Verkställande av förskottsinnehållning

Anvisningen anknyter till helheten: Beskattning av löneinkomster

---

En utbetalare av lön, arbetsersättning, pension, förmåner eller andra skattepliktiga prestationer är i regel skyldig att verkställa förskottsinnehållning på prestationen. Denna anvisning behandlar verkställande av förskottsinnehållning på olika prestationer.

Kapitlen 7.2 Återbetalning, 12 Förskottsinnehållning på en idrottsmans inkomster, 14 Förskottsinnehållning på pension och löneinkomst för pensionstagare och 17 Förskottsinnehållning på andra prestationer i anvisningen har uppdaterats. Dessutom har vissa delar i anvisningen omarbetats och strukturen har ändrats, men det påverkar inte beskattningspraxisen.

Verkställande av förskottsinnehållning i internationella situationer behandlas i Skatteförvaltningens anvisningar Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet, Utländska hyrda arbetstagare och beskattningen i Finland och Beskattning av utlandsarbete.

Fysiska personers förskottsskatt behandlas i Skatteförvaltningens kundanvisning Förskottsskatt.

I anvisningen behandlas inte betalning av förskottsinnehållning eller deklarations- eller anmälningsförfarandet. Anvisningar för anmälan av löne-, pensions- och förmånsinkomster finns på inkomstregistret.fi. Kapitalinkomster anmäls med årsanmälan. Information om betalning och deklaration finns i Skatteförvaltningens kundanvisning Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ.

1 Allmänt om förskottsuppbörd

1.1 Inkomst som är föremål för förskottsuppbörd och skatter som ska tas ut

Nästan alla inkomster som ska beskattas enligt inkomstskattelagen (1535/1992, ISkL) är föremål för förskottsuppbörd. Vid förskottsuppbörd tas skatt ut i förskott under skatteåret som förskottsinnehållning eller som förskottsbetalning. Förskottsuppbörden grundar sig så exakt som möjligt på samma skattegrunder som grunderna för verkställande av beskattningen.

Bestämmelser om förskottsuppbörd finns i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) och i förordningen om förskottsuppbörd (1124/1996, FörskUF), som utfärdats med stöd av lagen. Lagen om förskottsuppbörd tillämpas enligt inkomstskattelagen på skattepliktiga prestationer vars beskattningsförfarande omfattas av lagen om beskattningsförfarande (1558/1995, BFL). De skatter som ska tas ut av privatpersoner vid förskottsuppbörd utgörs av statsskatt, kommunalskatt, kyrkoskatt, försäkrades sjukförsäkringspremie (sjukvårds- och dagpenningspremie) och rundradioskatt (FörskUL 1 § och BFL 1 §).

Förskottsuppbörd verkställs också för betalning av en försäkrads sjukförsäkringspremie som ska betalas med anledning av skattefri utlandsarbetsinkomst enligt 77 § i inkomstskattelagen (18 kap. 29 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL)). Denna så kallade miniinnehållning som ska verkställas på utlandsarbete har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av utlandsarbete.

Förskottsinnehållning verkställs inte på ränta som omfattas av källskatt på ränteinkomst (lagen om källskatt på ränteinkomst 1341/1990) och inte heller på prestationer som omfattas av källskatt och betalas ut till begränsat skattskyldiga (lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst, 627/1978, KällSkL). I stället tas det ut källskatt på dessa inkomster. Källskatt, i stället för förskottsinnehållning, tas också ut då lagen om källskatt för löntagare från utlandet (1551/1995, så kallade nyckelpersonslagen) ska tillämpas.

1.2 Förskottsinnehållning

Den primära formen av förskottsuppbörd är verkställande av förskottsinnehållning (FörskUL 2 § 1 mom.). Huvudregeln vid förskottsuppbörd är att förskottsinnehållning verkställs på inkomsten, om inkomsten inte är skattefri inkomst eller inkomst som omfattas av förskottsbetalning eller om inkomsten inte är befriad från verkställande av förskottsinnehållning. En inkomst kan vara befriad från förskottsinnehållning med stöd av förordningen om förskottsuppbörd eller Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning (SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Vid utbetalning av ersättning i annan form än lön (arbetsersättning) för arbete eller uppdrag, ska utbetalaren utreda om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret. Förskottsinnehållning ska verkställas på arbetsersättning och bruksavgift, om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUL 25 §). Förskottsuppbördsregistret och förskottsuppbördsregistrering behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

I stället för källbeskattning verkställs förskottsinnehållning på pension som betalas ut till en begränsat skattskyldig pensionstagare och på försäljningsinkomst av virke för en begränsat skattskyldig.

Begränsat skattskyldiga kan under vissa förutsättningar välja en progressiv beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande i stället för källbeskattning (se närmare kapitel 4.5).

Förskottsinnehållning verkställs så att utbetalaren vid betalningen eller, i fråga om lön som gottskrivs någon, när betalningen införs på kontot, från det penningbelopp som ska betalas ut drar av ett belopp som beräknats enligt innehållningsprocenten (FörskUL 11 § 1 mom.). Det finns bestämmelser om sättet att verkställa förskottsinnehållning och dess storlek i lagen och förordningen om förskottsuppbörd och därtill i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Den som verkställer en förskottsinnehållning betalar det innehållna beloppet till Skatteförvaltningen och lämnar också nödvändiga anmälningar om utbetalningen och förskottsinnehållningen.

1.3 Förskottsbetalning

Skatt tas ut som förskottsbetalning (förskottsskatt) om förskottsinnehållning inte ska verkställas på en skattepliktig inkomst. Vid förskottsbetalning påför Skatteförvaltningen skatt (förskottsskatt) för varje skatteår och den skattskyldige betalar själv förskottsskatten till Skatteförvaltningens konto.

Förskottsbetalning verkställs utifrån den inkomst som genererats av näringsverksamhet, jordbruk eller annan verksamhet för att förvärva inkomst, såsom uthyrningsverksamhet, överlåtelsevinst för egendom, förutom om annat föreskrivs i lagen om förskottsuppbörd eller med stöd av den. Förskottsbetalning verkställs i princip också då förskottsinnehållning inte kan verkställas, till exempel då utbetalaren inte är skyldig att verkställa förskottsinnehållning eller befriats från skyldigheten. Förskottsbetalning verkställs dock inte på en inkomst som fåtts på grundval av en anställningsoption enligt 66 § i inkomstskattelagen, förutom på den skattskyldiges egen begäran (FörskUL 23 § 1 mom. och FörskUF 19 §).

Andra inkomster än de som omfattas av källbeskattning och nämns i KällSkL 3 § från Finland för en begränsat skattskyldig beskattas i den ordning som föreskrivs i lagen om beskattningsförfarande (KällSkL 3 kap.). Förskottsbetalning verkställs till exempel på näringsinkomst, jordbuksinkomst och hyresinkomst från Finland för en begränsat skattskyldig, om ett skatteavtal inte begränsar rätten att beskatta inkomst.

Vid förskottsbetalning ska den skattskyldiga påföras ett skattebelopp som så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldiga, enligt de skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sina inkomster, minskat med det belopp som beräknas inflyta i form av förskottsinnehållning (FörskUL 3).

Skatteförvaltningen kan på tjänstens vägnar besluta om påförande eller förhöjning av förskottsskatt till utgången av den andra månaden efter skatteårets slut och om avlyftande eller sänkning av påförd förskottsskatt till dess att beskattningen för skatteåret slutförts (FörskUL 24 § 3 mom.).

Skatteförvaltningen kan på yrkande av den skattskyldiga, till dess att beskattningen slutförts, besluta om fastställande, ändring eller avlyftande av förskottsskatt för ett skatteår. Skatteförvaltningen kan till dess att beskattningen slutförts påföra eller höja förskottsskatt också utifrån andra inkomster än de på vilka förskottsbetalning ska verkställas, om den skattskyldige framställer ett sådant yrkande efter skatteårets utgång. (FörskUL 24 § 4 mom.)

Mer information om förskottsskatt för personkunder finns i kundanvisningen Förskottsskatt

Mer information om förskottsskatt för företagskunder finns i kundanvisningen Förskottsskatt – företagskunder

1.4 Tilläggsförskott

Den skattskyldige kan ansöka om påförande, ändring eller avlyftande av förskottsskatt tills beskattningen slutförs. Alternativt kan den skattskyldige efter skatteårets slut ansöka om förskottsskatt som förfaller dvs. tilläggsförskott fram till att beskattningen slutförs. Skatteförvaltningen kan till dess att beskattningen slutförts påföra eller höja förskottsskatt också utifrån andra inkomster än de på vilka förskottsbetalning ska verkställas, om den skattskyldige framställer ett sådant yrkande efter skatteårets utgång. (FörskUL 24 § 4 mom.).

Förskottsskatt kan betalas räntefritt under den månad som följer efter skatteårets slut. Nedsatt dröjsmålsränta beräknas på förskottsskatt som förfaller efter detta. (FörskUL 24 § 7 mom. och 5 a § 2 mom. i lagen om skattetillägg och förseningsränta, 1556/1995).

Mer information om tilläggsförskott finns i kundanvisningen Med tilläggsförskott kompletterar du skattebeloppet efter skatteårets utgång.

2 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

2.1 Utbetalare av prestationer och arbetsgivare

Förskottsinnehållningsskyldighet för utbetalare av prestationer föreskrivs i 9 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd. Enligt bestämmelsen är den som gör en betalning skyldig att verkställa förskottsinnehållning, om inte något annat föreskrivs i lagstiftningen eller fastställs i ett beslut av Skatteförvaltningen.

Också fysiska personer eller dödsbon (hushåll) är i allmänhet skyldiga att verkställa förskottsinnehållning på skattepliktiga prestationer som de gjort under samma förutsättningar som övriga utbetalare av prestationer. En särskild lättnad i förskottsinnehållningsskyldigheten har dock föreskrivits för hushåll som är prestationsutbetalare (se närmare kapitel 3.2).

Arbetsgivaren ansvarar för att förskottsinnehållning verkställs på skattepliktig löneinkomst som betalas ut till arbetstagare. Med arbetsgivare avses den för vars räkning det arbete utförs för vilket lönen betalas (FörskUL 14 §). Arbetsgivaren ansvarar också för betalning av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, som fastställs utifrån förskottsinnehållningen och lönen. Om arbetet utförs för flera arbetsgivares räkning, svarar dessa solidariskt för dessa skyldigheter.

En främmande stats diplomatiska beskickning i Finland eller en beskickning som kan jämställas med en sådan eller ett konsulat som förestås av en utsänd konsul är inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 16 §). En utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Finland är i regel inte heller skyldig att verkställa förskottsinnehållning (mer information om utländska företags arbetsgivarskyldigheter finns i kundanvisningen Arbetsgivarskyldigheter för utländska företag).

2.2 Ställföreträdande betalare och ombud

Om en borgensman, borgenär eller annan utbetalare (ställföreträdande betalare) i stället för prestationsutbetalaren till en arbetstagare eller annan mottagare betalar en lönefordran, annan lön eller prestation är utbetalaren skyldig att verkställa förskottsinnehållning på det utbetalda beloppet, om innehållning inte tidigare verkställts (FörskUL 9 § 2 mom.). En ställföreträdande betalare gör en betalning för en annan persons räkning med egna medel.

Som ställföreträdande betalare ska även utsökningsmyndigheten och konkursbon verkställa förskottsinnehållning. Utsökningsmyndigheten är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på medel som har flutit in genom utsökning och ett konkursbo på betalningar för egendom som tillhör boet.

En ställföreträdande betalare har samma skyldigheter som den egentliga betalaren. Den ställföreträdande betalaren ska exempelvis anmäla utbetalda löner till inkomstregistret och betala verkställd förskottsinnehållning till Skatteförvaltningen. Den ställföreträdande betalaren kan också åläggas att betala påföljder som orsakats av försummelse, om förskottsinnehållning inte verkställts. Skyldigheterna undanröjs inte av att den ställföreträdande betalaren i efterskott tar ut de betalda prestationerna av den egentliga betalaren.

En ställföreträdande betalare av lön behöver dock inte betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift. Skyldigheten att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ligger alltid på den egentliga arbetsgivaren (4 § 5 mom. i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, 771/2016).

Enligt 9 § i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) ersätts en handikappad, enligt det behov som följer av hans eller hennes handikapp eller sjukdom, helt eller delvis för sina kostnader för anställning av en personlig assistent. Av praktiska orsaker är det ofta möjligt att välfärdsområdet eller välfärdssammanslutningen sköter åtgärder som gäller anställning av en assistent för klientens räkning, antingen själv eller som en köpt tjänst av en bokföringsbyrå. I så fall fungerar välfärdsområdet och välfärdssammanslutningen som ställföreträdande betalare. 

Begreppet ”ställföreträdande betalare” ska hållas åtskilt från agerandet som ombud. Ett ombud verkar för den egentliga betalarens räkning och i dennes namn. Detta grundar sig på ett uppdragsavtal eller ett befullmäktigande. Ombudet använder också den egentliga utbetalarens (huvudmannens) medel vid betalning. Den egentliga huvudmannen ansvarar för de skyldigheter som anknyter till förskottsinnehållningen. Undantaget till detta är de situationer som avses i FörskUL 9 § 4 mom. (se kapitel 2.3).

Skatteförvaltningen kan förutom i enskilda fall bestämma vem som är skyldig att verkställa förskottsinnehållning, om en ställföreträdande betalare svarar för betalningen (FörskUL 6 § 3 mom. 3 punkten). I Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning har det föreskrivits att om en skogsvårdsförening eller någon annan motsvarande aktör är förmedlare i en sådan gemensam handel, där virkesköparen inte betalar köpesumman direkt på skogsägarnas konto, är skogsvårdsföreningen eller en annan motsvarande aktör skyldig att verkställa förskottsinnehållning i virkesköparens ställe (2 § 3 mom.).

Ställföreträdande betalares skyldighet att lämna uppgifter till inkomstregistret behandlas i inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: prestationer som betalas av en ställföreträdande betalare.

2.3 Förmedlare av en prestation

Kreditinstitut och finansiella institut, andra som bedriver yrkesmässig handel med eller förmedling av värdepapper samt utländska kreditinstituts filialer i Finland är skyldiga att verkställa förskottsinnehållning också på ränta och eftermarknadsgottgörelse som de förmedlat och som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om förskottsuppbörd (FörskUL 9 § 4 mom.). Bestämmelsen gäller enbart för dessa två inkomster. Den förskottsinnehållning som ska verkställas på ränta och eftermarknadsgottgörelse behandlas närmare i kapitel 9.2.

I ovan nämnda bestämmelse i lagen om förskottsuppbörd nämns uttryckligen de aktörer på vilka bestämmelsen tillämpas. Andra aktörer än de som avses i bestämmelsen är inte skyldiga att verkställa förskottsinnehållning vid förmedling av prestationer som avses i bestämmelsen.

2.4 Fondbolag som förvaltar en placeringsfond

Enligt 9 § 5 mom. i lagen om förskottsuppbörd är ett fondbolag som förvaltar placeringsfonder som inrättats i Finland med stöd av lagen om placeringsfonder (213/2019) skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på vinstandelar i en placeringsfond som det förvaltar. Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning gäller också för fondbolag vars hemort är utomlands, om de förvaltar en placeringsfond som inrättats i Finland. Den förskottsinnehållning som ska verkställas på vinstandelar från en placeringsfond behandlas närmare i kapitel 9.3.

3 Prestationer som är befriade från förskottsinnehållning

3.1 Obetydliga prestationer

Förskottsinnehållning verkställs inte på kapitalinkomst om det belopp som betalas är högst 20 euro. Förskottsinnehållning verkställs inte och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas inte heller om beloppet på en annan enskild, tillfällig betalning är högst 20 euro per kalendermånad. (FörskUF 14 §) Också vad gäller inkomst av virkesförsäljning har en gräns i euro fastställts för att verkställa förskottsinnehållning (se närmare i kapitel 9.9).

Det är alltid möjligt att låta bli att verkställa förskottsinnehållning på kapitalinkomst om prestationen är högst 20 euro. En annan prestation (förvärvsinkomst) ska förutom att beloppet i euro inte uppnås vara enskild och tillfällig för att skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning inte ska uppstå. Enskildheten och tillfälligheten enligt FörskUF 14 § för en prestation (som utgör förvärvsinkomst) granskas från fall till fall och särskilt i varje betalar-mottagar-förhållande. Enligt bestämmelsen ses som en enskild och tillfällig betalning högst en betalning från samma utbetalare till samma mottagare under en kalendermånad.

