6U Skattedeklaration för näringsverksamhet − begränsat skattskyldiga utländska samfund, deklarationsanvisning 2023

Skatteåret 2023

• Utländska samfund: Skattedeklaration 6U ska lämnas av samfund som är begränsat skattskyldiga i Finland. De utländska samfund som är allmänt skattskyldiga i Finland lämnar skattedeklaration 6B.
• Fyll i alla de punkter i skattedeklarationen och bilageblanketterna som gäller samfundet.
• Ange alla belopp med en cents noggrannhet.
• Om samfundet har flera räkenskapsperioder som går ut under år 2023 ska du lämna en separat skattedeklaration för varje räkenskapsperiod. Skatteförvaltningen slår ihop uppgifterna från de olika räkenskapsperioderna.

Nytt för skatteåret 2023

• En ny del i skattedeklarationen: Aktieägarna vid utgången av räkenskapsperioden
• En ny punkt i Uträkningen av inkomstskatt: Intäkter från indirekt överlåtelse av fast egendom
• Allmänt tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet
  • Från skatteåret 2023 kan företag göra i beskattningen ett s.k. allmänt tilläggsavdrag för sina kostnader för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det allmänna tilläggsavdragets belopp är 50 procent av de avdragsberättigande löneutgifterna och utgifterna för köpta tjänster i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Avdragsbeloppet ska anges i punkten Uträkningen av inkomstskatt och specificeras på blankett 67Y.
  • Utöver detta avdrag gäller fortfarande ett temporärt tilläggsavdrag som beviljas på basis av fakturor för underentreprenader för forsknings- och utvecklingsverksamhet (skatteåren 2021–2027). Detta avdrag specificeras från och med skatteåret 2023 på blankett 67A.
  • Det allmänna tilläggsavdraget och det temporära tilläggsavdraget för forskningssamarbete beviljas inte för samma utgifter.
• För skatteåret 2023 har även bestämmelserna om begränsning av ränteavdrag ändrats i näringsskattelagen.
  • Undantaget som grundar sig på en jämförelse av balansräkningar har ändrats så att balansbefrielse inte beviljas om beloppet av räntor som betalats till aktörer som enligt koncernbokslutet äger en betydande ägarandel är minst 20 procent av alla räntor som betalats till aktörer utanför koncernen.
  • I lagen anges dessutom som en ny omständighet de villkor med stöd av vilka ett delvis eller helt privatägt samfund som genomför ett långsiktigt infrastrukturprojekt på beställning av ett offentligt samfund kan dra av nettoränteutgifter som annars skulle vara icke-avdragsgilla.
  • Ändringarna i ränteavdragsbegränsningen medför inte ändringar i blankett 6B, men däremot finns det ändringar i blankett 81 Redogörelse för nettoränteutgifter.

Kom ihåg även följande:

• Observera att utländska samfund från och med skatteåret 2020 inte längre har en personlig förvärvskälla i beskattningen (undantag: allmännyttiga samfund). Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund (VH/1881/00.01.00/2019) vad slopandet av indelningen i olika förvärvskällor innebär.
• Vinstandelar från sammanslutningar: Om du deklarerar vinstandelar från sammanslutningar för sent, kan följden vara skatteförhöjning.
• En ändring av branschuppgiften anges inte längre i skattedeklarationen. Om branschen har ändrats, anmäl den nya branschen genast efter ändringen i punkten ”Ändring av bransch” i MinSkatt. Ange den huvudsakliga näringsgrenen enligt näringsgrensindelningen NI2008 (TOL2008). Kontrollera näringsgrenskoderna på Statistikcentralens webbplats.
• Under de förutsättningar som anges närmare i lag (lagen om beskattning av vissa gränsöverskridande hybridarrangemang) ska begränsat skattskyldiga bolagsmän beskattas för inkomstandelen från ett s.k. omvänt hybridsubjekt. En sådan inkomst ska anges i punkten Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna.
• Se förteckning över bilageblanketter

Person som kan lämna kompletterande uppgifter för skattedeklarationen

Ange namn på och telefonnummer för den person som vid behov lämnar ytterligare information till Skatteförvaltningen.

Verksamhet bedrivs både på finska fastlandet och på Åland

Ange i denna punkt om bolaget har verksamhet både på Åland och på finska fastlandet.

Ange uppgiften också i det fall att

• bolaget har verksamhet endast på Åland men sin hemort på finska fastlandet
• bolagets hemort finns på Åland och det har verksamhet på finska fastlandet.

Utred i en fritt formulerad bilaga hur resultatet fördelar sig mellan Åland och fastlandet. Du kan ange Ålands och det finländska fastlandets respektive andelar antingen i procent eller i euro. Observera att uträkningen ska basera sig uttryckligen på det beskattningsbara resultatet. Resultatet kan inte fördelas exempelvis utifrån omsättningen eller någon annan motsvarande uppgift.

Åländska samfund betalar kommunalskatt till Åland på alla sina inkomster. Denna princip grundar sig på kommunalskattelagen för landskapet Åland (se Ålands författningssamling 119/2011).

Enligt samma bestämmelse betalar också samfund med hemort i finska fastlandet kommunalskatt till Åland till den del av inkomsterna som förvärvats på Åland. Enligt inkomstskattelagen ska alla samfund likväl betala en inkomstskatt enligt 20 % och den fördelas mellan staten, kommunerna och församlingarna. Kommunalbeskattningen av samfund med verksamhet på Åland skulle därför bli dubbel. Beroende på samfundets hemort undanröjs dubbelbeskattningen antingen av Ålands landskapsregering eller av Skatteförvaltningen.

2 Fast driftställe vid inkomstbeskattningen

Kryssa för någondera av följande punkter:

• Bolaget anser att det har ett fast driftställe i den mening som avses i inkomstbeskattningen, eller bolaget har fast egendom i Finland.
• Bolaget anser att det inte har ett fast driftställe i den mening som avses i inkomstbeskattningen. Fyll i blankett 80.

Bolaget anser att det har ett fast driftställe i den mening som avses i inkomstbeskattningen eller bolaget har fast egendom i Finland

Kryssa för denna punkt om bolaget har ett fast driftställe i Finland, äger fast egendom i Finland eller får inkomstandel från en sammanslutning i Finland.

• I regel ska ett utländskt bolag betala skatt till Finland endast på de inkomster det förvärvar i Finland. Om ett utländskt företag har ett fast driftställe i Finland är det dock skattskyldigt för alla sina inkomster från det fasta driftstället. Med fast driftställe avses en affärsplats från vilken företagets verksamhet bedrivs helt eller delvis. Det fasta driftstället kan t.ex. vara plats för företagsledning, kontor, beroende representant eller byggnads-, monterings- eller installeringsverksamhet som bedrivs i en längre tid än vad som har fastställts som tidsgräns i det tillämpade skatteavtalet.
• Om ett utländskt bolag exempelvis äger en fastighet i Finland och får inkomst av den ska bolaget betala skatt på inkomsten (ISkL 10 §).
• I skattedeklaration ska anges den inkomstandel som ett utländskt i egenskap av bolagsman får från ett finländskt samfund. Om t.ex. ett finländskt kommanditbolag bedriver näringsverksamhet i Finland, är inkomstandelen till en begränsat skattskyldig utländsk bolagsman följaktligen inkomst av näringsverksamheten.
• Läs mer om fast driftställe i inkomstbeskattningen
• Läs mer om inkomstbeskattningen av fasta driftställen i Finland, (Inkomstbeskattning av utländska samfund i Finland, Dnr A70/200/2018).

Bolaget anser att det inte har ett fast driftställe i den mening som avses i inkomstbeskattningen

Kryssa för punkten om bolaget anser att det inte har ett fast driftställe i Finland. Då ska du också fylla i blankett 80 (Redogörelse för verksamheten).

3 Övriga uppgifter

Bolaget bedriver enbart annan verksamhet än näringsverksamhet (NärSkL 1 § 1 mom.)

I MinSkatt: Bedriver bolaget enbart annan verksamhet än näringsverksamhet?

Ange här om bolaget bedriver näringsverksamhet enligt 1 § 1 mom. i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet.

Om bolaget bedriver näringsverksamhet och dessutom någon annan verksamhet, anses bolaget bedriva näringsverksamhet på det sätt som avses här. Om däremot bolagets verksamhet i sin helhet är något annat än näringsverksamhet, anses bolaget inte bedriva verksamhet på sådant sätt som avses här. Annan verksamhet kan vara till exempel uthyrningsverksamhet till utomstående eller passivt värdepappersinnehav.

Bokslutet har upprättats enligt internationella bokslutsstandarder

Kryssa för punkten om bolaget har upprättat bokslutet enligt internationella bokslutsstandarder (IAS/IFRS eller GAAP), dvs. enligt 7 a kap. i bokföringslagen.

Bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättningen (14 a § i L om beskattningsförfarande) (fyll i blankett 78)

Kryssa för punkten om bolaget är skyldigt att upprätta dokumentation av internprissättning. Fyll i även blankett 78 (Utredning om internprissättning).

Internprissättningen ska dokumenteras om sådana transaktioner där den ena parten är ett utländskt företag eller då transaktionen har gjorts mellan ett utländskt företag och dess fasta driftställe i Finland (14 a § i lagen om beskattningsförfarande).

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

Skyldiga att upprätta dokumentation är företag som uppfyller minst ett av följande krav:

• Företaget har minst 250 anställda.
• Företaget har en omsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro.
• Företaget motsvarar inte kännetecknen för små och medelstora företag enligt Europeiska kommissionens rekommendation 2003/361/EG.
• När man uppskattar dessa krav ska man observera att när ett företag hör till en internationell koncern innebär det ofta att även små eller medelstora företag med verksamhet i Finland är skyldiga att upprätta dokumentation av internprissättningen. När man beräknar gränserna för antalet anställda, omsättningen och balansomslutning beaktar man i praktiken hela koncernen utifrån ägarförhållandena.

Läs mer i anvisningen: Dokumentation av internprissättning (dnr A68/200/2018).

