Deklarationsanvisning för öppna bolag och kommanditbolag

I den här delen ska du ange exempelvis ändringar i bolagsmännens inkomstandelar och prestationer som betalats till bolagsmännen.

Välj bolagsman och kontrollera uppgifterna.

Ange följande uppgifter om varje bolagsman:

• Yrkar du på avvikande fördelning av inkomst?
• Har bolagsmannen arbetat för sammanslutningen under räkenskapsperioden?
• Prestationer som betalats till bolagsman eller anhörig under kalenderåret (hyror, räntor, överlåtelsepriser och övriga betalningar)

Observera att den som deklarerar ska svara på frågan Är saldot på den ansvariga bolagsmannens privatkonto vid utgången av räkenskapsperioden 0? Uppgiften är obligatorisk och du kan inte gå framåt i MinSkatt om du inte svarat på frågan.

Ange inte i denna punkt
• ändringar i delägaruppgifterna
• ändringar i en tyst bolagsmans insats och ränteprocent
• vinstandelar
• privata uttag och placeringar.

Ange inte heller sådana betalningar för vilka utbetalaren måste lämna en årsanmälan eller anmälan till inkomstregistret. Sådana är exempelvis utbetalda löner och naturaförmåner.

Om du deklarerar uppgifter om bolagsmän på en pappersblankett ska du observera att det finns plats för bara fyra bolagsmäns uppgifter på blankett 6A. Om det finns fler än fyra bolagsmän ska du fylla i blankett 72A (Bolagsmän i en näringssammanslutning, tilläggsblad för blankett 6A).

Lämna följande uppgifter endast om delägaren som har använt bostaden är en fysisk person eller ett inhemskt dödsbo: 

• personbeteckningen för delägaren som använt bostaden
• fastighetens eller fastighets- eller bostadsaktiebolagets namn
• användningstid som bostad, dvs. den period av sammanslutningens räkenskapsperiod under vilken delägaren har använt lägenheten eller fastigheten som bostad för sig själv eller sin familj
• värdet på lägenheten eller fastigheten i fjolårets uträkning av nettoförmögenhet.

Om delägaren har använt en lägenhet eller fastighet som hör till sammanslutningens tillgångar som sin egen bostad, ska värdet på bostaden dras av från delägarens andel av sammanslutningens nettoförmögenhet i samband med att delägarens kapitalinkomstandel räknas ut. 

Läs mer

• Ett öppet bolags eller ett kommanditbolags nettoförmögenhet

Specificera det egna kapitalet såsom det har bokförts. 

De tysta bolagsmännens insatser vid räkenskapsperiodens ingång

Ange i denna punkt de tysta bolagsmännens insatser i företaget i pengar eller i form av någon annan investering. Ange insatserna enligt läget i början av räkenskapsperioden.

Ändring i de tysta bolagsmännens insatser

Ange i denna punkt de ändringar som skett i de tysta bolagsmännens kapitalplaceringar under räkenskapsperioden. Om beloppet av kapitalplaceringarna har minskat, sätt ut ett minustecken (–) framför det negativa beloppet.

Övrigt eget kapital vid räkenskapsperiodens ingång

Ange i denna punkt beloppet av sammanslutningens annat eget kapital i början av räkenskapsperioden. I denna punkt anges bl.a. vinsten eller förlusten från tidigare räkenskapsperioder samt skillnaden mellan de ansvariga bolagsmännens kapitalplaceringar och privatuttag. Om annat eget kapital har varit negativt ska du sätta ut ett minustecken (–) framför beloppet.

Vinstandel till de tysta bolagsmännen

Ange i denna punkt vinstandelen som betalats till en tyst bolagsman. Vinstandelen grundar sig på det kapital bolagsmannen investerat i bolaget.

Observera att tysta bolagsmäns inkomstandelar räknas inte med i den här punkten. 

De ansvariga bolagsmännens privata uttag och placeringar

Ange i denna punkt differensen mellan privata uttag och privata placeringar om de ansvariga bolagsmännen har gjort privatuttag eller -placeringar under räkenskapsperioden. Om beloppet av privata uttag har varit högre än de privata placeringarna ska du sätta ut ett minustecken (–) framför det negativa beloppet.

Räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt bokföringen

Ange i denna punkt räkenskapsperiodens vinst eller förlust enligt resultaträkningen. Sätt in ett minustecken (–) framför ett negativt tal.

Eget kapital sammanlagt

MinSkatt räknar ut beloppet automatiskt.

På en pappersblankett: Ange i denna punkt beloppet av positivt eller negativt eget kapital vid skatteårets utgång. Sätt in ett minustecken (–) framför ett negativt tal.