Exempel 6: A betalar 19 euro till B i januari, 18 euro i februari och 15 euro i oktober. Prestationerna har inget samband med varandra. Eftersom alla prestationer är enskilda och sporadiska behöver ingen förskottsinnehållning verkställas.

I Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning har man fastställt olika prestationer som inte är föremål för förskottsinnehållning om ett visst belopp i euro inte uppnås. Dessa behandlas närmare nedan i kapitel 15.1 och 16.

3.2 Lättnad för hushåll

En fysisk person och ett dödsbo (ett hushåll) har inte någon skyldighet att verkställa förskottsinnehållning och inte heller att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för prestationer utbetalade till samma mottagare under kalenderåret, om det sammanlagda beloppet på de utbetalda prestationerna under året understiger 1 500 euro (FörskUL 9 § 3 mom. och FörskUF 13 §). Om betalningen anknyter till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst, verkställs förskottsinnehållning dock på hela beloppet på prestationen.

Lättnad för förskottsinnehållning för hushåll och förskottsinnehållning som verkställs av hushåll behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Hushållen som uppdragsgivare.

3.3 Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Med ett beslut av Skatteförvaltningen kan det förutom i ett enskilt fall bestämmas att förskottsinnehållning inte verkställs på inkomsten, även om inkomsten är skattepliktig och föremål för förskottsinnehållning (FörskUL 6 § 3 mom. 4 punkten). Enligt Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning verkställs inte förskottsinnehållning bland annat på följande prestationer:

• köpvittnesarvode
• inlösnings- och förrättningsarvode
• arvode och provision för borgen
• reservistlön
• hittelön eller belöning för uppmärksamhet betald av kreditkortsföretag, kreditinstitut och penninginrättning
• stipendium, understöd eller hederspris som enligt ISkL 82 § är skattepliktiga
• tävlingspris, om överlämnandet av priset inte hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande, eller om priset inte är sådan annan i lagen om förskottsuppbörd avsedd lön, arbets- eller bruksersättning eller idrottsmans arvode vars värde överstiger 100 euro
• fiskerivårdsavgift som återbärs till ägare av vattenområde
• i enlighet med Skatteförvaltningens beslut om grunder för och belopp av skattefria resekostnadsersättningar ersättningar som betalas till fysiska personer ens när de betalas utan att erlägga andra ersättningar och i övrigt än på basis av arbetsförhållande
• återbäring av lagstadgad försäkringspremie som betalas till fysisk person
• prestationer som betalats på basis av sjukförsäkringslagen (1224/2004) och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005) då de betalas med en fullmakt av den försäkrade direkt till den som producerar tjänsten
• frivillig pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare till den del det belopp som arbetsgivaren årligen betalt är högst 8 500 euro per arbetstagare
• sådan ersättning enligt ISkL 52 § som betalas för total överlåtelse av en sådan immateriell rättighet som avses i bestämmelsen.

I Skatteförvaltningens beslut har utöver ovan nämnda prestationer också vissa kapitalinkomster befriats från verkställande av förskottsinnehållning (se närmare kapitel 9.4). Även om en utbetalare inte behöver verkställa förskottsinnehållning på inkomst som är undantagen förskottsinnehållning, ska utbetalaren i allmänhet lämna uppgifter om inkomsterna, beroende på prestationen, antingen till Skatteförvaltningen med en årsanmälan eller till inkomstregistret.

4 Förskottsinnehållningsprocent och skattekort

4.1 Allmänt om den förskottsinnehållningsprocent som ska tillämpas

Förskottsinnehållning verkställs i regel utifrån den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som antecknats på skattekortet för mottagaren av prestationen. Skattekort ges av Skatteförvaltningen. Om den skattskyldige inte får ett skattekort, är han eller hon skyldig att själv begära ett sådant av Skatteförvaltningen (FörskUF 1 §). Mottagaren av en betalning ska i god tid före betalningen för arbetsgivaren eller den som annars är förskottsinnehållningsskyldig visa upp ett skattekort (FörskUF 2 § 1 mom.). Prestationsbetalaren kan vid behov ta en kopia av skattekortet.

Skatteförvaltningen kan också överföra uppgiften om förskottsinnehållningsprocenten direkt till den som är skyldig att verkställa förskottsinnehållningen (FörskUL 10 § 1 mom.). En mottagare av en betalning behöver inte uppvisa ett skattekort för utbetalaren av prestationen, om utbetalaren fått de innehållningsuppgifter som antecknats på skattekortet elektroniskt från Skatteförvaltningen (FörskUF 2 § 2 mom.). Det rekommenderas att prestationsutbetalaren meddelar prestationsmottagaren att den har fått innehållningsuppgifterna från Skatteförvaltningen. Elektroniska förfaranden för skattekortsuppgifter behandlas närmare i kapitlen 4.7 och 4.8.

Det är inte heller nödvändigt att för en försäkringsanstalt uppvisa ett skattekort för ersättningar som ska betalas ut enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015), om försäkringsanstalten av ersättningsmottagarens arbetsgivare fått de förskottsinnehållningsuppgifter som antecknats på skattekortet (FörskUF 2 § 2 mom. och 111 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar).

Om mottagaren av prestationen inte uppvisar ett skattekort för utbetalaren av prestationen och utbetalaren av prestationen inte har fått förskottsinnehållningsuppgifter på elektronisk väg, iakttas i verkställandet av förskottsinnehållningen de schablonmässiga förskottsinnehållningsprocent som nämns i förordningen om förskottsuppbörd eller i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (läs närmare om de procenttal som tillämpas på olika prestationer nedan). Om en förskottsinnehållningsprocent inte föreskrivits eller fastställts i förordningen eller beslutet, verkställs en förskottsinnehållning som är 60 procent (FörskUF 3 § och 20 § 2 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning, se också kapitel 6.7).

En skattskyldig kan i god tid innan utbetalningen av prestationen lägga fram ett yrkande på att förskottsinnehållningen verkställs till ett högre belopp än vad som antecknats på skattekortet (FörskUL 17 §). En skattskyldig kan också yrka på att förskottsinnehållning ska verkställas på pension, en dagpennings- eller arbetslöshetsförmån, försäkringsersättning eller en annan motsvarande prestation till ett högre belopp än den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocent som lagts fram i Skatteförvaltningens beslut (21 § 2 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning, läs närmare om dessa förmåner i kapitlen 14–17).

Mottagaren av prestationen kan yrka på att förskottsinnehållning verkställs till ett högre belopp än den förskottsinnehållningsprocent som antecknats på skattekortet antingen tills vidare eller för viss tid. Yrkandet kan läggas fram flera gånger per år under förutsättning att den förskottsinnehållningsprocent man själv anmält alltid är högre eller lika hög som den förskottsinnehållningsprocent som Skatteförvaltningen antecknat på skattekortet. Då förskottsinnehållningsprocenten har höjts på detta sätt kan betalningsmottagaren på motsvarande sätt yrka på att förskottsinnehållningen åter verkställs enligt den förskottsinnehållningsprocent som anges på skattekortet. Också i dessa situationer ska inkomstgränserna på skattekortet iakttas och mottagaren av prestationen ska underrätta utbetalaren av prestationen om ärendet i god tid före utbetalningen av prestationen. Sänkning av förskottsinnehållningsprocenten på skattekortet och ändring av inkomstgränsen på skattekortet ska alltid ansökas hos Skatteförvaltningen (se kapitel 4.6).

4.2 Skattekort som ska räknas årligen (grundskattekort)

Skatteförvaltningen upprättar i slutet av året på tjänstens vägnar skattekort för skattskyldiga för följande skatteår. Dessa skattekort kallas för grundskattekort. Grundskattekort upprättas i regel för alla skattskyldiga som har fyllt 16 år under skatteåret och för personer som inte har fyllt 16 år, men som under året före skatteåret har haft inkomst som omfattas av förskottsinnehållning.

I allmänhet fastställs skattegrunderna för följande år (statens inkomstskatteskala, kommunernas och församlingarnas inkomstskatteprocent, sjukförsäkringsavgifter och andra författningsändringar) så sent att Skatteförvaltningen inte har tillräckligt med tid för att göra nya skattekort som kan tas i bruk i början av januari. Därför träder grundskattekorten i allmänhet i kraft i början av februari. Skatteförvaltningen fastställer den tidpunkt då skattekorten träder i kraft med ett årligt beslut om ikraftträdande av grunderna för förskottsinnehållning (FörskUL 4 § 1 mom.). För 2024 gäller Skatteförvaltningens beslut om ikraftträdande av de grunder för förskottsinnehållning som ska tillämpas under år 2024.

Utifrån 1 § 1 mom. i Skatteförvaltningens beslut om ikraftträdande av grunderna för förskottsinnehållning verkställs förskottsinnehållningen i januari genom att det skattekort som gällde vid slutet av föregående skatteår används, om utbetalaren inte har tillgång till ett giltigt ändringsskattekort som Skatteförvaltningen gett för året i fråga (läs närmare om ändringsskattekort i kapitel 4.6).

Skatteförvaltningen fastställer årligen förskottsinnehållningsgrunder för löntagare och pensionstagare, vilka ligger till grund för beräkningen av förskottsinnehållningsprocent och förskottsskatt (FörskUL 6 § 1 mom.). Besluten för skatteår 2024 är:

• Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som påförs vid förskottsbetalning för år 2024
• Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för pension och pensionstagarens löneinkomst samt grunderna för beräkning av förskottsskatt som påförs vid förskottsbetalning för år 2024
• Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent och förskottsskatt som påförs begränsat skattskyldiga pensionstagare vid förskottsbetalning för år 2024

4.3 Skattekort för löneinkomst

4.3.1 Skattekort för lön

Skattekortet för löneinkomster beräknas utifrån en persons alla förskottsinnehållningspliktiga löneinkomster. På skattekortet för lön finns det en förskottsinnehållningsprocent, en inkomstgräns och en tilläggsprocent. 

Skattekortets inkomstgräns beräknas för skattekortets giltighetstid. Det så kallade grundskattekortet gäller mellan den 1 februari och den 31 december. Inkomstgränsen för skattekortet motsvarar 12,5 månaders lön. Den omfattar semesterpenning som uppskattats till lönen för en halv månad. Inkomstgränsen för grundskattekortet har beräknats genom att dividera årsinkomstgränsen med 12,5 och multiplicera resultatet med 11,5.

Löntagaren ska visa upp skattekortet för lön för arbetsgivaren, om arbetsgivaren inte får uppgifter direkt från Skatteförvaltningen (FörskUF 2 §). Om en löntagare har flera arbetsgivare, kan skattekortet för lön visas upp för alla utbetalare av lön. Löntagaren ska själv se till att årsinkomstgränsen är tillräcklig.

4.3.2 Skattekort för sjöarbetsinkomst

På skattekortet för löneinkomst för mottagare av sjöarbetsinkomst anges en förskottsinnehållningsprocent, en inkomstgräns och en tilläggsprocent, på motsvarande sätt som på skattekortet för löntagare (se närmare om förskottsinnehållning på arbetsinkomst i kapitel 5.6). Förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst beaktar avdraget för sjöarbetsinkomst, varför den är lägre än förskottsinnehållningsprocenten för inkomst som förvärvats på land.

4.4 Skattekort för pensionstagare

4.4.1 Skattekort för pensionsinkomst

Eftersom beskattningen av pension som utgör förvärvsinkomst avviker från beskattningen av övriga förvärvsinkomster bland annat på grund av avdrag, ska pensionstagaren begära ett separat skattekort för pensionsinkomster. För beräkning av skattekortet behöver Skatteförvaltningen pensionsbeslutet, utredningar över andra pensioner och inkomster samt de förskottsinnehållningar och avdrag som verkställts på dessa. Skatteförvaltningen skickar det nya kortet direkt till utbetalaren av pension. Det är också möjligt att sätta ett skattekort för en ny pension att träda i kraft retroaktivt.

Om pensionstagaren fått pensionsutbetalningar föregående år beräknar Skatteförvaltningen på tjänstens vägnar pensionsinkomstens förskottsinnehållningsprocent för följande år i slutet av året (ett så kallat grundskattekort). Förskottsinnehållningsprocenten beräknas utifrån de uppgifter som fåtts från pensionsutbetalarna. Skatteförvaltningen anmäler förskottsinnehållningsprocenten direkt till pensionsutbetalaren och sänder uppgift om procenten till pensionstagaren. Skattekortet för pensionsinkomst har ingen inkomstgräns. Om utbetalaren av pension inte anmäler pensionsuppgifterna till Skatteförvaltningen, måste pensionstagaren själv skaffa ett ändringsskattekort årligen.

Från och med 2022 kan pensionsutbetalare anmäla uppgifter om begynnande och ändrade pensioner direkt till Skatteförvaltningen via API-gränssnittstjänsten. Då är pensionsuppgifterna färdigt tillgängliga när en pensionstagare ansöker om skattekort för begynnande eller ändrad pension. I vissa situationer skickar Skatteförvaltningen på eget initiativ ett förslag till ändringsskattekort, på basis av vilket en pensionstagare kan ansöka om skattekort för begynnande eller ändrad pension.

Om pensionsutbetalarna inte har anmält uppgifterna om begynnande eller ändrade pensioner direkt till Skatteförvaltningen via API-gränssnittstjänsten, ska pensionstagaren själv sköta ansökan om eller ändring av skattekortet. För skattekortet behövs ett beslut om begynnande och ändrad pension samt en utredning om övriga inkomster under början av året och deras förskottsinnehållningar. Om pensionstagaren fått pensionsutbetalningar föregående år finns uppgifterna om dessa pensioner redan hos Skatteförvaltningen, om ett skattekort upprättats för dem tidigare. Skatteförvaltningen skickar det nya kortet direkt till utbetalaren av pension.

Ett skattekort som getts för pension får inte användas för andra inkomster, eftersom beskattningen av pension avviker från beskattningen av övriga inkomster. Om pensionstagaren förvärvsarbetar, behöver han eller hon ett separat skattekort för lönen (se kapitel 4.4.2). Skattekortet för en begränsat skattskyldig pensionär har behandlats i kapitel 4.5.2.

4.4.2 Skattekort för löneinkomst för pensionstagare

Skatteförvaltningen beräknar på tjänstens vägnar en förskottsinnehållningsprocent för lön åt pensionstagare som utifrån beskattningsuppgifterna också förväntas få löneinkomst. Det förmodas att till exempel personer som får deltidspension och delinvalidpension fortfarande också har löneinkomster. Under det år då ålderspensionen börjat och under det följande två åren sänds inget skattekort för lön till pensionstagaren.

Pensionstagarens skattekort för lön är likadant som skattekortet för dem som får löneinkomst. Skattekortet innehåller en förskottsinnehållningsprocent, inkomstgräns och tilläggsprocent. Inkomstgränsen för grundskattekortet för lön har beräknats för skattekortets giltighetstid den 1 februari till den 31 december. Skattekortets inkomstgräns beräknas på samma sätt som i skattekortet för dem som får löneinkomst (se kapitel 4.3.1).

Det räcker att man uppvisar skattekortet eller en kopia av det för prestationsutbetalaren, om arbetsgivaren inte fått förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt på det sätt som beskrivs i kapitel 4.7 eller 4.8. Varje utbetalare följer för egen del den inkomstgräns som antecknats på skattekortet och använder tilläggsprocenten om inkomstgränsen överstigs. Om det finns flera löneutbetalare, ska den skattskyldige själv följa sin inkomstgräns och efter behov begära ett nytt skattekort för ökad inkomst.

4.5 Skattekort för begränsat skattskyldiga

4.5.1 Källskattekort och skattekort för begränsat skattskyldiga

Källskatt som är oberoende av inkomstbeloppet uppbärs i allmänhet av en begränsat skattskyldig som slutlig skatt. Skatteförvaltningen ger på begäran ett källskattekort för tillämpning av bestämmelserna om källskatt för begränsat skattskyldiga (KällSkL 5 §). Vid uppbörd av källskatt görs ett särskilt källskatteavdrag under förutsättning att det finns en anteckning om avdraget på källskattekortet (se närmare i KällSkL 6 § och Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet).

En begränsat skattskyldig som bor i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kan dock i stället för källbeskattningen yrka på att hans eller hennes förvärvsinkomster beskattas progressivt. En motsvarande rätt har bland annat begränsat skattskyldiga som bor i en stat eller i ett område som omfattas av ett avtal om handräckning och utbyte av information i skatteärenden (läs närmare i KällSkL 13 § 1 mom. 6 punkten). I så fall verkställs beskattningen av förvärvsinkomst på samma sätt som för personer som bor i Finland, det vill säga enligt lagen om beskattningsförfarande och skatterna uppbärs i förväg under skatteåret som förskottsinnehållning.

