Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning

Har getts
6.5.2015
Giltighet
- 5.4.2017

Anvisningar för arbetstagare, arbetsgivare och den som låter utföra arbetet.

1 Allmänt

På basis av en lagändring som trädde i kraft vid ingången av år 2007 ska löneinkomst till hyrda arbetstagare som är anställda hos utländsk arbetsgivare och som vistas i Finland i högst sex månader beskattas i Finland om skatteavtalet som Finland ingått med arbetstagarens hemviststat tillåter beskattningen.

Följande skatteavtal tillåter beskattningen av hyrd arbetskraft:

  • Fr.o.m. 2007: Danmark, Estland, Island, Lettland, Litauen, Norge och Sverige
  • Fr.o.m. 2009: Georgien, Isle of Man, Moldavien och Vitryssland
  • Fr.o.m. 2010: Guernsey, Bermuda och Jersey
  • Fr.o.m. 2011: Polen, Kazakstan och Caymanöarna
  • Fr.o.m. 2013:Turkiet
  • Fr.o.m. 2014: Cypern och Tadzjikistan

Löneinkomst av hyrt arbete beskattas också när arbetstagaren kommer från ett land med vilket Finland inte har skatteavtal.

Lönen betraktas i Finland som skattepliktig förvärvsinkomst genast fr.o.m. den första arbetsdagen oavsett vistelsetiden. Lönen till arbetstagare från de övriga skatteavtalsländerna beskattas i Finland om arbetstagaren vistas här i över 183 dagar under en period av 12 konsekutiva månader eller under ett kalenderår.

Om en hyrd arbetstagares arbetsgivare är ett utländskt företag utan fast driftställe i Finland och som i Finland inte grundat något dotterbolag eller annat bolag, har företaget då inte skyldighet att till Finland ta ut skatt på den hyrda arbetstagarens löneinkomst. Därför ska den hyrda arbetstagaren själv se till att skatterna betalas på de löneinkomster som han tjänat här.

Anvisningen tillämpas inte på situationer där företaget som förmedlar hyrd arbetskraft har fast driftställe i Finland eller företaget i Finland har grundat ett bolag som betalar den hyrda arbetstagarens lön. I sådana fall har företaget i allmänhet deklarations- och arbetsgivarskyldigheter i anslutning till både socialskyddet och inkomstbeskattningen i Finland, t.ex. skyldigheten att ta ut skatt på arbetstagarens lön. Ytterligare information om frågan finns på sidan .

Denna anvisning redogör för hur hyrda arbetstagare från utlandet, den utländska arbetsgivaren utan fast driftställe i Finland och den finska uppdragsgivaren ska handla.

2 Ansökan om personbeteckning samt skattenummer inom byggbranschen

2.1 Personbeteckning från skattebyrån

En arbetstagare som kommer till Finland för arbete kan få en finsk personbeteckning från skattebyrån. Skatteförvaltningen har (sedan 1.6.2012) parallell behörighet med magistraterna att i befolkningsdatasystemet spara uppgifter om utländska medborgare som arbetar i Finland och ge dem personbeteckningar. Fr.o.m. 1.3.2013 har Skatteförvaltningen kunnat ge personbeteckningar till utländska medborgare oavsett vistelsens längd. Det saknar betydelse om vistelsen i Finland är tillfällig eller permanent.

Om en arbetstagare stannar i Finland längre än ett år reder magistraten ut förutsättningarna för hemkommun och avgör om också en hemkommun ska antecknas för arbetstagaren i befolkningsdatasystemet. (www.magistraten.fi).

Personbeteckningen förutsätter ett personligt besök på skattebyrån eller på den lokala magistraten. Personens ska ha med sig:

  • EU/EES-medborgare: ett giltigt pass eller ett officiellt personbevis som gäller inom Schengenområdet samt ett intyg över registrering av uppehållsrätten (om det är mer än 3 månader från ankomsten)
  • Andra än EU/EES-medborgare: giltigt pass samt uppehållstillstånd för arbetstagare.

Därtill ska personen ta med sig arbetsavtalet eller någon annan skriftlig utredning om de centrala arbetsvillkoren.

Ytterligare information om rätten att arbeta och uppehållstillstånd på Migrationsverkets webbplats www.migri.fi.

2.2 Skattenummer inom byggbranschen och skattenummerregistret

Varje person som arbetar på ett bygge måste fr.o.m. 1.9.2012 bära ett synligt personkort på vilket också skattenumret har antecknats. På nya byggen är skattenumret obligatoriskt på personkort fr.o.m.1.9.2013 men på gamla byggen är det obligatoriskt först efter övergångsperioden senast 1.3.2013.

Skatteförvaltningens offentliga skattenummerregister för byggbranschen öppnades 1.8.2012. Skatteförvaltningen registrerar i skattenummerregistret det individuella skattenumret och andra uppgifter som ska registreras om personen. Man ska separat anhålla om registrering av arbetstagare inom byggbranschen i registret. En registreringsbegäran kan läggas fram av personen själv, arbetsgivaren eller av den som i huvudsak genomför byggprojektet. Skatteförvaltningen kan också på eget initiativ införa personen i registret.

Läs mera om skattenummer på www.skatt.fi/skattenummer.

3 Uthyrning av arbetskraft

Med uthyrning av arbetskraft avses ett på avtal baserat arrangemang där företaget som uthyr arbetskraft ställer sina arbetstagare till ett annat företags (uppdragsgivaren, dvs. den som låter utföra arbetet) förfogande mot vederlag. Det finns ett obligationsrättsligt avtalsförhållande mellan två näringsidkare mellan företaget som hyrt ut arbetskraft och den finska uppdragsgivaren. Det ovannämnda arrangemanget gäller även fysisk person när han är en part i ett sådant avtal.

Det utländska företaget har i allmänhet arbetsgivarens skyldigheter trots att de av för arbetsgivaren stadgade skyldigheterna som direkt ansluter sig till utförandet av arbetet övergår till den finska uppdragsgivaren. Sådana skyldigheter är t.ex. skyldigheterna som har att göra med arbetstiden och arbetarskyddet. Arbetet utförs under ledning och övervakning av uppdragsgivaren i allmänhet i uppdragsgivarens lokal med uppdragsgivarens verktyg och material. Arbetstagarna står dock i arbetsförhållandet till det företag som hyrt ut dem och lönen betalas av den utländska arbetsgivaren.