Om sammanslutningens eget kapital är negativt på grund av privatuttag och privatuttagen har finansierats med främmande kapital, anses en del av sammanslutningens lån hänföra sig till finansieringen av privatuttagen och inte till näringsverksamheten. Den här delen av räntorna får således inte dras av från näringsintäkterna. (NärSkL 18 § 2 mom.) Räkna ut och ange beloppet av icke-avdragbara räntor. MinSkatt beräknar en del av uppgifterna och mellanfaserna automatiskt för dig.

• Negativt eget kapital enligt balansräkningen: MinSkatt beräknar beloppet utifrån de uppgifter du angett i de föregående punkterna.
• Ange kapitalplaceringarna från tysta bolagsmän.
• Ange de uppskrivningar som ingår i sammanslutningens eget kapital.
• MinSkatt drar av räkenskapsperiodens förlust automatiskt.
• Ange sådana förluster från tidigare räkenskapsperioder som inte kan täckas med influtna vinstmedel.

Utifrån dessa uppgifter beräknar MinSkatt beloppet i punkten Rättat negativt eget kapital (uträkning).

Gå till punkten Uträkning av icke-avdragbara räntekostnader.

Ange det rättade negativa egna kapitalet och i punkten Grundränta + 1 % grundräntesatsen ökad med en procentenhet. Grundräntan för 1.1.2024 - 30.6.2024 var 4,25 % och 1.7.2024 - 31.12.2024 var 3,75 %. 
Beloppet du får utgör ränta som inte får dras av från inkomsterna av näringsverksamhet. Observera detta när du deklarerar ränteuppgifter i fasen Resultaträkning under Räntekostnader, i beskattningen.

Ange här skatteårets omsättning. I omsättningen ingår försäljningsintäkterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt moms och andra skatter som direkt baserar sig på försäljningen. 

Observera att dividender och överskott från andelslag i näringsverksamhetens förvärvskälla ska anges i punkten Finansiella intäkter: Erhållna dividender och överskott från andelslag.

Ange i denna punkt lättnad vid den nedre gränsen av momsskyldighet samt de understöd och bidrag i näringsverksamheten som ska intäktsföras direkt. Sådana understöd och bidrag beviljas av exempelvis arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet och Business Finland.

Om offentliga samfund beviljat sammanslutningen understöd för att anskaffa anläggningstillgångar, ska dessa intäktsföras indirekt i form av avdrag från anskaffningsutgiften på anläggningstillgångarna.

Ange här sådana övriga skattepliktiga näringsintäkter som inte anges i någon annan punkt i skattedeklarationen. Sådana är exempelvis vinsten från överlåtelse av anläggningstillgångar och erhållna skadeersättningar.

Ange här det sammanlagda beloppet av dividender och överskott från andelslag vilka sammanslutningen mottagit i näringsverksamheten. 

Lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 73B i MinSkatt (eller använd pappersblankett 73B).

Skatteförvaltningen drar av automatiskt den skattefria andelen av dividenderna och överskotten i sammanslutningsdelägarnas personliga beskattning. Avdraget görs från inkomstandelen från sammanslutningen. Skatteförvaltningen räknar ut avdraget utifrån uppgifterna på blankett 73B. 

Läs mer om beskattningen av dividender och överskott:

• om beskattning av dividendinkomst, kap. 4 Beskattning av dividender som erhållits av näringssammanslutningar
• utbetalning av medel från fonden för inbetalt fritt eget kapital
• beskattning av överskott. 

Ange här sammanslutningens skattepliktiga ränteintäkter från näringsverksamheten, till exempel ränteintäkter från banktillgodohavanden och depositioner. 

Ange här sådana vinstandelar som sammanslutningen mottagit från andra sammanslutningar. Ange vinstandelarna enligt bokföringen.

Vinstandel från sammanslutningen utgör skattefri inkomst för mottagaren. Däremot beskattas mottagaren för sin inkomstandel i sammanslutningen. Den ska anges i den följande punkten Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna. 

Ange här beskattningsbara inkomstandelar från inhemska och utländska sammanslutningar samt europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Inkomstandelen räknas ut enligt inkomstskattelagen (ISkL 16 § och 16 a §).

Om du ännu inte vet inkomstandelarnas storlek, lämna punkten blank och gör så här:

Inhemska sammanslutningar: Skatteförvaltningen beaktar inkomstandelarna enligt de uppgifter som lämnas av inhemska sammanslutningar som delar ut inkomstandelar. Kontrollera i beskattningsbeslutet att alla inkomstandelar har räknats med i sammanslutningens resultat. 

