Inkomstbeskattning av allmännyttiga samfund

Ett allmännyttigt samfunds verksamhet består ofta av

  • skattefri allmännyttig verksamhet
  • skattefri medelanskaffning
  • skattepliktig näringsverksamhet
  • fastighetsinkomst.

Föreningar och stiftelser ska specificera intäkterna och kostnaderna för dessa verksamheter både i bokföringen och i skattedeklarationen.

Vilka inkomster är skattefria för allmännyttiga samfund?

Ett allmännyttigt samfunds skattefria inkomster är bland annat

  • medlemsavgifter
  • utdelningar
  • räntor
  • donationer
  • bidrag till allmännyttig verksamhet.

Dessutom är följande inkomster skattefria på vissa villkor:

  • hyresinkomster av aktielägenheter, om inte mer än 50 procent av lägenheten används i samfundets näringsverksamhet 
  • överlåtelsevinster, till exempel vinst på fastighetsförsäljningen, såvida inte den överlåtna egendomen hör till samfundets näringsverksamhet.

Följande inkomster är i regel också skattefria om inkomsten förvärvas för finansiering av allmännyttig verksamhet och verksamheten inte uppfyller kännetecken för näringsverksamhet.

Serverings- och försäljningsinkomster som erhållits från föreningens eller stiftelsens egna tillställningar eller i anslutning till sådana tillställningar. Inkomsterna ska komma från lotterier, basarer, idrottstävlingar, danstillställningar och andra nöjestillställningar eller annan därmed jämförbar verksamhet som föreningen anordnat.

Exempel på skattefria inkomster:

  • försäljning av inträdesbiljetter till tillställningar
  • försäljning av tävlingsprogram eller liknande och försäljning av reklam för tävlingsprogram
  • försäljning av matservering och förfriskningar samt försäljning av alkohol under tillställningar
  • försäljning av reklam, när det endast är fråga om annonser som visas vid tillställningar, till exempel flyttbara fältannonser
  • reklam för sportkläder
  • Försäljning av varor under tillställningar.

Obs! Om en förening upprepade gånger ordnar serveringar för andras tillställningar, är verksamheten vanligtvis näringsverksamhet. En enskild servering är inte näringsverksamhet.

Exempel: En idrottsförening som betraktas som ett allmännyttigt samfund ordnar en friidrottstävling för juniorer. Föreningens frivilligarbetare säljer inträdesbiljetter till tävlingen och har en kiosk öppen under tävlingen.

I kiosken säljs förutom typiska produkter för kaféer även produkter som är markerade med föreningens logotyp (t-tröjor, kaffemuggar). Kiosken är öppen endast under tävlingarna. Det är fråga om skattefri inkomst för idrottsföreningen enligt 23.3 § i inkomstskattelagen.

Varuinsamling och tillhörande loppmarknadsverksamhet, om de varor som säljs har erhållits i form av donationer och varorna endast genomgått mindre reparationer.

Uthyrning av bord på loppmarknad är inte skattefri verksamhet. Den är skattepliktig näringsverksamhet eftersom det handlar om att erbjuda försäljningsställen. 

Inkomst av medlemsblad, webbplatser, årsböcker eller till exempel säsongspublikationer som presenterar verksamhet.

Medlemsblad eller andra publikationer kännetecknas av att

  • de behandlar frågor som rör medlemmar som är viktiga för samfundet
  • de tjänar samfundets allmännyttiga ändamål
  • avsikten inte enbart är att samla in medel
  • innehållet främst består av sakinnehåll och till exempel inte av reklam
  • bladet främst skickas utifrån medlemskap och inte på beställning
  • andelen icke-medlemmar av prenumeranterna är liten.

Inkomster från försäljning av adresser, kort och andra märken, till exempel pins, nålar och klistermärken, när försäljningen är småskalig och köparen snarare har för avsikt att stödja verksamheten än att skaffa sig de produkter som är till salu.

Exempel: En idrottsförening säljer föreningens vimplar, pins och klistermärken för 15 000 euro under sitt jubileumsår. Köppriset på klistermärken och pins är 0,10 euro per styck och försäljningspriset 1,50 euro per styck. Köppriset på vimplar är 2 euro och försäljningspriset 20 euro. Verksamheten är skattefri verksamhet som bedrivs i stödjande syfte.

Inkomster av produkter eller tjänster som har tagits fram i anslutning till vård eller hobbyverksamhet eller i undervisningssyfte på sjukhus, fängelser, rehabiliteringsinrättningar eller andra liknande inrättningar.