Arbetstagaren kan anses vara hyrd då rätten att leda och övervaka arbetet finns hos den finska uppdragsgivaren i stället för hans egen utländska arbetsgivare. Lönen betalas trots detta av den utländska arbetsgivaren. Dessutom talar följande omständigheter för att arbetstagaren ska anses vara hyrd:

  • arbetet utförs på en arbetsplats som disponeras av den finska uppdragsgivaren och för vilken uppdragsgivaren ansvarar; den utländska arbetsgivaren är med andra ord inte verksam på arbetsplatsen i fråga utan endast överlåter sina arbetstagare till det finska företaget
  • ersättningen som ska betalas till den utländska arbetsgivaren beräknas utgående från den tid som har använts för arbetet eller det finns någon annan förbindelse mellan ersättningen och arbetstagarens lön
  • verktyg och arbetsmaterial ges till arbetstagaren i huvudsak av den finska uppdragsgivaren
  • den utländska arbetsgivaren bestämmer inte ensidigt om antalet arbetstagare och om deras lämplighet
Exempel: Ett estniskt och ett finskt företag har ingått ett avtal om att en arbetstagare ska sändas till det finska företagets bygge. Lönen betalas av den estniska arbetsgivaren. Arbetsledningen och bestämmanderätten åligger det finska företaget. Det är fråga om uthyrning av arbetskraft.

Tillämpningsområdet av bestämmelserna om hyrd arbetskraft har inte begränsats enligt företagets bransch utan avgörandet görs på basis av helhetsbedömning med beaktande av framför allt kriterierna ovan.

Uthyrningen av arbetskraft omfattar förutom den sedvanliga hyrda arbetskraften även sådana fall där arbetstagaren inte har anställningsförhållande till det arbetskraftsuthyrningsföretag som ingått avtalet med den finska uppdragsgivaren utan denna uthyrare har hyrt arbetstagaren från ett annat företag. I dessa fall anses den arbetsgivare som betalar lönen till den uthyrda arbetstagaren vara deklarationsskyldig i egenskap av arbetsgivare, medan den finska uppdragsgivare i vars bruk arbetstagarna kommit anses deklarationsskyldig i egenskap av den som låter utföra arbetet.

Exempel: Ett tyskt företag hyr ut en tysk och två lettiska arbetstagare till ett företag i Danmark, som i sin tur hyr ut arbetstagarna vidare till en uppdragsgivare i Finland för arbete i Finland. Arbetstagarna är i anställningsförhållande till det tyska företaget.

Det tyska företaget betraktas som arbetstagarnas utländska arbetsgivare med sådana deklarationsskyldigheter som presenteras nedan. De lettiska arbetstagarna är genast från den första arbetsdagen skattskyldiga i Finland för den löneinkomst de får av hyrarbetet. På grund av skatteavtalet har Finland rätt att beskatta löneinkomsten till arbetstagaren som är bosatt i Tyskland endast om arbetstagaren vistas i över sex månader i Finland.

Exempel: Ett estniskt företag hyr ut av sina arbetstagare till det finska företaget A Ab som hyr dem vidare till ett annat finskt företag B Ab. I detta fall är det finska företaget B, i vars bruk arbetstagarna kommer, deklarationsskyldigt i egenskap av den som låter utföra arbetet.

3.1 Skillnader mellan uthyrning av arbetskraft och underentreprenad

Skillnaden mellan uthyrningen av arbetskraft och underentreprenad har accentuerats i och med de nya bestämmelserna. I underentreprenader är det underentreprenören som har ansvaret för lednings- och tillsynsrätten. I uthyrningen av arbetskraft är det företaget som använder hyrd arbetskraft som har ansvaret för arbetsledningen.

I underentreprenad är det underentreprenören som ställer verktygen till sina arbetstagares förfogande. I uthyrningen av arbetskraft är det uppdragsgivaren som ställer verktygen till arbetstagarnas förfogande. I underentreprenad är det underentreprenören som svarar för arbetets slutresultat. I uthyrningen av arbetskraft är det uppdragsgivaren som svarar för arbetets slutresultat.

Exempel: Det har ingåtts ett avtal mellan ett litauiskt och ett finskt företag om en entreprenad på ett finskt bygge. Lönen betalas av den litauiska arbetsgivaren. Det litauiska företaget styr och har tillsyn över arbetet på bygget samt ansvarar för arbetets slutresultat. Det litauiska företaget bestämmer själv hur många arbetstagare det behöver för att få arbetet färdigt. Det är fråga om underentreprenad, inte om uthyrning av arbetskraft.

3.2 Skillnader mellan uthyrning av arbetskraft och förmedling av arbetskraft

Förmedlingen av arbetskraft ska i vissa situationer skiljas från uthyrningen av arbetskraft. Om företaget som tillhandahåller utländsk arbetskraft fungerar endast som förmedlare och inte som arbetstagarnas arbetsgivare, är det inte fråga om uthyrning av arbetskraft för företagets del. Det finska företaget blir arbetstagarnas arbetsgivare om de anställs av det finska företaget. Samtliga arbetsgivarskyldigheter åligger då det finska företaget.

Exempel: Ett litauiskt företag förmedlar arbetstagare till anställning hos ett finskt städföretag. Arbetet utförs under det finska företagets ledning och tillsyn samt med dess redskap. Städföretaget betalar även arbetstagarnas lön. Arbetstagarnas arbetsgivare är då det finska städföretaget.

3.3 Arbete i egenskap av självständig yrkesutövare

I vissa situationer måste man kanske överväga om arbetstagaren arbetar som självständig yrkesutövare i stället för uthyrning av arbetskraft eller direkt anställningsförhållande. Avgörandet ska alltid göras på basis av fallspecifik helhetsbedömning.

Det är i regel fråga om inkomst av självständigt yrkesutövande om uppdragsgivaren inte har klar lednings- och tillsynsrätt, om yrkesutövaren använder sina egna verktyg och arbetar i sin egen lokal. Man ska därutöver beakta bl.a. om arbetstagaren erbjuder sina tjänster offentligt samt om vem som bär risken för arbetets slutresultat. Om man anser att det är fråga om inkomst av självständigt yrkesutövande, behandlas inkomsten vanligtvis som arbetsersättning i beskattningen.

