Uträkning av jordbruksresultatet
Det skattepliktiga resultatet av jordbruket räknas ut enligt kontantprincipen. Med kontantprincipen avses att inkomsterna beskattas under det skatteår då de har betalats till aktiebolaget och kostnaderna dras av under det år då de har betalats. Ett undantag utgör anskaffningsutgifterna för byggnader, konstruktioner, maskiner, anläggningar och andra aktiverade nyttigheter, vilka i stället för att dras av under betalningsåret avdras som utgiftsrestavskrivningar. Också de reserveringar som GårdsSkL ger möjlighet till och möjligheten att periodisera anskaffningsutgifter för husdjur och inkomster av försäljningen av dem till flera skatteår skapar ett undantag i beskattningen enligt kontantprincipen.
Reserveringar
En utjämningsreservering får dras av från nettoinkomsten i förvärvskällan för jordbruk. Nettoinkomsten av jordbruk under ett skatteår är skillnaden mellan inkomsten i pengar eller penningvärde och utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande under skatteåret. Utjämningsreserveringen är en frivillig reservering med hjälp av vilken jordbruksinkomster kan överföras för att beskattas under senare år. Utjämningsreserveringen kan vara högst 40 procent av nettoinkomsten av jordbruket på gårdsbruksenheten före avdraget av reserveringen, dock högst 25 000 euro. En utjämningsreservering kan inte vara mindre än 800 euro (GårdsSkL 10 a §). När beloppet av en utjämningsreservering räknas ut avrundas den neråt till närmaste jämna hundra euro.
Utjämningsreserveringen bildas och används separat för varje gårdsbruksenhet. En tidigare gjord reservering får inte användas till jordbruksinvesteringar på en annan gårdsbruksenhet. Reserveringar ska följas upp per gårdsbruksenhet.
Utjämningsreserveringar får användas till jordbruksutgifter för anskaffningen och ombyggnaden av de maskiner, redskap och anordningar som avses i GårdsSkL 8 § 2 mom., de byggnader och konstruktioner som avses i GårdsSkL 9 § och de täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter som avses i GårdsSkL 10 § 1 mom. En utjämningsreservering kan också direkt räknas som jordbruksinkomst. Utjämningsreserveringen ska användas till investeringar eller räknas som jordbruksinkomst senast det tredje skatteåret efter att reserveringen har gjorts.
Det får finnas högst 75 000 euro i utjämningsreservering samtidigt (3 skatteår x 25 000 euro). Ny utjämningsreservering får skapas under samma skatteår som tidigare gjorda utjämningsreserveringar har upplösts eller använts.
Exempel: Under skatteåren 2024–2026 har utjämningsreserveringar skapats enligt följande:
- Skatteåret 2024: 25 000 euro
- Skatteåret 2025: 25 000 euro
- Skatteåret 2026: 25 000 euro
Det går att använda 25 000 euro–75 000 euro av reserveringen till en investering under skatteåret 2027. Om inget av reserveringen används till investeringar under skatteåret 2027 ska minst 25 000 euro (den skatteår 2024 gjorda reserveringen) tas upp som inkomst (intäktsföras) för skatteåret 2027. Deklarera det totala beloppet av gjorda och oupplösta utjämningsreserveringar på specifikationen av avskrivningar och reserveringar (62) i punkten Specifikation av reserver och avsättningar i bokföringen i punkten för övriga reserveringar.
Om en byggnad eller konstruktion som används för jordbruket säljs eller den skadas eller förstörs kan bolaget göra en återanskaffningsreservering av det överlåtelsepris, den försäkrings- eller annan ersättning som det fått (GårdsSkL 5 § 18 punkten). Reserveringen kan göras till den del som överlåtelsepriset eller ersättningarna överstiger den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för byggnaden eller konstruktionen.
En reservering kan göras om bolaget fortsätter att bedriva jordbruk på gårdsbruksenheten och har för avsikt att bygga en ny byggnad eller renovera den skadade byggnaden. Reserveringen kan användas till att anskaffa en ny byggnad eller till renoveringskostnaderna för den skadade byggnaden under det skatteår då det har fått överlåtelsepriset eller ersättningen och under de följande tre skatteåren. Återanskaffningsreserveringen ska användas eller tas upp som inkomst senast under det tredje skatteåret efter att byggnaden eller konstruktionen har överlåtits eller skadats och reserveringen gjorts.
Avskrivningar
GårdsSkL 8–10 § innehåller bestämmelser om att som kostnader periodisera anskaffningsutgifter för maskiner, redskap, byggnader, täckdiken och andra sådana nyttigheter som ingår i förvärvskällan för jordbruk. Oavsett kontantprincipen i GårdsSkL bestäms tidpunkten för inledningen av avskrivningarna utifrån tidpunkten för ibruktagandet av nyttigheten.
