Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden

Skatteförvaltningens beslut om grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent för löneinkomst och grunderna för beräkning av förskottsskatt som påförs vid förskottsbetalning för år 2024

Har getts
22.11.2023
Diarienummer
VH/2904/00.01.00/2023

Skatteförvaltningen har med stöd av 2 § 1 mom. och 6 § 1 mom. i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996), sådana de lyder, 2 § 1 mom. i lag 516/2010 och 6 § 1 mom. i lag 775/2016, fastställt grunderna för beräkning av förskottsinnehållningsprocent och den förskottsskatt som ska påföras vid förskottsbetalning enligt följande:

1 Beräkning av förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent

Förskottsinnehållningen beräknas enligt 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd så att förskottsinnehållningens belopp så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda beloppet av skatter och avgifter som den skattskyldige, enligt den lag om skatteskalorna som gäller för skatteåret och enligt de övriga skattegrunderna för skatteåret, ska betala för sin inkomst som omfattas av förskottsinnehållning.

1.1 Personer för vilka förskottsinnehållningsprocent beräknas

För allmänt skattskyldiga fysiska personer som har sådana andra förskottsinnehållningspliktiga inkomster som avses nedan i kapitel 3 än pensioner eller prestationer, ska en förskottsinnehållningsprocent och en tilläggsprocent beräknas för löneinkomster. För skattskyldiga som har förskottsinnehållningspliktiga löner skapas en förskottsinnehållningsprocent, inkomstgräns och tilläggsprocent för att meddelas vidare till utbetalare av förmåner.

För skattskyldiga vars inkomster är deltidspension, partiell förtida ålderspension, delinvalidpension, partiellt rehabiliteringsstöd, partiell olycksfallspension eller partiell pension för trafikskada och löneinkomster, beräknas en lika stor förskottsinnehållningsprocent för pensionsinkomsten och lönen.

1.2 Personer för vilka förskottsinnehållningsprocent inte beräknas

För en allmänt skattskyldig löntagare som har flyttat utomlands permanent år 2023 eller tidigare beräknas inte någon förskottsinnehållnings- och tilläggsprocent för löneinkomst eller standardlöneinkomst på 10 000 eller 15 000 euro.

2 Beräkning av förskottsskatt på förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

2.1 Beräkning av förskottsskatt

En allmänt skattskyldig som har förskottsbetalningspliktiga inkomster påförs som förskottsbetalning en förskottsskatt i enlighet med 3 och 4 § i lagen om förskottsuppbörd.

Den skattskyldige ska vid förskottsbetalning påföras ett skattebelopp som så noggrant som möjligt motsvarar det sammanlagda belopp av skatter och avgifter som den skattskyldige, enligt de skattegrunder som ska tillämpas under skatteåret, ska betala för sina inkomster, minskat med det belopp som beräknas flyta in i form av förskottsinnehållning.

2.2 Beaktande av förskottsbetalningspliktiga kapital- och förvärvsinkomster vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent

Om de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna uppgår till högst 7 000 euro, kan de beaktas vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent (2 § i lagen om förskottsuppbörd). Om de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna sammanlagt överskrider 7 000 euro, påförs förskottsskatt.

Förskottsbetalningspliktiga inkomster beaktas inte vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent om förskottsinnehållningsprocenten och tilläggsprocenten beräknas för en standardinkomst på 10 000 eller 15 000 euro eller för sjöarbetsinkomst, eller om den skattskyldiges enda förvärvsinkomster är pension som betalas från Finland till utlandet och för vilken endast sjukvårdspremie ska fastställas i Finland.

Förskottsbetalningspliktiga kapitalinkomster och förvärvsinkomster på högst 7 000 euro beaktas inte heller vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent om den skattskyldige har framställt ett yrkande till Skatteförvaltningen om att skatterna och avgifterna på de förskottsbetalningspliktiga inkomsterna ska betalas i form av förskottsskatt.

Den högsta möjliga förskottsinnehållningsprocenten är 60,0. Förskottsbetalningspliktiga inkomster beaktas inte vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent om förskottsinnehållningsprocenten blir större än den ovan nämnda.

För de inkomster som inte har beaktats i förskottsinnehållningsprocenten ska den skattskyldige påföras förskottsskatt.

3 Inkomster

3.1 Förvärvs- och kapitalinkomster som används som grund för beräkningen av förskottsinnehållningsprocent

Vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent och förskottsskatt används de senaste tillgängliga uppgifterna. Inkomstuppgifterna som används vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent fås i regel från beskattningen som verkställts för skatteåret 2022 eller från rättelse av beskattningen som verkställts för skatteåret 2022 eller från förskottsuppbördens ändringsberäkningar för år 2023. Uppgifterna från rättelse av beskattningen används i beräkningen endast om ett beslut har meddelats om rättelsen. Vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent beaktas den skattskyldiges skattepliktiga inkomster, om de antas fortgå.