Exempel: Ett estniskt företag tillhandahåller ett finskt byggföretag estniska golvläggare som arbetar som självständiga företagare. Arbetet utförs med det finska företagets verktyg samt under dess ledning och tillsyn. Dessutom är de finska arbetstagarna i sitt motsvarande arbete i arbetsförhållande. I dessa omständigheter anser man att det uppstår ett anställningsförhållande mellan de estniska golvläggarna och byggföretaget, varför den prestation som byggföretaget betalar till golvläggarna betraktas som lön.

Skattestyrelsen har gett anvisningen Lön och arbetsersättning i beskattningen. Anvisningen redogör för omständigheter enligt vilka man kan avgöra om det är fråga om lön eller arbetsersättning.

Prestationsbetalaren ska observera att om arbetstagaren har ett skattekort för arbetsersättning (vanligtvis ett källskattekort enligt 0 %), medför det inte förtroendeskydd för betalaren om det mellan uppdragsgivaren och arbetstagarna anses ha uppstått ett anställningsförhållande, vilket prestationsbetalaren borde ha vetat. Förtroendeskyddet redogörs för närmaren i anvisningen Om förtroendeskydd i beskattningsförfarande.

3.4 Arbete på ett finskt fartyg eller luftfartyg

Personer som är bosatta utomlands och arbetar som hyrda arbetstagare på ett finskt fartyg eller luftfartyg är skyldiga att betala finsk skatt på sin lön enligt 13 § i inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL). Skatteavtal är i allmänhet inget hinder för att Finland beskattar den lön som en utlandsbosatt hyrd arbetstagare får för arbete på ett finskt fartyg eller luftfartyg i internationell trafik. Ett undantag är det nordiska skatteavtalet enligt vars artikel 15.4 lön från arbete på ett luftfartyg beskattas enbart i löntagarens hemviststat.

Om ett utländskt uthyrningsföretag saknar fast driftställe i Finland är det inte skyldigt att ta ut finsk skatt på arbetstagarens lön eller redovisa skatt för denna till Finland. Varken det utländska uthyr-ningsföretaget eller det finska företag som låter utföra arbetet är i allmänhet skyldigt att lämna eta-blerings- eller annan anmälan eftersom skyldigheten gäller arbete i Finland, medan arbete i inter-nationell trafik vanligen helt eller huvudsakligen utförs utanför Finland En utländsk hyrd arbetstagare kan ansöka vid en finsk skattebyrå om att källskatt ska debiteras eller förskottsskatt påföras enligt om hen är begränsat eller allmänt skattskyldig i Finland. Arbetstagaren ska deklarera lönen i Finland om källskatt inte fastställts i förväg för lönen.

4 Anvisningar för hyrda arbetstagare som kommer från utlandet

4.1 Beskattning av begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare

Om en person vistas i Finland i högst sex månader, betraktas han som begränsat skattskyldig. Beskattningssättet avviker från sättet hos allmänt skattskyldiga.

4.1.1 Ansökan om personbeteckning

För förskottsskatten behöver arbetstagaren en finsk personbeteckning. En arbetstagare som kommer till Finland för arbete kan få en finsk personbeteckning från skattebyrån. Den utländska arbetstagaren ska fylla i en registreringsblankett för att den ska få en personbeteckning.

4.1.2 Ansökan om förskottsskatt

En hyrd arbetstagare från Danmark, Island, Norge, Sverige, Estland, Lettland eller Litauen samt från Georgien, Isle of Man, Moldavien, Vitryssland, Guernsey, Bermuda, Jersey, Polen, Kazakstan, Caymanöarna, Turkiet Cypern och Tadzjikistan eller från ett land med vilket Finland inte har skatteavtal betalar i form av förskottskatt den skatt som påförs på löneinkomsten som han förvärvat i Finland, om inte arbetstagaren i Finland har en betalare som tar ut källskatten. För förskottskatt ska arbetstagaren kontakta skattebyrån på arbets- eller vistelseorten genast då han börjar arbetet i Finland, dock senast före utgången av den månad som följer efter det att arbetet inleddes.

Exempel: Om arbetet inleds 7.3.2015, ska arbetstagaren ansöka om förskottsskatt senast 30.4.2015.

Då förskottsskatt påförs görs det ett månatligt avdrag om 510 euro från löneinkomsten för tiden i arbetet. Om det i arbetsperioden ingår perioder som är kortare än en månad, är avdraget 17 euro/dag för denna period.

Exempel: Arbetstagaren arbetar i Finland i tre månader och fjorton dagar. Hans lön är 1 500 €/mån. och 1 000 euro för den period som är kortare än en månad. Arbetstagarens skattepliktiga förvärvsinkomst i Finland är alltså 5 500 euro, varifrån det görs ett månatligt avdrag om 510 euro för de tre månaderna och ett dagligt avdrag om 17 euro för de fjorton dagarna (5 500 – (3 x 510 + 14 x 17 €) = 3 732 €). Arbetstagaren påförs förskottskatt på 3 732 euro enligt den fasta källskattesatsen om 35 procent.

Förskottskatt ansöks med blanketten ”Ansökan om förskottsskatt” 5057r. Utöver personuppgifterna ska man i blanketten uppge följande för verkställandet av beskattningen nödvändiga uppgifter:

  • adress i Finland och utomlands
  • den dag man anlänt till och avrest från Finland
  • beloppet av den lön som man förvärvat i Finland
  • den tid arbetet i Finland varar
  • bankkonto (i BIC/IBAN-form)

Förskottsskatt ska betalas varje månad under arbetsperioden. En arbetstagare som arbetar i Finland i minst fyra månader är dessutom skyldig att på grundval av lönen betala den försäkrades sjukförsäkringspremie. Premien betalas för lön varifrån varken det ovannämnda månatliga avdraget om 510 euro eller det dagliga avdraget om 17 euro har dragits av. Premien påförs inte om arbetstagaren uppvisar hemlandets intyg A1 eller E 101, som visar att arbetstagaren är försäkrad i sitt hemland.