För progressiv beskattning av förvärvsinkomster ska en begränsat skattskyldig för sin finländska arbetsgivare ansöka om ett skattekort för begränsat skattskyldiga (KällSkL 16 § 4 mom.). Detta skattekort kan gälla för följande inkomster från Finland: lön (också sjöarbetsinkomst), arbetsersättning, förmån, bruksavgift som utgör förvärvsinkomst, fondandel och överskott ur en personalfond, anställningsoption och aktiepremie, styrelsearvode, arvode för konstnär eller idrottare. Om en arbetstagare inte visar ett skattekort för begränsat skattskyldiga, tas källskatt ut på inkomsten.

Ett yrkande på progressiv beskattning av förvärvsinkomster gäller inte för pensioner som fåtts från Finland, eftersom de alltid beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande, dvs. progressivt (KällSkL 13 § 1 mom. 2 punkten, se kapitel 4.5.2).

Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland och deras skattekort har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet och beskattningen av utländska hyrda arbetstagare i anvisningen Utländska hyrda arbetstagare och finsk beskattning.

4.5.2 Skattekort för begränsat skattskyldiga pensionstagare

I princip beskattar Finland i egenskap av källstat pensioner som betalas ut till utlandet, om inte det skatteavtal som ska tillämpas hindrar detta (ISkL 10 § 1 mom. 5 punkten). Pensioner som begränsat skattskyldiga fått från Finland beskattas på samma sätt som pensioner för personer som bor i Finland, det vill säga att pensionerna beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande (KällSkL 13 § 1 mom. 2 punkten).

Skatteförvaltningen beräknar på tjänstens vägnar förskottsinnehållningsprocenten för en begränsat skattskyldig pensionstagare (ett så kallat grundskattekort). Förskottsinnehållningsprocenten för pensionen beräknas utifrån de uppgifter som pensionsutbetalarna anmält. Pensionsutbetalaren kan anmäla uppgifterna för beräkning av grundskattekortet via direktöverföring (se 4.7) eller API-gränssnittstjänsten (se 4.8). Pensionsutbetalaren kan få förskottsinnehållningsuppgifterna från Skatteförvaltningen genom att göra en direktöverföring eller hämta dem via API-gränssnittstjänsten.

Om utbetalningen av pension till en begränsat skattskyldig börjar mitt i året, kan pensionsanstalten ansöka om ett skattekort för begränsat skattskyldiga av Skatteförvaltningen för pensions- eller prestationsmottagarens räkning antingen med blanketten Ansökan om skattekort för begränsat skattskyldig pensionär 5058r eller via API-gränssnittstjänsten. Efter behov begär Skatteförvaltningen om tilläggsuppgifter från pensionstagaren för behandlingen av ansökan.

Om en begränsat skattskyldig pensionstagare i Finland blir allmänt skattskyldig mitt under året, ska pensionstagaren efter behov se till att ändra skattekortet.

Beskattning av pensionsinkomster för begränsat skattskyldiga har behandlats närmare i Skatteförvaltningens separata anvisning Beskattning av pensionsinkomster i internationella situationer.

4.6 Ändringsskattekort

Ett ändringsskattekort som getts av Skatteförvaltningen innehåller i regel samma uppgifter som grundskattekortet: en förskottsinnehållningsprocent, en inkomstgräns och en tilläggsprocent. Ändringsskattekortet kan även innehålla endast en förskottsinnehållningsprocent. Då handlar det om ett skattekort utan inkomstgräns. Exempelvis skattekorten för pension har ingen inkomstgräns.

Ett ändringsskattekort ersätter alltid det tidigare skattekortet. Följaktligen ska utbetalaren alltid iaktta de vid var tid gällande föreskrifter och begränsningar som finns på ändringsskattekortet.

Om inkomsttagaren uppvisar ett ändringsskattekort som getts av Skatteförvaltningen, är också en utbetalare av pension, dagpennings- och arbetslöshetsförmån, försäkringsersättning eller en annan motsvarande prestation skyldig att iaktta föreskrifterna på ändringsskattekortet (22 § 1 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning, läs närmare om dessa förmåner i kapitlen 14–17).

4.7 Elektronisk direktöverföring av skattekortsuppgifter

Skatteförvaltningen kan trots sekretessplikten till arbetsgivare eller motsvarande utbetalare av prestationer överlämna nödvändiga uppgifter om specificerade skattskyldiga för verkställandet av förskottsinnehållningen (FörskUL 10 § 1 mom. och 17 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter (1346/1999)). I förfarandet för direktöverföring av skattekortsuppgifter får arbetsgivaren av Skatteförvaltningen skattekortsuppgifter om de löntagare som den specificerat som direktöverföring elektroniskt. Det är också möjligt att till utbetalare av pensioner och förmåner ge information om förskottsinnehållningsprocenten och andra nödvändiga uppgifter som gäller specificerade skattskyldiga för verkställande av förskottsinnehållning.

Arbetsgivaren sänder till Skatteförvaltningen en fil med begäran, som innehåller personbeteckningarna för de arbetstagare vars förskottsinnehållningsuppgifter arbetsgivaren behöver (BFL 17 § 8 mom.). Den utsatta tiden för att framföra en begäran om direktöverföring är i mitten av februari (för mottagare av pension är den utsatta tiden redan i början av november). Skatteförvaltningen kompletterar filen med begäran med förskottsinnehållningsuppgifter och sänder den tillbaka till arbetsgivaren. Om utbetalaren av prestationen inte har fått en enskild prestationstagares förskottsinnehållningsuppgifter via direktöverföringen eller API-gränssnittet ska utbetalaren be prestationstagaren visa upp ett skattekort.

Elektronisk direktöverföring av skattekort sker enbart en gång per år och de uppgifter som arbetsgivaren får utgör uppgifter från beräkningen för grundskattekort. Uppgifter på ändringsskattekort (se kapitel 4.6) kan inte fås elektroniskt inom ramen för direktöverföringsförfarandet.

De är möjligt att begära direktöverföring av skattekort via Ilmoitin-tjänsten eller Tyvi-leverantörens tjänst. Skatteförvaltningens anvisningar och postbeskrivningar för direktöverföring av förskottsinnehållningsuppgifter för löner, pensioner och begränsat skattskyldigas pensioner finns på Skatt.fi, under Postbeskrivningar. Arbetsgivaren eller utbetalaren av pension ska specificera inkomsttagarna i begäran om direktöverföring enligt postbeskrivningen för anvisningsbrevet.

4.8 Skattekortsuppgifter elektroniskt till betalare via API-gränssnittstjänsten

Prestationens betalare eller ett ombud kan beställa skattekortsuppgifter som behövs för att verkställa specificerade skattskyldigas förskottsinnehållning via direktöverföringsförfarandet (se kapitel 4.7). Utöver direktöverföringen kan en identifierad prestationsbetalare eller ett ombud hämta prestationstagares gällande förskottsinnehållningsuppgifter om grundskattekort och ändringsskattekort för löner, pensioner och förmåner elektroniskt och automatiskt via Skatteförvaltningens API-gränssnittstjänst före varje prestationsbetalning. Från och med förskottsuppbörden 2022 kan betalare av pensioner och förmåner via Skatteförvaltningens API-gränssnitt hämta förskottsinnehållningsuppgifterna på pensions- och förmånstagarnas grundskattekort och ändringsskattekort för vilka skattekort har fastställts för betalning av dessa prestationer.

Om prestationsbetalaren inför gränssnittet i sitt löne- eller pensionsräkningssystem, behöver prestationstagaren inte visa skattekort för betalaren. Om prestationsbetalaren inte fått en enskild prestationstagares förskottsinnehållningsuppgifter via gränssnittet ska betalaren be prestationstagaren visa upp skattekortet.

4.9 Skattekortsuppgifter till tjänsten Palkka.fi

Arbetsgivaren som använder tjänsten Palkka.fi får grund- och ändringsskattekorten elektroniskt från Skatteförvaltningen till tjänsten Palkka.fi. Palkka.fi hämtar och sparar skattekortsuppgifterna automatiskt i arbetstagaruppgifterna i samband med löneberäkningen. Palkka.fi hämtar dock inte uppgifter om källskattekort, skattekort för begränsat skattskyldiga eller skattekort för arbetsersättningar och bruksavgifter. Om skattekortet inte kan fås elektroniskt, ska arbetsgivaren be arbetstagaren visa upp ett skattekort och spara det i arbetstagaruppgifterna.

5 Förskottsinnehållning på lön

5.1 Prestationer som betraktas som lön

Med lön avses varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås i arbets- eller tjänsteförhållande (FörskUL 13 § 1 mom. 1 punkten). Med lön avses även mötesarvode, personligt föreläsnings- eller föredragsarvode, arvode för medlemskap i förvaltningsorgan, verkställande direktörs arvode, lön som lyfts av en bolagsman i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag samt ersättning för förtroendeuppdrag (FörskUL 13 § 1 mom. 2 punkten).

Till lön enligt lagen om förskottsuppbörd hänförs naturaförmåner, förmåner enligt ISkL 66–68 § i inkomstskattelagen (förmåner som fåtts utifrån en aktieemission som grundar sig på ett anställningsförhållande, en anställningsoption och ett anställningslån samt vissa försäkringspremier som betalas av arbetsgivaren) samt personalförmåner som avses i ISkL 69 § till den del de inte är sedvanliga och skäliga (FörskUL 13 § 3 mom.). Även exempelvis semesterpenning, semesterersättning (ersättning för semester som inte tagits ut) och löneförskott utgör lön.

Arbetsgivaren kan betala arbetstagaren olika prestationer som hänför sig till att en anställning upphör. Exempelvis en arbetsgivare som har sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta uppsägningstiden ska i ersättning till arbetstagaren betala full lön för en tid som motsvarar uppsägningstiden. Även ersättningar som betalats med anledning av en ogrundad uppsägning är i regel förskottsinnehållningspliktig lön. Olika prestationer som anknyter till att ett anställningsförhållande upphör och huruvida prestationerna är skattepliktiga har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av prestationer som anknyter till ett avslutat anställningsförhållande.

Den prestation som betalats för arbetet kan även utgöra arbetsersättning. Gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen. Verkställande av förskottsinnehållning på arbetsersättning har behandlats separat nedan i kapitel 11.

Dividend enligt 33 b § 3 mom. i inkomstskattelagen vilken ska beskattas som förvärvsinkomst (dividend som grundar sig på arbetsinsats) ses antingen som lön eller som arbetsersättning (FörskUL 13 a §). Förskottsinnehållning som ska verkställas på en dividend som grundar sig på arbetsinsats har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend som baserar sig på arbetsinsatsen.

5.2 Verkställande av förskottsinnehållning på lönen

Förskottsinnehållning verkställs genom att dra av förskottsinnehållningsbeloppet från det belopp som ska betalas ut i penningform (FörskUL 11 § 1 mom.). Förskottsinnehållningen räknas genom att avrunda slutresultatet till närmaste cent enligt normala avrundningsregler: om resultatets tredje decimal är 1–4, görs avrundningen nedåt, och om den tredje decimalen är 5–9, görs avrundningen uppåt mot närmaste fulla cent.

Förskottsinnehållning ska verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som har antecknats på skattekortet eller enligt den särskilda förskottsinnehållningsprocent som har antecknats på skattekortet för inkomsten i fråga (FörskUF 4 § 1 mom.).

Skattekortet för lön har en inkomstgräns för hela året. Förskottsinnehållningen på den inkomst som omfattas av förskottsinnehållning beräknas enligt förskottsinnehållningsprocenten upp till den inkomstgräns som anges på skattekortet, och för inkomst som överskrider inkomstgränsen beräknas förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten under återstoden av året. Betalaren ska i fråga om inkomstgränsen beakta inte endast den inkomst som kommer att betalas utan även alla sina utbetalningar där skattekortet har använts under skattekortets giltighetstid. (FörskUF 4 § 2 mom.) Exempelvis om utbetalaren har använt samma så kallat grundskattekort för verkställande av förskottsinnehållning på lön och förvärvsinkomst i form av bruksavgift, ska båda inkomsterna beaktas vid uppföljningen av inkomstgränsen.

På lönen ska det verkställas en förskottsinnehållning som är 60 procent, om löntagaren inte visar upp ett skattekort för prestationsutbetalaren och arbetsgivaren inte har fått förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt (FörskUF 3 §).

Om en löntagare har visat upp samma skattekort för flera olika betalare, ska löntagaren själv följa upp hur mycket inkomster det blir och om inkomstgränsen närmar sig. Löntagaren ska be Skatteförvaltningen om ett nytt skattekort för ökade inkomster om skattekortets inkomstgräns är för låg.

På prestationer som ska betraktas som lön och som utbetalas när en anställning upphör ska förskottsinnehållning verkställas i enlighet med föreskrifterna på skattekortet för löneinkomst. På dröjsmålsränta som betalas ut på ersättning verkställs inte förskottsinnehållning (1 § 6 punkten i SFb beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning). Dröjsmålsränta är dock skattepliktig inkomst, som ska anmälas till inkomstregistret.

Lön kan i vissa fall betalas även för flera än en löneutbetalningsperiod i efterskott. Till exempel en slutprestation för en entreprenad och löneförhöjning betalas ofta ut retroaktivt. På retroaktiva prestationer verkställs förskottsinnehållning upp till inkomstgränsen enligt den förskottsinnehållningsprocent som anges på skattekortet. För den del som överskrider inkomstgränsen verkställs förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten. I fråga om inkomstgränsen ska man inte endast beakta den retroaktiva prestationen, utan alla prestationer som betalats under skattekortets giltighetstid och för vilka utbetalaren har använt skattekortet.

5.3 Förskottsinnehållning verkställs inte till ett belopp som överstiger penningprestationen

Förskottsinnehållning verkställs inte till ett belopp som överstiger det utbetalda penningbeloppet (FörskUL 11 § 2 mom.). Om lön betalas ut enbart som en naturaförmån, kan ingen förskottsinnehållning verkställas. I så fall betalas dock enbart arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för lönen.

Om en arbetstagare under en viss månad fått enbart en naturaförmån, men penninglön betalas ut till honom eller henne senare under samma år, ska naturaförmånen beaktats vid verkställandet av förskottsinnehållning på den penninglön som utbetalas senare. 

5.4 Förskottsinnehållning som betalas för prestationstagare

Prestationsbetalaren ska betala förskottsinnehållningen med prestationstagarens medel och kan inte göra det med egna medel. Om prestationsbetalaren dock betalar förskottsinnehållningen för prestationstagaren, anses förskottsinnehållningen vara lön till prestationstagaren, vilket innebär att betalaren ska lämna en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret.

Förskottsinnehållning som prestationsbetalaren betalar med egna medel är samma inkomst för prestationstagaren som den egentliga betalningen.

5.5 Kostnadsersättningar

5.5.1 Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden

Arbetsgivaren kan på yrkande av löntagaren ersätta löntagaren för direkta kostnader som åsamkas honom på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Bestämmelsen tillämpas både i fråga om en person som är anställd hos utbetalaren och i fråga om en person som får ett i FörskUL 13 § 1 mom. 2 punkten avsett personligt arvode. Bestämmelsen tillämpas även för betalare och mottagare av arvoden till idrottsmän (FörskUL 15 § 5 mom.).

Som kostnader kan vid verkställandet av förskottsinnehållning beaktas utgifter för arbetsredskap och för material och förnödenheter, rese- och representationsutgifter samt andra direkta utgifter som åsamkats en löntagare för arbetets utförande. Ovan avsedda direkta kostnader som beror på arbetet och som arbetsgivaren kan ersätta eller dra av utan att verkställa förskottsinnehållning omfattar inte den skattskyldiges allmänna utgifter för att förvärva inkomst, det vill säga följande utgifter (FörskUL 15 § 4 mom.):

• medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer
• avgifter till arbetslöshetskassa
• kostnader för resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen samt kostnader för veckoslutsresor och andra motsvarande resor mellan bostaden och ett särskilt arbetsställe under en pågående arbetskommendering
• utgifter för att skaffa facklitteratur.

Om den sannolika ekonomiska brukstiden för arbetsredskapet är över tre år, minskar arbetstagaren dessa anskaffningsutgifter i den egna beskattningen som utgifter för att skaffa förvärv med årliga avskrivningar. Ersättning som arbetsgivaren betalat ut för anskaffning av ett sådant arbetsredskap kan inte ses som en ersättning för en utgift på grund av arbetet, vilken kan ersättas trots förskottsinnehållningen.