Inkomst av anordnande av bingospelsverksamhet.

Obs! En bedömning av huruvida en verksamhet och inkomster är skattepliktiga görs alltid från fall till fall vid beskattningen. Vid bedömningen beaktas bland annat verksamhetens art och omfattning.

Vilken inkomst ska allmännyttiga samfund betala skatt på? 

Allmännyttiga samfund betalar inkomstskatt på

  • inkomst av näringsverksamhet
  • inkomst av fastighet, om fastigheten har använts för andra ändamål än allmänna eller allmännyttiga ändamål. Inkomst av virkesförsäljning är också inkomst av fastighet. 

Skatteprocentsatserna är följande:

  • näringsinkomst 20 %
  • fastighetsinkomst 4,78 % år 2023
  • fastighetsinkomst 4,74 % år 2024

Samfund betalar endast inkomstskatt på vinst från skattepliktig verksamhet, dvs. inte på intäkter från hela verksamheten. Vinsten beräknas så att avdragsgilla utgifter dras av från skattepliktiga inkomster. Vid beräkningen av den beskattningsbara inkomsten beaktar Skatteförvaltningen fastställda förluster som uppstått under tidigare år.

Vad är skattepliktig näringsverksamhet?

Verksamheten är vanligtvis skattepliktig näringsverksamhet då följande villkor exempelvis uppfylls:

  • en förening eller stiftelse säljer produkter eller tjänster som motsvarar produkter eller tjänster tillhandahållna av företag som är verksamma på samma marknad som föreningen eller stiftelsen är verksam på
  • en förening eller stiftelse anlitar personal som är anställd för verksamheten
  • verksamheten är kontinuerlig
  • kostnaderna för verksamheten täcks med inkomster av försäljning av varor eller tjänster.

Exempel på en förenings eller stiftelses näringsverksamhet:

  • årliga mässtillställningar för icke-medlemmar
  • publiceringsverksamhet som riktas till icke-medlemmar
  • försäljning av social- och hälsovårdstjänster i marknadsmiljön
  • försäljning av varor och tjänster till gängse marknadspris.

Om en verksamhet är näringsverksamhet kan den inte betraktas som en allmännyttig verksamhet.

Exempel: En allmännyttig förening har i stadens centrum ett kafé där det säljs produkter som är typiska för kaféer. Kafét är öppet året om och följer för branschen sedvanliga öppettider. Kafét har avlönad personal. Det är fråga om en allmännyttig förenings skattepliktiga näringsverksamhet.

Exempel: Kommunens uppgift är med stöd av socialvårdslagen (710/1982) bland annat att ordna socialservice för sina invånare. Med detta avses bland annat ordnande av boendeservice, hemservice och anstaltsvård. För att genomföra denna lagstadgade uppgift köper kommunen boendeservice samt hemvårdsservice för äldre personer från en lokal förening. Kommunen har ordnat en konkurrensutsättning för köpet av tjänsterna, och på basis av denna har föreningen fått till uppgift att producera tjänsterna. Tjänsterna avviker inte från de sociala tjänster som allmänt i form av näringsverksamhet tillhandahålls på marknaden. Försäljningen av föreningens tjänster till kommunen betraktas som föreningens näringsverksamhet. Den omständighet att tjänsterna säljs till kommunen för att sköta kommunens lagstadgade uppgift har ingen betydelse i ärendet. 

Exempel: Kommunerna kan erbjuda sina elever morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning. Kommunen kan ordna verksamheten själv, tillsammans med andra kommuner eller skaffa tjänsterna av någon annan serviceproducent. Olika föreningar och stiftelser producerar ofta morgon- och eftermiddagsverksamhet för kommunerna. Försäljningen av en sådan tjänst är skattepliktig näringsverksamhet för den allmännyttiga föreningen eller stiftelsen när dessa tjänster erbjuds enligt det gängse priset på marknaden.

I många kommuner erbjuder också företag i aktiebolagsform morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever. När en förening eller stiftelse bedriver motsvarande morgon- och eftermiddagsverksamhet som aktörer i aktiebolagsform inom branschen och de uttagna avgifterna inte väsentligt skiljer sig från de avgifter som andra aktörer tar ut, bedrivs verksamheten i konkurrensläge och verksamheten utgör skattepliktig näringsverksamhet för föreningen eller stiftelsen. Det har ingen betydelse om betalningen av verksamheten i sin helhet kommer från kommunen eller delvis från kommunen och delvis från elervernas föräldrar. När en förening eller stiftelse producerar köpta tjänster för kommuner, är det inte fråga om lagstadgad verksamhet för den förening eller stiftelse som erbjuder tjänsten för kommunen, utan i princip är verksamheten näringsverksamhet.