Utländska sammanslutningar: Komplettera skattedeklarationen strax efter att du fått reda på inkomstandelarna. Kontrollera i beskattningsbeslutet att alla inkomstandelar har räknats med i sammanslutningens resultat.

Ange här avkastningen från kapitaliseringsavtal och vissa sparlivförsäkringar och pensionsförsäkringar (ISkL 35 § 1 mom. och 35 b §). Deklarera intäkterna enligt bokföringen.

Ange här den skattepliktiga andelen av avkastning från kapitaliseringsavtal samt vissa sparlivförsäkringar och pensionsförsäkringar (ISkL 35 § 1 mom. och 35 b §).

Skattepliktiga inkomster är prestationer som har mottagits från sådana kapitaliseringsavtal och sparlivförsäkringar i näringsverksamhetens förvärvskälla som inte bygger på en beräkningsränta (se närmare ISkL 35 § 1 mom.). Prestationen kan vara exempelvis en försäkringsutbetalning eller ett återköpsvärde. Skattepliktig inkomst för mottagaren är den relativa andel av prestationen som motsvarar avkastningen på det sparbelopp som återstår vid betalningstidpunkten. Inkomsten är alltid betalningsårets inkomst.  

Skattepliktig inkomst är också inkomsterna från avtal om sparlivförsäkring, kapitaliseringsavtal och avtal om pensionsförsäkring. Dessa inkomster beräknas enligt ISkL 35 b §. 

På ett kalkylräntebaserat kapitaliseringsavtal betalas årligen en på förhand avtalad avkastning som bildas av den kalkylmässiga räntan och en eventuell kundkreditering. Den kalkylmässiga räntan och den eventuella kundkrediteringen utgör inkomst under det år då de kumuleras.

Läs mer i anvisningen

• Beskattning av kapitaliseringsavtal, kap. 6
• Beskattning av livförsäkring

Ange i denna punkt de övriga skattepliktiga finansiella intäkterna, såsom valutakursvinster. 

Ange i denna punkt nedskrivningar och deras återföringar enligt bokföringen som gjorts på 

• finansieringstillgångar (NärSkL 5 a § 1 punkten) 
• omsättningstillgångar (NärSkL 5 a § 3 punkten) 
• anläggningstillgångar (NärSkL 5 a § 5 punkten). 

Ange här den skattepliktiga andelen av nedskrivningar som återförts.

Tidigare rättelser av nedskrivningar och deras återföringar är i sin helhet skattepliktig inkomst. En rättelse av värdenedgång utgör dock skattefri inkomst då en motsvarande nedskrivning har gjorts men inte godkänts som en avdragbar kostnad i beskattningen. 

Ange i denna punkt minskningar på reserverna enligt bokföringen. Dessutom ska du specificera på blankett 62 reserverna enligt balansräkningen vid utgången av skatteåret.

Du hittar blankett 62 i MinSkatt i fasen Resultaträkning under Avskrivningar. Ändringar i reserverna finns under Finansiella kostnader.

Ange här den skattepliktiga andelen av reservminskningarna. Skattepliktig inkomst är bland annat 

• intäktsföring av en driftsreserv (NärSkL 46 a §) 
• återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §) 
• garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del reservbeloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).

Ange i denna punkt den andel av kostnaderna som motsvarar privatbruket av bilen, om kostnaderna för de privata körningarna ingår i utgifter som dragits av i bokföringen. 

Privat bruk av bil är exempelvis sådana resor mellan bostaden och arbetsplatsen som sammanslutningsdelägaren kört med en bil som sammanslutningen äger eller förfogar över. 

Ange den ursprungliga anskaffningsutgiften för varorna som tagits till privathushållet exklusive moms. 

Ange i denna punkt annat privat bruk, exempelvis privat bruk av sådana telefoner, fastigheter, fritidsbostäder eller båtar som hör till näringsverksamheten. 

Om en sammanslutningsdelägare använder exempelvis en fastighet som hör till näringsverksamheten för sina privata ändamål, ange här privatbrukets andel av både kostnaderna för och avskrivningarna på fastigheten. 

Ange här det sammanlagda beloppet av skattefria intäkter i resultaträkningen. 

Skattefria intäkter är exempelvis produktionsstöd som beviljats för film och utlandsinkomster som omfattas av undantagandemetoden.

Om du anger här utlandsinkomster ska du lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 70 i MinSkatt (eller använd pappersblankett 70).

Svara också på frågorna i fasen Övriga redogörelser och bokslutsuppgifter i punkten Internationell verksamhet:

• Har sammanslutningen internationell verksamhet?
• Yrkar sammanslutningen på avräkning av skatter som den betalat till utlandet?