Filialen eller det fasta driftstället har bolagiserats enligt NärSkL 52 d §

Kryssa för denna punkt uppgift om det utländska samfundet genom en verksamhetsöverlåtelse har överlåtit tillgångarna och skulderna som hör till den överlåtna verksamhetsgrenen till ett aktiebolag som fortsätter verksamheten och har mottagit aktier i detta bolag som vederlag.

Samfundet har överlåtit filialen eller det fasta driftställe som bildar en verksamhetsgren på det sätt som avses i NärSkL 52 d §

Läs mer om verksamhetsöverlåtelser i anvisningen Företagsomstruktureringar och beskattningen – verksamhetsöverlåtelse (dnr A163/200/2017)

4 Aktieägarna vid utgången av räkenskapsperioden

Lämna uppgifter om aktieägarna i samfundet.

Om det finns fler än 10 delägare ska du lämna uppgifter endast om de delägare som äger minst 10 % av aktierna i samfundet. Om varje delägare äger mindre än 10 % av bolaget behöver du inte lämna uppgifterna.

Aktieägarens namn

Fyll i delägarens namn.

Personbeteckning eller FO-nummer

Ange delägarens personbeteckning. I stället för personbeteckningen kan du också ange personens eventuella FO-nummer.

Om delägaren är en utländsk person eller ett utländskt företag utan finländsk personbeteckning eller finländskt FO-nummer

• uppge personbeteckningen i en elektronisk skattedeklaration i formen DDMMÅÅÅÅ-UUUU (det vill säga födelsetiden-UUUU)
• uppge i den elektroniska skattedeklarationen FO-numret i formen 0000000-0
• lämna punkten tom på pappersblanketten.

Om aktieägaren är en juridisk person, ange delägarens FO-nummer. När det gäller en juridisk person som är delägare ska du därtill uppge enbart namn och antal aktier.

Skatteregistreringsnummer (TIN)

Ange delägarens skatteregistreringsnummer (TIN).

Antalet aktier

Antalet aktier som delägaren äger.

Samtliga delägarnas ägarandelar understiger 10 %

Ange här om samtliga delägarna har en ägarandel som är mindre än 10 %. Då behöver du inte ange ovanstående uppgifter om delägarna.

Uträkning av inkomstskatt (NärSkL)

Anteckna i beskattningskolumnen i uträkningen av inkomstskatt de enligt NärSkL beräknade skattepliktiga näringsintäkterna och intäkterna av annan verksamhet samt de kostnader som är avdragbara i beskattningen. Med näringsverksamhet avses i uträkningen av inkomstskatt all sådan verksamhet som ska beskattas enligt NärSkL.

I uträkningen av inkomstskatt finns det en egen kolumn I bokföringen för de intäkts- och kostnadsbelopp där det bokförda beloppet kan avvika från det belopp som får beaktas i beskattningen.

Fyll i både bokförings- och beskattningskolumnen, även om beloppen är lika stora.

Räkna ut den beskattningsbara inkomsten för skatteåret på basis av beloppen i beskattningskolumnen. Dra av de avdragbara näringskostnaderna (i del 5 Intäkter från näringsverksamhet) från de skattepliktiga näringsintäkterna (i del 6 Kostnader i näringsverksamheten).

I uträkningen av inkomstskatt specificeras endast de intäkter och kostnader som hänför sig till näringsverksamhetens förvärvskälla, inte sådana intäkter och kostnader som ingår i de övriga förvärvskällorna. I näringsverksamhetens förvärvskälla ingår rörelse och yrkesverksamhet enligt NärSkL 1 § 1 mom. (s.k. egentlig näringsverksamhet) samt annan sådan verksamhet som beskattas enligt NärSkL.

Samfundets personliga förvärvskälla

Ett utländskt samfund kan ha en personlig förvärvskälla endast om det är ett allmännyttigt samfund. Från och med skatteåret 2020 ska samfundets annan verksamhet (i regel den verksamhet som tidigare hörde till den personliga förvärvskällan) beskattas i förvärvskällan för näringsverksamhet enligt bestämmelserna i NärSkL.

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter

Kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsanstalter behöver inte fylla i uträkningen av inkomstskatt eller sammandraget av resultat och förlust (Del 6 Det beskattningsbara resultatet eller förlust som ska fastställas).

Dessa samfund räknar ut och fyller i näringsresultatet eller -förlusten på blankett 77.

Ladda ner blankett 77 och dess anvisning

Så här antecknas beloppen

Ange penningvärden med en cents noggrannhet utan förtecken. Antagandet är att intäkterna ökar resultatet och kostnaderna minskar resultatet, varför det inte behövs något förtecken framför dessa belopp. Om posten du angett avviker från antagandet, sätt ut ett minus framför beloppet.

Exempel: Bolagets omsättning är negativ. Sätt ut ett minustecken i punkt 1 Omsättning (4 Intäkter från näringsverksamhet).

5 Intäkter från näringsverksamhet

1 Omsättning

Omsättning enligt bokföringen.

I omsättningen ingår försäljningsinkomsterna från den normala verksamheten med avdrag för beviljade rabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som baserar sig direkt på beloppet av försäljningen (BokfL 4 kap. 1 §).

Om bolaget har dividender som ingår i omsättningen, ange dem i punkt 3 (Finansieringsintäkter) under Erhållna dividender och överskott. Dra av dividendbeloppet från omsättningen innan du antecknar omsättningen i denna punkt.

Försäljning av varor och tjänster till övriga

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till andra än parter i intressegemenskap till företaget.

Parterna i en transaktion är i intressegemenskap med varandra om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans med närstående kretsar utövar bestämmande inflytande över bägge parter i transaktionen (31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande).

Försäljning av varor och tjänster till huvudrörelsen

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till företagets andra enheter.

Med företagets andra enheter avses bl.a. huvudkontoret eller företagets fasta driftställen eller filialer i andra länder.

Försäljning av varor och tjänster till företag inom samma koncern

Försäljning av varor och tjänster i samband med verksamheten på det fasta driftstället till företag inom samma koncern.

Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

2 Övriga verksamhetsintäkter

Överlåtelse- och upplösningsvinster från aktier som utgör anläggningstillgångar

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av överlåtelsevinster och upplösningsvinster från alla sådana aktier som ingått i anläggningstillgångarna såsom vinsterna har bokförts.

Specificera överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier som utgör anläggningstillgångar på blanketterna 71A och 71B enligt följande:

• på blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. de skattefria överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna
• på blankett 71B anges de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. På blankett 71B specificeras också överlåtelse- och upplösningsvinsterna och -förlusterna från andelar i sammanslutningar.

I beskattningen:

Överför till denna punkt de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna från aktier och sammanslutningsandelar som utgjort anläggningstillgångar och vars belopp du räknat ut på blankett 71B. Observera att du får det belopp som ska antecknas i denna punkt efter att du från de skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinsterna först dragit av sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier och sammanslutningsandelar som endast får dras av från överlåtelsevinst.

Överlåtelse- och upplösningsvinster från anläggningstillgångsaktier (dock inte från aktier i bostads- och fastighetsbolag) utgör i allmänhet skattefri inkomst om bolaget i minst ett års tid ägt minst 10 % av det överlåtna eller upplösta bolaget (NärSkL 6 b § och 51 d §).

Skattepliktig är bl.a. vinsten från överlåtelse av bostads- och fastighetsaktier, aktier som samfundet ägt under ett år samt aktier i ett sådant bolag där samfundets ägarandel har varit under 10 %. Överlåtelsevinsterna för samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet är alltid skattepliktiga.

Ange i denna punkt också de poster i punkterna 8 och 9 på blankett 71A som minskar beloppet av skattefritt överlåtelsepris. Överlåtelsepriset på aktier som får överlåtas skattefritt är skattepliktigt till den del av den bokföringsmässiga överlåtelsevinsten (differensen mellan överlåtelsepriset och den icke-avskrivna anskaffningsutgiften) då orsaken är någon av följande:

• en värdenedgångsavskrivning som godkänts tidigare i beskattningen (NärSkL 42 §)
• reserv eller bidrag som dragits av från anskaffningsutgiften
• den avdragbara förlust som uppstått mellan koncernbolagen genom överlåtelse av aktier.

Läs mer om beskattningen av överlåtelse av aktier som utgör anläggningstillgångar i Skatteförvaltningens anvisning Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund.

Vinst från överlåtelse av fastigheter som utgör anläggningstillgångar

Ange här vinsterna från överlåtelse av sådana fastigheter som utgör samfundets anläggningstillgångar. Specificera överlåtelsevinsterna i bilaga 71B och ange här specifikationens slutsumma.

Lämna punkten blank om det inte återstår någon överlåtelsevinst efter att eventuella gamla överlåtelseförluster i ISkL-förvärvskällan har dragits av.

Läs mer om användningen av gamla överlåtelseförluster i anvisningen Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund.

Övriga intäkter

Andra än de ovan nämnda skattepliktiga rörelseintäkterna i resultaträkningen.

Poster som ingår i denna punkt är bl.a.

• försäljningsvinster från verksamhetsöverlåtelser
• leasingersättningar
• erhållna skadestånd
• hyresintäkter från fastigheter
• hyresintäkter från utrymmen som personalen använder för rekreation
• intäkter från kontorstjänster.

3 Finansiella intäkter

Erhållna dividender och överskott

I bokföringen:

Det sammanlagda beloppet av sådana dividender, överskott och övriga poster av vinstutdelningsnatur som samfundet har mottagit. Ange beloppen såsom de har bokförts. Ange också sådana överskottsåterbäringar från andelslag som andelslaget får dra av (NärSkL 18 § 4 mom.).

Övriga poster av vinstnatur är enligt NärSkL 6 d § 7 mom.

• vinstandelar och räntor som en inhemsk sparbank har betalat
• ränta på garantikapital som ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening har betalat.

