Nettoförmögenhet
Nettoförmögenheten fås genom att från bolagets tillgångar dra av dess skulder. I nettoförmögenheten ingår tillgångar och skulder i förvärvskällan för näringsverksamhet och jordbruk. Vid beräkningen av ett aktiebolags nettoförmögenhet är utgångspunkten de oavskrivna anskaffningsutgifterna i beskattningen. I ett jordbruksaktiebolags förvärvskälla har betalade kostnader redan dragits av från intäkterna under skatteåret och därför kan kostnaderna som dragits av enligt kontantprincipen inte längre ingå i den nettoförmögenhet som utgör grunden för beskattningen. När tillgångar värderas vid förmögenhetsberäkningen på skattedeklarationen används inte värdena i balansräkningen som sådana eftersom balansräkningen upprättats enligt prestationsprincipen. Posterna i förmögenhetsberäkningen rättas så att de poster elimineras som redan har dragits av som årskostnader i beskattningen enligt kontantprincipen och således redan har påverkat resultatet.
På grund av kontantprincipen kan exempelvis anskaffningsutgiften för sådana omsättningstillgångar som dragits av i beskattningen i sin helhet vid betalningstidpunkten inte anges som tillgångar vid beräkningen av nettoförmögenheten. När anskaffningsutgiften för egendomen har dragits av som kostnad i beskattningen har den inget värde vid beräkningen av nettoförmögenheten. I nettoförmögenheten enligt kontantprincipen kan inte heller sådana poster ingå som ska överföras till nästa räkenskapsperiod, såsom kundfordringar, resultatregleringar, leverantörsskulder och resultatregleringar bland skulder eller förskottsbetalningar. I fråga om andra egendomsposter påverkar kontantprincipen inte nettoförmögenheten. Om aktiebolaget också har egendom som beskattas enligt NärSkL görs inga motsvarande rättelser i fråga om dessa tillgångar.
Vid beräkningen av nettoförmögenheten värderas tillgångar i regel enligt deras oavskrivna anskaffningsutgift i inkomstbeskattningen. Ett separat undantag från denna huvudregel utgör fastigheter och värdepapper som hör till anläggnings- eller finansieringstillgångar. Som värde på fastigheter och byggnader används antingen jämförelsevärdet (beskattningsvärdet) eller den i beskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften beroende på vilket av värdena är större. Som värde på värdepapper används antingen det sammanräknade jämförelsevärdet eller den i beskattningen oavskrivna delen av anskaffningsutgiften beroende på vilket av värdena är större.
Jämförelsevärdet på fastigheter
En fastighet, byggnad eller konstruktion värderas per fastighet enligt jämförelsevärdet för året före skatteåret om detta värde är större än den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften. Jämförelsevärdet finns på fastighetsbeskattningsuträkningen.
Jämförelsevärdet på skog är den genomsnittliga årliga avkastningen av skogen multiplicerad med talet tio. Till skog räknas marken och trädbeståndet. Skatteförvaltningen fastställer årligen genom sitt beslut den genomsnittliga årliga avkastningen av skog per kommun.
Som jämförelsevärde på jordbruksmark och dess växtbestånd anses den genomsnittliga årliga avkastningen av jordbruksmarken multiplicerad med talet sju. Som jordbruksmark betraktas sådan åker, trädgård, naturäng och naturbete som används varaktigt inom jordbruket. Skatteförvaltningen fastställer årligen genom sitt beslut den genomsnittliga årliga avkastningen av åker och täckdikestillägget per kommun.
Ange uppgifterna om fastigheterna och kommunen där de finns per fastighet i specifikationen på skattedeklarationen (18). Läs mer om att lämna uppgifterna: deklarationsanvisning för aktiebolag
Jämförelsevärde på värdepapper
Offentligt noterade värdepapper och placeringsfondandelar som hör till andra tillgångar än omsättningstillgångarna samt aktier i andra än offentligt noterade bolag värderas enligt deras sammanlagda jämförelsevärde för det år som föregick skatteåret, om detta värde är större än den sammanräknade oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för dem. Detta gäller inte andelar i andelslag.
Värdet på en andel i ett andelslag som hör till jordbruket beräknas så att det motsvarar andelsinsatsen. Om innehavet av andelen är förenat med särskilda förmåner som förutsätter avvikelse från detta förfarande, kan beskattningsvärdet på andelen vid behov fastställas genom att iaktta det som bestäms om uträkningen av det matematiska värdet på en aktie.
Lämna uppgifter om värdepapper och värdeandelar i specifikationen på skattedeklarationen (8A). Läs mer om att lämna uppgifterna: deklarationsanvisning för aktiebolag