Om arbetstagaren inte ansöker om förskottsskatt eller om han ansöker om den för sent, kan han påföras en skatteförhöjning om högst 2 000 euro.

Arbetstagaren kan yrka på att förvärvsinkomsterna ska beskattas progressivt i stället för genom källbeskattning, m.a.o. på samma sätt som hos en allmänt skattskyldig, om arbetstagaren bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Finland har ingått ett skatteavtal.

För att inkomsterna ska kunna beskattas progressivt ska arbetstagaren till ansökan om förskottsskatt foga Ansökan om progressiv inkomstbeskattning

Läs mer om beskattning av förvärvsinkomster hos begränsat skattskyldiga

4.1.3 Intyg för hemstatens beskattningsmyndighet

Arbetstagaren betalar i regel skatt även till sin hemstat på den inkomst som han förvärvat i Finland. Det sker dock ingen dubbelbeskattning. Om hemstaten beskattar inkomsten, tar hemstaten i beaktande att skatten redan betalats i Finland. Bestämmelser om undanröjandet av dubbelbeskattning finns i skatteavtal som Finland ingått med olika länder.

Den finska skattemyndigheten ger arbetstagaren ett intyg över den till Finland betalda förskottsskatten då han ansöker om förskottskatt. Arbetstagaren ska tillställa skattemyndigheten i sin hemstat detta intyg. På detta sätt kan de skatter som han i Finland betalat på inkomsten beaktas i hans hemstat så att dubbelbeskattningen ska kunna undanröjas redan vid förskottsuppbörd.

4.1.4 Verkställande av den slutliga beskattningen i Finland

Den slutliga beskattningen verkställs under året efter inkomståret. Då räknar man den slutliga skatten på de faktiska inkomsterna. Om skatterna som påförts i förskott inte räcker till att täcka beloppet av den slutliga skatten, påförs arbetstagaren kvarskatt. Om skatten som betalats i förskott överstiger beloppet som behövs, får arbetstagaren skatteåterbäring.

För verkställandet av den slutliga beskattningen sänder den finska skatteförvaltningen förhandsifylld skattedeklaration till arbetstagaren till hans adress i hemstaten på våren det år som följer efter arbetet. Förfarandet och tidtabellen för beskattningen av begränsat skattskyldiga hyrda arbetstagare är desamma som hos allmänt skattskyldiga. Källbeskattningen verkställs enligt en fast källskattesats om 35 procent. Det görs ett dagligt avdrag om 17 euro från inkomsten för tiden i arbetet. Några andra avdrag görs inte. Om förskottskatterna har fastställts enligt den progressiva skattesatsen är beskattningens slutresultat beroende av hur stora inkomsterna och avdragen är.

Då arbetstagaren får den förhandsifyllda skattedeklarationen ska han kontrollera uppgifterna i den och korrigera eventuella fel och bristfälligheter. Om arbetstagaren har korrigerat eller kompletterat den förhandsifyllda skattedeklarationen, ska han därefter returnera den till den finska skatteförvaltningen.

Har källskatt tagits ut i förskottsuppbörden kan arbetstagaren ansöka om progressiv beskattning också i efterhand genom att returnera skattedeklarationen och till den foga

Ansökan om progressiv inkomstbeskattning

Man kan korrigera och komplettera uppgifterna i den förhandsifyllda skattedeklarationen även i webbtjänsten Skattedeklaration på nätet. Man behöver inte returnera den förhandsifyllda skattedeklarationen eller bilageblanketterna om man deklarerat uppgifterna på nätet.

Arbetsgivaren anmäler förutom den lön som arbetstagaren fått för hyrarbetet även arbetstagarens exakta arbetstid i Finland i sin årsanmälan till skatteförvaltningen. Från denna anmälan överförs uppgiften till arbetstagarens skattedeklaration. Om den förhandsifyllda skattedeklarationen likväl saknar uppgiften om arbetstiden eller om uppgiften är felaktig, ska arbetstagaren anteckna den exakta arbetstiden i Finland i den förhandsifyllda skattedeklarationen för att han ska få källskatteavdraget.

Efter att ha fått den korrigerade förhandsifyllda skattedeklarationen verkställer den finska skatteförvaltningen beskattningen av arbetstagaren och sänder beskattningsbeslutet före utgången av oktober det år som följer efter arbetet till den adress i hemstaten som arbetstagaren uppgett. Det är därför viktigt att arbetstagaren anmäler sin eventuella adressändring till befolkningsdatasystemet. Ändringen kan även anmälas elektronsikt. Anvisningar för adressändring finns på www.vrk.fi.

Utländska arbetstagare som arbetar i Finland kan ibland med sin arbetsgivare komma överens om att arbetsgivaren betalar arbetstagarens skatter i Finland (s.k. avtal om nettolön). Arbetstagaren kan då ha gett arbetsgivaren en preciserad fullmakt med vilken han befullmäktigar arbetsgivaren att ta u hans skatteåterbäring. Arbetstagaren kan emellertid inte på ett för Skatteförvaltningen bindande sätt överföra sin rätt till skatteåterbäring på någon annan (23 § i lagen om skatteuppbörd). Skatteåterbäringen inbetalas i euro på det bankkonto som den skattskyldige anmält. Den skattskyldige kan anmäla sitt kontonummer med en anmälningsblankett (7208r, Personkundens anmälan om kontonummer), som han ska underteckna.

4.2 Beskattning av arbetstagare som vistas i Finland i över sex månader

Det utländska företagets arbetstagare i Finland kan bli allmänt skattskyldig i Finland om han i Finland har stadigvarande bostad och hemvist eller om han kontinuerligt vistas i Finland i över sex månader. I sådana situationer betraktas personen i fråga vara allmänt skattskyldig i Finland och hans inkomst beskattas progressivt i inkomstbeskattningen i den ordning som gäller enligt lagen om beskattningsförfarande. Skatteprocenten för allmänt skattskyldiga är beroende av inkomstens storlek. På lönen tas ut även socialskyddsavgifter och försäkringspremier om inte arbetstagaren har intyget för utsänd arbetstagare A1 eller E101. Det saknar betydelse från vilket land arbetstagaren kommer eller varifrån lönen betalas. Det är endast undantagsvis som Finland inte beskattar inkomsten i sådana situationer, om undantagen se Arbete i Finland/ skattemyndigheten informerar.