Till löneinkomsten som ligger till grund för beräkningen av förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent räknas förskottsinnehållningspliktiga löner, sjöarbetsinkomster, inkomster från åländsk landsvägsfärja, naturaförmåner och förmåner. Uppgiften om löneinkomst i den senast slutförda beskattningen eller i den rättelse av beskattningen som anknyter till den ska höjas med 8,5 procent. Om uppgiften om löneinkomsterna tas från förskottsuppbördens ändringsberäkningar, höjs den med 4,0 procent.

Uppgiften om förmåner i den senast slutförda beskattningen eller den rättelse av beskattningen som anknyter till den och från förskottsuppbördens ändringsberäkningar ska räknas om till förskottsinnehållningspliktiga löneinkomster eller sjöarbetsinkomster så att förmånsbeloppet höjs med 40 procent. Efter att förmånerna räknats om till löneinkomst ska uppgiften i den senast slutförda beskattningen eller den rättelse av beskattningen som anknyter till den höjas med 8,5 procent. Om uppgiften är från förskottsuppbördens ändringsberäkning ska den höjas med 4,0 procent. Andra än de ovan nämnda inkomsterna beaktas som sådana.

De uppskattade pensions- och prestationsbeloppen fås för förskottsuppbörden via gränssnittet för anmälan av pensions- och förmånsuppgifter eller via direktöverföring från de pensionsanstalter som är med i direktöverföringen av uppgifterna. Pensioner och prestationer beaktas upp till de belopp som pensionsanstalterna har anmält dem.

Förskottsinnehållningsprocent beräknas för förskottsinnehållningspliktiga löner, sjöarbetsinkomster, inkomster från Ålands landsvägsfärja, arvoden till närståendevårdare, arvoden till familjevårdare och arbetsersättningar till sådana som inte är införda i förskottsuppbördsregistret (momsskyldiga och icke-momsskyldiga). Till inkomstgränsen vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent för lön räknas också sådana bruksavgifter och sportutövarens arvoden som utgör förvärvsinkomst. Från de förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningarna (hos momsskyldiga) dras av utgifterna som hänför sig till arbetsersättningen och de återstående förskottsinnehållningspliktiga nettoarbetsersättningarna (hos momsskyldiga) beaktas vid beräkningen av avdragen och skatterna.

För en person som är 16–20 år eller yngre och som tidigare mottagit löneinkomst och vars inkomster som ska beaktas enligt ovan uppgår till högst 10 000 euro ska beräknas en förskottsinnehållnings- och tilläggsprocent för en standardlöneinkomst på 10 000 euro.

För personer i åldern 21–65 år vars inkomster som beaktas enligt ovan uppgår till högst 15 000 euro beräknas en förskottsinnehållnings- och tilläggsprocent för en standardlöneinkomst på 15 000 euro.

Om personen inte har arbetsersättningar i sina basuppgifter, men har mottagit lön, sjöarbetsinkomst eller inkomst från landsvägsfärja, antas standardlönen vara det största av dessa inkomstslag.

Till inkomsten som används som grund vid beräkningen av förskottsinnehållnings- och tilläggsprocent räknas inte dividender som grundar sig på en arbetsinsats och beskattas som lön, dividender som grundar sig på en arbetsinsats och beskattas som arbetsersättning, dividender som grundar sig på en arbetsinsats av en FöPL/LFöPL-försäkrad företagare, fondandelar som lyfts från en personalfond, anställningsoptioner, aktiepremier, andra skattepliktiga förskottsinnehållningspliktiga förvärvsinkomster, dividendinkomster, överskott från andelslag eller inkomst av virkesförsäljning enligt 43 § i inkomstskattelagen (1535/1992), eftersom dessa inkomster inte antas fortgå.

För bruksavgifter som utgör kapitalinkomst beräknas inte någon förskottsinnehållningsprocent, utan vid beräkningen av förskottsinnehållningsprocent beaktas bruksavgiften och den uppskattade influtna förskottsinnehållningen på inkomsten.

3.2 Förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster

Vid fastställandet av förskottsskatt som ska betalas vid förskottsbetalning beaktas den skattskyldiges skattepliktiga inkomster, om de antas fortgå. Uppgiften om förskottsbetalningspliktiga inkomster fås från den senast slutförda beskattningen (2022) eller den rättelse av beskattningen som anknyter till den eller från förskottsuppbördens ändringsberäkningar (2023).