Kostnader som ersätts utan att verkställa förskottsinnehållning omfattar i princip faktiska kostnader som uppkommit för löntagaren. Löntagaren ska tillställa arbetsgivaren en utredning över kostnaderna, till exempel en reseräkning. Om utredningen inte kan anses tillförlitlig ska kostnaderna uppskattas enligt de kostnader som uppstår under motsvarande förhållanden och i motsvarande uppgifter i allmänhet (FörskUL 15 § 2 mom.). Exempelvis inom specialbranscher har man som grund för uppskattning godkänt utvärderar personalens prestationer och kompetens enligt kollektivavtal.

Bedömningsgrunderna för resekostnader fastställs årligen i förväg av Skatteförvaltningen (ISkL 73 § och FörskUF 17 §). Därtill innehåller förordningen om förskottsuppbörd bestämmelser om bedömningsgrunderna för vissa andra kostnader för situationer där en annan utredning inte lagts fram (FörskUF 18 §).

I kapitel 5.5.2 behandlas kostnadsersättningar som betalas ut av arbetsgivaren till en löntagare. I kapitel 5.5.3 behandlas situationer där arbetsgivaren inte helt eller partiellt betalar eller ersätter de direkta kostnader som orsakats för arbetsgivaren på grund av arbetet.

Hur de direkta kostnader som avses i 15 § i lagen om förskottsuppbörd ska beaktas innan förskottsinnehållningen verkställs behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden.

5.5.2 Ersättningar som arbetsgivaren utbetalar till löntagaren

Arbetsgivaren kan, på yrkande av löntagaren, ersätta direkta kostnader som åsamkas honom eller henne på grund av arbetet innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUL 15 § 1 mom.). Sådan ersättning för direkta kostnader som betalats till löntagaren ses inte som lön i förskottsuppbörden, om ersättningen inte överstiger det utredda eller uppskattade beloppet av kostnaderna (FörskUL 15 § 3 mom.). Skattebefrielsen för arbetsgivarens ersättningar till löntagare avgörs utifrån inkomstskattelagens bestämmelser.

5.5.3 Avdrag före förskottsinnehållning

En löntagare får nödvändigtvis inte separat en utbetalning eller ersättning av arbetsgivaren för direkta kostnader som beror på arbetet. Å andra sidan kan arbetsgivaren betala eller ersätta enbart en del av löntagarens faktiska kostnader. I detta fall belastar kostnaderna antingen helt eller delvis löntagaren.

Om arbetsgivaren inte ersätter arbetstagaren för direkta kostnader som har åsamkats på grund av arbetet, kan arbetsgivaren verkställa förskottsinnehållning på den del av lönen från vilken kostnadsandelen har dragits av.

Beloppet av kostnader som dragits av före förskottsinnehållning läggs till löntagarens förskottsinnehållningspliktiga lön vid verkställande av beskattningen. Löntagaren får då i sin egen beskattning på yrkande dra av i beskattningen avdragsgilla kostnader på grund av arbetet som utgifter för att förvärva inkomst (ISkL 95 §). Detta har behandlats närmare till exempel i Skatteförvaltningens anvisning Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen.

5.6 Förskottsinnehållning för sjöarbetsinkomst

Det finns bestämmelser som sjöarbetsinkomst i 74 § i inkomstskattelagen. Som sjöarbetsinkomst ses i princip all löneinkomst som fåtts i pengar eller pengars värde för alla former av arbete på ett fartyg och för arbete i anknytning till trafikering av ett fartyg. Sjöarbetsinkomst har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av sjöarbetsinkomst.

Förskottsinnehållning på sjöarbetsinkomst verkställs i princip på samma sätt som på annan lön enligt det som lagts fram i kapitel 5.2. Den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för sjöarbetsinkomst för en mottagare av sjöarbetsinkomst beaktar avdraget för sjöarbetsinkomst enligt ISkL 97 §, varför förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst är lägre än förskottsinnehållningsprocenten för inkomst som förvärvats på land (läs om skattekortet för mottagare av sjöarbetsinkomst också i kapitel 4.3.2).

Vid fjärrtrafik och vid trafik mellan så kallade tredje länder beviljas avdraget för sjöarbetsinkomst förhöjt (ISkL 97 § 3 mom.). Det har inte varit möjligt att inkludera höjningen av avdraget för sjöarbetsinkomst i förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst. Detta så kallade cross-tradeavdrag görs av utbetalaren av sjöarbetsinkomst, det vill säga av arbetsgivaren, genom att i förskottsuppbörden minska den förskottsinnehållning som räknats för sjöarbetsinkomst med 34 euro för varje kalendermånad under vilken löntagaren har rätt till avdraget i fråga (3 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Eftersom avdrag för sjöarbetsinkomst beaktats i förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst, får arbetsgivaren inte använda förskottsinnehållningsprocenten för sjöarbetsinkomst i förskottsinnehållningen på lön som förvärvats på land.

Förskottsinnehållning verkställs inte enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten för sjöarbetsinkomst på inkomster från utländska fartyg och inte heller på löneinkomster för sådana personer som inte står i arbetsförhållande till redaren eller en annan operatör för fartyget. Till exempel vad gäller personer i städnings- och reparationsarbeten i hamn eller uppträdande konstnärer som är anställda hos en programbyrå verkställs förskottsinnehållningen enligt de förskottsinnehållningsprocent som fastställts för inkomst som förtjänats på land, om de bor i Finland och är skyldiga att betala skatt här.

6 Förskottsinnehållning i vissa specialfall

6.1 Annan prestation än penningprestation

6.1.1 Andra än tillfälliga prestationer

Förskottsinnehållning på en prestation som betalas ut i annan form än i pengar verkställs på olika sätt beroende på om prestationen är tillfällig eller inte. Förskottsinnehållning på en prestation som inte är tillfällig verkställs enligt utbetalningsperiod genom att lägga prestationen till det belopp som ska betalas i pengar (FörskUF 9 § 1 mom.). Om prestationen fåtts till exempel i juni, beaktas den i förskottsinnehållningen i juni. Om lön betalas ut enbart som en annan prestation än en prestation i penningform, är det i princip inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning (läs mer om detta i kapitel 5.3).

Naturaförmåner är i de flesta fall förmåner som är fortlöpande eller regelbundet återkommande, vars förskottsinnehållning verkställs enligt det som nämnts ovan. Sådana förmåner är i typfallet en bostadsförmån, bilförmån och telefonförmån vilken fortlöpande står till löntagarens förfogande. Från och med 2020 kan förskottsinnehållning på naturaförmån som fått av arbetsgivaren verkställas under det år som penninglönen betalas ut, om penninglön och naturaförmån har flutit in under en och samma månad och penninglönen betalas ut månaden efter den månad då naturaförmånen flutit in.

Verkställande av förskottsinnehållning på tillfälliga prestationer har behandlats i kapitel 6.1.2. Naturaförmåner och fastställandet av värdet på sådana har behandlats mer ingående i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

6.1.2 Tillfälliga prestationer

Om en annan prestation som inte betalas ut i pengar är tillfällig, verkställs förskottsinnehållning under samma kalenderår på så sätt att prestationen läggs till det belopp som ska betalas ut under närmaste följande utbetalningsperiod. Vid verkställande av förskottsinnehållningen kan prestationen alternativt läggas till de belopp som ska betalas ut under de återstående utbetalningsmånaderna under kalenderåret, efter prestationen, indelad i jämnstora rater (FörskUF 9 § 1 mom.).

Ovannämnda första alternativ är praktiskt då den förmån som fåtts är liten och förskottsinnehållningen kan verkställas på en gång. Däremot ska förmåner vars belopp i euro är högt fördelas på löneutbetalningarna under den återstående delen av året på grund av kravet på motsvarighet vid förskottsuppbörden.

Prestationen ska i sin helhet anmälas till inkomstregistret på anmälan för den månad då förmånen har mottagits, även om den vid beräknandet av förskottsinnehållningsbeloppet beaktas i löneberäkningen för återstoden av året.

En tillfällig prestation kan utgöras till exempel av den fördel som uppstår vid utnyttjande av en anställningsoption. Verkställande av förskottsinnehållning på förmåner av anställningsoptioner har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av anställningsoptioner. Också en naturaförmån kan vara av engångskaraktär eller tillfällig. Det handlar om en sådan förmån till exempel då löntagaren enstaka gånger använder ett fordon som arbetsgivaren äger för privata körningar.

Om värdet på en tillfällig prestation är högst 400 euro per år, kan förskottsinnehållning verkställas en gång per år, senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista penningprestationen under kalenderåret (FörskUF 9 § 2 mom.). Även i detta fall ska prestationen anmälas till inkomstregistret den månad då den har mottagits.

6.1.3 Ränteförmån för ett anställningslån och försäkringspremier som betalas av arbetsgivaren

Arbetsgivaren kan verkställa förskottsinnehållning på förmåner som avses i 67 § och 68 § i inkomstskattelagen (ränteförmån för ett lån utifrån en anställning och premier för sparlivförsäkring och premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar vilka betalas av arbetsgivaren) på en gång, dock minst en gång om året och senast i samband med förskottsinnehållningen på den sista penningbetalningen under kalenderåret (FörskUF 9 § 3 mom.). Arbetsgivaren kan även verkställa förskottsinnehållningen oftare. Förmånen kan också periodiseras över de återstående utbetalningarna av lön under kalenderåret.

Förskottsinnehållning verkställs dock inte på en frivillig pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare till den del det belopp som arbetsgivaren årligen betalt är högst 8 500 euro per arbetstagare (1 § 21 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

6.2 Separata prestationer

Det är möjligt att tillfälliga prestationer betalas ut till en löntagare utanför den egentliga löneberäkningen. På dessa prestationer ska förskottsinnehållning verkställas enligt tilläggsprocenten på skattekortet eller enligt den procent på skattekort som beviljats för detta syfte (FörskUF 7 §). Om skattekort inte visas är förskottsinnehållningen 60 procent (FörskUF 3 §).

Det är dock inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning och betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om beloppet av en enskild prestation som ska betalas tillfälligt är högst 20 euro per kalendermånad (FörskUF 14 §, se även kapitel 3.1). Trots detta ska inkomsten anmälas till inkomstregistret.

6.3 Flera anställningar hos samma arbetsgivare

En person kan i vissa fall samtidigt ha olika anställningsförhållanden hos samma arbetsgivare. Till exempel en person som står i ett tjänste- eller anställningsförhållande hos ett offentligrättsligt samfund kan få arvoden för kommunala eller statliga förtroendeuppdrag av sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska verkställa förskottsinnehållning enligt skattekortet på alla prestationer som den betalat ut. Betalaren ska i fråga om skattekortets inkomstgräns beakta alla sina utbetalningar där skattekortet har använts under skattekortets giltighetstid.

6.4 Gemensamma arvoden

Med ett gemensamt arvode avses en prestation som betalas gemensamt till två eller flera personer, till exempel en artistgrupp. Om dessa meddelar utbetalaren hur arvodet fördelas mellan dem, verkställs förskottsinnehållningen separat på varje andel enligt skattekortet.

Om inkomsttagarna inte uppvisar en utredning om hur inkomsten fördelas, ska det på den sammanlagda inkomsten verkställas en förskottsinnehållning som är 50 procent (2 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). I så fall ska man som mottagare anmäla den persons personbeteckning till inkomstregistret till vilken det gemensamma arvodet har betalats ut.

För verkställande av beskattningen kan mottagarna av arvodet ge Skatteförvaltningen en utredning om hur arvodet och förskottsinnehållningen fördelats mellan mottagarna, varvid beskattningen verkställs enligt den uppvisade utredningen.

6.5 Avtal om nettolön med en finländsk arbetsgivare

En arbetstagare från utlandet kan ha avtalat om nettolön med sin finländska arbetsgivare, vilket garanterar att arbetstagarens lönenivå under tiden för arbetet i Finland uppgår till ett visst nettobelopp och att arbetsgivaren betalar skatterna på arbetstagarens lön. En arbetstagares skattepliktiga inkomst i Finland utgörs av det sammanlagda belopp av nettolönen och de skatter som arbetsgivaren betalat (HFD 1969-II-589).

En finländsk arbetsgivare ska verkställa förskottsinnehållningen enligt förskottsinnehållningsprocenten, tilläggsprocenten och inkomstgränserna på skattekortet. Bruttolönen jämförs med skattekortets inkomstgräns. Arbetstagaren ska be Skatteförvaltningen om ett nytt skattekort för ökade inkomster om skattekortets inkomstgräns är för låg.

Nettolön som betalats ut av ett utländskt företag för arbete som utförts i Finland har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Skattepliktig löneinkomst då ett utländskt företag betalar nettolön för arbete som utförts i Finland.

6.6 Faktura som betalats för arbetstagarens räkning

Om en faktura som riktats till en löntagare betalas för arbetstagarens räkning, jämställs betalningen med en lön som har betalats ut i någon annan form än i pengar. Också en kreditkortsfaktura som betalats av arbetsgivaren jämställs med en lön som har betalats ut i någon annan form än i pengar, om en arbetstagare använt arbetsgivarens kreditkort för egna utgifter på ett obefogat sätt. Om arbetsgivaren inte tar ut det betalda beloppet av arbetstagaren i en sådan situation, får arbetstagaren en skattepliktig förmån, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas på samma sätt som på andra prestationer som betalas ut i någon annan form än i pengar.

Det fakturabelopp som arbetsgivaren betalat utgör skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Inkomsten och förskottsinnehållningen ska anmälas till inkomstregistret och förskottsinnehållningen betalas till Skatteförvaltningen. Om man inte förfar på detta sätt, är det möjligt att arbetsgivaren påförs en förskottsinnehållning som inte verkställts. Om en arbetstagare är delägare i arbetsgivarbolaget, kan arbetstagaren i en sådan situation under vissa förutsättningar beskattas för förtäckt dividend (läs mer om förtäckta dividender i Skatteförvaltningens anvisning Förtäckt dividend).

6.7 Förskottsinnehållning utan skattekort

En inkomsttagare ska i god tid före en utbetalning visa upp ett skattekort för arbetsgivaren eller för den som är förskottsinnehållningsskyldig, om utbetalaren inte fått förskottsinnehållningsuppgifterna elektroniskt på det sätt som nämns ovan i kapitel 4.7 eller 4.8 (FörskUF 2 § 1 och 2 mom.). Om uppgifterna inte fåtts elektroniskt, ska utbetalaren begära ett skattekort av mottagaren av betalningen och se till att mottagaren har tillräckligt med tid för att visa upp skattekortet för utbetalaren.

Om mottagaren av en prestation i ovan nämnda situation inte visar upp ett skattekort trots begäran, ska det verkställas en förskottsinnehållning som är 60 procent, om inte annat föreskrivits separat om beloppet av förskottsinnehållningen i förordningen om förskottsuppbörd eller i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (FörskUF 3 §).

6.8 Gottgörelser som fås utifrån ett anställnings- eller tjänsteförhållande

I vissa situationer kan en arbetstagare utifrån kostnader som arbetsgivaren betalat få olika gottgörelser för privat bruk, till exempel poängfördelar som anknyter till flyg och inkvartering eller bonusfördelar från servicestationer eller affärer. I princip utgör sådana förmåner skattepliktig inkomst för mottagaren. Om en sådan förmån ges av en tredje part utan arbetsgivarens medverkan, är dock arbetsgivaren inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning på förmånen, eftersom det inte är fråga om en förmån som enligt lagen om förskottsuppbörd jämställs med en lön (HFD:2011:26). Det handlar om en annan skattepliktig förvärvsinkomst för arbetstagaren, vilken hen ska meddela i sin skattedeklaration.

Skatteplikten för olika bonusar och motsvarande förmåner för privatpersoner behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Bonus i beskattningen.

6.9 Prestation som betalats ut på förhand (löneförskott)

I beskattningen är prestation som betalats till en arbetstagare för löneutbetalningsperioden före den egentliga löneutbetalningsdagen, dvs. löneförskott, lön enligt FörskUL 13 §. Arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning på de utbetalda löneförskotten vid betalningstidpunkten (FörskUF 8 §).

