltningsdomstolen. År 2021 fattade förvaltningsdomstolarna totalt 1 072 avgöranden i anslutning till begäranden om omprövning av beskattningen. Skatterättelsenämndens beslut förblev oförändrat i 86 % av de ärenden som förvaltningsdomstolarna undersökte.

Hantering och indrivning av skatteskulder

I slutet av 2021 uppgick de obetalda skatterna till 3,76 miljarder euro (-12,5 % jämfört med året innan). Nedgången i skatteskulden beror framför allt på att ett ovanligt stort antal betalningsarrangemang genomfördes 2020, där mer skatter betalades 2021 än ny skatteskuld uppstod. Av de obetalda skatterna var 1,76 miljarder euro (47 %) moms, 1,31 miljarder euro (35 %) privatkunders inkomstskatter och 485 miljoner euro (13 %) inkomstskatter från samfund.

Mer skatter betalades vid rätt tidpunkt jämfört med året innan, och indrivningsåtgärder (betalningsuppmaning, betalningsarrangemang, utsökning, betalningsuppmaning med hot om konkurs) gav bättre resultat än återbetalning av skatteskulder under föregående år. Den låga skatteskulden visar för sin del hur rättvis beskattningen är när alla som enligt lag ska betala skatt deltar i skattebetalningen så långt som möjligt.

Lösningar för kunder under coronaviruspandemin

Coronaviruspandemin kan ha orsakat svårigheter för Skatteförvaltningens kunder att sköta skatteärenden. Skatteförvaltningen har hjälpt sina kunder i denna exceptionella situation. På grund av pandemin förlängde Skatteförvaltningen tidsfristen för skattedeklaration för samfund och samfällda förmåner våren 2020 och 2021. Skattedeklarationen kunde lämnas in en månad senare. Skatteförvaltningen har också hjälpt kunder med betalningssvårigheter genom att erbjuda betalningsarrangemang på lättare villkor – genom att ge dem extra tid att betala skatt och med en dröjsmålsränta som är lägre än normalt. De lättare betalningsarrangemangen under pandemin har följts väl. Coronarestriktionerna har inte heller ökat antalet betalningsuppmaningar med hot om konkurs eller antalet konkursansökningar som Skatteförvaltningen lämnat.

Positiv inställning till skatter

Enligt Skatteförvaltningens riksomfattande enkät anser 95 % av finländarna att det är viktigt att betala skatt. En klar majoritet, 82 %, litar på att skattebeslutet är riktigt. Enkäten genomfördes i september 2021 (N = 1020)

Sammanlagt 96 % av finländarna anser att det är viktigt att ta ut skatter för att upprätthålla välfärdsstaten. Dessutom betalar 79 % gärna sina skatter och anser att de får kompensation för de skatter de betalar.

Case: Kommunikation för ungdomar och för dem som kommer in i arbetslivet

I november 2021 lanserade Skatteförvaltningen en ny kommunikationshelhet som beskriver användningen av skattepengar och syftar till att öka den positiva inställningen till skatter. Projektet ingår i statsrådets åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet och fortsätter fram till utgången av 2023.

Kommunikationen har särskilt riktats till ungdomar och invandrare. Under hösten nådde marknadsföringen i sociala medier på fem olika språk ut till unga och unga vuxna som använde tjänsterna på ett heltäckande sätt. Publikationerna som utarbetades tillsammans med påverkare samlade 216 187 visningar och 24 391 reaktioner. Kommunikationskonceptets webbplats besöktes av cirka 15 000 besökare.

Läs mer på: Finländarna förstår betydelsen av skatter – förhållningssättet hos unga är dock tudelad

Likabehandling

Vi utgår från att kunderna ska behandlas lika i all vår verksamhet.

Skatteförvaltningen är en riksomfattande enhetlig aktör. Alla rutiner är enhetliga på nationell nivå, och det finns till exempel inga regionala skillnader i verksamheten. Processtyrningen på Skatteförvaltningens nivå säkerställer att beskattningen är effektiv och enhetlig. Skatteförvaltningens kundservice organiseras och leds på ett enhetligt sätt. Likabehandling av kunderna innebär att varje kunds personliga situation beaktas individuellt och att styrningen samt rådgivningen genomförs utifrån dessa utgångspunkter.