Observera att utlandsinkomsten ska dock alltid anges i skattedeklarationen till sitt bruttobelopp.

Ange här anskaffningsutgiften för nyttigheter som överlåtits under räkenskapsperioden. 

Du kan beräkna anskaffningsutgiften genom att rätta beloppet av räkenskapsperiodens inköp med skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning (ingående lager + inköp under räkenskapsperioden – utgående lager). 

Ange här kostnaderna för tjänster som köpts från utomstående parter.

Köpta tjänster är bland annat tjänster, arbetsprestationer och underentreprenader för vilka en utomstående aktör har fått betalt och som anknyter till den egentliga verksamheten. 

Ange här de löner och arvoden som sammanslutningen betalat. 

Ange här de pensioner och lönebikostnader som sammanslutningen betalat. 

Lönebikostnader är till exempel försäkringspremier och andra motsvarande avgifter som betalas för att ordna pensions-, sjuk- och arbetslöshetsförmåner eller andra motsvarande rättigheter och förmåner för arbetstagarna och deras anhöriga. 

Ange här sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen. 

Fyll i specifikationsblankett 62 i MinSkatt (eller använd pappersblankett 62). Specificera avskrivningar enligt NärSkL, höjda avskrivningar och s.k. hyllavskrivningar.

Ange i specifikationen 

• den avdragbara andelen av avskrivningarna enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (NärSkL 24 §, 30–34 § och 36–41 §). Den avdragbara andelen av avskrivningarna får inte överskrida avskrivningarnas maximibelopp enligt NärSkL.
• eventuella höjda avskrivningar på investeringar i maskiner och anläggningar
• s.k. hyllavskrivningar, dvs. sådana eventuella avskrivningar som gjorts under tidigare år men inte dragits av i beskattningen och som sammanslutningen vill dra av under skatteåret. 

Om sammanslutningen har avskrivningar som inte dragits av, ska du lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 12A i MinSkatt (eller använd pappersblankett 12A).

Läs mer

• Avskrivningar i näringsbeskattningen
• Höjda avskrivningar på maskiner och anläggningar under skatteåren 2020–2025

Om sammanslutningen har oavdragna avskrivningar, ska du lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 12A i MinSkatt (eller använd pappersblankett 12A).

Ange här s.k. hyllavskrivningar, dvs. sådana eventuella avskrivningar som gjorts under tidigare år men inte dragits av i beskattningen och som sammanslutningen vill dra av under skatteåret. 

Observera att beloppet som dras av under skatteåret också ska ingå i punkten Normal avskrivning på blankett 62 under motsvarande grupp av anläggningstillgångar.

Ange i denna punkt sådana nedskrivningar på anläggningstillgångar enligt bokföringen som inte angetts tillsammans med avskrivningarna (NärSkL 42 §).

Ange här den avdragbara andelen av nedskrivningarna på förslitning underkastade anläggningstillgångar (NärSkL 42 §).

Till den avdragbara andelen hör endast en sådan värdenedgångsavskrivning som gjorts på andra värdepapper än aktier eller andra icke-avskrivningsbara anläggningstillgångar än markområden. En sådan avskrivning förutsätter att det gängse värdet på tillgångarna vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. 

Ange här det sammanlagda beloppet av representationskostnader enligt bokföringen.

Den avdragbara andelen i beskattningen är 50 % av kostnaderna.

MinSkatt beräknar andelen automatiskt.

Läs mer om representationskostnaderna

Ange i denna punkt hyror som sammanslutningen betalat i näringsverksamheten, exempelvis hyra för lokaler och apparatur. 

Ange här alla sådana övriga rörelsekostnader som får dras av i beskattningen men som inte ingår i de övriga kostnaderna i resultaträkningen.Sådana övriga rörelsekostnader är till exempel 

• resekostnader 
• kostnader för fordon 
• leasingavgifter. 

Ange i denna punkt direkta skatter enligt bokföringen.

Direkta skatter får inte räknas till de övriga kostnadsposterna i uträkningen av inkomstskatt. 

Observera att fastighetsskatten för en fastighet som används i näringsverksamheten ska anges under Övriga rörelsekostnader i punkten Övriga avdragbara rörelsekostnader.

Ange i den här punkten följande kostnader som dragits av i bokföringen:

• böter
• påföljdsavgifter 
• skatteförhöjningar
• skattetillägg
• förseningsräntor
• förseningsavgifter
• dröjsmålsräntor
• nedsatta dröjsmålsräntor
• och andra avgifter av sanktionskaraktär som inte får dras av i beskattningen.

Böter och andra straffavgifter får inte ingå i de övriga posterna i uträkningen av inkomstskatt. 

