Jordbrukssammanslutning

En samägd gårdsbruksenhet eller odling för gemensam räkning bildar en jordbrukssammanslutning. En jordbrukssammanslutning kan idka jordbruk eller jord- och skogsbruk.

Med beskattningssammanslutning avses en sammanslutning som två eller flera personer bildat för att använda eller hyra ut en fastighet eller odla dess mark. Beroende på verksamheten kallar man beskattningssammanslutningarna antingen jordbruks-, fastighets- eller skogssammanslutningar.

Man idkar ofta jord- och skogsbruk i form av en sammanslutning. Vanligtvis är det föräldrar, barn eller syskon som är delägare. Skatteförvaltningen bildar då en jordbrukssammanslutning av ett samägt gårdsbruk. Gårdarna kan finnas i olika kommuner så länge de bildar en ekonomisk helhet. Av ett gårdsbruk som makar äger tillsammans bildas dock inte en jordbrukssammanslutning.

Minst två personer kan bilda en jordbrukssammanslutning genom att investera tillgångar i det gemensamma jordbruket. Jordbrukarna kan till exempel idka jordbruk på sina egna gårdar för gemensam räkning genom att använda gemensamma maskiner. Det förutsätts att man tillsammans jobbar i det gemensamma jordbruket för att en jordbrukssammanslutning ska bildas, det räcker alltså inte med att investera i egen eller hyrd mark. Utöver jordbrukssammanslutningen kan man i beskattningen bilda en separat fastighetssammanslutning då delägarna äger mark med olika andelar.

Det bildas ingen beskattningssammanslutning då t.ex. delägarna i ett gårdsbruk skriftligen avtalat om delning av besittningen som införs i lagfarts- och inteckningsregistret.  I avtalet om att dela besittningen bestäms vilket område av fastigheten som respektive samägare använder. Ett skriftligt avtal om delning av besittningen binder till exempel den som köper en kvotdel av fastigheten. Detta avtal ändrar ändå inte på ägarförhållandena av fastigheten, utan gårdsbruket är fortfarande samägt.

Vilken verksamhet kan en jordbrukssammanslutning idka?

En jordbrukssammanslutning kan idka jordbruk men också skogsbruk. En jordbrukssammanslutning kan ha en förvärvskälla av jordbruk och en förvärvskälla av annan verksamhet (personlig förvärvskälla). Utöver inkomsterna från det egentliga jordbruket kan gården få inkomster från att hyra ut byggnader samt andra ersättningar vilka enligt huvudregeln hör till jordbrukets förvärvskälla. Inkomst av virkesförsäljning hör bland andra till den privata förvärvskällan medan biinkomster från skogsbruket är jordbruksinkomst i beskattningen.

En jordbrukssammanslutning kan inte idka näringsverksamhet. Idkar delägarna i sammanslutningen näringsverksamhet ska denna överföras till en näringssammanslutning i beskattningen. Man räknar sedan ut nettoförmögenheten och delar in företagsinkomsten i kapital och förvärv i enlighet med de bestämmelser och regler som gäller en näringssammanslutning.

En beskattningssammanslutning är inget rättssubjekt och kan därmed inte skaffa egendom eller skuldsätta sig. Jordbrukssammanslutningens delägare har äganderätten till sammanslutningens egendom.

Att bilda en jordbrukssammanslutning, anmäla förändringar eller avsluta verksamheten

En jordbrukssammanslutning kan bildas antingen på kundens eller Skatteförvaltningens initiativ. Läs mer om bildande av en beskattningssammanslutning och till exempel om ändring av adress eller kontonummer.

Inkomsten och förlusten av jordbruket fördelas mellan delägarna

En jordbrukssammanslutning är inte en separat skattskyldig. Man räknar ut nettoinkomst och förlust separat för jordbruket och den personliga förvärvskällan i en jordbrukssammanslutning. Innan sammanslutningens inkomst fördelas mellan delägarna drar man av utgifterna för att förvärva och bibehålla inkomsten.  Det fastställs ingen förlust som senare kan dras av från inkomsterna för en jordbrukssammanslutning.