För att förskottsskatt ska kunna påföras, måste arbetstagaren ha en finsk personbeteckning.En arbetstagare som kommer till Finland för arbete kan få en finsk personbeteckning från skattebyrån. Den utländska arbetstagaren ska fylla i en registreringsblankett för att han eller hon ska få en personbeteckning.

Det är viktigt att arbetstagaren kontaktar skattebyrån för påförandet av förskottsskatten. Om någon förskottskatt inte påförs, måste arbetstagaren betala skatteförhöjning. Arbetstagaren ska dessutom lämna in skattedeklaration till Finland på eget initiativ om han inte får förhandsifylld skattedeklaration.

Om en arbetstagare som är anställd hos en utländsk arbetsgivare arbetar i Finland i över sex månader, är den utländska arbetsgivaren skyldig att på blankett 7801r, Sammandrag och specifikation för årsanmälan lämna in en årsanmälan om lönerna han betalat till arbetstagaren. Anmälan ska lämnas in över alla de arbetstagare som arbetat i över sex månader i Finland, inte bara över de uthyrda arbetstagarna, oavsett bolagets bransch och hemstat samt arbetstagarnas hemstat (se närmare punkt 5.1.2. Årsanmälan).

5 Anvisningar för utländsk uthyrande arbetsgivare

5.1 Utländsk arbetsgivares skyldighet att lämna uppgifter

5.1.1 Anmälan om uthyrd arbetstagare

En utländsk arbetsgivare som hyr ut en arbetstagare från utlandet åt en finsk uppdragsgivare ska inlämna en anmälan om sina arbetstagare som arbetar i Finland. Arbetsgivaren ska inlämna anmälan om varje arbetstagare före utgången av den månad som följer efter den under vilken arbetstagaren inledde arbetet. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller sådant arbete som inletts 1.7.2007 eller därefter.

Anmälan om uthyrd arbetstagare inlämnas med blankett ”Anmälan om uthyrd arbetstagare” (6147a eller 6147e) till Huvudstadsregionens skattebyrå. Anmälan ska lämnas in om alla utländska arbetstagare som arbetar i Finland, oavsett hur länge arbetet pågår.

Anmälan ska ges om något skatteavtal inte hindrar Finland att ta ut skatt på arbetstagarens lön. Anmälan ska ges om uthyrda arbetstagare från Danmark, Island, Norge, Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt från Georgien, Isle of Man, Moldavien, Vitryssland, Guernsey, Bermuda, Jersey, Polen, Kazakstan, Caymanöarna, Turkiet, Cypern och Tadzjikistan. Anmälan ska även ges om uthyrda arbetstagare från en stat med vilken Finland inte har skatteavtal. En förteckning över Finlands gällande skatteavtal finns på skatteförvaltningens webbplats (Gällande skatteavtal).

Anmälan ska ges av arbetstagarens utländska arbetsgivare som är införd i förskottsuppbördsregistret. Om arbetsgivaren inte har införts i förskottsuppbördsregistret, ska anmälan ges av arbetsgivarens företrädare som avses i 4 a § i lagen om utstationerade arbetstagare. Om någon företrädare inte har utsetts, ska anmälan dock alltid ges av den utländska arbetsgivaren.

En utländsk arbetsgivare ska i sin anmälan lämna uppgifterna om den som i verkligheten låter utföra arbetet, alltså i vars bruk den utländska arbetsgivarens arbetstagare de facto kommer. Om arbetsgivaren bjuder ut sina arbetstagare till ett förmedlingsföretag ska arbetsgivaren likväl på blanketten lämna uppgifterna om den finska uppdragsgivare som i sista hand låter utföra arbetet, inte uppgifterna om företaget som förmedlar arbetskraften.

En utländsk arbetsgivare med fast driftställe i Finland är skyldig att ta ut källskatt eller verkställa förskottsinnehållning på de utbetalda lönerna och då behöver anmälan om den uthyrda arbetstagarens arbete i Finland (6147a eller 6147e) inte ges.

5.1.2 Årsanmälan

Arbetstagare som vistats i högst sex månader i Finland

En utländsk arbetsgivare som införts i förskottsuppbördsregistret eller, om arbetsgivaren inte införts i registret, hans företrädare ska anmäla uppgifterna om de uthyrda arbetstagarna och om de till dem utbetalda lönerna årligen i januari med blanketten för årsanmälan avsedd för prestationer till begränsat skattskyldiga (7809r, Årsanmälan Prestationer som utbetalts till begränsat skattskyldiga). Om arbetsgivaren inte utsett någon företrädare, är arbetsgivaren själv skyldig att inlämna årsanmälan oberoende av om arbetsgivaren är införd i förskottsuppbördsregistret eller inte. Uppgiften om löner som betalats till uthyrda arbetstagare uppges med prestationsslaget ”Löneinkomst till en arbetstagare som hyrts från utlandet”, kod A9.

Arbetsgivaren eller dennes företrädare ska även anmäla arbetstagarens exakta arbetsperiod i Finland. Även arbetstagarens finska personbeteckning ska uppges.

Man behöver inte inlämna årsanmälan om ett skatteavtal hindrar uppbärandet av skatt på den uthyrda arbetstagarens lön. Anmälan ska alltså ges endast om uthyrda arbetstagare från Danmark, Island, Norge, Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt från Georgien, Isle of Man, Moldavien, Vitryssland, Guernsey, Bermuda, Jersey, Polen, Kazakstan, Caymanöarna, Turkiet, Cypern och Tadzjikistan samt från ett land med vilket Finland inte har skatteavtal.

Arbetstagare som vistats i över sex månader i Finland

Dessutom ska den utländska arbetsgivaren eller företrädaren ge årsanmälan (7801r, Sammandrag och specifikation för årsanmälan) om samtliga arbetstagare som arbetat i Finland i över sex månader på samma sätt som i fråga om arbetstagare som är stadigvarande bosatta i Finland. Denna skyldighet av arbetsgivaren att lämna uppgifter gäller alla de arbetstagare som arbetat i över sex månader i Finland, oavsett deras hemstat. Man ska dessutom observera att skyldigheten att lämna in årsanmälan gäller, oavsett branschen, alla de utländska arbetsgivare vars arbetstagare arbetar i över sex månader i Finland.