Till inkomsten som används som grund för beräkningen av förskottsskatt räknas hyresinkomster från aktielägenheter, hyresinkomster från fastigheter, hyresinkomster från övriga tillgångar, utländska förvärvs- och kapitalinkomster, övriga förskottsbetalningspliktiga kapitalinkomster, förskottsbetalningspliktiga löner, förskottsbetalningspliktiga pensioner, understöd, resultatet av förvärvsverksamhet, sammanslutningsdelägarens inkomstandel av en beskattnings- eller näringssammanslutning, förvärvs- och kapitalinkomster från utländska sammanslutningar samt kapital- och förvärvsinkomster av näringsverksamhet, jordbruk och renhushållning.

Fysiska personers inkomst av näringsverksamhet och inkomst av näringsverksamhet som fås från sammanslutningar ska höjas med 3,0 procent och jordbruksinkomst samt jordbruksinkomst som fås från sammanslutningar ska sänkas med 20,0 procent när dessa gäller den senast slutförda beskattningen eller rättelse av beskattningen i anknytning till den. Övriga inkomster än de ovan nämnda används som sådana.

Företagaravdraget beräknas enligt fem procent på sådan förvärvs- och kapitalinkomst som mottagits i näringsverksamhet, jordbruk, från näringssammanslutningars förvärvskällor för näringsverksamhet och jordbruk, från beskattningssammanslutningars förvärvskälla för jordbruk samt från utländska sammanslutningars förvärvs- och kapitalinkomster.

3.3 Arbetsinkomst i företagarförsäkring som grund för beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Pensionsförsäkringsanstalterna anmäler de för år 2024 uppskattade arbetsinkomster som utgör grunden för försäkringspremierna och den blivande pensionen från företagarpensionsförsäkringen (FöPL-arbetsinkomst) eller lantbruksföretagarens pensionsförsäkring (LFöPL-arbetsinkomst). Arbetsinkomsterna ersätter de i 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) angivna skattepliktiga inkomsterna. Sjukförsäkringens sjukvårdspremie fastställs utifrån arbetsinkomsterna och sådana övriga skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt bestämmelsen inte ska ersättas med arbetsinkomsterna.

Vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie ska med arbetsinkomst ersättas den del av de förskottsinnehållningspliktiga lönerna och förskottsbetalningspliktiga löneinkomsterna som enligt den senast slutförda beskattningen eller en rättelse av beskattningen som gäller den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkning utgör löneinkomst av företagsverksamhet. Med arbetsinkomst ersätts även den del av sjöarbetsinkomsten som enligt den senast slutförda beskattningen eller en rättelse av beskattningen som gäller den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkning utgör sjöarbetsinkomst av företagsverksamhet.

FöPL-arbetsinkomst ersätter förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (hos momsskyldiga), förskottsinnehållningspliktiga arbetsersättningar (hos icke-momsskyldiga), arbetsersättning som omfattas av förskottsbetalning och ingår i den personliga förvärvskällan, inkomst av förvärvsverksamhet, familjevårdarens arvode, närståendevårdarens arvode, förskottsinnehållningspliktiga bruksavgifter som utgör förvärvsinkomst, förvärvsinkomst av näringsverksamhet, förvärvsinkomst av näringsverksamhet från näringssammanslutningar och förvärvsinkomst från utländska sammanslutningar.

Grunden för en LFöPL-försäkring kan vara antingen jordbruk, sjöarbetsinkomst, jordbruk och sjöarbetsinkomst, stipendium, stipendium och jordbruk, stipendium och sjöarbetsinkomst eller stipendium, jordbruk och sjöarbetsinkomst. Grunden för LFöPL-försäkringen påverkar vilka inkomster som LFöPL-arbetsinkomsten ska ersätta vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie. Grunden för försäkringen fås för förskottsuppbörden från Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA.

Om LFöPL-försäkringen grundar sig på jordbruk, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta förvärvsinkomsten av jordbruket, förvärvsinkomsten av näringsverksamhet från näringssammanslutningar, förvärvsinkomsten av jordbruk från närings- och beskattningssammanslutningar, förvärvsinkomsten från utländska sammanslutningar och förvärvsinkomsten av renhushållning.

Om LFöPL-försäkringen grundar sig på sjöarbetsinkomst, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta förvärvsinkomsten av näringsverksamhet och förvärvsinkomst av näringsverksamhet från sammanslutningar samt sjöarbetsinkomsten från eget företag, förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av jordbruk från närings- och beskattningssammanslutningar, förvärvsinkomsten från utländska sammanslutningar och förvärvsinkomsten av renhushållning, men inte övriga inkomster som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomsten. Om personen likväl har inkomster som avses här, ska de vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie beaktas som sådana.

Om LFöPL-försäkringen grundar sig på jordbruk och sjöarbetsinkomst, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta alla de ovan nämnda inkomsterna.

Om LFöPL-försäkringen grundar sig på understöd, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta understödet men inte de övriga inkomsterna som ska ersättas med LFöPL-arbetsinkomsten. Om inkomster som avses här likväl förekommer, ska de vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie beaktas som sådana.