För att främja kundernas jämlikhet och likabehandling samt för att stävja diskriminering finns ett separat dokument, Jämställdhet bland Skatteförvaltningens kunder, som uppdateras vart tredje år.

Mål 16 för hållbar utveckling: fredliga och inkluderande samhällen

I detta avsnitt beskrivs de positiva effekterna av Skatteförvaltningens verksamhet (avtryck) på förverkligandet av FN:s mål 16 för hållbar utveckling.

Skatteförvaltningen främjar förtroendet mellan affärspartner och vid offentlig upphandling. Åtgärderna utgörs av övervakning av registrering av företag och fullgörande av deras skyldigheter, bekämpning av grå ekonomi samt administration av ett offentligt skatteskuldsregister. Skatteförvaltningen vägleder kunderna att göra det som är rätt genom övervakning och handledning. Syftet med övervakningen och handledningen är att säkerställa att alla kunder kan fullgöra sina skyldigheter.

Skatteförvaltningen främjar beskattningens riktighet internationellt. Vi deltar i utvecklingen av det internationella informationsutbytet och genomför det på bästa sätt.

Skatteförvaltningen ser till att tillgången till beskattningsuppgifter garanteras på det sätt som lagen förutsätter. Vi distribuerar offentliga skatteuppgifter, för statistik över beskattningen och publicerar egna bokslut.

Internationellt informationsutbyte

FN:s mål 16, delmål 16.3.: Främja rättssäkerhet på nationell och internationell nivå och säkerställa lika tillgång till rättsliga tjänster för alla.

Information om internationellt informationsutbyte och verksamhet på detta område:

• Automatiskt informationsutbyte
• Skatteförvaltningen i Finland och Estland började utbyta information i realtid
• Begäran om omprövning
• Behandling av uppgifter och dataskydd

Register över skatteskulder, intyg över skatteskulder och intyg över betalning av skatter

FN:s mål 16, delmål 16.6.: Utveckla effektiva, ansvarsfulla och transparenta institutioner på alla nivåer.

Skatteförvaltningens kunder kan genom ett intyg över skatteskulder som beställs från skatteskuldsregistret eller Skatteförvaltningen kontrollera att hen eller det företag som hen företräder inte har några skatter att betala eller icke-inlämnade skattedeklarationer som gäller skatter på eget initiativ. Av Skatteförvaltningen kan man också beställa ett intyg över betalning av skatter, det vill säga att man har lämnat deklarationer om skatter på eget initiativ i tid samt betalat skatterna i tid och till rätt belopp.

Offentliga beskattningsuppgifter, bokslut och uppföljning av inkomstavtal

FN:s mål 16, delmål 16.10.: Garantera tillgång till offentlig information och säkerställa grundläggande friheter i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal.

Beskattningshandlingarna och uppgifterna i dem är i regel sekretessbelagda, eftersom de innehåller uppgifter om en enskild kunds ekonomiska ställning och privatliv.

I lagstiftningen finns särskilt uppräknade skattehandlingar och register som är offentliga. Genom att göra uppgifterna offentliga har man bland annat velat stödja öppenheten och samhällsdebatten om beskattning.

Offentliga inkomstbeskattningsuppgifter om inkomstbeskattning av privatkunder

Bokslut och uppföljning av resultatavtal

Skatteförvaltningens bokslut innehåller en verksamhetsberättelse om verksamhetsåret och bokslutskalkyler jämte noter. Finansministeriets årliga respons finns i bokslutsrapporterna. Alla bokslut och uppföljningsrapporter om enheternas resultatavtal har sammanställts i Skatteförvaltningens uppföljningsmaterial:

Resultatstyrningsdokument (endast på finska)

Mål 17 för hållbar utveckling: genomförande och globalt partnerskap

I detta avsnitt beskrivs de positiva effekterna av Skatteförvaltningens verksamhet (avtryck) på förverkligandet av FN:s mål 17 för hållbar utveckling.