Andelen av jordbrukets inkomst eller förlust ska fördelas mellan delägarna, vanligen i proportion till deras respektive arbetsinsatser. Inkomsten från annan verksamhet fördelas enligt ägandet.

När inkomsten har fördelats mellan delägarna drar man av respektive delägares andel av räntorna som hör till sammanslutningens jordbruk från delägarens inkomst. Dessutom drar man av förlusterna från sammanslutningens jordbruk vilka har fastställts som delägarens förlust från tidigare år.

Delägarens inkomst delas in i förvärvs- och kapitalinkomst

Delägarens andel i sammanslutningens jordbruksinkomst delas in i inkomstandelarna kapital och förvärv.

Kapitalinkomst är det belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel i sammanslutningstillgångarna året innan. Delägaren har även rätt att kräva en kapitalinkomstandel om 10 eller 0 procent av tillgångarna, och detta ska göras på skattedeklaration 2Y (Skattedeklaration för jordbruk – jordbrukssammanslutning) innan beskattningen slutförs.

Kapitalinkomstandelen minskas från delägarens hela andel av sammanslutningens jordbruksinkomst. Det resterande beloppet är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är alltså den inkomstandel som överskrider kapitalinkomsten.

Delägarens andel av inkomsten från sammanslutningens övriga verksamhet (inkomst från s.k. personlig förvärvskälla) är i sin helhet delägarens kapitalinkomst.

Avdrag för delägares räntor

Skulder som uppkommit för att finansiera verksamheten för en jordbrukssammanslutning samt räntor på dessa skulder är inte sammanslutningens räntor och skulder. Skulder som tagits för att skaffa tillgångar till sammanslutningen behandlas som personliga skulder för respektive delägare. Delägarnas skulder som hänför sig till sammanslutningen är inte nödvändigtvis lika stora.

En jordbrukssammanslutning får inte dra av räntor från sina inkomster. En delägare ska dra av räntorna som hör till sammanslutningens jordbruk från nettoinkomsten av sammanslutningsandelens jordbruksinkomst.

Vad menas med sammanslutningstillgångar?

En delägares sammanslutningstillgångar är dennes andel i sammanslutningens nettoförmögenhet som räknats ut i enlighet med lagen om värdering av tillgångar. Andelen av sammanslutningens tillgångar räknas ut på så sätt att delägarens skulder som hör till sammanslutningens jordbruk dras av från delägarens andel i sammanslutningens jordbrukstillgångar. Hur man räknar ut nettoförmögenheten beskrivs närmare i Skatteförvaltningens anvisning Jordbrukets nettoförmögenhet i beskattningen.

Vilken inverkan har löner i en jordbrukssammanslutning?

Indelningen av jordbrukssammanslutningens inkomstandel i förvärvsinkomst och kapitalinkomst baseras på sammanslutningens tillgångar året före skatteåret. Till sammanslutningens tillgångar läggs 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen betalat under de 12 månader som föregått utgången av skatteåret.

En jordbrukssammanslutning kan inte ingå förbindelser med utomstående eller delägarna. Den kan alltså inte betala arbetsersättning åt delägarna. Sammanslutningen kan ändå betala en skälig lön åt en delägare som jobbat i sammanslutningens jordbruk. Sammanslutningen kan betala skattefria resekostnadsersättningar åt delägare enligt reseräkning. För att ersättningarna som betalats till delägaren ska vara skattefria måste de allmänna kraven för skattefrihet uppfyllas.

I anvisning Förlust från jordbrukssammanslutning behandlas hur man fastställer och drar av en sammanslutnings förlust.

Sammanslutningar och dödsbon

Inkomsten av ett jordbruk som makar tillsammans idkat beskattas som ett dödsbo efter att den ena parten avlidit, tills avvittring skett, när makarna ägt jordbruket gemensamt (HFD 2000/2114). Om änkan ensam äger något som hör till det gemensamma jordbruket bildar änkan och dödsboet en sammanslutning som fortsätter jordbruket enligt utgiftsresterna som företagarmakarna haft.

När boet har delats bildar änkan och dödsboet en jordbrukssammanslutning om de idkar jordbruk. Efter avvittringen kan änkan meddela att hen använder besittningsrätten och då beskattas hen för jordbruksinkomsten.