Specificera dividenderna och överskotten på bilageblankett 73. Du behöver dock inte fylla i bilageblanketten om samfundet har mottagit endast sådana inhemska dividender och överskott som är totalt skattefria.

Läs mer om beskattningen av dividendinkomster i anvisningen för blankett 73.

Detaljerad anvisning: Beskattning av dividendinkomster (Dnr VH/8449/00.01.00/2020).

I beskattningen:

Ange i denna punkt den skattepliktiga andel av de dividender och överskott som du har angett på blankett 73.

Dividender som bolag som inte är offentligt noterade tar emot från offentligt noterade bolag är i sin helhet skattepliktiga då ägarandelen är mindre än 10 %. Dessutom är dividenden i sin helhet skattepliktig inkomst om det utdelande bolaget får dra av prestationen. Till hela beloppet skattepliktig inkomst är även sådana överskottsåterbäringar från andelslag som är avdragbara för andelslaget (NärSkL 18 § 4 mom.).

Här ska du ange även dividenderna från s.k. REIT-bolag. De är i sin helhet skattepliktiga.

Här anges även den skattepliktiga andel av dividender från utländska bassamfund som du deklarerat med blankett 74.

Vinstandelar från sammanslutningar

I bokföringen:

Vinstandelar från sammanslutningar såsom andelarna har bokförts.

Vinstandelar från sammanslutningar utgör skattefri inkomst.

Inkomstandelen av en sammanslutning utgör skattepliktig inkomst för sammanslutningsdelägarna; denna andel räknas ut enligt 16 § och 16 a § i inkomstskattelagen.

I beskattningen: Den skattepliktiga andelen av inkomstandelarna

Ange i denna punkt inkomstandelarna från inhemska sammanslutningar som beskattas enligt ISkL 16 § samt inkomstandelarna från sådana utländska sammanslutningar och europeiska ekonomiska intressegrupperingar som avses i ISkL 16 a §.

Om uppgifter om beskattningsbara inkomstandelar inte för närvarande är tillgängliga, lämna punkten blank. Komplettera skattedeklarationen genast när du vet inkomstandelens faktiska belopp. Om inkomstandelarna inte deklarerats i tid, kan påföljden vara skatteförhöjning.

Ange i denna punkt också inkomstandelen från ett omvänt hybridsubjekt. Dessutom ska du ange inkomstandelen på bilageblankett 82. Läs mer i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av vissa gränsöverskridande hybridarrangemang.

Avkastning på kapitaliseringsavtal och vissa försäkringar

I bokföringen:

Ange här avkastningen från kapitaliseringsavtal och vissa sparlivförsäkringar och pensionsförsäkringar (ISkL 35 § 1 mom. och 35 b §).

I beskattningen:

Ange här den skattepliktiga andelen av intäkterna. Skattepliktiga inkomster är prestationer som har mottagits från sådana kapitaliseringsavtal och sparlivförsäkringar i näringsverksamhetens förvärvskälla som inte bygger på beräkningsränta (se närmare 35 § 1 mom. i inkomstskattelagen). Prestationen kan vara exempelvis en försäkringsutbetalning eller ett återköpsvärde. Skattepliktig inkomst för mottagaren är den relativa andel av prestationen som motsvarar avkastningen på det sparbelopp som återstår vid betalningstidpunkten. Inkomsten är alltid betalningsårets inkomst.

Skattepliktig inkomst är enligt 35 b § i inkomstskattelagen också inkomster från avtal om sparlivförsäkring, kapitaliseringsavtal och avtal om pensionsförsäkring. Dessa inkomster beräknas enligt 35 b § i inkomstskattelagen.

På ett kalkylräntebaserat kapitaliseringsavtal betalas årligen en på förhand avtalad avkastning som bildas av den kalkylmässiga räntan och en eventuell kundkreditering. Den kalkylmässiga räntan och den eventuella kundkrediteringen utgör inkomst under det år då de kumuleras.

Läs mer i anvisningen Beskattning av kapitaliseringsavtal(VH/520/00.01.00/2021).

Övriga finansierings- och ränteintäkter

Ränteintäkter, finansiella intäkter som behandlas som ränteinkomst (18 a § 2 mom. i NärSkL) och övriga finansiella intäkter, exempelvis valutakursvinster.

4 Nedskrivningar och deras återföringar

I bokföringen:

• Sådana bokförda värdenedgångar på finansieringstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 1 punkten).
• Sådana värdenedgångar på omsättningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 3 punkten).
• Sådana värdenedgångar på anläggningstillgångar som måste återföras (NärSkL 5 a § 5 punkten)

I beskattningen:

Återföring av en nedskrivning utgör i allmänhet skattepliktig inkomst. Ange beloppet i denna punkt. Återföringar av nedskrivningar är dock skattefri inkomst endast då man gjort en motsvarande nedskrivning på anläggningstillgångar (t.ex. med stöd av 42 § NärSkL) men den har inte godkänts som avdrag i beskattningen.

5 Mottaget koncernbidrag

Ange här koncernbidrag som samfundet har mottagit. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

6 Minskning av reserver

I bokföringen:

Minskning av avsättningar och skattemässiga reserver enligt bokföringen.

I beskattningen:

Skattepliktig andel av minskningen av avsättningar och reserver. Skattepliktiga är bl.a.

• återanskaffningsreserv som inte dragits av (NärSkL 43 §)
• garantireserv hos företag som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet till den del reservbeloppet överstiger utgifterna för garantireparationer (NärSkL 47 §).

Specificera de bokförda reserverna på blankett 62.

7 Andel av ett bassamfunds inkomst

Samfundets andel av ett utländskt bassamfunds inkomster under skatteåret. Dra av från detta belopp samfundets andel av samma bassamfunds förluster under fem tidigare år om sådana förluster finns.

Fyll i blankett 74 och lämna uppgifter om varje bassamfund och räkna ut bolagets andel av varje bassamfunds inkomster eller förluster.

Med utländskt bassamfund avses ett sådant samfund i vilket i Finland allmänt skattskyldiga har bestämmanderätten och för vilket den verkliga nivån på inkomstbeskattningen i samfundets hemviststat är lägre än 3/5 av beskattningsnivån i Finland. Även ett utländskt samfunds fasta driftställe i en stat med låg skattebörda kan vara ett bassamfund. Som bassamfund betraktas inte samfund med hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en sådan skatteavtalsstat med vilken Finland har ingått ett avtal om informationsutbyte. Dessutom krävs att samfundet faktiskt har hemort i staten.

Delägaren beskattas för bassamfundets inkomster om dennes ägarandel i bolaget antingen ensam eller tillsammans med andra inom samma intressesfär är minst 25 % eller om delägaren är berättigad till minst 25 % av avkastningen av bolagets tillgångar. Om det utländska bassamfundet är ett i bokföringslagen avsett dotterföretag eller intresseföretag, bifoga till skattedeklarationen bassamfundets bokslut för denna räkenskapsperiod och för den föregående räkenskapsperioden.

8 Vinster från överlåtelse av annan egendom

Ange här vinsterna från överlåtelse av nyttigheter som ingår i tillgångsslaget annan egendom. Specificera överlåtelsevinsterna i bilaga 71B och ange här specifikationens slutsumma.

9 Intäkter från indirekt överlåtelse av fast egendom

Ange intäkterna från indirekt överlåtelse av fast egendom. En sådan avkastning är till exempel vinsten från försäljning av aktier i ett utländskt bolag, om detta utländska bolag har ägarandel i ett annat bolag som äger fast egendom i Finland och fast egendom utgör mer än hälften av bolagets samtliga tillgångar. (ISkL 10 § 10 och 10 a punkten).

10 Övriga skattepliktiga intäkter (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)

Skattepliktiga intäkter som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Intäkter utanför resultaträkningen för denna räkenskapsperiod kan vara t.ex. skillnader som följer av att periodiseringsreglerna inom bokföringen och beskattningen är olika. Sådana skillnader kan uppstå t.ex. vid grynderentreprenader. Läs mer i anvisningen Grynderentreprenadverksamhet i beskattningen.

Observera att vinsten från överlåtelse av bolagets egna aktier inte betraktas som skattepliktig inkomst och en sådan vinst anges alltså inte i den här punkten.

11 Det sammanlagda beloppet av skattepliktiga intäkter från näringsverksamhet

Summan av punkterna 1–10 i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av skattepliktiga intäkter i näringsverksamheten.

12 Skatteåterbäring

Skatteåterbäring som bokförts som intäkt i resultaträkningen.

Ange här också samfundsräntan som betalats på skatteåterbäringen. Samfundsräntan är skattefri inkomst.

13 Övriga skattefria intäkter i resultaträkningen

Det sammanlagda beloppet av övriga skattefria intäkter som ingår i resultaträkningen.

Övriga skattefria intäkter är t.ex. fusionsvinster (52 b § i NärSkL) och produktionsstöd för film (6 § 1 mom. 5 punkten i NärSkL).

Avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät utgör skattefri inkomst om avgifterna återbärs till betalaren. Anslutningsavgifter som kan överföras på tredje part utgör däremot skattepliktig inkomst och ska således inte antecknas här (NärSkL 6 § 1 mom. 3 punkten).

I denna punkt anges också de överlåtelsevinster som erhållits från avskrivningsbara lösa anläggningstillgångar som intäktsförts indirekt (NärSkL 30 §).

6 Kostnader i näringsverksamheten

1 Material och tjänster

Inköp och förändring av lager

Anteckna i denna punkt

• anskaffningsutgifterna för nyttigheter som samfundet överlåtit under räkenskapsperioden
• inköp under räkenskapsperioden
• skillnaden mellan färdiga varor och varor under tillverkning samt förändring av materiallager (antingen ökning eller minskning).

Köpta tjänster ‒ huvudrörelse och intressegemenskapsföretag

Det sammanlagda värdet av tjänster som företaget köpt från huvudrörelsen eller andra företag inom samma koncern. Ange här det sammanlagda värdet av dessa tjänster.