Om LFöPL-försäkringen grundar sig på understöd och jordbruk, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta understödet, förvärvsinkomsten av jordbruk, förvärvsinkomsten av näringsverksamhet från näringssammanslutningar, förvärvsinkomsten av jordbruk från närings- och beskattningssammanslutningar, förvärvsinkomsten från utländska sammanslutningar och förvärvsinkomsten av renhushållning.

Om LFöPL-försäkringen grundar sig på understöd, jordbruk och sjöarbetsinkomst, används LFöPL-arbetsinkomsten för att ersätta samtliga ovan nämnda inkomster och förvärvsinkomster av näringsverksamheten samt sjöarbetsinkomsten från ett eget företag.

Om den skattskyldige har både FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster, ersätts alla de ovan nämnda skattepliktiga inkomsterna vid beräkningen av sjukförsäkringens sjukvårdspremie enligt reglerna ovan.

3.4 Löneinkomst och företagarinkomst som beräkningsgrund för sjukförsäkringens dagpenningspremie

Sjukförsäkringens dagpenningspremie fastställs så att som beräkningsgrund används den skattepliktiga löneinkomst och den företagarinkomst som avses i 18 kap. 15 § i sjukförsäkringslagen.

Vid beräkningen av inkomster som utgör grunden för dagpenningspremien används det sammanlagda beloppet av följande inkomster: förvärvsinkomster av lönenatur, sjöarbetsinkomst utan företagarlön och sådan post som arbetsgivaren före förskottsinnehållningen ersatt eller dragit av med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd, inkomst från åländsk landsvägsfärja utan sådan post som arbetsgivaren före förskottsinnehållningen ersatt eller dragit av med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd, sportutövarens arvode, arvode till närståendevårdare, arvode till familjevårdare utan kostnadsersättningens andel, FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster, kostnadsersättningar till familjedagvårdare och övriga skattepliktiga kostnadsersättningar. Inkomster av lönenatur är förskottsinnehållningspliktiga förvärvsinkomster utan företagarlön och en sådan post som arbetsgivaren före förskottsinnehållningen ersatt eller dragit av med stöd av 15 § i lagen om förskottsuppbörd samt förskottsbetalningspliktiga löneinkomster. Om för den skattskyldige har beräknats förskottsinnehållningsprocent och tilläggsprocent för en standardlöneinkomst på 10 000 euro eller 15 000 euro, behandlas standardlöneinkomsten som förvärvsinkomst av lönenatur. Om en förmån har räknats om till löneinkomst, behandlas den som förvärvsinkomst av lönekaraktär. Om det i beräkningen finns förskottsbetalningspliktiga förvärvsinkomster enligt kapitel 3.2, ska vid beräkningen av inkomster som utgör grunden för dagpenningspremien beaktas även det sammanlagda beloppet av utländska löne- och sjöarbetsinkomster.

4 Avdrag från inkomsten

4.1 Avdrag från kapitalinkomsten

Avdragen beaktas enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller den rättelse av beskattningen som anknyter till den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkningar.

Från den skattepliktiga kapitalinkomsten dras av utgifterna för förvärvande av inkomst och räntorna på en skuld för förvärvande av inkomst samt premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring och avtal om långtidssparande. Premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring och ett avtal om långtidssparande dras av från kapitalinkomsterna efter att de avdragbara utgifterna för förvärvande av inkomst och ränteutgifterna har dragits av. Premier för en frivillig, individuell pensionsförsäkring och för avtal om långtidssparande får dras av upp till högst 5 000 euro.

Om beloppet av utgifter som hänför sig till kapitalinkomsterna överskrider kapitalinkomsternas belopp uppstår det underskott. Underskottet beaktas från de skatter som påförs på förvärvsinkomsten.

4.2 Naturliga avdrag

4.2.1 Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats

Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beaktas enligt uppgiften i den senast slutförda beskattningen eller den rättelse av beskattningen som anknyter till den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Om resekostnaderna har deklarerats enligt användningen av egen bil, ska avdragsbeloppet ändras till 0,28 euro per kilometer, och om enligt en bruksförmånsbil, till 0,21 euro per kilometer. Av resekostnaderna beräknas som avdrag den andel som överstiger 900 euro, dock högst 7 000 euro.

Vid beräkningen beaktas inte veckoslutsresor, kostnader för resor i specialbranscher eller kostnader för resor till den sekundära arbetsplatsen.