Skatteförvaltningen är en offentlig aktör som öppet delar sin kompetens och kunskap samt skapar partnerskap. Skatteförvaltningen stöder det ömsesidiga informationsutbytet inom olika samhällsområden och även teknisk kompetens. Skatteförvaltningen har skatterelaterade utvecklingsprojekt i Afrika.

Skatteförvaltningens mål är att vara en aktiv aktör i samhället. Skatteförvaltningen är en aktiv del av beskattningens ekosystem. Skatteförvaltningen deltar också i internationellt skattesamarbete och informationsutbyte samt genomför internationellt informationsutbyte i beskattningen.

Samarbete med intressentgrupper

Målet är att arbetet med intressenterna ska ske på ett planmässigt och allt mer smidigt sätt. Med hjälp av en påverkansplan på Skatteförvaltningens nivå säkerställs att de centrala målen för strategin identifieras och att åtgärderna planeras på ett taktiskt genomtänkt sätt.

I fjol (2021) var de teman som togs upp tillsammans med intressenterna: digitalisering, kommunikation, handledning och rådgivning samt utveckling av gränssnitt. Målet är att samarbeta med intressenterna på ett enhetligt, transparent och högkvalitativt sätt.

Vi började följa upp intressentmötena mer systematiskt under 2021, och antalet registrerade möten uppgick till 119. Datainsamlingen inleddes först i augusti 2021. Flest möten hölls med företrädare för den offentliga förvaltningen samt med Företagarna i Finland, FPA och Näringslivets centralförbund. Möten med andra intresseorganisationer och räkenskapsbyråer omfattas också i uppföljningen.

Internationellt samarbete

År 2021 deltog Skatteförvaltningen i över 140 regelbundna internationella arbetsgrupper och projekt. Samarbetsforumen var bland annat följande: OECD, EU, IOTA (Intra-European Organisation of Tax Administrations) och Nordisk Agenda.

De teman som väckte intresse på internationella forum var bland annat modellen för att utföra och leda Skatteförvaltningens distansarbete, "det nya normala", smidighet, självstyrning, stamliknande verksamhetssätt samt det senaste genomförandet av informationsutbytet i realtid mellan Finland och Estland.

År 2021 lanserades under Skatteförvaltningens ledning den moderniserade gemensamma nordiska webbplatsen Nordisk eTax. Den betjänar nordiska personer med inkomster eller egendom i ett annat nordiskt land än det land där de är bosatta.

År 2021 fortsatte Skatteförvaltningen att aktivt delta i EU-kommissionens program EU Co operative Compliance Programme som inleddes 2020. Ett syfte med programmet är att skapa ett EU-omfattande verktyg för små och medelstora företag för förhandsstyrning av företag i gränsöverskridande situationer där ett kundföretag har som mål att få vägledning i skattefrågor av skattemyndigheterna i två eller flera länder. Det utgår från den gränsöverskridande förhandsdiskussion som Finlands Skatteförvaltning redan tidigare har presenterat, Cross Border Dialogue. Den operativa modellen skapades 2021 och är föremål för pilotprojekt under 2022.

Skatteförvaltningens utvecklingsprojekt med Tanzanias skattemyndighet fortsatte med online-missioner, -möten och -utbildningar.

Skatteförvaltningen stöder Cyperns skattemyndighet i införandet av ett färdigprogram Under året ordnades också flera enskilda workshoppar och utbildningar med bland annat skattemyndigheterna i Kenya, Eswatini, Serbien och Azerbajdzjan.

Fallbeskrivning: Skatteförvaltningens utvecklingsprojekt med Tanzanias skattemyndighet

Skatteförvaltningen och Tanzania Revenue Authority (TRA) inledde ett samarbete för att öka den positiva inställningen till skatter 2018. Syftet med IKI-utvecklingssamarbetsprojektet, som finansieras av Finland, är att utveckla TRA:s verksamhet inom inställningen till skatter, kundorientering, kommunikation och internrevision. Skatteförvaltningens experter stöder kolleger i Tanzania bland annat när det gäller registrering av skattebetalare, segmentering av kundgrupper, skapande av servicekoncept samt nående av olika kundgrupper.