Om arbetstagaren är försäkrad i Finland men arbetsgivaren saknar ett fast driftställe i Finland, antecknas 7M ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare som är försäkrad i Finland” som prestationsslag och lönebeloppet i punkt 14. Om arbetstagaren inte är försäkrad i Finland och arbetsgivaren saknar ett fast driftställe i Finland, antecknas 7L ”Av utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare som inte är försäkrad i Finland” som prestationsslag. Om arbetstagaren har ett avtal om nettolön, anges lönen med prestationsslag 7N ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare då arbetsgivaren betalar skatterna för arbetstagaren (avtal om nettolön)”. Om avtal om nettolön finns mera ingående information i anvisningen Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland.

Om en allmänt skattskyldig arbetstagare vistas i Finland högst i 183 dagar under en i skatteavtalet avsedd tidsperiod och Finland således inte har någon skatteavtalsenlig rätt att beskatta arbetstagarens löneinkomst, anges sådan inkomst med prestationsslag 7Q ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare som har vistats i Finland högst i 183 dagar under en i skatteavtalet avsedd tidsperiod”.

Vid inlämningen av årsanmälan ska arbetsgivaren ta i beaktande att om arbetsgivaren har betalar förskottsskatt för arbetstagaren, anges detta belopp inte som förskottsinnehållning i årsanmälan. En arbetsgivare som anmält sig till Skatteförvaltningens register som arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning och som tagit ut skatten på arbetstagarens lön anger skatterna som han redovisat till Skatteförvaltningen som förskottsinnehållning i årsanmälan (om registreringen som arbetsgivare se närmare i punkt 5.2. Registrering av utländska arbetsgivare i arbetsgivarregistret).

Prestationsslagen i tabellform:

Prestationsslagets kod och namn Är arbetstagaren försäkrad i Finland Har arbetsgivaren ett fast driftställe i Finland
7M ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare som är försäkrad i Finland” Ja Nej
7L ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare som inte är försäkrad i Finland” Nej Nej
7Q ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare som har vistats i Finland högst i 183 dagar under en i skatteavtalet avsedd tidsperiod”. Ja/nej Nej
7N ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare då arbetsgivaren betalar skatterna för arbetstagaren (avtal om nettolön)” Ja/nej Nej

5.1.3 Påföljd för försummelse av skyldighet att lämna uppgifter

Arbetsgivare eller dennes företrädare som försummar att inlämna eller inlämnar anmälan om uthyrd arbetstagare eller årsanmälan för sent kan påföras en försummelseavgift om högst 15 000 euro.

5.2 Registrering av utländska arbetsgivare i arbetsgivarregistret

Arbetsgivaren kan ansöka om att bli arbetsgivare med regelbunden löneutbetalning i Finland även om det för arbetsgivaren inte uppstår något fast driftställe i Finland. Arbetsgivaren tar då ut skatten på lönen på eget initiativ och arbetstagaren behöver då inte ansöka om förskottsbetalning. Arbetsgivaren ska även då lämna in en anmälan om varje uthyrd arbetstagare som arbetar i Finland med blanketten ”Anmälan om hyrd arbetstagare” (6147a eller 6147e) före utgången av den månad som följer efter det att arbetet inleddes.

5.2.1 Begränsat skattskyldig hyrd arbetstagare

Om arbetstagaren inte ger sitt källskattekort till arbetsgivaren tar den ut källskatten på lönen enligt 35 procent. För att arbetsgivaren ska kunna göra källskatteavdraget om 510 euro per månad eller 17 euro per dag från den begränsat skattskyldiga arbetstagarens löneinkomst ska arbetstagaren ha ett källskattekort där beloppet på källskatteavdraget finns antecknat.

Om arbetstagaren ger ett skattekort för begränsat skattskyldiga till arbetsgivare tar den ut skatten enligt den skattesats som står i skattekortet. Det görs då inget källskatteavdrag.

Arbetsgivaren ska betala skatten som innehölls på den begränsat skattskyldige arbetstagarens lön på Skatteförvaltningens riksomfattande konto med sitt eget kundspecifika referensnummer. Arbetsgivaren ska därutöver varje månad lämna in en periodskattedeklaration om de betalda prestationerna. Lönebeloppet ska anges på periodskattedeklarationen vid punkt 605 ”Källskattepliktiga löner och andra prestationer” ochden källskatt som innehållits på lönen under punkt 606 ”Källskatt på löner osv.” Arbetsgivaren ska dessutom årligen anmäla prestationsbeloppen på årsanmälan om prestationer som utbetalts till begränsat skattskyldiga (7809r, Årsanmälan Prestationer som utbetalts till begränsat skattskyldiga). Lönebeloppet anmäls med prestationsslagets kod A9 ”Löneinkomst till en arbetstagare som hyrts från utlandet”. Dessutom anmäls beloppet på den uttagna skatten, beloppet på källskatteavdraget samt den exakta arbetstiden i Finland.

5.2.2 Allmänt skattskyldig hyrd arbetstagare

Om arbetstagaren vistas i över sex månader i Finland, ska arbetsgivaren betala skatten på Skatteförvaltningens riksomfattande konto med sitt eget kundspecifika referensnummer. Arbetsgivaren ska därutöver varje månad lämna in en periodskattedeklaration om de betalda prestationerna. Lönebeloppet ska anges på periodskattedeklarationen under punkt 601 ”Löner och andra prestationer som omfattas av förskottsinnehållning” och förskottsinnehållningen under punkt 602 ”Verkställd förskottsinnehållning”.

Arbetsgivaren ska därutöver lämna in en årsanmälan med blanketten 7801r. Om arbetstagaren är försäkrad i Finland men arbetsgivaren saknar ett fast driftställe i Finland, antecknas 7M ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare som är försäkrad i Finland” som prestationsslag, lönebeloppet vid punkt 14. Om arbetstagaren inte är försäkrad i Finland och arbetsgivaren saknar ett fast driftställe i Finland, antecknas 7L ”Av en utländsk arbetsgivare (utan fast driftställe i Finland) utbetald lön till en arbetstagare som inte är försäkrad i Finland” som prestationsslag.