Köpta tjänster – övriga

Utomstående tjänster som samfundet har köpt från andra än huvudrörelsen och företag inom samma koncern. Ange tjänsternas sammanlagda belopp.

2 Personalkostnader

Löner och arvoden för arbete som utförts i Finland

Sådana löner och arvoden enligt bokföringen som har betalats för arbete som utförts i Finland.

Pensionskostnader för arbete som utförts i Finland

Sådana pensionskostnader enligt bokföringen som betalats för arbete som utförts i Finland.

Övriga lönebikostnader för arbete som utförts i Finland

Övriga bokförda lönebikostnader för arbete som utförts i Finland.

Personalkostnader för arbete som utförts någon annanstans men kostnaderna hänför sig till det fasta driftstället i Finland

Sådana löner och lönebikostnader enligt bokföringen som har betalats för arbete som utförts utanför Finland men som hänför sig till det fasta driftstället i Finland.

3 Avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar

Avskrivningar

Först ska du specificera avskrivningarna på blankett 62.

I bokföringen:

Sådana avskrivningar enligt plan och ändringar i avskrivningsdifferensen som belastar resultatet i bokföringen.

Räkna ut det sammanlagda beloppet av avskrivningar och ändringar i avskrivningsdifferensen på blankett 62 och överför summan till denna punkt.

I beskattningen: Avdragbar andel

Ange i denna punkt avskrivningar, tilläggsavskrivningar och eventuella skattelättnadsavskrivningar enligt näringsskattelagen från blankett 62.

• Med avskrivningar enligt näringsskattelagen avses avskrivningar som får dras av i beskattningen enligt NärSkL 24, 30–34 och 36-41 §.
• Avskrivningsbeloppet i denna punkt ska motsvara det sammanlagda beloppet av avskrivningar enligt NärSkL som du angett på blankett 62 (punkterna 5 och 6 i avskrivningskolumnen).

I denna punkt inkluderas också eventuella ”hyllavskrivningar”, dvs. avskrivningar som gjorts under tidigare år i bokföringen men som inte dragits av i beskattningen och som samfundet vill dra av i år.

• Specificera på blankett 12A avskrivningar som inte godkänts eller dragits av under tidigare år.
• Fyll i blankett 12A också för det år då du bildar en ny hyllavskrivning.

Avskrivningar får inte göras på leasad egendom, även om internationella bokslutsstandarder skulle tillåta det. Sådana avskrivningar ska således inte heller antecknas i beskattningskolumnen.

Läs mer i anvisningen för blankett 62.

Nedskrivningar på anläggningstillgångar

I bokföringen:

Sådana nedskrivningar på anläggningstillgångar enligt bokföringen som inte angetts tillsammans med avskrivningarna.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den andel av nedskrivningar på bestående anläggningstillgångar som får dras av med stöd av NärSkL 42 §.

Du får dra av endast följande:

• nedskrivningar som gjorts på andra värdepapper än aktier
• sådana nedskrivningar som gjorts på andra bestående anläggningstillgångar än markområden då det gängse värdet på egendomen vid skatteårets utgång är väsentligt lägre än den icke-avskrivna anskaffningsutgiften.

4 Övriga verksamhetskostnader

Representationskostnader

I bokföringen:

Samtliga representationskostnader enligt bokföringen. Läs mer om representationskostnader och om begreppet kostnad (i anvisningen Representationsutgifterna vid inkomstbeskattningen).

I beskattningen: Avdragbar andel

Hälften (50 %) av representationskostnaderna (NärSkL 8 § 1 mom. 8 punkten).

Donationer

I bokföringen:

Alla sådana donationer enligt bokföringen som samfundet har gett.

I beskattningen: Avdragbar andel

Ange i denna punkt den avdragbara andelen av donationerna.

Avdragbara är endast sådana rimliga donationer till allmännyttiga samfund som vanligtvis har getts lokalt eller för ett ändamål som ligger nära samfundets bransch.

Samfund får också under vissa förutsättningar dra av donationer på minst 850 euro som getts för skyddande och bevarande av kulturarvet i Finland eller för främjande av vetenskap eller konst (ISkL 57 §).

Överlåtelse- och upplösningsförluster från aktier som utgör anläggningstillgångar

I bokföringen:

Förluster från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar samt upplösningsförluster såsom dessa poster har bokförts.

Specificera på blankett 71A och 71B överlåtelse- och upplösningsförlusterna från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar enligt följande:

• På blankett 71A anges de poster som inte påverkar beskattningen, dvs. de skattefria överlåtelse- och upplösningsvinsterna samt de icke-avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna
• Ange på blankett 71B skattepliktiga överlåtelse- och upplösningsvinster samt de överlåtelse- och upplösningsförluster som inte kan dras av vid beskattningen. De avdragbara överlåtelse- och upplösningsförlusterna kan vara sådana att de antingen får dras av obegränsat eller sådana att de får dras av endast från överlåtelse- och upplösningsvinst under skatteåret och de fem följande åren.
• Specificera på blankett 71B också överlåtelse- och upplösningsvinster samt överlåtelse och upplösningsförluster från andelar i sammanslutningar.

I beskattningen: Avdragbar andel

Sådana överlåtelse- och upplösningsförluster från anläggningstillgångsaktier och andelar i sammanslutningar som får dras av obegränsat. Till dessa hör Dessa är:

• överlåtelseförluster från anläggningstillgångarna av ett samfund som bedriver kapitalplaceringsverksamhet
• förluster som samfundet haft vid överlåtelse av aktier i bostads- och fastighetsaktiebolag och motsvarande aktier i dess ägo. Sådana här överlåtelseförluster specificeras inte mer ingående på blankett 71B. Uppge dock också förlust på blankett 71B i punkten ”Överlåtelse- och upplösningsförluster som under skatteåret är avdragbara i näringsverksamheten”.

Observera att överlåtelseförluster i allmänhet inte får dras av (och motsvarande överlåtelsevinster är skattefria), och dessa förluster anges inte här.

I vissa fall får man dra av överlåtelseförlusten endast från de skattepliktiga vinsterna från överlåtelse av anläggningstillgångsaktier under skatteåret eller de fem följande åren.

• En överlåtelseförlust som är avdragbar från överlåtelsevinst ska dras av redan när man räknar ut den skattepliktiga andel av överlåtelsevinster som ska anges i del 4 (Intäkter från näringsverksamhet) i punkt 2 Övriga rörelseintäkter. Därför ska överlåtelseförlusten inte heller anges i denna punkt.

Läs mer om rätten att dra av överlåtelseförluster i anvisningen Skattebehandling av överlåtelse av aktier i samfund.

Nedskrivningar på kundfordringar

Nedskrivningar på kundfordringarna (NärSkL 17 § 2 punkten).

Huvudrörelsens administrativa kostnader som hänför sig till det fasta driftstället

Den del av huvudrörelsens administrativa kostnader som hänför sig till det fasta driftstället i Finland. Sådana kostnader är bl.a.

• kostnader för rekreation och utbildning för de anställda
• kostnader för IT och datakommunikation
• kostnader för marknadsföring.

Övriga avdragbara kostnader

Sådana övriga avdragbara rörelsekostnader som direkt hänför sig till det fasta driftstället i Finland och som inte tidigare angetts som avdragbara rörelsekostnader i skattedeklarationen. Sådana kostnader är bl.a.

• frivilliga lönebikostnader
• kostnader för lokaler
• kostnader för fordon
• kostnader för datorutrustning och programvaror
• kostnader för övriga maskiner och inventarier
• resekostnader
• försäljningskostnader
• kostnader för marknadsföring
• kostnader för forskning och utveckling
• kostnader för administrativa tjänster
• kostnader för annan administration
• övriga rörelsekostnader.

I denna punkt anges också rundradioskatten och fastighetsskatten, eftersom de får dras av i beskattningen.

Kostnader som inte kan dras av

Som icke-avdragbara kostnader anges sådana poster som inte har en egen punkt någon annanstans i skattedeklarationen men som i bokföringen har tagits upp som kostnader i resultaträkningen.

De icke-avdragbara kostnaderna anges i denna förteckning och dessa poster får inte ingå i den egentliga uträkningen av inkomstskatt.

Direkta skatter

De inkomstskatter som bokförts som kostnader i resultaträkningen. I denna punkt anges således skatter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden - inte bara de förskottsskatter som betalats under räkenskapsperioden.

Fastighetsskatten anges inte här, eftersom den får dras av i beskattningen.

Skatteförhöjningar och förseningsavgifter

Alla skatteförhöjningar är icke-avdragsgilla oberoende av vilken skatt de gäller.

Ange här även förseningsavgift, nedsatt dröjsmålsränta, dröjsmålsränta och försummelseavgift. Dessa belopp får inte dras av i beskattningen.

Böter och övriga straffliknande avgifter

Böter, påföljdsavgifter och andra offentligrättsliga betalningspåföljder av sanktionskaraktär (NärSkL 16 § 5 punkten).

Värdenedgångar på aktier som utgör anläggningstillgångar

Värdenedgång på anläggningstillgångsaktier.

En värdenedgångsavskrivning som gjorts på anläggningstillgångsaktier är inte avdragbar i beskattningen.

Avsättningar

Avsättningar i bokföringen. Avsättningarna får i allmänhet inte dras av i beskattningen.

Med avsättningar avses sådana framtida utgifter som orsakas av förpliktelser enligt BokfL 5 kap. 14 § och vars exakta belopp eller datum för realisering inte är känt.

Sådana framtida utgifter och förluster kan följa t.ex. av sanering eller nedläggning av rörelseverksamheten på en produktionslinje eller produktionsanläggning, garantireparationsförbindelse för överlåtna produkter, reklamation och skadestånd.

En avsättning för garantireparation kan dras av i beskattningen, men endast då det är fråga om rörelse som bedriver byggnads-, skeppsbyggnads- eller metallindustriverksamhet och som ansvarar för fel i en byggnad, bro, flygplan eller motsvarande större enhet (NärSkL 47 §). Den avdragbara garantireserven anges i beskattningskolumnen i punkt 7 Ökning av reserver.

