Jordbrukssammanslutning
En samägd gårdsbruksenhet eller odling för gemensam räkning bildar en jordbrukssammanslutning. En jordbrukssammanslutning kan idka jordbruk eller jord- och skogsbruk.
Jordbrukssammanslutningens skattedeklaration 2025
Jordbrukssammanslutningar ska lämna in skattedeklarationen (2Y) senast 2.3.2026.
Även momsdeklarationen ska lämnas in senast 2.3.2026 om sammanslutningen är momsskyldig och sammanslutningens skatteperiod är ett år.
Återbäring av punktskatt på energiprodukter ska ansökas senast 2.3.2026.
Läs mera om jordbruksammanslutningens skattedeklarationer
Vad är en jordbrukssammanslutning?
Med beskattningssammanslutning avses en sammanslutning som två eller flera personer bildat för att använda eller hyra ut en fastighet eller odla dess mark. Beroende på verksamhetens natur kallas beskattningssammanslutningarna antingen jordbruks-, fastighets- eller skogssammanslutningar.
Jord- och skogsbruk idkas ofta i form av en beskattningssammanslutning. Vanligtvis är det föräldrar, barn eller syskon som är delägare. Skatteförvaltningen bildar då en jordbrukssammanslutning av ett samägt gårdsbruk. Gårdarna kan finnas i olika kommuner så länge de bildar en ekonomisk helhet. Av ett gårdsbruk som makar äger tillsammans bildas dock inte en jordbrukssammanslutning.
Minst två personer kan även bilda en jordbrukssammanslutning genom att investera tillgångar i det gemensamma jordbruket. Jordbrukarna kan till exempel idka jordbruk på sina egna gårdar för gemensam räkning genom att använda gemensamma maskiner. Det förutsätts att man tillsammans jobbar i det gemensamma jordbruket för att en jordbrukssammanslutning ska bildas, det räcker alltså inte med att investera i lös egendom eller arrendemark. Utöver en jordbrukssammanslutning kan det i beskattningen bildas en separat fastighetssammanslutning då delägarna äger mark med olika andelar.
Det bildas ingen beskattningssammanslutning då till exempel delägarna i ett gårdsbruk skriftligen avtalat om en delning av besittningen och denna införs i lagfarts- och inteckningsregistret. I avtalet om att dela besittningen bestäms vilket område av fastigheten som respektive samägare använder. Ett skriftligt avtal om delning av besittningen binder till exempel den som köper en kvotdel av fastigheten. Detta avtal ändrar ändå inte på ägarförhållandena av fastigheten, utan gårdsbruket är fortfarande samägt.
Att bilda en jordbrukssammanslutning, anmäla förändringar eller avsluta verksamheten
En jordbrukssammanslutning kan bildas antingen på kundens eller Skatteförvaltningens initiativ. Läs mer om bildande av en beskattningssammanslutning och till exempel om ändring av adress eller kontonummer.
Vilken verksamhet kan en jordbrukssammanslutning ha?
En jordbrukssammanslutning kan idka jordbruk och dessutom skogsbruk. En jordbrukssammanslutning kan ha jordbrukets förvärvskälla och förvärvskällan för annan verksamhet (personlig förvärvskälla).
Utöver inkomsterna från det egentliga jordbruket hör inkomster till exempel från att hyra ut byggnader och maskiner som finns på gården i regel till jordbrukets förvärvskälla. Arrendeinkomster av jordbruksmark och skogsmark är däremot personliga kapitalinkomster från ingången av skatteåret 2025.
Läs mer om arrende- och hyresinkomster inom jordbruket
Inkomst av virkesförsäljning hör till förvärvskällan för annan verksamhet medan biinkomster från skogsbruket är jordbruksinkomst i beskattningen.
En jordbrukssammanslutning kan inte idka näringsverksamhet. Om delägarna i sammanslutningen idkar näringsverksamhet ska denna överföras till en näringssammanslutning i beskattningen. Näringsverksamhetens nettoförmögenhet ska efter det räknas och företagsinkomsten delas in i kapital- och förvärvsinkomsandelar i enlighet med de bestämmelser och anvisningar som gäller en näringssammanslutning.
En näringssammanslutning är inte en juridisk person och kan inte förvärva egendom eller ta en skuld i eget namn. Delägarna har äganderätt till jordbrukssammanslutningens egendom.
Inkomsten och förlusten av jordbruket fördelas mellan delägarna
En skogssammanslutning är inte en särskild skattskyldig. För en jordbrukssammanslutning beräknas nettoinkomsten och förlusten för jordbrukets förvärvskälla respektive den personliga förvärvskällan. Innan sammanslutningens inkomst fördelas mellan delägarna, dras utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande av från den. För jordbrukssammanslutningar fastställs ingen förlust som den senare kunde dra av från sina inkomster.