Ange här sådana övriga kostnader i bokföringen som inte får dras av i beskattningen.

Icke-avdragbara poster får inte räknas till de övriga posterna i uträkningen av inkomstskatt. 

Sådana kostnader är till exempel

• sammanslutningsdelägarnas direkta skatter, om de har tagits upp i sammanslutningens bokföring. 
• utgifter som hänför sig till utlandsinkomster som omfattas av undantagandemetoden.

Om du anger här utlandsinkomster, ska du lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 70 i MinSkatt (eller använd pappersblankett 70).

Svara också på frågorna i fasen Övriga redogörelser och bokslutsuppgifter i punkten Internationell verksamhet:

• Har sammanslutningen internationell verksamhet?
• Yrkar sammanslutningen på avräkning av skatter som den betalat till utlandet?

Ange här det sammanlagda beloppet av räntekostnader som du dragit av i bokföringen. 

Ange här de räntekostnader för vilka avdragsrätten är begränsad för skatteåret enligt NärSkL 18 a §. Enligt 18 a § i NärSkL är rätten att dra av nettoränteutgifter som överstiger 500 000 euro begränsad i vissa fall (med de undantag som anges i NärSkL 18 b §).

Om du anger här ränteutgifter vars avdragsrätt är begränsad, ska du också svara på frågan som du får i MinSkatt i fasen Övriga redogörelser och bokslutsuppgifter i punkten Ska sammanslutningen ge en redogörelse för nettoränteutgifterna i näringsverksamheten (blankett 81)? Lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 81 i MinSkatt (eller använd pappersblankett 81).

På blankett 81 kan sammanslutningen yrka på avdrag för oavdragbara nettoränteutgifter också för tidigare skatteår.

Läs mer om begränsning av rätten till ränteavdrag 

Ange här den avdragbara andelen av räntekostnaderna under skatteåret. Du får den avdragbara andelen när du från de bokförda räntekostnaderna drar av de avdragsbegränsade räntekostnaderna i den föregående punkten (NärSkL 18 a §) samt de övriga räntekostnader som inte alls är avdragbara i beskattningen (NärSkL 18 § 2 mom.).

Andelen av icke-avdragbara räntor enligt 18 § 2 mom. i NärSkL har räknats ut i fasen Bakgrundsuppgifter (Uträkning av det rättade negativa egna kapitalet.

Observera att det icke-avdragbara räntebeloppet inte får överskrida räntekostnadernas sammanlagda belopp.

Ange i denna punkt övriga finansiella kostnader enligt bokföringen. Sådana är exempelvis 

• kostnader för låneskötsel 
• limitprovisioner 
• borgensprovisioner 
• kreditförsäkringar 
• inteckningskostnader 
• indrivningskostnader 
• kursförluster. 

Ange i denna punkt den avdragbara andelen av finansiella kostnader i näringsverksamheten.

Du får dra av som näringskostnader endast sådana utgifter som hänför sig till näringsverksamheten. 

Här anges inte icke-avdragbara finansiella kostnader, såsom exempelvis kostnader för att finansiera sammanslutningsdelägarens privatuttag. 

Ange i denna punkt det belopp i bokföringen varmed reserverna har ökats. 

Om du anger här ett belopp, ska du lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 62 i MinSkatt (eller använd pappersblankett 62). Du hittar blankett 62 i MinSkatt i fasen Resultaträkning under Avskrivningar.

Ange i denna punkt den avdragbara andelen av reservökningarna. 

Näringssammanslutningar får under vissa förutsättningar dra av i beskattningen följande reserver: 

• återanskaffningsreserv (NärSkL 43 §) 
• driftsreserv (NärSkL 46 a §) 
• garantireserv (NärSkL 47 §). 

I MinSkatt finns ändringar i reservuppgifterna under Finansiella kostnader.

Ange här sådana kostnader som är avdragbara i beskattningen men inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod. Sådana kostnader är till exempel utbildningsavdrag samt tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Om du anger kostnader i denna punkt, ska du också svara på frågorna som du får i MinSkatt:

• Anknyter det ett yrkande om utbildningsavdrag inom näringsverksamhet till de avdragbara kostnaderna som inte tagits upp i bokföringen?
• Yrkar du på tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet?

Om du svarar Ja på någondera frågan, ska du lämna närmare information. Ange dem i specifikationen:

• om du yrkar på utbildningsavdrag, ska du fylla i blankett 79A i MinSkatt (eller använda pappersblankett 79A).
• om du yrkar på ett temporärt tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet ska du öppna blankett 67A i MinSkatt (eller använda pappersblankett 67A). 
• om du yrkar på ett ombinerat avdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet ska du öppna blankett 67Y i MinSkatt (eller använda pappersblankett 67Y). 