Övriga kostnader som inte kan dras av

Ange i denna punkt andra eventuella kostnader som inte kan dras av i beskattningen.

Sådana kostnader är t.ex.

• utgifter för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst. Avdragbar är dock den del av utgifterna som överstiger den skattefria inkomstens belopp (NärSkL 16 § 2 punkten).
• avgifter för anslutning till el-, tele-, vatten-, avlopps- eller fjärrvärmeledningsnät som återbetalas till samfundet då det avstår från den förmån som anslutningsavgiften medfört (NärSkL 16 § 3 punkten)
• mutor samt förmåner med karaktär av mutor
• belopp som aktiebolag har betalat för sina egna aktier, förutsatt att det inte är fråga om aktier som bolaget har överlåtit på basis av ett anställningsförhållande (NärSkL 16 § 9 punkten och NärSkL 18 § 3 mom.).

5 Finansiella kostnader

Räntekostnader som betalas till huvudrörelsen

I bokföringen:

Räntor som det fasta driftstället eller filialen enligt bokföringen har betalat till huvudrörelsen.

I beskattningen:

Avdragbar andel i beskattningen.

Ränteutgifter till parter i koncerngemenskap (NärSkL 18 a §)

Ränteutgifter som har betalats till inhemska och utländska parter för koncerngemenskapsskulder.

• ex. räntor som samfundet har betalat till företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §).

En koncerngemenskapsskuld kan vara direkt (NärSkL 18 a § 6 mom.) eller indirekt (NärSkL 18 a § 7 mom.). En koncerngemenskapsskuld är direkt då parterna i koncerngemenskapen står i skuldförhållande sinsemellan. Parterna är i en koncerngemenskap med varandra, om den ena parten utövar bestämmande inflytande över den andra parten eller om en tredje part ensam eller tillsammans utövar bestämmande inflytande över bägge parter i skuldförhållandet på det sätt som avses i 31 § 2 mom. i lagen om beskattningsförfarande (BFL).

Som indirekt koncerngemenskapsskuld betraktas en sådan skuld som samfundet har upptagit hos någon annan än en part i koncerngemenskapen, om någotdera kravet uppfylls:

• den part som är i koncerngemenskap har en fordran på en part som är långivare och fordran har samband med skulden
• en fordran som innehas av en part i koncerngemenskapen utgör säkerhet för skulden.

Alla räntekostnader som hänför sig till koncerngemenskapsskulder enligt NärSkL 18 a § ingår nödvändigtvis inte i de bokförda räntekostnaderna från företag inom samma koncern (BokfL 1 kap. 6 §). Räntekostnaderna för koncerngemenskapsskulder i denna punkt kan således avvika från det bokförda beloppet av räntekostnader som har betalats till företag i samma koncern.

Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81: Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du deklarerar i MinSkatt lämna uppgifterna i fasen Övriga redogörelser.

Räntekostnader som betalats till ägarintresseföretag

T.ex. räntor som samfundet har betalat till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §).

Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81: Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du deklarerar i MinSkatt lämna uppgifterna i fasen Övriga redogörelser.

Övriga räntekostnader

Övriga räntekostnader, t.ex. räntor på

• leverantörsskulder
• masskuldebrevslån
• konvertibla lån
• skulder till finansiella institut
• skulder till finansbolag
• pensionslån
• finansieringsväxlar.

Om bolagets nettoränteutgifter överstiger 500 000 euro, fyll i blankett 81: Redogörelse för nettoränteutgifter. Om du deklarerar i MinSkatt lämna uppgifterna i fasen Övriga redogörelser.

Finansiella kostnader som behandlas som räntekostnader (NärSkL 18 a §)

Kostnader som uppkommer i samband med anskaffning av finansiering och som enligt 18 a § 2 mom. NärSkL anses utgöra ränta.

Rättelse av räntekostnaderna (NärSkL 18 a §)

Ange i denna punkt det belopp varmed ränteavdragsbegränsningen enligt 18 a § i NärSkL eventuellt påverkar beloppet av avdragbara ränteutgifter.

Beräkna begränsningens inverkan på blankett 81 (Redogörelse om nettoränteutgifter). Fyll i blanketten om bolagets nettoränteutgifter överskrider 500 000 euro. Blankett 81 är gemensam för alla förvärvskällor. Ange i skattedeklaration 6B dock endast andelen enligt NärSkL (se blankett 81, punkt 8).

Om bolagets alla räntekostnader inte är avdragbara i beskattningen på grund av 18 a § i NärSkL ska du ange i denna punkt den icke avdragsgilla andelen och sätta ut ett minustecken framför beloppet.

Ange i denna punkt också de icke-avdragbara nettoränteutgifter från tidigare skatteår som bolaget vill dra av under det här skatteåret (yrkande på blankett 81).

Exempel 1: Bolagets nettoränteutgifter uppgår sammanlagt till 1 300 000 euro. Bolaget räknar ut ränteavdragsbegränsningens inverkan på blankett 81. På basis av uträkningen får bolaget i nettoränteutgifter dra av 1 300 000 euro, dvs. hela beloppet. Bolaget har inga icke avdragsgilla nettoränteutgifter och de avdragbara nettoränteutgifterna ingår i de föregående punkterna på skattedeklarationen. Den här punkten lämnas blank.

Exempel 2: Bolagets nettoränteutgifter uppgår sammanlagt till 1 100 000 euro. Bolaget beräknar ränteavdragsbegränsningens inverkan på blankett 81. På basis av uträkningen får bolaget i nettoränteutgifter dra av 250 00 euro och 850 000 euro återstår oavdraget. I den här punkten anges ränteavdragsbegränsningens inverkan, dvs. –850 000 euro. Det avdragbara beloppet av räntekostnader som bolaget angett i de föregående punkterna minskas således med beloppet som anges i den här punkten, dvs. med 850 000 euro.

Exempel 3: Bolaget har under skatteåret sammanlagt 1 300 000 euro i nettoränteutgifter. Bolaget beräknar ränteavdragsbegränsningens inverkan på blankett 81. På basis av uträkningen får bolaget dra av 1 300 000 euro i skatteårets nettoränteutgifter och 200 000 euro i gamla icke avdragsgilla nettoränteutgifter. Skatteårets avdragbara nettoränteutgifter ingår i de föregående punkterna. I den här punkten anges 200 000 euro, dvs. den avdragsgilla andelen av nettoränteutgifter som inte dragits av under de föregående skatteåren. Utöver de avdragsgilla ränteutgifter som bolaget angett i de föregående punkterna kan det således även dra av beloppet på 200 000 euro som anges här.

Koncernstöd och nedskrivningar på fordringar

Koncernstöd som betalats till ett bolag av vilket samfundet ensamt eller tillsammans med andra koncernbolag (NärSkL 6 b § 7 mom.) äger minst 10 %.

Ange dessutom motsvarande utgifter som utan motprestation betalats i syfte att förbättra det andra bolagets ekonomiska ställning. Ange också förluster och nedskrivningar på fordringar hos sådana bolag (dock inte kundfordringar).

Dessa poster är inte avdragbara i beskattningen (NärSkL 16 § 7 punkten).

Förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar

I bokföringen:

Slutliga förluster och värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar enligt bokföringen. Slutliga förluster är t.ex. förluster som följer av försnillning, stöld eller annat brott.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den avdragbara andelen av förluster och slutliga värdenedgångar på övriga finansieringstillgångar.

• Förluster av finansieringstillgångar är avdragbara i beskattningen (NärSkL 17 § 1 punkten).
• Också sådana värdenedgångar på finansieringstillgångar som konstaterats vara slutliga är i allmänhet avdragbara enligt NärSkL 17 § 2 punkten, dock inte om värdenedgången hänför sig till en fordran hos ett annat koncernbolag (se föregående punkt Koncernstöd och värdenedgångar på fordringar).

Överlåtelseförluster från finansieringstillgångar

Förluster från överlåtelse av finansieringstillgångar enligt bokföringen, t.ex. förlust från överlåtelse av värdepapper som hört till finansieringstillgångarna eller från överlåtelse av en fordran.

Övriga finansiella kostnader

Övriga finansiella kostnader enligt bokföringen, t.ex.

• kostnader för låneskötsel
• limitprovisioner
• borgensprovisioner
• kreditförsäkringar
• inteckningskostnader
• indrivningskostnader
• kursförluster
• kostnader för factoring
• termineringskostnader.

Här ska du inte ange sådana finansiella kostnader som du redan angett ovan i punkten Finansiella kostnader som behandlas som räntekostnader (NärSkL 18 a §).

6 Utbetalt koncernbidrag

Ange här koncernbidrag som bolaget gett. Koncernbidragen ska dessutom specificeras på blankett 65.

7 Ökning av reserver

I bokföringen:

Ökning av skattemässiga reserver enligt bokföringen. Specificera reserverna på blankett 62.

I beskattningen: Avdragbar andel

Den andel av de skattemässiga reserverna som är avdragbar i beskattningen.

8 Överlåtelseförluster från och värdenedgångar på annan egendom

Specificera på blankett 71B förlusterna från överlåtelse av annan egendom.

I bokföringen:

Ange här de överlåtelseförluster eller värdenedgångar på annan egendom som har tagits upp i bokföringen.

I beskattningen:

Den andel av förlusterna från överlåtelse av annan egendom eller av den värdenedgång som kan dras av i beskattningen. Utgångspunkten är att man får dra av förlusten från överlåtelse av annan egendom och förlusten från överlåtelse av aktier i fastighets- och bostadsaktiebolag. Sådana här överlåtelseförluster specificeras inte mer ingående på blankett 71B. Förlusten ska dock anges på blankett 71B i punkten Överlåtelse- och upplösningsförluster som under skatteåret är avdragbara i näringsverksamheten.