Projektet är en del av Finlands verksamhetsprogram Beskattning och utveckling som baserar sig på Addis skattepartnerskap (Addis Tax Initiative). Genom Addis skattepartnerskap har Finland förbundit sig att fördubbla sitt stöd för en stärkt beskattningsförmåga i u-länderna fram till 2020.

Fotavtryck

I detta avsnitt beskrivs hur Skatteförvaltningen har tagit hänsyn till de negativa ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser som verksamheten medför för den operativa miljön. I beskrivningen redogörs för hur Skatteförvaltningen framöver kommer att minska de direkta negativa konsekvenserna av sin verksamhet, dvs. minska fotavtrycket särskilt inom miljörelaterad hållbarhet.

Miljöprogrammet Green Office

Den offentliga förvaltningens aktörer såsom Skatteförvaltningen har för sin del stora möjligheter att motverka klimatförändringen. Skatteförvaltningen har utarbetat ett miljöprogram för sina lokaler och förbundit sig att följa valda kriterier för WWF:s Green Office.

Skatteförvaltningens centrala hållbarhetsfrågor gäller indirekt ansvar för de miljökonsekvenser som kunderna orsakar och möjligheter att påverka samt styra kundernas verksamhet i samband med beskattningen.

Pappersfri beskattning och e-tjänster främjar hållbar utveckling. Skatteförvaltningen har förbundit sig att minska pappers- och elförbrukningen samt resekostnaderna och mängden avfall samt öka personalens miljömedvetenhet. Vid upphandling ska hänsyn tas till den minsta miljöpåverkan som produkterna orsakar under hela livscykeln.

Skatteförvaltningen har förbundit sig att mellan 2017 och 2025 minska:

• elförbrukningen med 7,5 %
• pappersförbrukningen med 30 %
• tjänsteresorna med 32 %
• avfallsmängden med 18 %.

Skatteförvaltningens koldioxidutsläpp minskade ytterligare 2021. Utsläppen minskade med 13 % från året innan (500 CO₂ ton).

Användning av lokaler

Lokalernas volymeffektivitet förbättrades 2021. Lokalernas yta minskade från 105 000 m² i slutet av 2020 till 90 000 m² i slutet av 2021. Lokalkvadraterna per årsverke minskade med omkring två kvadratmeter (faktiska rumskvadratmeter 14,6 m²/åv).

Personalens välbefinnande i arbetet

Genom sin rekryterings- och personalpolitik främjar Skatteförvaltningen jämställdheten i arbetslivet samt skyddar arbetslivsrättigheterna. Vi kommunicerar aktivt om Skatteförvaltningens värderingar och rutiner.

Skatteförvaltningen är en sakkunnigorganisation som utvecklas hela tiden och som uppskattar personalens kompetens. Som en stor organisation erbjuder vi olika möjligheter att bygga en egen karriär genom olika arbetsuppgifter, projekt, utbildningar och samarbetsnätverk. Vår vilja till utveckling, våra nätverksbaserade arbetsrutiner och experimenterande kultur skapar en miljö där vi kontinuerligt kan utveckla vår verksamhet och våra arbetsrutiner. Vi arbetar i moderna lokaler och använder teknik på ett mångsidigt sätt.

I september 2021 genomfördes statsförvaltningens årliga arbetsnöjdhetsenkät VMBaro, och den besvarades av 83 % av personalen. Arbetsnöjdhetsindexet enligt VMBaro var 3,70 (2020: 3,76).

Säkerhet

Var och en av oss spelar en viktig roll när det gäller att utveckla säkerheten i den digitala miljön. Vi har utvecklat säkerhetsrelaterade operativa modeller och beredskap, till exempel genom att uppdatera kontinuitets- och beredskapsplanerna.

År 2021 införde vi också Hoxhunt-utbildning i nätfiske för att på ett säkert sätt kunna identifiera och reagera på olika typer av "krokar” relaterade till nätfiske.