Sedan 2020 har arbetsgivare kunnat anmäla utbetalda löneförskott till inkomstregistret inom samma tidsfrist som den lön för samma löneutbetalningsperiod som betalas ut senare, förutsatt att lönerna betalas ut under en och samma kalendermånad. Ändringen av tidsfristen för anmälan av prestationer har ingen betydelse för arbetsgivarens skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på utbetalda löneförskott vid betalningstidpunkten av prestationen (RP 78/2019). Arbetsgivaren ska hantera den förskottsinnehållning som verkställts på löneförskott i sin lönebokföring. Det belopp som betalas till arbetstagaren är nettobeloppet av inkomsten.

7 Återkrav av löner

7.1 Allmänt om återkrav

I vissa situationer kan lön återkrävas av löntagaren. Det är möjligt att exempelvis ett misstag gjorts i löneutbetalningen, varför lön betalats ut till ett för högt belopp. I princip är lön som betalats ut till ett för högt belopp en ogrundad förmån, som kan återkrävas. Lön kan återkrävas antingen till netto- eller bruttobelopp (se närmare i kapitel 7.2). Om återbetalningen sker genast vid följande löneutbetalning efter det att felet har upptäckts, kan den lön som betalats ut till ett för högt belopp behandlas som löneförskott (se närmare i kapitel 7.3).

7.2 Återbetalning

7.2.1 Återbetalning under samma år som den ursprungliga utbetalningen (nettoåterkrav)

Om arbetstagaren betalar tillbaka lön under samma kalenderår som den betalades ut, kan arbetsgivaren återkräva lönen till nettobelopp. I nettoåterkrav återkräver arbetsgivaren överbetalningen av löntagaren efter att först ha dragit av förskottsinnehållningens andel. Skatteförvaltningen rättar beloppet av förskottsinnehållningen enligt den återkravsanmälan som arbetsgivaren lämnat till inkomstregistret.

Om arbetsgivaren återkräver en prestation som betalats ut till en arbetstagare utan grund och om ingen annan inkomst (till exempel lön) betalas ut till arbetstagaren samtidigt, återkräver arbetsgivaren överbetalningen i netto av arbetstagaren.

Om arbetsgivaren återkräver en prestation som betalats ut till arbetstagaren utan grund och samtidigt betalar ut någon annan inkomst (till exempel lön),verkställer arbetsgivaren förskottsinnehållning på den lön som betalas ut i samband med återkravet enligt de förskottsinnehållningsuppgifter som fastställts för. Arbetsgivaren drar av överbetalningen i netto från den nettolön som betalas ut till arbetstagaren.

Information om korrigering av anmälningar som lämnats till inkomstregistret finns i inkomstregistrets anvisning Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

7.2.2 Återbetalning efter utbetalningsåret (bruttoåterkrav)

Om återkravet sker under året efter det år då lönen betalats ut före det datum som Skatteförvaltningen fastställt med sitt beslut (Skatteförvaltningens beslut om det utsatta datumet för återbetalning av återkrävda inkomster i prestationsbetalarens beskattning), kan arbetsgivaren ännu återkräva prestationen i netto. I dessa fall gör arbetsgivaren enligt kapitel 7.2.1.

Om lönen återkrävs först efter det datum som fastställts med det beslut som nämnts ovan, kan arbetsgivaren inte längre återkräva lönen i netto eftersom betalarens skatt för skatteperioden inte kan rättas var gäller förskottsinnehållning på en utbetald prestation eller källskatt som tagits ut (EgenBeskL 51 § 5 mom.). Då ska prestationen återkrävas till bruttobelopp. I bruttoåterkrav återkräver arbetsgivaren överbetalningen utan att dra den verkställda förskottsinnehållningen. I bruttoåterkrav kan arbetsgivaren sända exempelvis en faktura till löntagaren eller återkräva överbetalningen senare från en nettolön som betalas ut till löntagaren.

Återkravet beaktas vid verkställandet av löntagarens beskattning, om Skatteförvaltningen får uppgifter om återkravet i inkomstregistret innan löntagarens beskattning har slutförts. Om Skatteförvaltningen får inkomstregisteruppgiften om återkrav först efter att löntagarens beskattning blivit klar, rättar Skatteförvaltningen löntagarens beskattning utifrån de uppgifter som betalaren lämnat till inkomstregistret.

Information om korrigering av anmälningar som lämnats till inkomstregistret finns i inkomstregistrets anvisning Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

7.3 Kvittning från följande lön (behandling som förskott på lön)

Om man märker en överbetalning före följande löneutbetalning kan den behandlas som löneförskott. Beloppet av den överbetalda bruttolönen dras av från den bruttolön som betalas i följande löneutbetalning. Med följande löneutbetalning avses den som sker efter upptäckten av överbetalningen. Om exempelvis en överbetalning i juni inte upptäcks förrän i slutet av juli, efter utbetalningen av julilönen, kan den beaktas vid löneutbetalningen i augusti. Förskottsinnehållningen verkställs på bruttolönen efter avdrag av det överbetalda beloppet. Ett bättre tillvägagångssätt är dock att återkräva överbetalningen som netto- eller bruttoåterkrav för att inkomsterna för löneperioden i fråga ska bli rätt i inkomstregistret.

7.4 Utbetalning av retroaktiv pension till arbetsgivaren

När en arbetstagare går till exempel i invalidpension, är det möjligt att pension betalas ut retroaktivt till pensionären för samma tid som han eller hon fått till exempel lön för sjuktid. Denna pension som hänför sig till löneutbetalningsperioden betalas åtminstone i vissa fall i stället för arbetstagaren direkt till arbetsgivaren. Denna pension som pensionsutbetalaren betalar direkt till arbetsgivaren utgör i så fall inte skattepliktig inkomst för arbetstagaren. Följaktligen verkställs inte förskottsinnehållning på den.

I denna situation är det inte nödvändigt att rätta lönen och förskottsinnehållningen, utan den lön som betalats ut tidigare ses som en inkomst för arbetstagaren och den verkställda förskottsinnehållningen räknas till godo för arbetstagaren då beskattningen verkställs. Förfarandet motsvarar förfarandet för återkrav av förmåner, som omfattas av särskilda föreskrifter i ISkL 112 § 3 mom. Arbetsgivaren korrigerar på eget initiativ sin betalning av arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift 9 §).

7.5 Skattekortets inkomstgräns i brutto- eller nettoåterkrav

Prestationsbetalaren kan återkräva en ogrundad förmån eller en annan betalning till inkomsttagaren antingen netto eller brutto. Vid nettoåterkrav återkräver prestationsbetalaren betalningen av inkomsttagaren genom att från det återkrävda beloppet dra av förskottsinnehållningen (läs mer i kapitel 7.2.1). Vid bruttoåterkrav återkräver prestationsbetalaren bruttobetalningen till inkomsttagaren. Då avdrag prestationsbetalaren inte förskottsinnehållningen på det återkrävda beloppet (läs mer i kapitel 7.2.2).

Prestationsbetalaren ska i uppföljningen av skattekortets inkomstgräns beakta betalda prestationer och återkrav under skattekortets giltighetstid. Om ett återkrav hänför till ett tidigare år än det aktuella skatteåret inverkar återkravet inte på uppföljningen av inkomstgränsen för innevarande års skattekort.

8 Korrigering av verkställd förskottsinnehållning

8.1 Förskottsinnehållning som inte verkställts eller verkställts till för lågt belopp

Beloppet av den verkställda förskottsinnehållningen kan vara felaktigt till exempel på grund av ett räknefel eller på grund av att fel förskottsinnehållningsprocent använts. Det kan också hända att förskottsinnehållning inte har verkställts. I så fall kan den som gör betalningen under vissa förutsättningar rätta förskottsinnehållningen oberoende av orsaken till misstaget.

Om förskottsinnehållningen uteblivit partiellt eller helt, kan utbetalaren på eget initiativ i samband med en senare prestation under samma kalenderår höja förskottsinnehållningen för att rätta felet i den verkställda förskottsinnehållningen. Förskottsinnehållning får dock inte höjas med mer än 10 procent av det belopp som ska betalas ut vid den tidpunkten, förutom om mottagaren av prestationen samtycker till en större höjning (FörskUL 19 §). Korrigering av förskottsinnehållning sker på prestationsbetalarens initiativ.

Arbetsgivaren kan rätta felet i förskottsinnehållningen på ovan nämnda sätt enbart då en senare prestation görs till samma löntagare under kalenderåret, på vilken förskottsinnehållning kan verkställas. Om en sådan prestation inte betalas eller kalenderåret byts före det, kan betalaren inte rätta förskottsinnehållning som inte betalats eller varit för liten.

Om betalaren inte kan rätta förskottsinnehållning inte verkställs eller för låg förskottsinnehållning, kan betalaren underrätta Skatteförvaltningen om detta, varefter Skatteförvaltningen påför betalaren skatt och eventuella förseningspåföljder på basis av betalarens utredning (37, 40 §, 42 § och 51 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ, EgenBeskL). Prestationsbetalaren lämnar då inte en ny anmälan om löneuppgifter för den förskottsinnehållning som inte verkställts.

Om betalaren anmäler obetald eller för låg förskottsinnehållning till Skatteförvaltningen först följande år, debiteras betalaren inte den overkställda förskottsinnehållningen, om inkomsttagaren har beskattats för inkomsten och eventuellt också betalat eventuell skatt.

Förskottsinnehållning som betalats för prestationstagaren behandlas i kapitel 5.4.

8.2 Förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp

8.2.1 Sänkning av förskottsinnehållningen

Om utbetalaren av en prestation verkställt förskottsinnehållning till ett för högt belopp, kan utbetalaren sänka det belopp som innehålls vid senare betalning under samma kalenderår till samma mottagare (FörskUL 19 § 1 mom.). Rättelse av förskottsinnehållning grundar sig på att utbetalaren av prestationen går med på detta av fri vilja och att rättelsen kan göras oberoende av orsaken till misstaget. Om prestationsbetalaren inte rättar en för stor förskottsinnehållning, räknas den prestationstagaren till godo i hens beskattning.

8.2.2 Återbetalning av förskottsinnehållning

En utbetalare av en prestation kan rätta en förskottsinnehållning som verkställts till ett för högt belopp också då utbetalaren inte längre gör utbetalningar till samma mottagare under samma kalenderår. Då återbetalar prestationsbetalaren den för stora förskottsinnehållningen till prestationstagaren.

Arbetsgivaren anmäler en negativ förskottsinnehållning till inkomstregistret med en löneuppgiftsanmälan. Utifrån anmälan sänker Skatteförvaltningen betalarens förskottsinnehållningsskyldighet, varvid det förskottsinnehållningsbelopp som räknas inkomsttagaren till godo minskar. Förfarandet kräver att återbetalningen av förskottsinnehållningen sker under samma kalenderår som förskottsinnehållningen har verkställts.

Mer information om rättelse av skatt som tagits ut på dividend för en allmänt skattskyldigs förvaltarregistrerade aktie finns i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividend på en förvaltararegistrerad aktie till en i Finland allmänt skattskyldig.

Prestationens utbetalare kan inte rätta den felaktiga förskottsinnehållningen efter att kalenderåret gått ut. En alltför stor förskottsinnehållning räknas då prestationstagaren till godo i beskattningen.

Prestationsbetalaren ska ge prestationstagaren ett verifikat över återbetalningen av förskottsinnehållning, till exempel en lönespecifikation.

Mer information om korrigering av uppgifter i inkomstregistret: Korrigering av uppgifter i inkomstregistret.

Rättelse av förskottsinnehållning i vissa situationer som gäller utlandsarbete har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av utlandsarbete. Rättelse av källskatt behandlas i anvisningen Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet.

8.3 Förskottsinnehållning har verkställts på inkomst på vilken skatt inte ska betalas

Det kan hända att prestationsbetalaren har verkställt förskottsinnehållning utan grund på inkomst för vilken skatt inte ska betalas. En sådan prestation är skattefri inkomst i inkomstbeskattningen, till exempel skattefritt skadestånd relaterat till anställningens upphörande som inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskat underhåll, eller lön som med stöd av sexmånadersregeln är helt skattefri i Finland.

Om prestationsbetalaren har verkställt ogrundad förskottsinnehållning, kan betalaren återbetala förskottsinnehållningen till prestationstagaren under samma kalenderår. Prestationsbetalaren kan inte rätta felaktigt verkställd förskottsinnehållning efter byte av kalenderår. Då räknas förskottsinnehållningen prestationstagaren till godo i beskattningen.

Om förskottsinnehållningen inte räknas som betalning av skatt på prestationstagarens andra inkomster, återbetalar Skatteförvaltningen förskottsinnehållningen till prestationstagaren (FörskUL 22 §). Återbetalning sker i allmänhet på ansökan av prestationstagaren.

9 Förskottsinnehållning på kapitalinkomster

9.1 Allmänt

Kapitalinkomster är till exempel räntor, dividender, räntor på andelskapital, vinstandelar av placeringsfonder, inkomster av virkesförsäljning, vissa försäkringsersättningar, eftermarknadsgottgörelser, en del företags- och jordbruksinkomster samt andra inkomster som förmögenheten kan anses ha utökat (ISkL 32 §).

Enbart en del av kapitalinkomsterna omfattas av förskottsinnehållning. Till exempel en del räntor omfattas av källbeskattning. Det innebär att utbetalaren ska ta ut källskatt på ränteinkomst för räntorna, och då är källskatten den slutliga skatten. En del kapitalinkomster omfattas av förskottsbetalning, till exempel företags- och jordbruksinkomster samt hyresinkomster, varför förskottsinnehållning inte verkställs på dessa.

Av olika praktiska skäl har man genom ett beslut av Skatteförvaltningen från förskottsinnehållning befriat vissa ränteinkomster och vissa andra kapitalinkomster på vilka utbetalaren skulle kunna verkställa förskottsinnehållning och vilka är skattepliktiga för mottagaren (se kapitel 9.4).

Förskottsinnehållning verkställs då prestationen betalas till vederbörande eller antecknas på konto mottagaren till godo (FörskUL 11 § 1 mom.). Förskottsinnehållningen på kapitalinkomster är i princip 30 procent, om inte annat föreskrivits eller bestämts om detta (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). I verkställandet av förskottsinnehållning beaktar man inte att beloppet av alla kapitalinkomster som den skattskyldige erhåller under skatteåret kan överstiga 30 000 euro. Den del av kapitalinkomsterna som överstiger denna gräns beskattas i inkomstbeskattningen enligt en skattesats på 34 procent. Den skattskyldige kan dock själv begära att betalaren verkställer förskottsinnehållningen med över 30 procent (FörskUL 17 §).

I 15 § i förordningen om förskottsuppbörd finns det bestämmelser om också andra schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal för vissa kapitalinkomster, vilka behandlas i kapitlen 9.6–9.9.

Ovan nämnda schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal kan utifrån en begäran och utredning av den skattskyldige sänkas så att de motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna, om det är uppenbart att förskottsinnehållning som verkställs med schablonmässiga innehållningsprocenttal är för hög (FörskUF 16 § 1 mom.). Schablonmässiga innehållningsprocenttal används följaktligen inte om ett skattekort med ett lägre förskottsinnehållningsprocenttal begärs för inkomsten till exempel på grund av avdragsgilla kostnader och om kortet uppvisas för utbetalaren av prestationen.

Förskottsinnehållning på kapitalinkomst som beskattas enligt inkomstskattelagen verkställs inte om beloppet av prestationen uppgår till högst 20 euro (FörskUF 14 §, se kapitel 3.1). Till exempel en stor del av de överskott från andelslag vilka betalas ut till fysiska personer underskrider denna gräns.

9.2 Ränteinkomst och eftermarknadsgottgörelse

Ränteinkomster kan vara ränteinkomster som omfattas av källskatt, ränteinkomster som är skattepliktiga i inkomstbeskattningen eller skattefria ränteinkomster. På ränta som omfattas av källskattelagen på ränteinkomst tas i princip ut en källskatt på 30 procent. En förskottsinnehållning på 30 procent tas i princip ut på ränta som omfattas av inkomstskatt. På samma sätt verkställs i princip en förskottsinnehållning på 30 procent på eftermarknadsgottgörelse. Ränta och eftermarknadsgottgörelse kan dock vara befriade från verkställande av förskottsinnehållning med stöd av SFb om befrielse från förskottinnehållningsskyldighet (se kapitel 9.4).

Förskottsinnehållning på ränta och eftermarknadsgottgörelse verkställs av utbetalaren av prestationen och i vissa situationer av förmedlaren av prestationen (se kapitlen 2.1 och 2.3). Enligt Skatteförvaltningens beslut kan kreditinstitut eller finansiella institut vid utbetalning av förskottsinnehållningspliktig ränta eller eftermarknadsgottgörelse sänka beloppet på förskottsinnehållningen med den skatt som tagits ut utomlands och som avräknas vid den slutliga beskattningen (21 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Beskattning av ränteinkomst, uppbörd av källskatt och förskottsinnehållning på ränteinkomster samt eftermarknadsgottgörelse har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av ränteinkomster.