Rätten att dra av anskaffningsutgifter har begränsats för andra aktier under annan egendom än aktier i fastighets- och bostadsaktiebolag samt sammanslutningsandelar. Förlusten från överlåtelse av aktier som utgör annan egendom och bolagsandelar i öppna bolag och kommanditbolag får dras av endast från sådana skattepliktiga vinster som har uppstått vid överlåtelse av annan egendom. Avdrag får göras under skatteåret och de fem påföljande skatteåren. Sådana överlåtelseförluster anges inte här. Specificera överlåtelseförlusterna på blankett 71B i punkten Överlåtelseförlust från aktier och andelar i sammanslutningar som ingår i övriga tillgångar.

Läs mer om avdrag för överlåtelseförluster i anvisningen Slopandet av indelningen i förvärvskällor för vissa samfund (VH/1881/00.01.00/2019), kapitel 3.4.

9 Värdenedgångar på fordringar som hänför sig till annan egendom

I bokföringen:

Ange här det bokförda beloppet av värdenedgångarna från de fordringar som utgör annan egendom.

I beskattningen:

Den andel av värdenedgångarna från fordringarna som utgör annan egendom som får dras av i beskattningen. En slutlig förlust av en fordran som anknyter till förvärvande av inkomst och som hör till tillgångsslaget annan egendom är avdragbar enligt NärSkL 17 § 2 mom. Hur förluster av fordringar ska dras av behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Avdragsgiltigheten av nedskrivningar av fordringar i beskattningen av näringsinkomst.

10 Temporärt tilläggsavdrag för forskning och utveckling (specificera på blankett 67A)

Det är möjligt att göra tilläggsavdrag för kostnader som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Alla samfund som utövar näringsverksamhet eller jordbruk och utför forskningssamarbete med en forskningsorganisation är berättigade till tilläggsavdrag. Avdraget kan också kallas för avdrag för forskningssamarbete.

Tilläggsavdrag fås utifrån forsknings- och utvecklingsverksamhet som utövats tillsammans med en organisation för forskning och kunskapsspridning. Grunden för tilläggsavdraget är en underentreprenadsfaktura som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamheten och som samfundet betalar till en organisation för forskning och kunskapsspridning. Detta tilläggsavdrag är temporärt och kan beviljas för skatteåren 2021–2027.

Tilläggsavdraget är 150 % av företagets sådana underentreprenadsfakturor. Avdrag som understiger 5 000 euro beviljas dock inte. Kostnadsbeloppet ska alltså uppgå till minst 3 333,33 euro. Avdragets maximibelopp är 500 000 euro.

Extra avdrag beviljas inte i den utsträckning som samfundet fått direkt statsstöd eller annat offentligt stöd för fakturor för underentreprenader.

Specificera grunderna för beviljande av tilläggsavdrag på blankett 67 och på en fritt formulerad bilaga.

Läs mer: Tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet under skatteåren 2021–2025

10 Allmänt tilläggsavdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet (specificera på blankett 67Y)

Från skatteåret 2023 är det också möjligt i beskattningen att göra ett s.k. allmänt tilläggsavdrag för kostnaderna som anknyter till forsknings- och utvecklingsverksamhet. Berättigade till tilläggsavdrag är alla samfund som idkar näringsverksamhet eller jordbruk. Avdraget görs utifrån lönerna för forsknings- och utvecklingsverksamheten och utgifterna för köpta tjänster.

Det allmänna tilläggsavdraget och det temporära tilläggsavdrag för forskningssamarbete som ingick i den föregående punkten beviljas inte för samma utgifter.

Det allmänna tilläggsavdraget är 50 % av utgifterna som berättigar till avdrag. Tilläggsavdragets minimibelopp för skatteåret är 5 000 euro och maximibeloppet 500 000 euro. Något tilläggsavdrag beviljas inte till den del samfundet fått direkt statsstöd eller annat offentligt stöd för sina utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Specificera grunderna för beviljandet av det allmänna tilläggsavdraget på blankett 67Y och i en fritt formulerad bilaga.

Läs mer: Kombinerat avdrag för forsknings- och utvecklingsverksamhet (anvisningen handlar om det allmänna tilläggsavdraget för forsknings- och utvecklingsverksamhet samt det så kallade extra tilläggsavdraget. Det extra tilläggsavdraget kan göras för första gången först för skatteåret 2024).

12 Övriga avdragbara kostnader (ingår inte i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod)

Sådana kostnader som är avdragbara i beskattningen och som inte ingår i resultaträkningen för denna räkenskapsperiod.

Ange i denna punkt till exempel arbetsrelaterade dividender. Dividender från andra än offentligt noterade bolag utgör förvärvsinkomst om grunden för dividendutdelningen är en arbetsinsats som dividendtagaren eller någon inom denna persons intressesfär har gjort (ISkL 33 b § 3 mom.). Läs mer i anvisningen Beskattning av dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen, (dnr VH/8108/00.01.00/2020).

I den här punkten uppges också utbildningsavdrag som samfundet vill dra av i beskattningen. Ge också en redogörelse för utbildningsavdraget på blankett 79.

13 Det sammanlagda beloppet av avdragbara kostnader i näringsbeskattningen

Det sammanlagda beloppet av posterna i beskattningskolumnen, dvs. det sammanlagda beloppet av kostnader som kan dras av i näringsbeskattningen.

7 Det beskattningsbara resultatet eller förlust som ska fastställas

I den här delen ska du ange resultatet eller förluster som ska fastställas för de olika förvärvskällorna för skatteåret 2023.

Förluster från tidigare år antecknas inte i skattedeklarationen. Skatteförvaltningen drar av förlusterna automatiskt, förutsatt att aktierna och andelarna inte bytt ägare enligt del 12 Ändring i ägarandelar och förluster. Förlustbeloppet framgår av beskattningsbeslutet.

Om samfundet får inkomst från jordbrukets förvärvskälla ska du specificera intäkterna och kostnaderna på bilageblankett 7M.

Resultat av näringsverksamheten

Anteckna resultatet av näringsverksamheten i denna punkt om det är positivt.

Resultatet av näringsverksamheten är differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 5 punkt 11) och de kostnader som får dras av i beskattningen av näringsverksamheten (del 6 punkt 13).

Förlust i näringsverksamheten

Ange i denna punkt beloppet av förlust som ska fastställas för näringsverksamheten. Beloppet är vanligtvis den negativa differensen mellan de skattepliktiga intäkterna i näringsverksamheten (del 5 punkt 11) och de avdragbara kostnaderna i näringsbeskattningen (del 6 punkt 13).

Om det emellertid ingår till exempel koncernbidrag i kostnaderna (Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust), minska förlustbeloppet i denna punkt med koncernbidragens belopp, eftersom sådana poster inte beaktas när förlusten fastställs.

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust

Poster som inte beaktas vid fastställandet av förlust är koncernbidrag ja bostadshusreservering.

Källskatter som tagits ut på inkomsterna i Finland

Källskatter som tagits ut på samfundets inkomster i Finland.

Om bolaget inte är infört i förskottsuppbördsregistret kan betalaren ta ut källskatt på samfundets inkomster.

Om det utländska företaget inte anses ha ett fast driftställe i Finland och betalaren har tagit ut källskatt på den utbetalda arbetsersättningen, kan företaget ansöka om återbäring av källskatten.

Läs mer i anvisningen Källskatt och dess återbäring till utländska företag

I den här punkten anges inte källskatter som tagits ut på arbetstagarnas löner. I den här punkten ska alltså anges endast den skatt som tagits ut på arbetsersättningen hos samfundet, inte den skatt som tagits ut hos arbetstagarna.

I den här punkten anges inte heller betalda förskottsskatter.

8 Uppgifter om huvudrörelsen för denna räkenskapsperiod

Huvudrörelsens omsättning (för all verksamhet)

Samfundets globala omsättning enligt bokföringen.

Huvudrörelsens kostnader sammanlagt

Samfundets globala kostnader enligt bokföringen.

Huvudrörelsens resultat eller förlust

Samfundets globala resultat eller förlust enligt bokföringen.

Antalet anställda inom huvudrörelsen

Totalantalet arbetstagare i samfundet.

Uträkning av förmögenhet

Alla bolag ska lämna uppgifter för uträkning av förmögenhet, eftersom uppgifterna behövs bl.a. för statistikföring. Alla listade samfund får dock ange tillgångarna och skulderna till sina balansvärden, eftersom nettoförmögenheten och det matematiska värdet på aktien inte påverkar beskattningen av dividend som dessa bolag har delat ut. Dessutom fastställs jämförelsevärdena för dessa bolags aktier utgående från köp- eller säljkurserna och inte balansräkningen.

Med listade samfund avses här bolag vilkas aktier eller någon av aktieserierna är föremål för offentlig handel på en fondbörs i Finland (börslistan eller Pre-listan på NASDAQ OMX Helsinki Ab) eller annanstans inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller annan motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Kreditinstitut, försäkringsanstalter och värdepappersföretag (listade och icke-listade) behöver inte fylla i alla punkter i uträkningen av förmögenhet. De fyller i endast det sammanlagda beloppet av tillgångar och det sammanlagda beloppet av skulder.

De bolag som inte bedriver näringsverksamhet enligt 1 § 1 mom. i NärSkL ska specificera tillgångarna i punkt 8 Tillgångar under Annan egendom och skulderna i uträkningen av förmögenhet i del 9 Skulder. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).

9 Tillgångar

Uppge tillgångarna i uträkningen av förmögenhet till beloppet av den icke avskrivna anskaffningsutgiften, om inte annat sägs i anvisningen. Värdena i förmögenhetsuträkningen kan avvika från balansvärdena.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är nyttigheter som är avsedda för bestående bruk i näringsverksamheten (NärSkL 12 §).

Nyttigheter som ingår i anläggningstillgångarna bokförs i allmänhet bland bestående aktiva.

Avskrivningsbara anläggningstillgångar är exempelvis

• byggnader
• maskiner
• anläggningar och övriga föremål
• patent och andra immateriella rättigheter som kan överlåtas separat.

Specificera på blankett 62 avskrivningar som gjorts på avskrivningsbara anläggningstillgångar och ändringarna av avskrivningsdifferensen.