4.2.2 Utgifter för resor mellan bostad och arbetsplats vid kommunalbeskattningen på Åland

Kostnaderna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beaktas enligt uppgiften i den senast slutförda beskattningen eller den rättelse av beskattningen som anknyter till den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Om resekostnaderna har deklarerats enligt användningen av egen bil, ska avdragsbeloppet ändras till 0,28 euro per kilometer, och om enligt en bruksförmånsbil, till 0,21 euro per kilometer. Vid beräkningen av utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen vid kommunalbeskattningen på Åland beaktas om utgifterna har en självriskandel om 750 euro eller om de ska beaktas utan självrisk. Det åländska hyreskostnadsavdraget beaktas inte. För utgifterna för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beviljas vid kommunalbeskattningen på Åland ett avdrag som uppgår till högst 6 000 euro.

4.2.3 Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor

Medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor beaktas enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen eller den rättelse av beskattningen som anknyter till den eller enligt förskottsuppbördens ändringsberäkningar.

4.2.4 Övriga utgifter för förvärvande av inkomst

Som utgifter för förvärvande av löneinkomst beaktas familjedagvårdarens kostnadsersättning. Andra utgifter för förvärvande av löneinkomster och avdraget för bostaden på arbetsorten beaktas inte. Som utgifter för förvärvande av andra inkomster än löneinkomster beaktas kostnadsersättningar till familjevårdare, utgifter som hänför sig till arbetsersättningar till icke-förskottsuppbördsregistrerad (momsskyldig) och utgifter för förvärvande av övriga arbetsinkomster.

Utgifter för förvärvande av kapitalinkomster beaktas om det finns kapitalinkomster i beräkningen.

4.2.5 Avdrag för förvärvande av inkomst

Avdraget för förvärvande av inkomst fastställs för samtliga löntagare till 750 euro, dock högst till löneinkomstens belopp.

4.3 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten

4.3.1 Pensionsförsäkringspremieavdrag

Som pensionsförsäkringspremie beräknas 7,15 procent av den förskottsinnehållningspliktiga lönen och sjöarbetsinkomsten. Pensionsförsäkringspremier beräknas från och med att den skattskyldige fyller 17 år. För den som fyller 17 år mitt under året börjar pensionsförsäkringspremien beräknas från och med månaden efter den månad då åldersgränsen har uppnåtts. Pensionsförsäkringspremien beräknas tills en skattskyldig som är född 1957 eller tidigare fyller 68 år, en skattskyldig som är född 1958–1961 fyller 69 år och en skattskyldig som är född 1962 eller senare fyller 70 år. Till utgången av år 2025 beräknas pensionsförsäkringspremien förhöjd från ingången av den månad som följer på månaden då den skattskyldige fyller 53 år fram till den månad då hen fyller 63 år. Som höjd pensionsförsäkringspremie beräknas 8,65 procent av den förskottsinnehållningspliktiga lönen.

Som arbetslöshetsförsäkringspremie för 18–64-åriga beräknas 0,79 procent av lönen och sjöarbetsinkomsten.

För en skattskyldig för vilken en pensionsförsäkringsanstalt för förskottsuppbörden 2024 anmält uppgiften om arbetsinkomst som utgör grunden för FöPL- eller LFöPL-försäkring beräknas pensions- och arbetslöshetsförsäkringspremierna endast på den del av den förskottsinnehållningspliktiga lönen som hen inte tjänat in i sin företagsverksamhet.

För den som får löneinkomst från åländsk landsvägsfärja beräknas en pensionsförsäkringspremie.

Någon pensionsförsäkringspremie och arbetslöshetsförsäkringspremie beräknas inte på den förskottsinnehållningspliktiga lönen, om pensions- eller arbetslöshetsförsäkringspremier inte har tagits ut på lönen vid den beskattning som slutförts senast eller i den rättelse av beskattningen som anknyter till den. På arvode till familjevårdare ska beräknas arbetspensionspremie, om uppgiften om att arbetspensionspremie inte ska beräknas på inkomsten inte finns med i förskottsuppbördens ändringsberäkning. Arbetspensionspremie beräknas inte på arvodet till en närståendevårdare, om det inte vid förskottsuppbördens ändringsberäkning för det föregående året finns uppgiften om att arbetspensionspremie ska beräknas på lönen.

Premierna för en kollektiv pensionsförsäkring beaktas som avdrag upp till 5 000 euro.

Om det inte finns någon uppgift om FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomst, ska FöPL-/LFöPL-pensionsförsäkringspremierna tas bort från avdragen.

4.3.2 Sjukförsäkringens dagpenningspremie som ska dras av

Sjukförsäkringens dagpenningspremie dras av från nettoförvärvsinkomsten.

4.3.3 Sjöarbetsinkomstavdrag

Sjöarbetsinkomstavdraget beräknas för mottagare av sjöarbetsinkomst enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen, i den rättelse av beskattningen som anknyter till den eller i förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Avdragsbeloppet är 20 procent av sjöarbetsinkomstens sammanlagda belopp, dock högst 7 000 euro. När det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomst överskrider 50 000 euro minskas sjöarbetsinkomstavdragets belopp med 5 procent till den del av sjöarbetsinkomsten som överskrider 50 000 euro.