9.3 Årlig avkastning på avkastningsandel i en placeringsfond

Årlig avkastning på avkastningsandelar av placeringsfonder är skattepliktig kapitalinkomst. Vid verkställande av förskottsinnehållning är det av betydelse till vem prestationen betalas ut. På den årliga avkastningen på en avkastningsandel i en placeringsfond verkställs i princip förskottsinnehållning på 30 procent. Avkastningen kan emellertid vara befriad från förskottsinnehållning med stöd av SFb om befrielse från förskottsinnehållningsskyldighet (se kapitel 9.4). Förskottsinnehållning ska verkställas, om det är en fysisk person eller ett dödsbo som tar emot en årlig avkastning på avkastningsandel i en placeringsfond.

Beskattning av inkomster från placeringsfonder har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av överlåtelse av värdepapper.

9.4 Kapitalinkomster som är befriade från förskottsinnehållning

Enligt Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning (1 § 5 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning) verkställs förskottsinnehållning inte på följande prestationer:

• ränta som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om förskottsuppbörd,
• avkastning av masskuldebrevslån som ska betraktas som ränta,
• eftermarknadsgottgörelse,
• årlig avkastning som betalas på avkastningsandel i placeringsfond och på andel i fondföretag och ersättning som betalas i stället för dessa samt avkastningar som likställs med nämnda avkastningar,

om prestationen betalas till ett samfund (ISkL 3 §), en samfälld förmån (ISkL 5 §) eller en näringssammanslutning (ISkL 4 §) som avses i inkomstskattelagen.

Det avgörande för befrielse från förskottsinnehållning för ovan nämnda kapitalinkomster är till vem prestationen betalas ut. Vem betalaren är saknar betydelse. Om mottagaren inte är någon av de ovan uppräknade, till exempel en fysisk person eller ett dödsbo, ska förskottsinnehållning verkställas.

Enligt Skatteförvaltningens beslut behöver förskottsinnehållning inte heller verkställas på följande prestationer oberoende av vem som är prestationens mottagare eller utbetalare:

• dröjsmåls- eller förseningsränta (bland annat försenad lönefordran),
• ränta på ersättning för expropriation, då expropriation av egendom skett för allmänt bruk,
• kapital på delägarlån som avses i ISkL 53 a §,
• kursvinst som fåtts vid växling av utländsk valuta till finsk valuta,
• understöd och bidrag som fåtts för skogsbruk och som räknas till i ISkL 43 § 2 mom. avsedd kapitalinkomst av skogsbruk,
• skadestånd som hänför sig till skogsbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning.

9.5 Prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal

Prestationer som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal enligt lagen om bundet långsiktigt sparande (1183/2009) är skattepliktig kapitalinkomst (ISkL 34 a §), på vilken förskottsinnehållning ska verkställas. Förskottsinnehållningen verkställs i princip enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten).

En prestation som grundar sig på ett långsiktigt sparavtal räknas i de situationer som är uppräknade i inkomstskattelagen som förhöjd inkomst för mottagaren (ISkL 34 a–b §). Beroende på situationen är förhöjningen antingen 20 eller 50 procent. I dessa situationer verkställs förhöjd förskottsinnehållning på det belopp som räknas som inkomst (FörskUL 11 § 3 mom. och 8 § 5 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). I årsanmälan meddelas prestationen exklusive ränta.

Beskattning av långsiktiga sparavtal och privatpersoners individuella pensionsförsäkringar behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av långsiktiga sparavtal och frivilliga pensionsförsäkringar tecknade av privatpersoner.

9.6 Dividendinkomst

Förskottsinnehållning som ska verkställas på dividender har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividender och anmälningar till Skatteförvaltningen. Förskottsinnehållning på dividend för en förvaltarregistrerad aktie till en i Finland allmänt skattskyldig behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsinnehållning på dividend på en förvaltarregistrerad aktie till en i Finland allmänt skattskyldig. Källbeskattningen av dividender till begränsat skattskyldiga behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Dividender, räntor och royaltyer till begränsat skattskyldiga.

Förskottsinnehållning som ska verkställas på en dividend som grundar sig på arbetsinsats (förvärvsinkomst) har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen.

9.7 Överskott som delas ut av andelslag

9.7.1 Allmänt om förskottsinnehållning på överskott

Med överskott från andelslag avses den utdelning av ränta på andelskapital och annat överskott som avses i 16 kap. 1 § 1 punkten i lagen om andelslag (421/2013).

Förskottsinnehållning ska verkställas på överskott och ersättning för överskott som betalas ut i stället för överskott från ett andelslag till en fysisk person eller ett finländskt dödsbo. Förskottsinnehållning ska i så fall verkställas oberoende av om mottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret eller om överskottet är skattepliktig inkomst, näringsinkomst eller jordbruksinkomst för mottagaren enligt inkomstskattelagen. Skyldigheteten att verkställa förskottsinnehållning ska även gälla utdelning av medel ur en fond för fritt eget kapital, vilken beskattas som överskott. Skyldigheteten att verkställa förskottsinnehållning gäller inte överskottsåterbäring som anknyter till en fysisk persons levnadskostnader och som befriats från skatt i ISkL 53 § 10 punkten.

Beloppet på förskottsinnehållning beror på om överskott delas ut av ett offentligt noterat andelslag eller inte. Förskottsinnehållning verkställs till det belopp som nämns i kapitlen 9.7.2 och 9.7.3, om mottagaren inte uppvisar ett ändringsskattekort som räknats för överskottet. Förskottsinnehållning verkställs på hela överskottsbeloppet då överskottet kan tas ut av mottagaren.

Förskottsinnehållning verkställs inte på överskott och ersättning för överskott som betalas ut av ett andelslag till en annan än en fysisk person (till exempel aktiebolag) eller till finländska dödsbon (1 § 3 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning). Utländska dödsbon ses i beskattningen som samfund, varför förskottsinnehållning inte verkställs på överskott som betalas ut till sådana. Källskatt innehålls på överskott som betalas ut till begränsat skattskyldiga enligt de berörda bestämmelserna.

Förskottsinnehållning verkställs inte på avdragsgill återbäring av överskott till ett utdelande andelslag enligt NärSkL 18 § 4 mom., oberoende av vem som är mottagare av överskottet (1 § 3 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

9.7.2 Överskott från ett offentligt noterat andelslag

Förskottsinnehållning ska verkställas på sådana överskott och ersättningar som betalas i stället för överskott som ett offentligt noterat (börsnoterat) andelslag enligt ISkL betalat ut, om överskottet betalas ut till en fysisk person eller till ett finländskt dödsbo. Förskottsinnehållningen är 25,5 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 5 punkten).

9.7.3 Överskott från ett annat än ett offentligt noterat andelslag

Förskottsinnehållning på överskott och på ersättning för överskott som betalas ut i stället för överskott vilka delas ut av ett annat än ett offentligt noterat andelslag är 7,5 procent upp till en gräns på 5 000 euro. Förskottsinnehållningen på den andel som överskrider gränsen är 25,5 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 5 punkten) Beloppet av förskottsinnehållning är detsamma även då överskottet utgör förvärvsinkomst.

Bestämmelsen om dividend som grundar sig på arbetsinsats i ISkL 33 b § 3 mom. tillämpas också på överskott som betalats ut av ett andelslag, om grunden för utdelning av överskott utgörs av arbetsinsatsen av mottagaren eller en person som hör till dennes intressesfär (ISkL 33 e § 7 mom.). Beskattningen av dividender som grundar sig på arbetsinsatsen behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av dividend och överskott som baserar sig på arbetsinsatsen.

9.8 Vissa vinstandelar och räntor

Bestämmelserna om beskattning av överskott i inkomstskattelagen tillämpas också på vinstandelar och ränta som betalas ut på grundfondsandelar och placeringar i tillskottsfonder hos inhemska sparbanker samt på ränta på garantikapital som betalas ut av ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar (ISkL 33 e § 6 mom.). På motsvarande sätt verkställs förskottsinnehållningen på dessa prestationer på samma sätt som förskottsinnehållning på överskott från andelslag (FörskUF 15 § 1 mom. 6 punkten, se kapitel 9.7).

Förskottsinnehållning verkställs inte, om en prestation betalas ut till en annan än en fysisk person och till ett finländskt dödsbo (1 § 4 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, se kapitel 9.4).

9.9 Kapitalinkomst av skogsbruk

Vid handel med virke ska köparen i allmänhet verkställa förskottsinnehållning på den köpesumma för virke vilken köparen betalat till skogsägaren eller skogsinnehavaren. Virkesköparens skyldighet att verkställa förskottsinnehållning gäller rot-, leverans- och kontantköp där föremålet för försäljning är oförädlat virke.

Oförädlat virke omfattar bland annat stockar, stolpar, massaved, vedklabbar, småved eller flis, avverkningsrester, stubbar, annat energivirke från skog, julgranar och vägkäppar. Inkomster från försäljning av förädlade virkesprodukter beskattas som säljarens förskottsbetalningspliktiga näringsinkomst eller jordbruksinkomst.

Förskottsinnehållningen på det momsfria köpepriset som betalats till säljaren är 19 procent vid rotförsäljning och 13 procent vid leveransförsäljning. Förskottsinnehållningen är 19 procent på försäkringsersättningar på grund av skogsskada som överstiger 100 euro. (FörskUF 15 § 2 mom.) Om virkessäljaren inte ger köparen nödvändiga person- eller företags- och organisationsnummeruppgifter eller namn- och hemkommunuppgifter, verkställer virkesköparen en förskottsinnehållning som är 60 procent.

Om virke säljs från tomtmark (till exempel en sommarstugetomt) är inkomsten inte kapitalinkomst av skogsbruk utan annan kapitalinkomst, på vilken förskottsinnehållningen är 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten).

På inkomst av virkesförsäljning som betalas till en begränsat skattskyldig ska förskottsinnehållning verkställas enligt FörskUF 15 §, i likhet med en allmänt skattskyldig. På prestationer till begränsat skattskyldiga ska det tas ut en källskatt som är 30 procent, om det inte är fråga om kapitalinkomst från ett egentligt skogsbruk, det vill säga att man säljer virke exempelvis från en sommarstugetomt.

Förskottsinnehållning verkställs inte på försäljningsinkomst av virke upp till högst 100 euro och inte heller på försäkringsersättning upp till 100 euro som betalas ut för skador på skog (FörskUF 15 § 2 mom.).

Trots det ovan sagda verkställs förskottsinnehållning inte på inkomst av virkesförsäljning och på försäkringsersättning som betalas ut för skador på skog, när det gäller inkomsttagare som är i Finland allmänt skattskyldiga samfund, samfällda förmåner (till exempel samfällda skogar) eller någon som bedriver virkesförmedling som näringsverksamhet eller finska näringssammanslutningar (2 § 1 mom. i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Ett hushåll behöver inte verkställa förskottsinnehållning om det köper virke av samma skogsägare för upp till 1 500 euro per kalenderår och anskaffningen av virke inte anknyter till köparens näringsverksamhet (läs om förskottsinnehållningslättnad för hushåll i kapitel 3.2).

I stället för köparen av virket verkställs förskottsinnehållningen av en skogsvårdsförening eller en annan motsvarande aktör, om föreningen vid gemensamma försäljningar fungerar som förmedlare för virkeshandeln och virkesköparen inte betalar köpesumman direkt på skogsägarnas konto (se kapitel 2.2).

En virkesköpare är inte skyldig att verkställa förskottsinnehållning för sådana betalningar till banker som motsvarar köpesumman för en virkesförsäljningsfordran som banken köpt av virkessäljaren och som virkesköparen godkänt (2 § 2 mom. i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Förskottsinnehållning verkställs inte på understöd och bidrag som erhållits för skogsbruk och som räknas som kapitalinkomst av skogsbruk i enlighet med ISkL 43 § 2 mom. och inte heller på skadeersättningar som hänför sig till skogsbruk och som utbetalas i annan form än försäkringsersättning (1 § 22 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Virkesköparens skyldigheter behandlas närmare i kundanvisningen Virkesköparens skyldigheter på Skatt.fi.

9.10 Verkställande av förskottsinnehållning på avkastning på ett aktiesparkonto

Lagen om förskottsuppbörd innehåller inte särskilda bestämmelser om förskottsinnehållning av medel som tagits ut från ett aktiesparkonto. Avkastning som tagits ut från ett aktiesparkonto är skattepliktig kapitalinkomst och också inkomst som omfattas av förskottsuppbörd (FörskUL 1 §). Förskottsinnehållning verkställs inte på en kapitalandel som tagits ut från ett aktiesparkonto, eftersom den inte är inkomst.

Den finländska tjänsteleverantör eller den filial i Finland till ett utländskt kreditinstitut eller ett värdepappersföretag vilken öppnat ett konto ses som den förskottsinnehållningspliktiga betalaren enligt FörskUL 9 §. På avkastning på ett aktiesparkonto ska förskottsinnehållning på 30 procent verkställas (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). Betalaren verkställer dock inte förskottsinnehållning på kapitalinkomster som uppgår till högst 20 euro (FörskUF 14 §). Vid beräkningen av kapitalinkomstbeloppet på högst 20 euro beaktar man inte den kapitalandel som tagits ut på samma gång eftersom denna andel inte utgör inkomst.

Beskattningen av ett aktiesparkonto behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av aktiesparkonton.

10 Förskottsinnehållning på bruksavgift

Bruksavgift är ersättning som betalas för användning av, nyttjanderätt till eller försäljning av nyttjanderätten till upphovsrätt (till exempel litterära verk, konstverk), rätt som baserar sig på ett fotografi och industriell äganderätt (till exempel patent, mönster och varumärke) eller för uppgifter om industriella, kommersiella eller vetenskapliga rön (FörskUL 25 § 1 mom. 2 punkten). Erhållen köpeskilling för avyttring av en immateriell rättighet är däremot inte arbetsersättning eller bruksavgift.

Förskottsinnehållning verkställs på en bruksavgift om dess mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret (FörskUF 25 § 1 mom. 2 punkten). Bestämmelser om förskottsinnehållningens storlek finns i förordningen om förskottsuppbörd.

För fysiska personer och dödsbon är erhållen bruksavgift en skattepliktig förvärvs- eller kapitalinkomst (ISkL 52 §). Erhållen bruksavgift är i regel förvärvsinkomst. Exempel på sådan inkomst är bruksavgift från mottagarens egen verksamhet eller från en immateriell rättighet som erhållits som gåva. Utbetalaren ska vid behov kontakta mottagaren för att utreda om inkomsten utgör förvärvs- eller kapitalinkomst. När bruksavgiften utgör förvärvsinkomst verkställer utbetalaren förskottsinnehållning enligt de innehållningsprocent som fastställts för lön eller enligt ett ändringsskattekort som fastställts för bruksavgiften (FörskUF 10 §). Om bruksavgiften är förvärvsinkomst och mottagaren inte visar upp ett skattekort för betalaren, ska det verkställas en förskottsinnehållning som är 60 procent (FörskUF 3 §).  

Om grunden för bruksavgiften är en rättighet som erhållits i arv eller testamente eller mot vederlag är inkomsten skattepliktig kapitalinkomst för fysiska personer och dödsbon. På bruksavgift som utgör kapitalinkomst verkställer betalaren i regel en förskottsinnehållning som är 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 2 punkten). Detta schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal kan utifrån en begäran och utredning av den skattskyldige dock sänkas så att det motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna, om det är uppenbart att den förskottsinnehållning som verkställs med det schablonmässiga procenttalet är för hög (FörskUF 16 § 1 mom.). Schablonmässiga innehållningsprocenttal används följaktligen inte till exempel om prestationsmottagaren har ansökt om ändringsskattekort på grund av avdragsgilla kostnader och det uppvisas för utbetalaren av prestationen i god tid innan prestationen utbetalas. På ändringsskattekortet kan förskottsinnehållningsprocenten vara lägre än den schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenten.

På en bruksavgift som betalas till ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning som inte är införd i förskottsuppbördsregistret verkställs en förskottsinnehållning som är 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Om mottagaren av prestationen är införd i förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen, ska förskottsinnehållning inte verkställas.

En eventuell momsandel dras av innan förskottsinnehållning verkställs (FörskUF 10 § och 15 § 4 mom.).