Markområden, värdepapper och andra motsvarande nyttigheter är icke-avskrivningsbara anläggningstillgångar.

Immateriella rättigheter

Det sammanlagda värdet av immateriella rättigheter.

Immateriella rättigheter är bl.a.

• patent
• upphovsrätt
• varumärkesrätt
• licensavgifter
• koncessionsrätt
• licensavgifter för datorprogram.

Långfristiga utgifter

Sådana långfristiga utgifter som har förmögenhetsvärde (se blankett 62 del F Långfristiga utgifter (NärSkL 24–25 §), punkt 7 Oavskriven anskaffningsutgift vid skatteårets utgång.

Långfristiga utgifter är utgifter som genererar eller bibehåller inkomst under minst tre års tid. Av dessa räknas till tillgångarna exempelvis sådana aktiverade utgifter som ska aktiveras enligt NärSkL. Sådana utgifter som avses i NärSkL 24 § är till exempel utgifter för ombyggnad av hyreslägenheter och anskaffningsutgift för goodwill. Därutöver har det i rättspraxis ansetts att bland annat utgifter för utveckling kan ha ett förmögenhetsvärde.

Till tillgångarna räknas inte kalkylmässiga skattefordringar, utgifter för etablering och organisering av bolaget och inte heller sådana utgifter med lång verkningstid som inte har förmögenhetsvärde.

Om den bokföringsmässiga fusionsdifferensen har ett förmögenhetsvärde, inräknas den i nettoförmögenheten för det övertagande bolaget (HFD 1994-B-545 och HFD 1994-B-546).

Fastigheter (specificera på blankett 18)

Det sammanlagda värdet av fastigheter, byggnader och konstruktioner som utgör anläggningstillgångar.

Specificera uppgifterna på blankett 18.

Som värde används den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen (dvs. det sammanlagda beloppet av anskaffningsutgifter för byggnad och mark vilket anges på blankett 62 i punkt 7) eller jämförelsevärdet (=beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är högre.

Jämförelsen görs fastighetsvis.

Till en fastighet hör mark samt byggnaderna på den.

Som fastighet betraktas enligt ISkL 6 § även sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som kan överlåtas till tredje part tillsammans med besittningsrätten till marken utan att markägaren måste höras.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2023, används som jämförelsevärde undantagsvis beskattningsvärdet för år 2022, eftersom något beskattningsvärde för 2023 har ännu inte fastställts.

Om samfundets räkenskapsperiod går ut under tiden 1.10–31.12.2023, ska som fastighetens jämförelsevärde användas beskattningsvärdet för 2023.

Konstruktioner som hör till anläggningstillgångar är även

• cisterner för flytande bränslen och syror samt övriga sådana av metall eller annat därmed jämförligt material uppförda lagerbyggnader och konstruktioner
• lätta konstruktioner av trä eller därmed jämförligt material
• konstruktioner som används enbart för forskning som avser att främja rörelseverksamheten.

Jämförelsevärdet på skog är skogens genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med tio.

Jämförelsevärdet av jordbruksmark är den genomsnittliga årliga avkastningen multiplicerad med sju. Avkastningarnas storlek fastställs årligen genom Skatteförvaltningens beslut.

Jämförelsevärdet på vattenområden och impediment är 0.

Maskiner och inventarier

Maskinernas och inventariernas sammanlagda anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen.

Till maskiner och inventarier hör t.ex.

• maskiner och anläggningar
• last- och skåpbilar
• personbilar
• yrkesbilar
• möbler
• inventarier som hyrs ut.

Leasade inventarier anses inte ingå i bolagets anläggningstillgångar i beskattningen. De ska således inte anges i denna punkt.

Förskottsbetalningar

Förskottsbetalningar som anses utgöra anläggningstillgångar.

Värdepapper bland anläggningstillgångar (specificera på blankett 8A)

Fyll i blankett 8A och jämför de anskaffningsutgifter som inte avskrivits i inkomstbeskattningen med jämförelsevärdena för värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom. Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).

Överför till den här punkten mellansumman för värdepapper som utgör anläggningstillgångar från den kolumn där det sammanlagda värdet på värdepapperen är högre.

Värdet på börsaktier är 70 % av deras slutkurs den dag då bolagets räkenskapsperiod går ut. Sök börskurser (www.nasdaqomxnordic.com).

På webbplatsen kan du söka kursuppgifter enligt bolagets bokslutsdag.

Jämförelsevärdet för andelar i placeringsfonder och andelar i fondföretag är 70 % av det gängse värdet vid årets utgång.

Jämförelsevärdet för en icke-noterad aktie har angetts i beskattningsbeslutet för det bolag vars aktier det handlar om.

Jämförelsevärdet av lägenhetsaktier som anskaffats före 1.1.2006 är detsamma som beskattningsvärdet för 2005.

Lägenhetsaktier som anskaffats 1.1.2006 eller senare har inte något separat jämförelsevärde. Detsamma gäller icke-noterade masskuldebrev, optionsrätter och andelar i andelslag. Den anskaffningsutgift för dessa värdepapper som inte avskrivits i inkomstbeskattningen ska anges också på blankett 8A i kolumnen Jämförelsevärde.

Fordringar hos företag inom samma koncern

Sådana fordringar hos företag inom samma koncern som utgör anläggningstillgångar.

Med företag inom samma koncern avses här moderföretag och dotterföretag enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Fordringar hos ägarintresseföretag

Sådana fordringar hos ägarintresseföretag som hör till anläggningstillgångarna (BokfL 1 kap. 7 §).

Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar

Övriga fordringar som utgör anläggningstillgångar.

Övriga anläggningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar.

Till övriga anläggningstillgångar kan höra t.ex. husdjur och andra levande anläggningstillgångar, konstföremål och samlarobjekt.

Anläggningstillgångar sammanlagt

Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda anläggningstillgångar.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgång är enligt NärSkL 10 § handelsvaror, råämnen, halvfabrikat och övriga nyttigheter som är avsedda för överlåtelse inom näringsverksamheten såsom sådana eller i förädlad form. Till omsättningstillgångar hör även bränslen, smörjämnen och övriga nyttigheter som är avsedda för förbrukning i näringsverksamheten.

Ange som värdet på omsättningstillgångar den anskaffningsutgift som minskats med en eventuell värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 28 § 1 mom.

Fastigheter som utgör omsättningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar.

Övriga omsättningstillgångar

Övriga nyttigheter som hör till omsättningstillgångar. Sådana är bl.a.

• material och förnödenheter
• varor under tillverkning
• färdiga produkter
• varor
• värdepapper bland omsättningstillgångar
• förskottsbetalningar som betalats på omsättningstillgångar.

Omsättningstillgångar sammanlagt

Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda nyttigheter bland omsättningstillgångarna.

Finansieringstillgångar

Finansieringstillgångar är penningar, bank- och kontofordringar, växelfordringar och andra motsvarande finansieringsmedel (NärSkL 9 §).

Till finansieringstillgångarna räknas också bolagets övriga finansieringsmedel, såsom kundfordringar och värdepapper som utgör kassareserv.

Som värdet på en fordran bland finansieringstillgångarna anges det nominella värdet och som värdet på övriga finansieringstillgångar deras anskaffningsutgifter. Båda posterna minskas dock först med en värdenedgångsavskrivning enligt NärSkL 17 §.

Om fordringarna inte är i euro utan i någon annan valuta ska de värderas de på samma sätt som i bokföringen, dvs. i allmänhet till den kurs som gäller på bokslutsdagen (BokfL 5 kap. 3 §).

Kundfordringar

Alla lång- och kortfristiga kundfordringar, avbetalningsfordringar o.d.

Fordringar hos företag inom samma koncern

Fordringar hos företag inom samma koncern, dock inte kundfordringar.

Med koncernföretag avses moderföretaget och dotterföretagen enligt bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Fordringar hos ägarintresseföretag

Fordringar hos ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte kundfordringar.

Lånefordringar

Andra än de ovan nämnda lånefordringarna, t.ex. lång- och kortfristiga fordringar hos arbetstagarna och ledningen.

Finansiella värdepapper (specificera på blankett 8A)

Värdepapper som hör till finansieringstillgångar.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom. Mellansumman (Finansieringstillgångar sammanlagt) i den kolumn på blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större ska överföras till den här punkten.

Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).

Övriga finansieringstillgångar och fordringar

Andra än ovan nämnda nyttigheter som hör till finansieringstillgångar. I denna punkt anges t.ex.

• resultatregleringar
• bank
• kassa
• övriga fordringar (t.ex. skadeståndsfordringar).

Finansieringstillgångar sammanlagt

Det sammanlagda värdet på samtliga nyttigheter som utgör ovan nämnda finansieringstillgångar.

Annan egendom

Tillgångar som inte hör till näringsverksamheten och beskattas enligt inkomstskattelagen (ISkL) får inte räknas ihop med de ovan nämnda anläggnings-, omsättnings- eller investeringstillgångarna, utan bland följande punkter.

Uppge tillgångarna till den anskaffningsutgift som inte avskrivits i beskattningen, om inte annat sägs i anvisningen.

Värdepapper (specificera på blankett 8A)

Värdepapper som inte hör till näringsverksamheten.

Specificera på blankett 8A de värdepapper som utgör anläggningstillgångar, finansieringstillgångar och annan egendom. Överför hit mellansumman av Annan egendom sammanlagt från den kolumn i blankett 8A:s nedre kant där det sammanlagda beloppet är större.

Allmännyttiga samfund kan fortfarande ha även andra långfristiga placeringar (ISkL-egendom).

Fastigheter

Fastigheter som inte hör till näringsverksamheten, till exempel fastigheter som hyrts ut till utomstående.

Ange som fastighetens värde antingen den icke avskrivna anskaffningsutgiften i inkomstbeskattningen eller jämförelsevärdet (dvs. beskattningsvärdet), beroende på vilket av värdena som är större.