Vid förskottsuppbörden beräknas inte sjöarbetsinkomstsavdragets s.k. cross-trade-förhöjning, utan arbetsgivaren minskar förskottsinnehållningen på det sätt som anges i 3 § i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning.

4.3.4 Förvärvsinkomstavdrag

Förvärvsinkomstavdraget görs från nettoförvärvsinkomsten. Avdraget görs före grundavdraget. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt en annan (arbetsersättning), bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. Avdraget är 51 procent av det belopp varmed de ovan nämnda inkomsterna överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 procent av det belopp som överstiger detta. Avdragets maximibelopp är dock 3 570 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro, minskar avdraget med 4,5 procent till den del beloppet av nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro.

4.3.5 Grundavdrag

Grundavdraget är 3 980 euro minskat med 18 procent av den del av inkomsterna som överstiger detta belopp. Grundavdraget beräknas sist av avdragen från nettoförvärvsinkomsterna.

4.4 Avdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen på Åland

4.4.1 Sjöarbetsinkomstavdrag

Sjöarbetsinkomstavdraget beräknas vid kommunalbeskattningen på Åland utifrån sjöarbetsinkomsten på samma sätt som vid statsbeskattningen. Avdraget beräknas för mottagare av sjöarbetsinkomst enligt uppgifterna i den senast slutförda beskattningen, i den rättelse av beskattningen som anknyter till den eller i förskottsuppbördens ändringsberäkningar. Avdragsbeloppet är 20 procent av sjöarbetsinkomstens sammanlagda belopp, dock högst 7 000 euro. När det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomst överskrider 50 000 euro minskas sjöarbetsinkomstavdragets belopp med 5 procent till den del av sjöarbetsinkomsten som överskrider 50 000 euro.

Vid förskottsuppbörden beräknas inte sjöarbetsinkomstsavdragets s.k. cross-trade-förhöjning, utan arbetsgivaren minskar förskottsinnehållningen på det sätt som anges i 3 § i Skatteförvaltningens beslut om sättet för och storleken av förskottsinnehållning.

Vid kommunalbeskattningen på Åland beräknas inte avdrag för sjöarbetsinkomst på den inkomst som intjänats på landsvägsfärja, eftersom denna inkomst inte är sjöarbetsinkomst.

4.4.2 Förvärvsinkomstavdrag

Från nettoförvärvsinkomsten görs vid kommunalbeskattningen på Åland ett förvärvsinkomstavdrag. Avdraget görs före grundavdraget. Avdraget beräknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt en annan (arbetsersättning), bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. Avdraget är 51 procent av det belopp varmed de ovan nämnda inkomsterna överstiger 2 500 euro upp till ett inkomstbelopp av 7 230 euro och 28 procent av det belopp som överstiger detta. Avdragets maximibelopp är dock högst 3 570 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro, minskar avdraget med 4,5 procent till den del beloppet av nettoförvärvsinkomst överstiger 14 000 euro.

4.4.3 Grundavdrag

Grundavdraget vid den åländska kommunalbeskattningen är 3 600 euro minskat med 8,4 procent av inkomsten som överstiger detta belopp.

4.4.4 Invalidavdrag

Vid kommunalbeskattningen på Åland beräknas invalidavdraget och invalidavdraget enligt år 1982. Invalidavdraget är en andel av 440 euro som motsvarar kundens invaliditetsprocent, dock minst 30 procent. Avdraget som beviljas kan högst uppgå till beloppet av annan förvärvsinkomst än pensionsinkomst. Avdraget beviljas också på basis av full eller partiell invalidpension och även efter det att invalidpensionen har ändrats till ålderspension. Om kunden har beviljats invalidavdrag för år 1982, beviljas hen detta avdrag fortfarande om avdraget för 1982 är större än det avdrag som beviljas enligt de gällande bestämmelserna.

5 Beskattningsbar inkomst

5.1 Beskattningsbar kapitalinkomst

Den beskattningsbara kapitalinkomsten är lika stor som skatteårets kapitalinkomst. Då den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas, beaktas inte de förluster av kapitalinkomstslaget som fastställts för tidigare år.

5.2 Beskattningsbar förvärvsinkomst

Förvärvsinkomsten för skatteåret vid både statsbeskattningen och kommunalbeskattningen beräknas så att de ovan nämnda avdragen från nettoförvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och kommunalbeskattningen dras av. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten är lika stor som skatteårets förvärvsinkomst. Då den beskattningsbara förvärvsinkomsten beräknas, beaktas inte de förluster av förvärvsinkomstslaget som fastställts för tidigare år.