Fastighetsinkomst och avdrag av kostnader

Huruvida inkomst av fastighet eller en del av fastighet är skattepliktig beror på vilket ändamål fastigheten används för. Som inkomst av fastighet betraktas till exempel hyresinkomst och inkomst av virkesförsäljning. 

För beskattningen ska man bedöma vilken andel av användningen av en fastighet som är

  • allmän eller allmännyttig användning
  • annan användning än allmän eller allmännyttig användning
  • användning för samfundets egen näringsverksamhet.

En fastighet är i allmän användning, om den till exempel är en offentlig skola, ett bibliotek, ett statligt ämbetsverk eller ett offentligt sjukhus. Som allmännyttig användning betraktas allmännyttiga föreningars eller stiftelsers egen allmännyttiga användning och situationer där föreningar eller stiftelser hyr ut fastigheter till andra allmännyttiga föreningar eller stiftelser för allmännyttig användning. 

Hyresinkomst är skattepliktig till den del hyresinkomsten har erhållits från annan användning än från allmän eller allmännyttig användning. Sådan annan användning är till exempel en situation där en fastighet hyrs ut

  • till medlemmar av en förening för fritidsbruk
  • för företagsverksamhet
  • för fester och privata tillställningar
  • som bostad.

Exempel: En förening hyr ut sin fastighet för privata tillställningar på sammanlagt 30 dagar om året. Inkomstskatt ska betalas på inkomsten av uthyrningen. Föreningen kan dock dra av kostnaderna för uthyrningen från den skattepliktiga fastighetsinkomsten. På så sätt får föreningen dra av en andel som motsvarar hyrestiden från kostnaderna för fastigheten för hela året (30 dagar/365 dagar).

Om mer än hälften av fastigheten används för föreningens egen näringsverksamhet, är alla inkomster av fastigheten skattepliktiga näringsinkomster.

Andelen olika användningsändamål beräknas vanligen utifrån arealen eller användningstiden.

Överlåtelsevinster på försäljning av en fastighet utgör inte inkomst av fastigheten. Överlåtelsevinst på försäljning av en fastighet som ägs av en allmännyttig förening eller stiftelse är en skattefri inkomst. Inkomst av försäljning av en aktielägenhet är också en skattefri inkomst för en allmännyttig förening eller stiftelse.

Om mer än hälften av en fastighet eller en aktielägenhet används för föreningens eller stiftelsens egen näringsverksamhet, är inkomsten av fastigheten eller aktielägenheten en skattepliktig näringsinkomst.

Förluster som uppkommit vid överlåtelser av fastigheter eller aktielägenheter är icke-avdragsgilla i beskattningen om den överlåtna fastigheten eller aktielägenheten inte huvudsakligen har använts inom näringsverksamheten.

I beskattningen är endast kostnader som hänför sig till en skattepliktig verksamhet avdragsgilla. Det innebär att kostnaderna inte kan dras av, om de inte hänför sig till en skattepliktig verksamhet.

Kostnader som hänför sig till samma verksamhet kan dras av från skattepliktig näringsinkomst eller fastighetsinkomst. Dessutom kan den del som hänför sig till en skattepliktig verksamhet dras av från avskrivningar.

Allmännyttig verksamhet och skattepliktig verksamhet bedrivs ofta i samma lokaler och med samma personal. Då kan en förening eller en stiftelse som kostnader för näringsverksamhet eller som kostnader som hänför sig till en skattepliktig fastighetsinkomst även dra av en del av dessa så kallade allmänna kostnader. Fördelningen ska göras till exempel i förhållande till fastighetens areal eller arbetstiden. Det sätt som valts ska också följas i beskattningen under de följande åren.

 

Ett allmännyttigt samfund kan ansöka om skattelättnad för sin skattepliktiga inkomst. Då kan samfundet helt eller delvis befrias från inkomstskatt. Se förutsättningar för skattelättnad och ansökningsanvisningar.

Förskottsskatt

Förskottsskattebeloppet baserar sig på en uppskattning av den beskattningsbara inkomsten. Om inkomsterna eller kostnaderna inte motsvarar uppskattningen är det bäst att ändra förskottsskatten. Du kan söka ändring i förskottsskatten i MinSkatt. Läs mera om förskottsskatt.

Sidan har senast uppdaterats 1.1.2024