Läs mer

• om utbildningsavdrag
• om tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021-2027
• om kombinerat avdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet

Om du deklarerar överlåtelsevinster och -förluster, ska du ange dem separat i punkten Överlåtelsevinster och -förluster. De ska inte anges på blanketten under intäkterna och kostnaderna. Ange i punkten Överlåtelseförlust som fastställts under tidigare år de överlåtelseförluster som fastställts för de fem tidigare skatteåren men inte dragits av i beskattningen.

Observera att följande uppgifter inte anges här:

• sådana dividender och överskott från andelslag som ingår i den personliga förvärvskällan
• kostnader som du deklarerar som kostnader i förvärvskällan för näringsverksamhet eller jordbruk.

Om du har deklarerat sammanslutningens dividender eller överskott från andelslag i fasen Uträkning av inkomstskatt, ska du specificera dem närmare på blankett 73B (eller använda pappersblankett 73B).

Om du har uppgifter som ska lämnas i denna punkt, ska du fylla i blankett 7C i MinSkatt (eller använda pappersblankett 7C).

I den här punkten anges inte kostnader som hör till förvärvskällan för näringsverksamhet eller jordbruk.

Ange i denna punkt det sammanlagda värdet på immateriella rättigheter som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.

Immateriella rättigheter är bl.a. 

• patent
• upphovsrätt 
• varumärkesrätt 
• licensavgifter 
• koncessionsrätt 
• licensavgifter för datorprogram. 

Ange i denna punkt det sammanlagda värdet på sådana långfristiga utgifter med förmögenhetsvärde som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.

Långfristiga är sådana utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa inkluderas i tillgångarna endast sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL, dvs. sådana som inte kan dras av såsom årliga kostnader. Sådana utgifter är till exempel utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill (NärSkL 24 §). 

I den här punkten anges inte utgifter för etablering och organisering av bolaget eller forsknings- och produktutvecklingsutgifter (NärSkL 25 §). Dessa utgifter behöver inte aktiveras och de beaktas inte heller i nettoförmögenheten. 

Ange i denna punkt det sammanlagda värdet på sådana långfristiga utgifter med förmögenhetsvärde som inte avskrivits i inkomstbeskattningen.

Till fastigheten räknas mark och byggnaderna på den. Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje part tillsammans med besittningsrätten till marken utan att markägaren måste höras. 

Som värdet på varje fastighet används antingen den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen eller jämförelsevärdet för fastigheten, beroende på vilket av värdena som är högre. Som jämförelsevärde används beskattningsvärdet för det skatteår vid vars utgång nettoförmögenheten beräknas. Värdena jämförs och väljs separat för varje fastighet.

Lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 18B i MinSkatt (eller använd pappersblankett 18B).

Ange i denna punkt maskinernas och inventariernas sammanlagda anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen. 

Till maskiner och inventarier hör bland annat 

• maskiner och anläggningar 
• last- och skåpbilar 
• personbilar 
• yrkesbilar (till exempel bärgningsbilar) 
• möbler 
• inventarier som hyrs ut.

Här anges inte maskiner eller anläggningar som tagits i bruk genom leasingavtal.

Lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 8B i MinSkatt (eller använd pappersblankett 8B). Ange på blanketten de värdepapper och värdeandelar i förvärvskällan för näringsverksamhet som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar. Blankett 8B är också under Finansiella värdepapper.

Jämför på blanketten vilket av de två värdena för värdepapper som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar som är högre: den sammanlagda anskaffningsutgiften som inte avskrivits i inkomstbeskattningen eller det sammanlagda jämförelsevärdet.

Som värdet på värdepapper som utgör anläggningstillgångar och finansieringstillgångar väljer MinSkatt antingen den icke-avskrivna anskaffningsutgiften eller jämförelsevärdet, beroende på vilket av värdena som är större.

Ange i denna punkt övriga nyttigheter som utgör anläggningstillgångar. 

Sådana är exempelvis

• grus- och lertäkter
• malm- och mineralfyndigheter
• stenbrott
• torvmossar
• järnvägar
• dammar
• broar
• bassänger.

Ange i denna punkt också värdet på djur som används stadigvarande i näringsverksamheten.

Ange här nyttigheter som man anskaffat från utomstående varuleverantörer och som man avser att sälja vidare som sådana i näringsverksamheten.

Om näringssammanslutningen idkar parti- eller detaljhandel, kan den inkludera i värdet på varorna även förpackningsmaterialet som behövs i varuförsäljningen.

Ange i denna punkt övriga nyttigheter som utgör omsättningstillgångar.