6 Avdrag från skatten

6.1 Arbetsinkomstavdrag

Arbetsinkomstavdraget beräknas på samma förvärvsinkomster som förvärvsinkomstavdraget.

Grunden för beräkningen är löneinkomst, förvärvsinkomst av arbete, uppdrag eller tjänst som utförts åt en annan, bruksavgifter som utgör förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandelar av företagsinkomst som ska fördelas eller sammanslutningsdelägarens förvärvsinkomstandelar av näringsverksamhet eller jordbruk.

Arbetsinkomstavdraget är 12,0 procent av de ovan nämnda inkomsternas belopp. Avdragets maximibelopp är dock 2 140 euro. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomster överstiger 23 420 euro, minskar avdragsbeloppet med 2,03 procent till den del av nettoförvärvsinkomsten som överskrider 23 420 euro. Till den del den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 71 900 euro minskar avdragsbeloppet dock med 1,21 procent av den överskjutande delen. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.

Avdragets maximibelopp som avses ovan ska höjas med 1 200 euro, om den skattskyldige före skatteårets början har fyllt 65 år. 

Arbetsinkomstavdraget dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som ska betalas till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet på den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten, ska det göras från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten i proportion till dessa skatter.

Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten. 

6.2 Underhållsskyldighetsavdrag vid statsbeskattningen

För den som är berättigad till underhållsskyldighetsavdrag beräknas en åttondedel av underhållsbidragen, dock högst 80 euro per minderårigt barn. Avdraget görs från statens förvärvsinkomstskatt.

6.3 Underskottsgottgörelse och särskild underskottsgottgörelse

Beloppet av underskottsgottgörelse är den andel som motsvarar kapitalinkomsternas inkomstskattesats (30 %) av det underskott i kapitalinkomstslaget som uppkommit under samma skatteår, dock högst 1 400 euro. Detta maximibelopp ska höjas med 400 euro om den skattskyldige eller makarna tillsammans har försörjt ett minderårigt barn, och med 800 euro om antalet minderåriga barn varit två eller flera.

Underskottsgottgörelsen dras av från den inkomstskatt på förvärvsinkomster som den skattskyldige betalar till staten. Beloppet som dras av från statens inkomstskatt, som tas ut endast på förvärvsinkomster, är högst tre fjärdedelar av underskottsgottgörelsens belopp. Den delen av underskottsgottgörelsen som inte har dragits av endast från statens förvärvsinkomstskatt, ska dras av från statens förvärvsinkomstskatt, kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremier i proportion till dessas belopp.

Det belopp av underskottsgottgörelsen som inte dragits av överförs inte till den skattskyldiges make.

Till den del de skattepliktiga kapitalinkomsterna inte räcker till för att dra av premierna för en frivillig individuell pensionsförsäkring och ett avtal om långtidssparande, ska från skatten på förvärvsinkomst dras av en andel av det överskjutande beloppet som motsvarar inkomstskattesatsen för kapitalinkomst, dock högst en andel av nämnda premier och inbetalningar som motsvarar inkomstskattesatsen för kapitalinkomst (särskild underskottsgottgörelse).

Särskild underskottsgottgörelse dras av i första hand från den inkomstskatt som ska betalas till staten för förvärvsinkomst. Om statens förvärvsinkomstskatt inte täcker den särskilda underskottsgottgörelsen ska den icke avdragna delen dras av från kommunalskatten, kyrkoskatten och sjukförsäkringens sjukvårdspremie i proportion till dessas belopp. Den särskilda underskottsgottgörelsen dras av från skatten på förvärvsinkomster efter att underskottsgottgörelsen dragits av.

Det oavdragna beloppet av den särskilda underskottsgottgörelsen överförs till den skattskyldiges make.

7 Beräkning av beloppet av skatter och avgifter

7.1 Förvärvsinkomstskatt till staten, kommunalskatt, kyrkoskatt, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och dagpenningspremie

Statens förvärvsinkomstskatt beräknas enligt den progressiva inkomstskatteskala som ska tillämpas vid skatteårets beskattning. Om den skattskyldiges hemkommun är belägen på Åland, beräknas statens förvärvsinkomstskatt enligt den progressiva inkomstskatteskala som ska tillämpas vid beskattningen på Åland genom att skatteprocent på skalan sänks med 12,64 procentenheter (ISkL 124 § 5 mom.).

Kommunalskatten och kyrkoskatten beräknas enligt den inkomstskattesats som den skattskyldiges hemkommun fastställt för skatteåret och enligt församlingens inkomstskattesats. Beloppet av kommunal- och kyrkoskatt är det belopp av den beskattningsbara förvärvsinkomst vid kommunalbeskattningen som motsvarar den inkomstskattesats som den skattskyldiges hemkommun och församling fastställt för skatteåret i fråga.