11 Förskottsinnehållning på arbetsersättning

11.1 Allmänt

Med arbetsersättning avses ersättning som i annan form än lön betalas ut för ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Arbetsersättningen är näringsinkomst eller annan förvärvsinkomst för mottagaren. Huruvida en prestation har en karaktär av lön, arbetsersättning, köpesumma för vara, partiell köpesumma för vara och partiell service eller hyra, har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

Den som betalar arbetsersättning ska, enbart om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid betalningstidpunkten, verkställa förskottsinnehållning (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Om en företagare som är införd i förskottsuppbördsregistret avlider, inverkar det inte på förskottsuppbördsregistreringen. Dödsboet finns i förskottsuppbördsregistret tills dödsboet slutligt skiftas och lämnar in en anmälan om avslutande av registreringen. Den som betalar arbetsersättning ska verkställa förskottsinnehållning även om ersättningen betalas till ett finansbolag därför att mottagaren sålt eller överfört fakturafordran till bolaget.

Bestämmelser om förskottsinnehållningens storlek finns i förordningen om förskottsuppbörd. På arbetsersättningar som betalas ut till fysiska personer som inte är införda i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållning utifrån uppgifterna om fastställd förskottsinnehållning av arbetsersättning (FörskUF 10 §). Uppgifterna om fastställd förskottsinnehållning av lön kan alltså inte användas för verkställande av förskottsinnehållning på arbetsersättning. Om det är uppenbart att förskottsinnehållningsprocenten för en person är för hög, kan Skatteförvaltningen efter att ha fått en utredning sänka förskottsinnehållningsprocenten så att den svarar mot de slutliga skatterna och avgifterna (FörskUF 16 § 2 mom.). Om mottagaren av arbetsersättning inte visar upp ett skattekort för betalaren, ska det verkställas en förskottsinnehållning som är 60 procent (FörskUF 3 §).

På arbetsersättningar som betalas ut till samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar vilka inte är införda i förskottsuppbördsregistret, verkställs en förskottsinnehållning som är 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Förskottsinnehållning ska verkställas på samma sätt också när det gäller arbetsersättning som betalas ut till ett allmännyttigt samfund, om samfundet inte är infört i förskottsuppbördsregistret. Om det är uppenbart att en förskottsinnehållning enligt 13 procent på den arbetsersättning som betalas ut till dessa aktörer är alltför hög av en annan orsak än de sedvanliga kostnaderna för utförandet av arbetet, kan Skatteförvaltningen på begäran av den skattskyldige och sedan denne har givit sin utredning i saken sätta ner innehållningen så att den motsvarar de slutliga skatterna och avgifterna (FörskUF 16 § 2 mom.).

En mottagare av en betalning kan meddela betalaren om mottagaren önskar större förskottsinnehållning än vad som föreskrivs i FörskUF 15 § 3 mom. (FörskUL 17 §). Förskottsinnehållningsprocenten kan inte ändras på utbetalarens initiativ.

11.2 Kostnadsersättning och moms

I ett uppdragsförhållande avtalar man i regel om en helhetsersättning med vilken uppdragstagaren täcker alla kostnader för utförandet av arbetet. En arbetsersättning kan innehålla kostnader som orsakats för mottagaren av arbetsersättning på grund av arbetet, såsom utgifter för arbetsredskap eller för material och förnödenheter eller resekostnader.

En utbetalare kan inte utan att verkställa förskottsinnehållning i samband med utbetalning av arbetsersättning ersätta andra kostnader som orsakats för mottagaren av arbetsersättning på grund av arbetet, såsom kostnader för arbetsredskap eller för material och förnödenheter samt resor. Resekostnadsersättningar som betalas ut till en mottagare av arbetsersättning är inte skattefria, eftersom kostnadsersättningar endast kan vara skattefria när de betalas ut till en löntagare (ISkL 71 § 1 mom.). Andra kostnader för arbete kan inte heller betalas ut skattefritt till mottagaren av arbetsersättning. Enligt lagen om förskottsuppbörd kan ersättningar för kostnader i anslutning till arbetet endast betalas ut utan att förskottsinnehållning verkställs, om ersättningarna betalas ut till en löntagare (FörskUL 15 § 1 mom.).

Om en mottagare av en arbetsersättning är en fysisk person, kan utbetalaren av arbetsersättningen dock utan att verkställa förskottsinnehållning till mottagaren betala resekostnadsersättning enligt Skatteförvaltningens beslut om skattefria ersättningar av resekostnader, förutsatt att kriterierna för utbetalning av resekostnadsersättning uppfylls (1 § 16 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning).

Den som betalar arbetsersättning ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättningen om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret vid betalningstidpunkten (FörskUL 25 § 1 mom. 1 punkten). Betalaren kan dra av momsandelen av den utbetalda arbetsersättningen innan förskottsinnehållningen verkställs (FörskUF 10 § och 15 § 4 mom.).

Det vederlag som betalas till säljaren kan innehålla både köpesumma för varan och arbetsersättning, exempelvis monteringsarbete. Om arbetets andel har specificerats på fakturan eller dess bilaga eller varan och arbetsersättningen har fakturerats på olika fakturor, verkställer utbetalaren förskottsinnehållningen endast på arbetets andel om prestationsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Försäljning av en vara och tjänst har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

11.3 Arbetsersättning till arbetskonsortier

Med ett arbetskonsortium avses ett konsortium av två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket överenskommits på förhand (se ISkL 4 § 2 mom.).

Delägare i ett arbetskonsortium behandlar sin andel av inkomsterna och utgifterna för arbetskonsortiet som en del av den egna näringsverksamheten. Eftersom ett arbetskonsortium inte bedriver självständig näringsverksamhet, införs det inte i förskottsuppbördsregistret. Delägare i ett arbetskonsortium kan dock införas i registret om förutsättningarna är uppfyllda (se FörskUL 25 § och 27 §).

Huruvida förskottsinnehållning ska verkställas på en arbetsersättning eller inte, beror på om en medlem av ett arbetskonsortium är införd i förskottsuppbördsregistret. Registreringsstatus ska granskas i samband med varje utbetalning av en prestation.

Det finns ingen skyldighet att verkställa förskottsinnehållning på en arbetsersättning som betalas ut till ett arbetskonsortium, om alla delägare i arbetskonsortiet är införda i förskottsuppbördsregistret. Om en eller flera delägare inte är införda i förskottsuppbördsregistret, ska förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningen. En utbetalare kan dock låta bli att verkställa förskottsinnehållning på den andel av en arbetsersättning som hänför sig till en i förskottsuppbördsregistret införd delägare i ett arbetskonsortium, om en utredning över fördelningen av arbetsersättningen mellan delägarna i arbetskonsortiet uppvisas för utbetalaren.

Om fakturan inte innehåller en specifikation över de prestationer som går till arbetskonsortiets medlemmar, verkställs förskottsinnehållning på samma sätt som på gemensamma prestationer, det vill säga enligt 50 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 2 §). För verkställande av beskattningen kan mottagarna av arbetsersättningen ge Skatteförvaltningen en utredning om hur arbetsersättningen och förskottsinnehållningen fördelats mellan mottagarna, varvid beskattningen verkställs enligt den uppvisade utredningen.

12 Förskottsinnehållning på en idrottsmans inkomster

12.1 Löner, arvoden och andra pris

När en idrottare står i ett anställningsförhållande enligt lagen om förskottsuppbörd till ersättningsbetalaren, utgör den ersättning som betalas ut för arbete, det vill säga för träning och tävling, idrottarlön, på vilken förskottsinnehållning ska verkställas (FörskUL 13 §, se kapitel 5).

Ett arvode för idrottsman är en ersättning som direkt eller indirekt betalats utifrån en idrottsprestation, som inte utgör lön. Ett arvode för idrottsman grundar sig på idrottsmannens personliga insats, idrottsprestation eller idrottarstatus. Tävlingspriser som en idrottare får för idrott, till exempel baserat på placering eller prestation, utgör ett arvode för idrottaren.

Förskottsinnehållning på arvode och pris för idrottsutövare som fåtts utanför ett anställningsförhållande verkställs enligt förskottsinnehållningsprocenten för lön och enligt tilläggsprocenten (17 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning och FörskUF 4 §) eller enligt ändringsskattekortet för idrottaren. Förskottsinnehållning ska verkställas på ett arvode för idrottare oberoende av på vilken nivå eller hur målinriktat idrott utövas.

Tävlingspriser som inte kan betraktas som lön, arbetsersättning eller bruksavgift och vars sammanlagda värde under ett skatteår uppgår till högst 100 euro utgör dock inte skattepliktig inkomst (ISkL 84 a §). På tävlingspriser med ett värde över 100 euro verkställs inte förskottsinnehållning, om överlämnandet av priset inte hänför sig till ett arbetsavtals- eller anställningsförhållande, eller om priset inte är sådan i lagen om förskottsuppbörd avsedd annan lön, arbetsersättning eller bruksavgift eller idrottsmans arvode (1 § 14 punkten i SFb om befrielse från förskottsinnehållningsskyldighet).

En mottagare av ett arvode för idrottsutövare jämställs med stöd av bestämmelserna i lagen om förskottsuppbörd med en löntagare, då det handlar om ersättning av kostnader som beror på arbetet (FörskUL 15 § 5 mom., se kapitel 5.5).

En förmån som ges i annan form än som pengar uppskattas vid verkställande av förskottsinnehållning vanligen till gängse värde eller enligt Skatteförvaltningen årliga beslut om naturaförmåner. Det är inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning enbart på en naturaförmån eller ett arvode eller pris i form av en vara (FörskUL 11 § 2 mom.).

Arvoden, pris och stipendier för idrottare har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott.

12.2 Idrottsinkomster som betalas ut till fonder

12.2.1 Fondering av inkomster

Förskottsinnehållning verkställs inte då en prestation som ska ses som idrottsinkomst som fåtts utifrån idrott betalas direkt till en tränings- eller idrottsutövarfond enligt ISkL 116 a–c §. På lön för idrottsutövare som betalas ut utifrån ett anställningsförhållande ska dock arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas (7 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift).

I kapitlen 12.2.2 och 12.2.3 behandlas verkställande av förskottsinnehållning då medel i en tränings- eller idrottsutövarfond tas ut eller då de inkomstförs i idrottarens beskattning. Tränings- och idrottarfonder, begreppet ”idrottsinkomst” och förutsättningarna för fondering har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster av idrott. 

12.2.2 Medel ur en träningsfond

Till en träningsfond kan betalas andra idrottsinkomster än lön. Förskottsinnehållning verkställs inte då en idrottare använder fondmedel för att täcka kostnader för att utöva idrott och förbereda sig på tävlingar under skatteåret mot vederbörliga kostnadsverifikat.

En idrottare kan även ta ut sina medel ur fonden till andra ändamål då idrottskarriären fortsätter eller ta ut medel efter sin idrottskarriär. I dessa situationer ska träningsfonden verkställa förskottsinnehållning på prestationen enligt kapitel 12.1.

12.2.3 Medel ur en idrottsutövarfond

En idrottsutövarfond är avsedd för att trygga försörjningen efter att idrottskarriären upphört. Därför kan medel som överförts till en idrottsutövarfond tas ut först efter att idrottskarriären upphört.

Det är möjligt att överföra inkomster från idrottsutövandet, även idrottsmannens lön, till idrottsutövarfonden. Lön för idrottsman som överförts till en idrottsutövarfond är lön för idrottsman också då medel tas ut ur fonden (CSN 28/2010). På motsvarande sätt är ett arvode för idrottsutövare också arvode för idrottsutövare då det tas ut ur en fond. Det handlar inte ännu om uttag av medel ur en fond om de överförs till en annan motsvarande idrottsutövarfond hos en stiftelse (CSN 9/2016). Medel som tas ut från en idrottsutövarfond är i sin helhet skattepliktig förvärvsinkomst.

Idrottsutövarfonden ska verkställa förskottsinnehållning på de löner eller arvoden för en idrottsman som tagits ut ur en fond enligt det som lagts fram om förskottsinnehållning på lön och arvoden för idrottsmän ovan i kapitel 12.1.

13 Förskottsinnehållning på en fondandel i och överskott ur en personalfond

Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott utgör skattepliktig förvärvsinkomst till 80 procent (ISkL 65 §). På den skattepliktiga delen av fondandelar och överskott verkställs förskottsinnehållning enligt tilläggsprocenten eller enligt den förskottsinnehållningsprocent, tilläggsprocent och inkomstgräns som har fastställts för inkomsten (FörskUF 12 §).

Beskattning av betalningar till och inkomster från personalfonder för fondens medlemmar behandlas närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av inkomster från personalfonder.

14 Förskottsinnehållning på pension och löneinkomst för pensionstagare

Kapitel 3 i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning innehåller bestämmelser om förskottsinnehållning på pensioner och livränta som utgör förvärvsinkomst. De schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal som fastställs i beslutet används när mottagaren av prestationen inte uppvisar ett skattekort för utbetalaren av prestationen och utbetalaren av prestationen inte har fått uppgifter om förskottsinnehållning för mottagaren av prestationen på elektronisk väg.

Förskottsinnehållning på pension som utgör förvärvsinkomst verkställs enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för pension. Om mottagaren av prestationen inte uppvisar ett skattekort för utbetalaren av prestationen och utbetalaren av prestationen inte har fått uppgifter om förskottsinnehållning för mottagaren av prestationen på elektronisk väg, är förskottsinnehållningen 40 procent på vissa pensioner och livränta. 

Förskottsinnehållning verkställs på ovannämnda sätt på pension som utgör förvärvsinkomst, rehabiliteringsstöd som betalas för en viss tid som arbetsoförmögenhetspension och livränta samt på förhöjning av rehabiliteringsstöd och arbetsoförmögenhetspension som beviljats tills vidare (rehabiliteringstillägg) (4 § 1 och 4 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Om någon förskottsinnehållningsprocent inte fastställts för en pensionstagare som börjar få ny pension, retroaktiv pension eller engångspension, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 40 procent (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 4 § 3 mom.). Förskottsinnehållning verkställs dock inte om en sådan prestation uppgår till högst 20 euro.

På folkpension samt på familjepension, garantipension och pensionsstöd som Folkpensionsanstalten (FPA) betalar ut har förskottsinnehållningsprocent fastställts med avvikelse från det ovannämnda i situationer där FPA inte fått förskottsinnehållningsuppgifter av Skatteförvaltningen eller från ett skattekort som den skattskyldige har visat upp. Då verkställs förskottsinnehållningen på det sätt som fastställs i 5 § 2–5 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning:

• På begynnelse- och fortsättningspension för en efterlevande make, vilken betalas ut i form av familjepension, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 30 procent.
• På barnpension som betalas ut i form av familjepension ska förskottsinnehållning verkställas enligt 20 procent.
• Förskottsinnehållning verkställs inte på full folkpension eller på efterlevandepension och barnpension vars belopp motsvarar folkpension och betalas ut i form av familjepension.
• Förskottsinnehållning verkställs inte på garantipension och pensionsstöd.
• Om någon av ovan nämnda prestationer betalas ut som engångsprestationer eller retroaktivt för en annan tid än för skatteåret, ska förskottsinnehållning verkställas på engångsprestationen eller på hela det belopp som betalas ut retroaktivt enligt 40 procent, förutom om pensionsmottagaren tillställer ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen. Förskottsinnehållning verkställs dock inte om en sådan prestation uppgår till högst 20 euro.

Förskottsinnehållning verkställs inte på folkpension som betalats ut av FPA till en begränsat skattskyldig och inte heller på familjepension, om FPA inte har förskottsinnehållningsuppgifter som fåtts från Skatteförvaltningen eller ett skattekort (SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning 5 § 6 mom.).

På löneinkomster för en pensionstagare verkställs förskottsinnehållning enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten för pensionstagarens löneinkomst (se kapitel 4.4.2).

Verkställande av förskottsinnehållning på prestationer som grundar sig på frivilliga pensionsförsäkringar har behandlats i kapitel 15.3. Verkställande av förskottsinnehållning på rehabiliteringspenning och rehabiliteringsstöd som betalats ut av en arbetspensionsanstalt har behandlats i kapitel 15.1.

15 Förskottsinnehållning på försäkringsersättningar och skadestånd

15.1 Sjukförsäkringsersättningar

Kapitel 4 i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning innehåller bestämmelser om förskottsinnehållning på sjukförsäkringsersättningar.