Till övriga anläggningstillgångar hör exempelvis

• material och förnödenheter
• självtillverkade produkter.

Ange här lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar och andra motsvarande fordringar.

Ange i denna punkt lånefordringarna.

Lånefordringar från delägarna anges inte här, utan i punkten Personlig förvärvskälla. Om sammanslutningen har tillgångar eller skulder i den personliga förvärvskällan, ska du ange närmare uppgifter om dem i de punkter som du ser i MinSkatt.

Ange i denna punkt resultatregleringarna.

Ange här sammanslutningens kontanta kassamedel. I denna punkt anges inte insättningar på bank.

Ange här bank, såsom penningmedel på bank, placeringsmedel och medel i annan valuta.

Lämna närmare uppgifter i specifikationen om värdepapper och värdeandelar i förvärvskällan för näringsverksamhet: fyll i blankett 8B i MinSkatt (eller använd pappersblankett 8B).

Jämför på blanketten vilket av de två värdena för värdepapper som utgör anläggnings- eller finansieringstillgångar som är högre: den sammanlagda anskaffningsutgiften som inte avskrivits i inkomstbeskattningen eller det sammanlagda jämförelsevärdet.

Som värdet på värdepapper som utgör anläggningstillgångar och finansieringstillgångar väljer MinSkatt antingen den icke-avskrivna anskaffningsutgiften eller jämförelsevärdet, beroende på vilket av värdena som är större.

Ange här sådana poster bland finansieringstillgångar som du inte tidigare angett i någon annan punkt under finansieringstillgångarna.

Ange här långfristiga lån från finansbolag, långfristiga skulder på ett factoring-kreditkonto samt övriga långfristiga skulder till kreditinstitut.

Som långfristig betraktas en sådan skuld eller del av skuld som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år.

Ange i denna punkt kortfristiga lån från finansbolag, kortfristiga skulder på ett factoring-kreditkonto samt övriga kortfristiga skulder till kreditinstitut.

Skulden är kortfristig om den förfaller till betalning inom ett år eller inom en kortare tidsperiod.

Ange här lång- och kortfristiga leverantörsskulder, avbetalningsskulder, leverantörsskulder från förhandsfakturor samt övriga leverantörsskulder.

Ange i denna punkt sammanslutningens skulder till delägarna.

Ange här resultatregleringarna.

Sådana är exempelvis

• hyresinkomster som bolaget mottagit i förväg
• obetalda utgifter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden, såsom löneutgifter och utgifter för semesterlön.

Ange här sådana poster bland långfristiga skulder som du inte angett i någon annan punkt tidigare.

Som långfristig betraktas en sådan skuld eller del av skuld som förfaller till betalning efter en längre tid än ett år.

Ange här sådana kortfristiga skulder som du inte angett i någon annan punkt tidigare.

Skulden är kortfristig om den förfaller till betalning inom ett år eller inom en kortare tidsperiod.

Till sammanslutningens personliga förvärvskälla hör sammanslutningens fordringar hos delägarna samt övriga tillgångar och skulder som inte hör till sammanslutningens närings- eller jordbruksverksamhet.

Ange här som skuld också den del av det rättade negativa egna kapitalet som överskrider det sammanlagda beloppet av skulderna för näringsverksamheten.

Uppge som jordbrukets tillgångar t.ex. jordbruksmark, produktionsbyggnader och jordbrukets maskiner och inventarier. Ange som jordbrukets skulder det sammanlagda beloppet av lånen som tagits för jordbruksverksamheten.

Om sammanslutningen har tillgångar eller skulder i jordbrukets förvärvskälla, ska du lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 7C i MinSkatt (eller använd pappersblankett 7C).

Ange i denna punkt överlåtelsevinster som sammanslutningen under skatteåret fått från värdepapper och fastigheter som hör till dess anläggningstillgångar. Med överlåtelsevinst avses differensen mellan överlåtelsepriset och den oavskrivna anskaffningsutgiften i beskattningen.

I denna punkt anges inte den del av överlåtelsevinsten som du bokfört som återanskaffningsreserv.

Ange här de förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen har betalat i näringsverksamheten under de 12 månader som föregår skatteårets utgång

Vid uträkningen av en sammanslutningsdelägares kapitalinkomstandel lägger Skatteförvaltningen 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga lönerna till näringsverksamhetens nettoförmögenhet.

Läs mer

• Ett öppet bolags eller ett kommanditbolags nettoförmögenhet

Om sammanslutningen yrkar på utbildningsavdrag inom jordbruket, ska du lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 79A i MinSkatt (eller använd pappersblankett 79A).