Om bolagets räkenskapsperiod går ut 1.1–30.9.2023, ska du i jämförelsen använda det beskattningsvärde som har fastställts för fastigheten för 2022.

Fordringar hos företag inom samma koncern

Ange här bolagets fordringar hos företag inom samma koncern.

Övriga fordringar

Ange här andra fordringar än dem du angett i den föregående punkten.

Annan egendom som hör till denna grupp

Andra än ovan nämnda tillgångar som inte hör till näringsverksamheten.

Övriga tillgångar sammanlagt

Det sammanlagda värdet på samtliga ovan nämnda tillgångar som utgör annan egendom.

Tillgångar sammanlagt

Det sammanlagda värdet på anläggnings-, omsättnings- och finansieringstillgångar samt annan egendom.

10 Skulder

Skulder till kreditinstitut

Anteckna i denna punkt

• lång- och kortfristiga lån från finansiella institut
• lån från finansbolag och amorteringar på dessa
• factoring-kreditkonton
• övriga kortfristiga lån från finansiella institut.

Skulder till företag inom samma koncern

Lång- och kortfristiga skulder till företag inom samma koncern, dock inte leverantörsskulder.

I denna punkt anges t.ex.

• prestationer som koncernföretag betalat i förskott
• finansieringsväxlar som bolaget erhållit från koncernföretag
• övriga skulder till koncernföretag
• resultatregleringar till koncernföretag.

Koncernföretag är moder- och dotterföretagen som avses i bokföringslagen (BokfL 1 kap. 6 §).

Om bolaget iakttagit ett system med anteciperad dividend och bolaget delat ut anteciperad dividend, räkna inte in dividendutdelningsskulden i skulderna, och deklarerar inte den i denna punkt. Om bolaget har delat ut anteciperad dividend under skatteår 2022, ska du dra av den från nettoförmögenheten på samma sätt som en dividend som bolaget beslutat att dela ut. Uppge anteciperad dividendutdelning som motsvarar dividendutdelningsskuld för skatteår 2023 i punkten Dividend eller överskott som enligt beslut ska delas ut sammanlagt.

Läs mer om anteciperade dividender i anvisningen Beskattning av dividendinkomster (dnr VH/8449/00.01.00/2020).

Skulder till ägarintresseföretag

Lång- och kortfristiga skulder till ägarintresseföretag (BokfL 1 kap. 7 §), dock inte leverantörsskulder.

Ange i denna punkt t.ex. prestationer som ägarintresseföretag betalat i förskott, finansieringsväxlar och övriga skulder samt resultatregleringar till ägarintresseföretag.

Skulder till delägare

Lång- och kortfristiga skulder till delägarna och deras anhöriga.

Resultatregleringar

Till lång- och kortfristiga resultatregleringar hör t.ex.

• hyresinkomster som bolaget mottagit på förhand
• ränteinkomster
• periodiserade investeringsunderstöd
• övriga inkomstförskott
• löneutgifter som enligt prestationsprincipen hänför sig till räkenskapsperioden
• utgifter för semesterlön.

Övriga skulder

Övriga skulder kan vara t.ex.

• långfristiga pensionslån
• erhållna förskott
• finansieringsväxlar och skulder till arbetstagarna
• kortfristiga finansieringsväxlar
• förskottsinnehållningsskulder
• socialskyddsavgiftsskulder
• leverantörsskulder
• lån mot konvertibla skuldebrev
• masskuldebrevslån.

Som skuld betraktas också försäkringsanstalters, försäkringsbolags samt pensionsanstalters, -stiftelsers och -kassors ansvar och sådana reserver som dessa har i syfte att förbättra sin soliditet (2 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen).

Skuld är också sådana anslutningsavgifter med återbetalningsplikt som el-, tele- eller motsvarande bolag har mottagit (lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen).

Latenta skatteskulder enligt BokfL 5 kap. 18 § betraktas inte som skuld vid uträkningen av nettoförmögenheten, varför dessa skulder inte heller ska tas upp i uträkningen av förmögenhet. En skatteskuld ska dock antecknas här om den följer av en skatt som har bokförts för räkenskapsperioden enligt prestationsprincipen.

Kapitallån

Det sammanlagda beloppet av kapitallån som bolaget har tagit (ABL 12 kap. 1 §).

Ett kapitallån anses i allmänhet i beskattningen höra till det främmande kapitalet (jfr 2 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen). Av den anledningen ska lånet tas upp som skuld i uträkningen av förmögenheten oberoende av hur lånet har bokförts.

Skulder sammanlagt

Summan av skuldposterna.

Observera att beloppet i denna punkt inte nödvändigtvis motsvarar summan av punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt. Beloppet i denna punkt räknas ut enligt skattebestämmelserna. Beloppen i punkterna Kortfristiga skulder sammanlagt och Långfristiga skulder sammanlagt anges däremot såsom de är i bokföringen.

Kortfristiga skulder sammanlagt

Det sammanlagda värdet av kortfristiga skulder enligt bokföringen.

Långfristiga skulder sammanlagt

Det sammanlagda värdet av långfristiga skulder enligt bokföringen.

11 Revision

Har revision verkställts?

Ett utländskt samfunds filial som är registrerad i Finland ska upprätta revision i Finland, om samfundets bokslut inte upprättas, revideras och offentliggörs i överensstämmelse med Europeiska unionens rättsakter eller på motsvarande sätt (1 kap. 1 § i revisionslagen). I så fall ska revisionsberättelsen ges som bilaga till skattedeklarationen.

• Kryssa för Ja om samfundets revision har förrättats innan skattedeklarationen lämnas in.
• Välj alternativet ”Nej, den verkställs senare” om revision ännu inte har verkställts men den kommer att verkställas senare.

Om revisionsberättelsen ännu inte blivit färdig innan det är dags att lämna in skattedeklarationen, ska samfundet lämna in revisionsberättelsen till Skatteförvaltningen inom en månad från det att revisionen slutförts.

Elektroniskt inlämnade skattedeklarationer kan kompletteras på nätet.

Då du lämnar in revisionsberättelsen på papper, fyll i även blankett 63 och häfta den till revisionsberättelsen som pärmblad. Skicka uppgifterna till adressen

Skatteförvaltningen
Optisk läsning av samfundsblanketter
PB 200
00052 SKATT

Kryssa för "Nej, med stöd av 2 kap. 2 § i revisionslagen har ingen revisor valts" om bolaget utnyttjat möjligheten enligt revisionslagen (1141/2015) att i ett litet bolag inte välja en revisor.

Ett samfund behöver inte välja revisor då både under den avslutade räkenskapsperioden och under den som omedelbart föregår denna högst ett av följande villkor har uppfyllts:

• Balansräkningen överstiger 100 000 euro.
• Omsättningen överstiger 200 000 euro.
• Det genomsnittliga antalet anställda i samfundet överskrider 3 personer.

Samfundet ska dock alltid välja en revisor om det sägs så i bolagsordningen, bolagsavtalet eller stadgarna.

I 2 kap. 2 § 4 mom. i revisionslagen finns dessutom vissa begränsningar som gäller bransch och betydande inflytande.

Innehåller revisionsberättelsen uttalanden med avvikande mening?

Kryssa för Nej om revisionsberättelsen inte innehåller sådana yttranden med avvikande mening, anmärkningar eller tilläggsuppgifter som avses i revisionslagen.

Kryssa för Ja om revisionsberättelsen innehåller negativa yttranden, anmärkningar eller tilläggsuppgifter.

12 Ändring i ägarandelar och förluster

Du ska alltid fylla i den här delen om över hälften av aktierna eller andelarna i samfundet har bytt ägare under ett skatteår eller stegvis under flera år. Uppgiften påverkar rätten att dra av förluster för tidigare år. Ändringar i ägarförhållanden till följd av arv eller testamente behöver inte anmälas.

Samfundet får dra av förluster från resultatet i samma förvärvskälla under de 10 följande skatteåren.

Ägarbytets inverkan

Samfundet förlorar sin rätt att dra av förluster om samtliga av de följande kraven uppfylls:

• Över hälften av samfundets aktier eller andelar har bytt ägare direkt eller indirekt.
  Ägarbyten har skett under ett förlustår eller efter det.
  • Orsaken till ägarbytet är inte arv eller testamente, utan exempelvis köp eller byteshandel.

Samfundet kan dock ansöka om dispens hos Skatteförvaltningen för att få dra av förluster trots ägarbytet (ISkL 122 §).

Läs mer: Fastställd förlust och ägarbyte

Indirekta ägarbyten – dvs. att ändringar i ägarförhållandena hos delägaren – tas i beaktande om en delägare äger minst 20 % av företaget och majoriteten av aktierna eller andelarna i delägarsamfundet eller -sammanslutningen byter ägare. Då anser man att alla aktier i delägarsamfundet eller -sammanslutningen har bytt ägare.

Exempel: X Ab äger alla aktier i Z Ab. Om över hälften av aktierna i X Ab byter ägare, anses alla aktier i Z Ab ha bytt ägare.

Om bolaget är börsnoterat och dess aktier således är föremål för offentlig handel, utgör ägarbyten inte något hinder för avdragandet av förluster eller oanvända gottgörelser.

Ändringar i ägarandelar och förluster

Anteckna här det skatteår under vilket ägarbytet har skett om över hälften av aktierna samtidigt bytt ägare under de tio senaste skatteåren. Om du redan har lämnat uppgifter om ett skatteår till Skatteförvaltningen behöver du inte göra det på nytt.

Ange skatteåret också i det fall att mer än hälften av aktierna i bolaget har bytt ägare stegvis under flera års tid eller då indirekta ägarbyten ägt rum i bolaget under de tio senaste skatteåren. Anteckna i så fall det skatteår för vilket förluster som uppstått under det året eller tidigare inte är avdragbara p.g.a. byte av ägare. Dessutom ska du redogöra för ägarbytena och deras tidpunkter i en separat fritt formulerad bilaga.

Om du deklarerar på papper ska du komma ihåg att underteckna skattedeklarationen.