5.3 Registrering av utländska uthyrande företag i förskottsuppbördsregistret

Det rekommenderas att ett utländskt företag som hyr ut arbetstagare till Finland anmäler sig till förskottsuppbördsregistret i Finland. När företaget finns med i förskottsuppbördsregistret, behöver den finska uppdragsgivaren inte ta ut källskatt enligt 13 % (aktiebolag eller andra samfund eller sammanslutningar) eller enligt 35 % (enskilda rörelseidkare eller yrkesutövare) på arbetsersättningen uppdragsgivaren betalat till det utländska företaget.

Registreringen i förskottsuppbördsregistret påverkar inte företagets inkomstskatteskyldighet i Finland. Det som avgör inkomstskatteskyldigheten är om det för företaget uppstår ett fast driftställe i Finland eller inte. Huruvida det uppstått ett fast driftsälle avgörs i fråga om aktiebolag av Nylands företagsskattebyrå.

Registreringen i förskottsuppbördsregistret förutsätter att företagets hemort finns i en stat med vilken Finland har ett avtal om undanröjande av dubbelbeskattning. Om det för företaget uppstår ett fast driftställe i inkomstbeskattningen i Finland, ska företaget hos skattebyrån ansöka om förskottsskatter med vilka företaget kan betala sina inkomstskatter till Finland.

Ett utländskt företag som hyr ut arbetskraft kan anmäla sig för registrering i förskottsuppbördsregistret på Företags- och organisationsdatasystemets Y-blankett. Utländska samfund ska använda blankett Y1. Sådana utländska bolag som motsvarar finländska personbolag (t.ex. öppna bolag och kommanditbolag) använder blankett Y2 och utländska rörelseidkare och yrkesutövare blankett Y3.

Till ansökan ska bifogas en utredning av företagets verksamhet på bilageblankett (), en bestyrkt kopia av företagets registerutdrag samt översättningen av utdraget till finska, svenska eller engelska samt protokoll eller annan utredning varav personerna som är berättigade att företräda företaget framgår. Det är även skäl att bifoga en kopia av de entreprenad- och uppdragsavtal som företaget redan träffat.

Den som anmäler sig till förskottsuppbördsregistret får finskt FO-nummer (företags- och organisationsnummer) om företaget inte tidigare haft ett sådant nummer.

Skattebyrån kan avregistrera företaget från förskottsuppbördsregistret om företagets näringsverksamhet upphör i Finland. Företaget ska anmäla nedläggningen av företagsverksamheten med en Y-blankett.

Skattebyrån kan när som helst avregistrera en skattskyldig som gjort sig skyldig till försummelser. Ur förskottsuppbördsregistret kan avföras eller registrering kan vägras en skattskyldig som väsentligt försummat skattebetalningen, deklarationsskyldigheten, bokföringsskyldigheten eller sina andra skyldigheter vid beskattningen. Företaget kan vägras registrering eller det kan avregistreras även på grund av ledarens tidigare försummelser.

Den finska uppdragsgivaren ska kontrollera uppgiften om huruvida det utländska företaget är infört i förskottsuppbördsregistret eller inte innan uppdragsgivaren betalar arbetsersättningen. Uppgiften om registreringen är offentlig. Uppgiften kan kontrolleras gratis på FODS-informationstjänsten (www.ytj.fi). Uppgiften kan sökas med antingen företagets namn eller FO-nummer. Registreringen kan även kontrolleras på skatteförvaltningens servicenummer 029 497 031.

5.4 Momsskyldighet

På rörelsemässig försäljning av varor och tjänster i Finland ska betalas moms även om verksamheten bedrivs av en utländsk näringsidkare.

En utländsk näringsidkare är alltid momsskyldig då han bedriver verksamhet från ett ställe som i momsbeskattningen anses utgöra ett fast driftställe i Finland. I momsbeskattningen uppstår ett fast driftställe på delvis andra grunder än i inkomstbeskattningen. Om den utländska näringsidkaren saknar ett fast driftställe i Finland eller om han inte ansökt om att bli momsskyldig i Finland, är det i allmänhet köparen som är skyldig att betala momsen på de varor och tjänster som näringsidkaren sålt i Finland (omvänd skattskyldighet).

Ytterligare information om momsbeskattningen finns i anvisningar Registrering av utlänningar som momsskyldiga i Finland och Momsbeskattningen av tjänster vid utrikeshandel fr.o.m. 1.1.2010.

6 Anvisningar för finsk uppdragsgivare

Utöver skyldigheter som har att göra med beskattningen kan uppdragsgivaren även ha andra skyldigheter. Uppdragsgivaren ska t.ex., innan han ingår ett avtal om anlitande av en hyrd arbetstagare, begära avtalsparten att till honom lämna de handlingar som krävs i lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft. Ytterligare information finns på www.tyosuojelu.fi.

6.1 Uppdragsgivarens anmälan

Den som låter utföra arbete ska till skatteförvaltningen inlämna en anmälan om det utländska företaget från vilket uppdragsgivaren hyrt in utländsk arbetskraft för ett arbete i Finland. Anmälan ska ges om varje företag för sig. Man ska till skatteförvaltningen tillställa identifikations- och kontaktuppgifterna om det ovannämnda företaget samt uppgiften om företagets bransch. Uppdragsgivaren ska dessutom anmäla identifikations- och kontaktuppgifterna om den utsedda företrädaren som avses i 4 a § i lagen om utstationerade arbetstagare. Även ändringarna som sker i uppgifterna ska anmälas till skatteförvaltningen. Både företag och fysiska personer är skyldiga att i egenskap av uppdragsgivaren lämna uppgifter.

Uppdragsgivaren ska i sin deklaration anmäla uppgifterna om den utländska arbetsgivare som är arbetstagarnas verkliga arbetsgivare. Även om arbetskraften hyrts via ett förmedlingsföretag ska deklarationen innehålla uppgifterna om den utländska arbetsgivare med vilket de hyrda arbetstagarna står i anställningsförhållande, inte uppgifterna om förmedlingsföretaget.