Observera att utbildningsavdraget i näringsverksamheten ska anges i fasen Resultaträkning under Avdragbara kostnader som inte tagits upp i bokföringen. 

Lämna närmare uppgifter i specifikationen: fyll i blankett 67A  eller 67Y MinSkatt (eller använd pappersblankett 67A  eller 67Y).

Läs mer 

• Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2027
• Kombinerat avdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet

Om du har deklarerat sammanslutningens dividender eller överskott från andelslag i fasen Uträkning av inkomstskatt, ska du specificera dem närmare på blankett 73B (eller använda pappersblankett 73B).

Om ränteutgifterna under skatteåret överstiger 500 000 euro, ska du lämna närmare uppgifter om dem i specifikationen på blankett 81 (eller använda pappersblankett 81).

Skriv noggrannare redogörelser om sammanslutningen yrkar på avräkning för skatter som den betalat utomlands, har ett fast driftsställe utomlands eller har inkomstandelar från utländska bassamfund. Du kan lämna en redogörelse för gränsöverskridande hybridarrangemang i en bilaga.

Observera att utlandsinkomsten ska anges i skattedeklarationen till sitt bruttobelopp.

På en pappersblankett: Kryssa för punkt 9 om sammanslutningen under skatteåret betalat skatt utomlands och du yrkar att den utländska skatten ska räknas av. Fyll i blankett 70 Yrkande om undanröjande av dubbelbeskattning. Bifoga en redogörelse för gränsöverskridande hybridarrangemang.

Svara Ja i MinSkatt.

På en pappersblankett: Kryssa för punkten om sammanslutningen är delägare i en utländsk sammanslutning.

En sammanslutning behöver inte verkställa revision då högst ett av följande alternativen gäller under den avslutade räkenskapsperioden och den räkenskapsperiod som omedelbart föregår denna:

• Balansomslutningen överstiger 100 000 euro.
• Omsättningen överstiger 200 000 euro.
• Sammanslutningen har i genomsnitt mer än 3 anställda.

Sammanslutningen ska dock alltid välja en revisor, om detta överenskommits i sammanslutningens bolagsordning, bolagsavtal eller stadgar. I revisionslagen finns det dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande (2 kap. 2 § 4 mom.).

Bifoga revisionsberättelsen till skattedeklarationen endast om revision har verkställts och revisionsberättelsen innehåller sådana yttranden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i 3 kap. 5 § i revisionslagen.

Bokslutsuppgifter bifogas inte till skattedeklarationen. Öppna bolag och kommanditbolag ska lämna bokslutsuppgifterna till Patent- och registerstyrelsen, om vissa villkor uppfylls. Observera att Skatteförvaltningen inte förmedlar bokslutsuppgifter till Patent- och registerstyrelsen, utan företagen ska skicka dem direkt dit.

• Kontrollera företagets skyldighet att lämna bokslutsuppgifter (Patent- och registerstyrelsen)

Du kan komplettera sammanslutningens uppgifter antingen på en gång eller i flera omgångar.

Alternativ 1: Lämna alla uppgifter på en gång. Skicka skattedeklarationen senast på den utsatta dagen. Därefter får du en bekräftelse på att vi tagit emot din deklaration.

Alternativ 2: Du kan lägga till och korrigera uppgifter flera gånger fram till den utsatta dagen för din skattedeklaration. Kom ihåg att skicka skattedeklarationen alltid när du har lagt till eller korrigerat uppgifter.

Om du vill ändra eller lägga till uppgifter på nytt ska du öppna skattedeklarationen en gång till för att komplettera den. Alltid när du har angett uppgifter om inkomster och avdrag syns de som förhandsifyllda uppgifter från och med följande dag.

Alternativ 3: Du kan också spara deklarationen som halvfärdig och fortsätta deklarera senare. De sparade uppgifterna bevaras i 3 veckor. Till slut ska du komma ihåg att skicka din skattedeklaration senast på den utsatta dagen så att uppgifterna förmedlas till Skatteförvaltningen.

Du kan komplettera eller rätta skattedeklarationen tills beskattningen har slutförts. Dagen för slutförande av beskattningen framgår av beskattningsbeslutet. Beskattningen för en sammanslutning kan slutföras mellan maj och oktober året efter skatteåret. 

Den nya deklarationen ersätter hela den tidigare deklarationen. Därför ska du utöver de korrigerade uppgifterna på nytt även lämna de uppgifter som redan varit korrekta. Du kan använda den tidigare deklarationen som mall.

Efter att beskattningen slutförts kan du inte längre rätta deklarationen utan ska ansöka om omprövning av beskattningen med en omprövningsbegäran.

Läs mer 

• När slutförs beskattningen?
• Sökande av ändring