Andelen av jordbrukets inkomst eller förlust ska fördelas mellan delägarna, vanligen i proportion till deras respektive arbetsinsatser. Inkomsten från annan verksamhet fördelas enligt ägandet.
När inkomsten har fördelats mellan delägarna avdras respektive delägares andel av ränteutgifter för sammanslutningens jordbruk från delägarens inkomst och dessutom delägarens för tidigare skatteår fastställda förluster av sammanslutningens jordbruk.
Delägarens inkomst delas in i förvärvs- och kapitalinkomst
Delägarens andel av inkomsten från sammanslutningens jordbruk indelas i kapitalinkomst och förvärvsinkomst.
Kapitalinkomst är det belopp som motsvarar en 20 procents årlig avkastning på delägarens andel av sammanslutningens förmögenhet vid utgången av det föregående året. Delägaren har rätt att kräva att kapitalinkomstandelen fastställs till 10 eller 0 % av förmögenheten. Yrkandet ska framställas innan beskattningen slutförs med skattedeklaration 2Y (Skattedeklaration för jordbruk – jordbrukssammanslutning).
Kapitalinkomstandelen minskas från delägarens hela andel av sammanslutningens jordbruksinkomst. Det resterande beloppet är förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är alltså den andel som överskrider kapitalinkomstandelen.
Delägarens andel av inkomsten från sammanslutningens övriga verksamhet (inkomst från s.k. personlig förvärvskälla) är i sin helhet delägarens kapitalinkomst.
Delägarens ränteavdrag
Skulder som tagits för att finansiera verksamheten i en jordbrukssammanslutning samt räntor på dessa behandlas inte som sammanslutningens räntor och skulder. Jordbrukssammanslutningen får inte dra av räntorna från sina inkomster.
Lån som tagits för att skaffa tillgångar till sammanslutningen behandlas som personliga skulder för respektive delägare. Delägarnas skulder som hänför sig till sammanslutningen är inte nödvändigtvis lika stora.
I den förhandsifyllda skattedeklarationen visas de skulder och räntor för en delägare vilka banken angett. Kontrollera att skuldens användningsändamål har angetts korrekt i skattedeklarationen, eftersom uppgiften påverkar ränteavdraget i beskattningen. Skulder som tagits för jordbrukssammanslutningens verksamhet ska vara i punkten Skuld som hänför sig till förvärvskällan. Skatteförvaltningen drar av delägarens räntor som hör till sammanslutningens jordbruk från nettoinkomsten av sammanslutningsandelens jordbruksinkomst.
Vad menas med sammanslutningstillgångar?
En delägares sammanslutningstillgångar är dennes andel i sammanslutningens nettoförmögenhet. Andelen räknas ut på så sätt att delägarens skulder som hör till sammanslutningens jordbruk dras av från delägarens andel i sammanslutningens jordbrukstillgångar. Hur man räknar ut sammanslutningens nettoförmögenhet beskrivs närmare i anvisningen Jordbrukets nettoförmögenhet i beskattningen.
Hur inverkar jordbrukssammanslutningens löner?
Indelningen av jordbrukssammanslutningens inkomstandel i förvärvsinkomst och kapitalinkomst baseras på sammanslutningens tillgångar året före skatteåret. Till sammanslutningens tillgångar läggs 30 % av de förskottsinnehållningspliktiga löner som sammanslutningen betalat under de 12 månader som föregått utgången av skatteåret.
En jordbrukssammanslutning kan inte ingå förbindelser med utomstående eller delägarna. Den kan alltså inte betala till exempel arbetsersättning åt delägarna. Sammanslutningen kan ändå betala en skälig lön till en delägare som jobbat i sammanslutningens jordbruk. Sammanslutningen kan betala skattefria resekostnadsersättningar till delägaren enligt reseräkning. För att ersättningar som betalas ut till en delägare ska vara skattefria måste de allmänna förutsättningarna för skattefrihet uppfyllas.
Förlust från jordbrukssammanslutning
Hur förlust fastställs och dras av behandlas i anvisningen Förlust från jordbrukssammanslutning.
Dödsbon och sammanslutningar
Inkomsten av ett jordbruk som makar tillsammans idkat beskattas som ett dödsbo åren efter att den ena parten avlidit, tills avvittring skett, när makarna ägt jordbruket gemensamt. Om änkan ensam äger något som hör till jordbruket som idkades gemensamt, bildar änkan och dödsboet en sammanslutning som fortsätter jordbruket enligt utgiftsresterna som företagarmakarna haft.
När boet har delats bildar änkan och dödsboet en jordbrukssammanslutning om de idkar jordbruk gemensamt. Efter avvittringen kan änkan meddela att hen använder besittningsrätten och då beskattas enbart änkan för jordbruksinkomsten.
Läs mer: Dödsbo som idkar jordbruk, skogsbruk eller näringsverksamhet