Uppdragsgivaren ska lämna uppgifterna till skatteförvaltningen då den första arbetstagaren från ifrågavarande utstationerande företag inleder arbete hos uppdragsgivaren. Uppgifterna ska lämnas före utgången av den kalendermånad som följer efter det att arbetet inleddes. Anmälan ges på basis av arbete som någon låter utföra och som inleds 1.1.2007 eller därefter.

I fråga om de ändringar som skett i uppgifterna ska man inlämna anmälan före utgången av den månad som följer efter ändringen. Som en sådan ändring kan man betrakta t.ex. ändringar som skett i det utländska företagets kontaktuppgifter. I fråga om avtal som ingås vid ingången av år 2008 eller därefter ska uppdragsgivaren dessutom anmäla då uppdragsavtalet om hyrt arbete går ut eller de hyrda arbetstagarnas arbete hos uppdragsgivaren helt och hållet upphör. Tillfälliga avbrott i uppdragsavtalet eller i arbetet av det utländska företagets arbetstagare hos uppdragsgivaren behöver emellertid inte anmälas. Uppdragsavtalet anses ha utgått eller det utländska företagets arbetstagare anses ha slutat arbeta helt och hållet hos uppdragsgivaren när det utländska företagets arbetstagare inte arbetat för uppdragsgivaren under de 6 senaste månaderna.

Uppgifterna om ändringen i verksamheten ska lämnas in före utgången av kalendermånaden efter ändringen.

Uppgifterna ska inlämnas till Huvudstadsregionens skattebyrå med blanketten ”Uppdragsgivarens anmälan för beskattningen” (6146a).

Anmälan ska ges när något skatteavtal inte hindrar Finland från att ta ut skatt på arbetstagarens lön. Anmälan ska ges om inhyrda arbetstagare från Danmark, Island, Norge, Sverige, Estland, Lettland och Litauen samt från Georgien, Isle of Man, Moldavien, Vitryssland, Guernsey, Bermuda, Jersey, Polen, Kazakstan, Caymanöarna, Turkiet, Cypern och Tadzjikistan. Anmälan ska även ges när den inhyrda arbetstagaren kommer från en stat med vilken Finland inte har skatteavtal. Uppdragsgivaren ska ge anmälan om alla inhyrda arbetstagare i Finland oavsett hur länge arbetet pågår.

6.2 Påföljd för försummelse att lämna uppgifter

Om den som låter utföra arbete försummar att inlämna anmälan eller inlämnar den för sent, kan han påföras en försummelseavgift om högst 15 000 euro. Fysiska personer kan inte påföras försummelseavgift, om inte det är fråga om försummelse av uppgiftsskyldighet i anslutning till näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk.

6.3 Uppdragsgivarens skyldighet att ta ut skatt

Uppdragsgivaren ska ta ut källskatt enligt 13 procent (aktiebolag, andra samfund och sammanslutningar) eller enligt 35 procent (näringsidkare) på arbetsersättningen han betalar till det utländska företaget när arbetet har utförts i Finland. Skatt behöver inte tas ut om det utländska företaget eller den utländska näringsidkaren finns med i förskottsuppbördsregistret eller visar upp ett källskattekort enligt 0 % eller annan utredning som hindrar uppbärandet av skatten. Om någon utredning inte visas upp, ska prestationsbetalaren ta ut källskatt och betala den på Skatteförvaltningens riksomfattande konto med sitt eget kundspecifika referensnummer. På periodskattedeklarationen ska arbetsersättningen antecknas under punkt 605 ”Källskattepliktiga löner och andra prestationer” medan medan källskatten som tagits ut på arbetsersättningen antecknas under punkt 606 ”Källskatt på löner osv.”. Prestationens utbetalare ska dessutom för en arbetsersättning som han betalat 1.1.2008 eller senare lämna in årsanmälan om arbetsersättningen han betalat till det begränsat skattskyldiga samfundet antingen elektroniskt eller med blankett 7809r om man tagit ut källskatt på prestationen. Som kod för prestationsslag antecknas A4. Uppdragsgivaren kan kontrollera gratis på FODS-informationstjänsten (www.ytj.fi) huruvida det utländska företaget finns i förskottsuppbördsregistret.

Om arbetsersättning betalas för utfört hus-, jord-, vattenbyggnadsarbete eller annat byggnadsarbete, installations- eller sammansättningsarbete, skeppsbyggnadsarbete, transportarbete eller städ-, omsorgs- eller vårdarbete, kan uppdragsgivaren låta bli att uppbära skatten endast om ersättningsmottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret eller denne visar upp källskattekort enligt 0 %.

7 Återbäring av källskatt som uppburits från företaget

Om källskatt har uppburits för en prestation som har betalts till ett utländskt företag, kan företaget anhålla om återbäring av skatten, om Finland inte kan beskatta inkomsten i fråga. I fråga om affärsinkomst eller arbetsersättning har man enligt skatteavtalet i allmänhet inte beskattningsrätt, om den begränsat skattskyldige inte har fasts driftställe i Finland.

Det finns två alternativ för skatteåterbäringen.

  1. Det finska företaget som har innehållit skatten återbetalar den till det utländska företaget
    Det utländska företaget lämnar in till det finska företaget en utredning om att skatt inte skulle ha innehållits. Sådan utredning är i allmänhet ett retroaktivt källskattekort som skattebyrån har gett. Det finska företaget återbetalar skatten till det utländska företaget och avdrar den från källskatter som ska betalas senare under resp. år. Om källskatt inte mera ska betalas, kan avdrag inte göras, varvid man går till väga enligt punkt 2.
  2. Det utländska företaget ansöker om skatteåterbäring hos skattebyrån
    Det utländska företaget ansöker om återbäring av källskatt med blanketten "Ansökan om återbäring av finsk källskatt" (6165r). Till ansökan ska fogas prestationsutbetalarens verifikat över betalningen, kopia av uppdragsavtal och utländskt utdrag som motsvarar det finländska handelsregisterutdraget med översättning till finska, svenska eller engelska. Om ett källskattekort redan har getts till företaget, ska till ansökan även fogas en utredning av när och från vilket skattebyrå skattekortet har getts.

Kontaktuppgifter

Sidan har senast uppdaterats 12.9.2016