På dagpenningsförmåner som betalas ut till en försäkrad enligt sjukförsäkringslagen, på rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringsstöd som betalas ut till en försäkrad enligt 30 §, 32 §, 32 a § och 35 § i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner och på andra rehabiliteringspenningar och rehabiliteringsstöd än sådana som betalas utöver pension ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för lön och enligt tilläggsprocenten, dock enligt minst 25 procent, om inte den skattskyldige visar upp ett ändringsskattekort utfärdats för förmånen i fråga (6 § 1 mom. i SFb beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Förskottsinnehållning verkställs på ett sätt som motsvarar det ovan nämnda också för rehabiliteringspenning och rehabiliteringsstöd som betalas ut av en arbetspensionsanstalt, rehabiliteringspenning som betalas ut av en olycksfallsförsäkringsanstalt och på annan ersättning som betalas ut för inkomst- eller underhållsbortfall med stöd av sjukförsäkringslagen. Förskottsinnehållning ska verkställas på ovan nämnda sätt på sådan dagpenning vid smittsam sjukdom som betalas med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och på dagpenning enligt lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991) (6 § 5 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

På partiell föräldrapenning eller föräldrapenning som betalas ut partiellt enligt sjukförsäkringslagen och på partiell sjukdagpenning som utbetalas till en försäkrad verkställs förskottsinnehållningen enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för lön och enligt tilläggsprocenten (6 § 2 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Om utbetalaren av prestationen inte har tillgång till de uppgifter om förskottsinnehållningsprocent för lön och tilläggsprocent som behövs för att verkställa förskottsinnehållningen och skattskyldiga inte uppvisar ett ändringsskattekort för betalaren, kan förskottsinnehållningen med avvikelse från det som nämns ovan verkställas utifrån den tabell som finns i 6 § 3 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning: 

Dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen och andra rehabiliteringspenningar och -understöd än sådana som betalas utöver pension, euro/dag	Förskottsinnehållningsprocent
0,17 - 26	20
26,01 - 41	25
41,01 - 56	30
56,01 - 78	35
78,01 - 92	40
92,01 - 123	45
123,01 -	50

På en dagpenningsförmån till minsta belopp enligt 11 kap. 10 § i sjukförsäkringslagen verkställs förskottsinnehållning schablonmässigt enligt 20 procent. Förskottsinnehållning på moderskapspenning eller föräldrapenning som betalas ut till minsta belopp till en skattskyldig som är i förvärvsarbete verkställs dock enligt 40 procent. Förskottsinnehållning verkställs inte om ovan nämnda förmån till minsta belopp, partiella sjukdagpenning, rehabiliteringspenning eller rehabiliteringsstöd uppgår till högst 4 euro per dag (6 § 4 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Om ovan nämnda ersättningar betalas ut till en person som en engångsprestation eller retroaktivt för en annan tid än för skatteåret, verkställs förskottsinnehållning enligt den (ovannämnda) tabell som finns i 6 § 3 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (6 § 7 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning), om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga.

Om pensionstagaren därtill får rehabiliteringspenning, verkställs förskottsinnehållning på rehabiliteringspenningen enligt 40 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga (6 § 6 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Läs om kompletterings- och tilläggsdagpenning som betalas ut av sjukkassor i kapitel 17.7. Förskottsinnehållning verkställs inte på prestationer som betalas med stöd av sjukförsäkringslagen och lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner då de betalas direkt till serviceproducenten enligt en fullmakt från den försäkrade (1 § 1 mom. 19 punkten i SFb om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, se kapitel 3.3).

15.2 Ersättningar ur obligatoriska försäkringar

I 8 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning finns bestämmelser om förskottsinnehållning på annan ersättning än pension eller livränta som betalas ut utifrån en obligatorisk försäkring.

Om annan ersättning än pension eller livränta betalas ut till en skadad person utifrån

• en obligatorisk olycksfalls- eller trafikförsäkring,
• patientförsäkringen,
• lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (1521/2016),
• lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) eller
• brottsskadelagen (1204/2005),

ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för lön och enligt tilläggsprocenten, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen (8 § 1 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Om löntagaren på samma gång får lön för olycksfallstid vid sidan om försäkringsersättningen, verkställs förskottsinnehållningen också i så fall på ovan nämnda sätt. Om olycksfallsersättningen överstiger lönen, får arbetstagaren differensen mellan olycksfallsersättningen och lönen från försäkringsbolaget, som ska verkställa förskottsinnehållning på differensen.

Då ovan avsedda prestationer betalas ut som engångsbetalning eller retroaktivt för annan tid än skatteåret i fråga, ska förskottsinnehållning verkställas enligt 50 procent (8 § 2 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

15.3 Prestationer som betalas ut utifrån frivilliga försäkringar

I 8 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning finns bestämmelser om förskottsinnehållning på ersättning som betalas utifrån en frivillig försäkring.

Vad gäller frivilliga försäkringsprestationer som ersätter förvärvsinkomst och prestationer som utgör förvärvsinkomst och som fåtts som återbäring av premier för frivilliga pensionsförsäkringar eller genom återköp eller som ändringsvärde, verkställs förskottsinnehållning enligt antingen 50 procent eller tilläggsprocenten (8 § 3 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Enligt ovan nämnda moment i Skatteförvaltningens beslut verkställs förskottsinnehållning på motsvarande sätt enligt 50 procent eller enligt tilläggsprocenten också på följande prestationer som utgör förvärvsinkomst:

• avkastning av en försäkring utifrån premieåterbäring, återköpsvärde eller ändringsvärde vad gäller en pensionsförsäkring med engångspremie som den skattskyldige själv tecknat (se ISkL 81 § 2 mom.), och
• skattepliktiga ersättningar för vårddagar vilka betalas med stöd av en sjukhusförsäkring.

På kapitalinkomsterna återbäring och återköp av försäkringspremier samt kapital som betalas ur en liv- och kapitalförsäkring eller dess avkastning verkställs förskottsinnehållning enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten och 8 § 4 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Om en prestation som avses i ISkL 81 a §, pension från en frivillig individuell pensionsförsäkring som avses i 34 a §, annan försäkringsprestation eller ett belopp från återköp eller en prestation eller en skattepliktig inkomst från ett avtal om långsiktigt sparande som avses i lagen om bundet långsiktigt sparande räknas som förhöjd inkomst för den skattskyldige, ska beloppet på den förskottsinnehållning som ska verkställas beräknas utifrån det förhöjda belopp som räknas som inkomst (FörskUL 11 § 3 mom. och 8 § 5 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

15.4 Skadestånd

Enligt 78 § i inkomstskattelagen är skadestånd och därmed jämförbara ersättningar i beskattningen inte skattepliktiga, om de inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst. Skadestånd kan vara antingen en skattefri eller en skattepliktig förmån. Skattepliktigt skadestånd är antingen kapital- eller förvärvsinkomst för mottagaren, beroende på den inkomst som ersätts.

Utbetalaren av prestationen är skyldig att verkställa förskottsinnehållning på skadestånd som är skattepliktig för mottagaren. Också en privatperson är skyldig att verkställa förskottsinnehållning till exempel då personen med stöd av ett domstolsbeslut betalar skadestånd för att ersätta inkomst- eller underhållsbortfall för mottagaren (hushåll omfattas dock av en lättnad från skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning, se kapitel 3.2).

På ersättning som betalas ut som kapitalinkomst verkställs förskottsinnehållningen enligt 30 procent (FörskUF 15 § 1 mom. 1 punkten). På en ersättning som betalas ut med anledning av en personskada och som betraktas som förvärvsinkomst kan förskottsinnehållningen verkställas schablonmässigt enligt 50 procent eller, om mottagaren av ersättningen visar upp ett skattekort för lön, verkställs förskottsinnehållningen enligt tilläggsprocenten för skattekortet (8§ 3 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

16 Förskottsinnehållning på arbetslöshetsförmåner

Kapitel 5 i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning innehåller bestämmelser om förskottsinnehållning på arbetslöshetsförmåner. De schablonmässiga förskottsinnehållningsprocenttal som fastställs i beslutet används när mottagaren av prestationen inte uppvisar ett skattekort för utbetalaren av prestationen och utbetalaren av prestationen inte har fått uppgifter om förskottsinnehållning för mottagaren av prestationen på elektronisk väg.

Vad gäller med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) utbetald

• inkomstrelaterad dagpenning (i vissa situationer också inkomstrelaterad dagpenning som betalas ut till beloppet på grunddagpenningen),
• förhöjd förtjänstdel och
• rörlighetsunderstöd som betalas ut av en arbetslöshetskassa

ska förskottsinnehållning verkställas enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som fastställts för lön, dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte uppvisar ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga (10 § 1 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). På motsvarande sätt verkställs förskottsinnehållning också på startpeng enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012).

På grunddagpenning och dess förhöjningsdel samt arbetsmarknadsstöd och dess förhöjningsdel som betalas med stöd av lagen om utkomstskydd verkställs förskottsinnehållning enligt 20 procent. Lika stor förskottsinnehållning verkställs på rörlighetsunderstöd som betalas av FPA. (10 § 2 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). På de prestationer som nämns i föregående stycke verkställs dock inte förskottsinnehållning, om prestationen uppgår till högst 4 euro per dag (10 § 3 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Om utbetalaren av prestationen inte av Skatteförvaltningen fått de uppgifter som behövs för att verkställa förskottsinnehållningen och den skattskyldige inte visar upp ett skattekort för utbetalaren, verkställs förskottsinnehållningen enligt tabellen i 10 § 4 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning:

Ersättning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa euro/dag	Förskottsinnehållningsprocent
0,17 - 26	20
26,01 - 39	25
39,01 - 51	30
51,01 - 66	35
66,01 - 100	40
100,01 - 156	45
156,01 -	50

17 Förskottsinnehållning på andra prestationer

17.1 Strejkunderstöd

På skattepliktigt strejkunderstöd enligt 88 § i inkomstskattelagen, vilket betalats ut av den berörda arbetsmarknadsorganisationen på grund av en arbetskonflikt, eller på ett annat därmed jämförbart understöd, verkställs förskottsinnehållning enligt den tabell om ersättningar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa som finns i 10 § 4 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (11 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning, se kapitel 16).

17.2 Alterneringsersättning

På alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002) verkställs förskottsinnehållning utifrån 12 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning enligt den förskottsinnehållningsprocent som fastställts för lön, dock enligt minst 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som getts för förmånen i fråga. Förskottsinnehållning på alterneringsersättning verkställs enligt 20 procent, om dess belopp grundar sig på grunddagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

17.3 Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård

På stöd för vård av barn i hemmet och det kommuntillägg som FPA betalar ut ska förskottsinnehållning verkställas enligt de innehållningsprocent som fastställts för lön , dock minst enligt 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för prestationen i fråga (13 § 1 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Förskottsinnehållningen verkställs enligt tilläggsprocenten på lön i följande fall (13 § 3 och 4 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning):

• FPA: på partiell vårdpenning och flexibel vårdpenning
• kommun: kommuntillägg som kommunen betalar på stöd för vård av barn i hemmet eller på stöd för privat vård som betalas ut till en vårdare som står i ett arbetsavtalsförhållande.

FPA verkställer förskottsinnehållning på stöd för privat vård av barn som betalats till barnets vårdare som står i arbetsförhållande till barnets förälder eller annan vårdnadshavare och på kommuntillägg enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som fastställts för lön (13 § 2 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

Om producenten av vården är en företagare eller ett företag som inte finns i förskottsuppbördsregistret, verkställer FPA och kommunen förskottsinnehållning på stödet för privat vård och kommuntillägget till vårdproducenten på samma sätt som på arbetsersättning (13 § 5 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). På en prestation som betalas till ett samfund, en samfälld förmån eller en sammanslutning som inte är införd i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållningen enligt 13 procent (FörskUF 15 § 3 mom.). Förskottsinnehållning på en prestation som betalas till en företagare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret verkställs enligt de innehållningsprocent som antecknats på skattekortet (FörskUF 10 §).

Stöd för vård av barn i hemmet och stöd för privat vård har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Stöd för hemvård och privat vård av barn.

17.4 Stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare

Stöd för närståendevård och arvode för familjevårdare är av samma karaktär som arbetsersättning. Arvoden, kostnadsersättningar och ersättningar för särskilda kostnader som betalas ut till familjevårdare utgör skattepliktig förvärvsinkomst (arbetsersättning).

Utbetalaren av prestationen verkställer förskottsinnehållning på stödet för närståendevård och arvodet för familjevårdaren på samma sätt som på arbetsersättningen. Om inkomsttagaren är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållning inte på den prestation som har betalats till inkomsttagaren.

På de stöd för närståendevård och de arvoden för familjevårdare som betalas ut till en fysisk person som inte är införd i förskottsuppbördsregistret verkställs förskottsinnehållning enligt den innehållningsprocent som fastställts för inkomsten i fråga. Innehållningsprocent som har fastställts för lön eller arbetsersättning kan inte användas vid verkställande av förskottsinnehållning. Om inkomsttagaren inte visar upp ett skattekort för betalaren, ska det verkställas en förskottsinnehållning som är 60 procent (FörskUF 3 §). 

Även om prestationerna utgör arbetsersättning, uppbärs för dem undantagsvis en pensionsavgift enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016).

Beskattning av inkomst som en fysisk person har fått för arbetet som familjevårdare behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av familjevårdare.

17.5 Studiestöd

Förskottsinnehållning verkställs inte på studiepenning som avses i lagen om studiestöd (65/1994) (14 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

17.6 Vuxenutbildningsstöd

På vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsförmåner (1276/2000) verkställs förskottsinnehållning enligt 20 procent (15 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

17.7 Dagpenningar och avgångsbidrag som betalats ut av sjukkassor

På kompletteringsdagpenning som betalas av en sjukkassa som fungerar hos arbetsgivaren verkställs förskottsinnehållning enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som fastställts för lön. På annan dagpenning än kompletteringsdagpenning som betalas ut av en försäkringskassa verkställs förskottsinnehållningen enligt den förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent som fastställts för lön, dock enligt minst 25 procent, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen i fråga.

Om försäkringskassan inte på elektronisk väg fått de uppgifter som behövs för att verkställa förskottsinnehållning och om den skattskyldige inte visar upp ett skattekort för försäkringskassan, verkställs förskottsinnehållning på ovannämnda prestationer enligt tabellen i 6 § 3 mom. i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning (7 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning, se kapitel 15.1).

En kassa som avses i lagen om försäkringskassor (1164/1992) kan betala avgångsbidrag till sin medlem som har avgått från sitt arbete eller sin befattning. Bestämmelserna om beskattning av livförsäkring tillämpas på avgångsbidrag. Följaktligen är enbart avkastningen på avgångsbidrag skattepliktig kapitalinkomst. På avkastningen på avgångsbidrag verkställs förskottsinnehållning enligt 30 % på samma sätt som på annan kapitalinkomst.

17.8 Prestationer enligt lönegarantilagen

På grund av insolvens hos arbetsgivaren är det möjligt att arbetsgivarens obetalda löner betalas ut till arbetstagaren med stöd av lönegarantilagen (866/1998). I så fall fungerar den myndighet som ansvarar för lönegarantin som ställföreträdande betalare och verkställer förskottsinnehållning på den prestation som betalas ut som lönegaranti.

När ett belopp på minst 20 euro och högst 5 000 euro betalas till en arbetstagare som lönegaranti med stöd av lönegarantilagen, verkställs förskottsinnehållningen enligt 30 procent. På den del av prestationen som överskrider 5 000 euro verkställs förskottsinnehållningen enligt 50 procent. (16 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). Om inkomsttagaren dock i god tid före betalningen uppvisar ett skattekort för utbetalaren, kan förskottsinnehållningen verkställas enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten på skattekortet (21 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning). Förskottsinnehållningen verkställs enligt förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten på skattekortet också då ett konkursbo ansökt om fordringar som lönegaranti för en arbetstagares räkning och konkursboet betalar ut prestationen till arbetstagaren.

17.9 Omställningspenning

Den omställningspenning av engångskaraktär som avses i lagen om utkomstskydd omfattas av förskottsinnehållning. När löntagaren tillhör en arbetslöshetskassa betalar kassan ut omställningspenning. Till övriga löntagare betalas den ut av FPA. Utbetalaren verkställer förskottsinnehållningen enligt fastställd förskottsinnehållningsprocent för lön, om den skattskyldige inte visar upp ett ändringsskattekort som utfärdats för förmånen (10 kap. 18 § och 21 § i SFb om sättet för och storleken av förskottsinnehållning).

 

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Kaija Selkäinaho