Arbetsersättning eller bruksavgift

Ersättning som betalas för arbete utgör arbetsersättning om arbetet har utförts i ett uppdragsförhållande. Bruksavgiften å andra sidan utgörs av exempelvis ersättning för användning av, nyttjanderätt till eller försäljning av nyttjanderätten till upphovsrätt eller annan motsvarande rätt. Begreppen arbetsersättning och bruksavgift används endast vid beskattningen.

Vad är arbetsersättning?

Arbetsersättningar är ersättningar som betalas för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst i annan form än lön.

Läs mer om skillnaden mellan lön och arbetsersättning.

Arbetsersättningar beskattas inte som lön, utan som rörelse- eller yrkesinkomst eller mottagarens personliga inkomst. Om mottagaren av en arbetsersättning är införd i förskottsuppbördsregistret ska hen betala sina skatter själv. Skatterna betalas till Skatteförvaltningen på förhand i form av förskottsskatt.

Om mottagaren av en arbetsersättning inte är i förskottsuppbördsregistret vid betalningstidpunkten är det betalaren som ta ut förskottsinnehållning på arbetsersättningen. Betalaren ska kontrollera mottagarens förskottsuppbördsregistrering genom företagssökning i företags- och organisationsdatasystemet (ytj.fi).

Förskottsinnehållning på arbetsersättning

Om mottagaren av en arbetsersättning är ett samfund (exempelvis aktiebolag, andelslag, förening, stiftelse och samfälld förmån) eller en sammanslutning (öppet bolag, kommanditbolag), ska betalaren ta ut 13 % i förskottsinnehållning. Hos fysiska personer (exempelvis rörelseidkare och yrkesutövare) ska förskottsinnehållningen verkställas enligt skattekortet. Om mottagaren av en arbetsersättning inte lägger fram ett skattekort ska förskottsinnehållning verkställas enligt 60 %. Förskottsinnehållningen verkställs på det belopp som återstår efter att momsens andel har dragits av. För arbetsersättningar behöver man inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (tidigare: socialskyddsavgift). Förskottsinnehållningarna räknas delägarna och de ansvariga bolagsmännen till godo i beskattningen i förhållande till deras respektive andelar av sammanslutningen.

Innan förskottsinnehållning har verkställts får betalaren inte dra av mottagarens kostnader för arbetet från ersättningen. Ett undantag är ersättningar till fysiska personer för arbetsresor, förutsatt att betalaren iakttagit Skatteförvaltningens resekostnadsbeslut vid utbetalningen. I den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocent som fastställts för samfund och sammanslutningar har kostnadsandelen beaktats som genomsnittlig. Om kostnaderna för arbete inte har beaktats i en rörelseidkares eller yrkesutövares (eller någon annan fysisk persons) skattekort och om skattesatsen därför är för hög, kan hen kontakta Skatteförvaltningen. Då kan Skatteförvaltningen minska skattesatsen i skattekortet enligt en redogörelse.

Den som betalar ersättningen ska ge mottagaren en verifikation över den utbetalda ersättningen och den verkställda förskottsinnehållningen. Verifikationen ska ges senast den 15 januari efter utbetalningsåret. Mottagaren behöver inte bifoga verifikationen till sin skattedeklaration.

Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning gäller inte försäljning av enbart varor eller exempelvis uthyrningsverksamhet. Men om försäljningen av varor även omfattar arbete, ska förskottsinnehållning verkställas på arbetets andel. Om arbetsersättningens andel inte framgår av fakturan eller bilagorna till den, ska förskottsinnehållning verkställas på hela beloppet av betalningen.

Den som betalar ersättningar ska anmäla och deklarera betalda arbetsersättningar:

  • Arbetsersättningar som betalats ut 2018 och på vilka förskottsinnehållning har verkställts: Lämna en deklaration av arbetsgivarprestationerna samt en årsanmälan till Skatteförvaltningen.
  • Arbetsersättningar som betalats ut från början av 2019 och på vilka förskottsinnehållning har verkställts: Anmäl arbetsersättningarna med en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret inom 5 dagar från betalningsdagen. Anmälan om löneuppgifter ersätter deklarationen av arbetsgivarprestationer samt årsanmälan.

Vad är bruksavgift?

Bruksavgifter betalas exempelvis för användning av upphovsrätt och industriell rätt eller för nyttjanderätt och försäljning av nyttjanderätt. En upphovsrätt kan gälla exempelvis litterära verk, konstverk eller fotografier. Industriella rätter kan gälla exempelvis patent, mönster och varumärken.

En bruksavgift kan vara skattepliktig förvärvs- eller kapitalinkomst. Om man fått en upphovsrätt genom arv eller testamente eller man har köpt den, anses ersättningen för användningen av rätten utgöra skattepliktig kapitalinkomst. Då är förskottsinnehållningen 30 %. I annat fall utgör bruksavgiften skattepliktig förvärvsinkomst och då ska man verkställa förskottsinnehållningen på samma sätt som på arbetsersättningar. Någon förskottsinnehållning verkställs inte om prestationstagaren är införd i förskottsuppbördsregistret.

Den som betalar ersättningar ska anmäla och deklarera betalda bruksavgifter:

  • Bruksavgifter som betalats ut 2018 och på vilka förskottsinnehållning har verkställts: Lämna en deklaration av arbetsgivarprestationerna samt en årsanmälan till Skatteförvaltningen.
  • Bruksavgifter som betalats ut från början av 2019 och på vilka förskottsinnehållning har verkställts: Anmäl bruksavgifterna med en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret inom 5 dagar från betalningsdagen. Anmälan om löneuppgifter ersätter deklarationen av arbetsgivarprestationer samt årsanmälan.

Om du betalar bruksavgift till en fysisk person, ska du lämna en årsanmälan ännu för betalningsåret 2018 även om förskottsinnehållning inte har verkställts. Från och med 1.1.2019 ska denna uppgift anmälas till inkomstregistret med en anmälan om löneuppgifter. Även bruksavgifter till fysiska personer som införts i förskottsuppbördsregistret ska anmälas. Man behöver inte betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för bruksavgifter.

Läs mer om