Utgifterna för anskaffningen och ombyggnaden av maskiner, redskap och anordningar vars sannolika livslängd är mer än tre år ska dras av som avskrivningar från utgiftsresten. Utgiftsresten är summan av anskaffningsutgifterna för de maskiner, redskap och anordningar som har tagits i bruk under skatteåret samt de oavskrivna anskaffningsutgifterna för de maskiner, redskap och anordningar som tagits i bruk tidigare, minskad med det under skatteåret uppburna överlåtelsepriset på dem, skade-, försäkrings- och andra ersättningar för dem samt med understöd för anskaffningen eller ombyggnaden av dem. Avskrivningen får vara högst 25 procent av utgiftsresten.
Avskrivningen för skatteåret får uppgå till högst 25 procent av utgiftsresten. Om avskrivningen vid utgången av skatteåret är mindre än 10 procent av det sammanlagda beloppet av utgifterna för anskaffning av maskiner, redskap och anordningar som har tagits i bruk under skatteåret och de tre föregående skatteåren, får avskrivningen dock göras enligt 10 procent av det sammanlagda beloppet. (GårdsSkL 8 § 4 mom.)
Om det sammanlagda beloppet av de gängse värdena på alla maskiner, redskap och anordningar på grund av egendomens värdenedgång, förstörelse, skada eller av annan orsak vid skatteårets utgång är mindre än den utgiftsrest från vilken avskrivningen för skatteåret har gjorts, får en sådan tilläggsavskrivning göras från utgiftsresten som minskar utgiftsresten till det sammanlagda beloppet av de gängse värdena.
En utgiftsrest på högst 1 200 euro får avskrivas på en gång.
Avskrivningen av maskiner och inventarier som tagits i bruk som nya under åren 2020–2025 är högst 50 procent.
Läs mer: Höjda avskrivningar av maskiner och anläggningar för skatteåren 2020–2025
Anskaffningsutgiften för byggnader och konstruktioner inklusive de utgifter för ombyggnad som avses i GårdsSkL 6 § 4 punkten dras av som avskrivningar uträknade utifrån den oavskrivna anskaffningsutgiften.
Avskrivningen för skatteåret får uppgå till högst:
- 10 procent av den oavskrivna anskaffningsutgiften för en ekonomibyggnad
- 6 procent av den oavskrivna anskaffningsutgiften för en bostads- eller administrationsbyggnad eller annan motsvarande byggnad
- 20 procent av den oavskrivna anskaffningsutgiften för ett växthus och annan lätt konstruktion
- 25 procent av den oavskrivna anskaffningsutgiften för konstruktioner avsedda att förhindra vatten- och luftföroreningar.
Om det gängse värdet på en byggnad eller konstruktion vid utgången av skatteåret är lägre än den oavskrivna delen av dess anskaffningsutgift på grund av att värdet på egendomen gått ned eller den har förstörts, skadats eller annan orsak, får anskaffningsutgiften minskas med en sådan tilläggsavskrivning att dess oavskrivna del blir lika stor som det gängse värdet. En oavskriven anskaffningsutgift för en byggnad eller konstruktion som hör till jordbruket som är högst 1 000 euro dras av som en engångsavskrivning.
Lämna uppgifterna som ombeds i specifikationen av avskrivningar och reserveringar (62) i punkterna B och D endast om produktionsbyggnader inom jordbruket.
Utgifterna för anskaffningen och ombyggnaden av täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter avdras från utgiftsresten som avskrivningar.
Avskrivningen av kostnader för täckdiken, broar, dammar och andra sådana nyttigheter får utgöra högst 10 procent av utgiftsresten.
Avskrivningen av kostnader för täckdiken får utgöra högst 20 procent av utgiftsresten.
Storleken av avskrivningen av anskaffningsutgifter för nyttigheter som är avsedda att förhindra vatten- och luftföroreningar får utgöra högst 25 procent av utgiftsresten.
Överföring från en förvärvskälla till en annan
Ett aktiebolag kan utöver jordbruksverksamhet också bedriva näringsverksamhet. I dessa situationer kan egendom överföras från förvärvskällan för jordbruk till förvärvskällan för näringsverksamhet. Som skattepliktig inkomst av jordbruket anses (GårdsSkL 5 § 11 punkten) det sannolika överlåtelsepriset på jordbruks- och trädgårdsprodukter och också grus, lera, mull, torv, renlav och dylika produkter från gårdsbruksenheten. Med detta avses det pris med vilket produkterna kan säljas till utomstående.
Om annan egendom än den som nämns i GårdsSkL 5 § 11 punkten överförs från förvärvskällan för jordbruk till förvärvskällan för näringsverksamhet anses överlåtelsepriset på den överförda egendomen i förvärvskällan för jordbruk vara den i beskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften för den överförda egendomen (GårdsSkL 5 § 12 punkten). Detta gäller exempelvis överföringen av jordbruksinventarier till förvärvskällan för näringsverksamhet.