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie beräknas utifrån den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen och övriga premiegrunder som avses i sjukförsäkringslagen. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien fås så att man från de skattepliktiga förvärvsinkomsterna vid beräkningen av sjukvårdspremien, vilka består av eventuella FöPL- och LFöPL-arbetsinkomster samt av sådana skattepliktiga förvärvsinkomster som enligt 18 kap. 14 § i sjukförsäkringslagen inte har ersatts med arbetsinkomst, drar av naturliga avdrag och de avdrag som vid beräkningen av sjukvårdspremien har beräknats på nytt på grund av skattepliktiga förvärvsinkomster. Sjukvårdspremien är den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien multiplicerad med sjukvårdspremiens procentsats (0,51 %).

Den förhöjda sjukvårdspremien beräknas så att man från den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen eller från den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid beräkningen av sjukvårdspremien drar av de inkomster som utgör grunden för sjukförsäkringens dagpenningspremie och de övriga företagarinkomsterna samt multiplicerar detta resultat med procentsatsen för den förhöjda sjukvårdspremien (0,97 %). Någon förhöjning av sjukvårdspremien beräknas inte för övriga företagarinkomster om den skattskyldige inte har FöPL- eller LFöPL-arbetsinkomster. Övrig företagarinkomst är den del av löneinkomsten och företagarinkomsten som mottagits från det egna företaget då den skattskyldige inte har någon FöPL- eller LFöPL-försäkring.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas på basis av de inkomster som utgör grunden för dagpenningspremien. Dagpenningspremien beräknas för personer som är 16–68 år.

Inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien för en person som fyller 16 år eller 68 år mitt under året divideras med 12 och resultatet multipliceras med antalet månader efter den månad då personen fyllt 16 år eller med antalet månader före den månad då personen fyllt 68 år. Resultatet är den nya inkomst som utgör grunden för dagpenningspremien och utifrån denna inkomst beräknas sjukförsäkringens dagpenningspremie.

Sjukförsäkringens dagpenningspremie är det belopp av inkomsten som utgör grunden för dagpenningspremien och som motsvarar procentsatsen för dagpenningspremien (1,01 %). Sjukförsäkringens dagpenningspremie beräknas inte om den sammanlagda årliga löne- och företagarinkomsten är mindre än 16 499 euro.

För en FöPL-försäkrad person i åldern 18–68 år beräknas dessutom företagarens förhöjda dagpenningspremie vars belopp motsvarar förhöjningsprocentsatsen för dagpenningspremien (0,22%) av FöPL-arbetsinkomsten.

7.2 Rundradioskatt och åländsk medieavgift

7.2.1 Rundradioskatt

Som rundradioskatt för personer beräknas 2,5 procent av det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster eller av en högre FöPL- och/eller LFöPL-arbetsinkomst till den del summan överstiger 14 000 euro. I rundradioskatt betalas högst 163 euro. De personer som är allmänt skattskyldiga i Finland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år ska betala rundradioskatt. Rundradioskatt ska betalas ännu för personens dödsår.

Rundradioskatt betalas inte av personer som under hela året varit begränsat skattskyldiga eller av sådana fysiska personer eller dödsbon som har hemkommun i landskapet Åland.

Från rundradioskatten görs inte avdrag på skatt. En internationell dubbelbeskattning som hänför sig till rundradioskatten undanröjs antingen med undantagandemetoden eller med avräkningsmetoden. Rundradioskatten läggs till summan av den skattskyldiges skatter och avgifter för skatteåret.

7.2.2 Åländsk medieavgift

Medieavgift för personer ska betalas av de personer som är allmänt skattskyldiga i Finland och har sin hemkommun i landskapet Åland och som senast under skatteåret har fyllt 18 år. Åländsk medieavgift betalas ännu för personens dödsår.

Åländsk medieavgift betalas inte om personen har varit begränsat skattskyldig under hela skatteåret.

Åländsk medieavgift är 123 euro då den skattskyldiges sammanlagda nettokapitalinkomster och nettoförvärvsinkomster eller ett högre belopp av arbetsinkomster som fastställts enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare överstiger 14 000 euro.

Från åländsk medieavgift dras inte av avdrag som görs från skatt. Den internationella dubbelbeskattning som hänför sig till åländsk medieavgift undanröjs antingen genom undantagandemetoden eller avräkningsmetoden. Åländsk medieavgift läggs till det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges skatter och avgifter för skatteåret.

7.3 Kapitalinkomstskatt

Kapitalinkomstskatten beräknas på den beskattningsbara kapitalinkomsten upp till 30 000 euro enligt 30 procent och på den överskjutande delen enligt 34 procent. 

8 Beräkning av förskottsinnehållningsprocent

Förskottsinnehållningsprocenten beräknas genom att räkna ut de sammanlagda skatternas och avgifternas procentuella andel av de inkomster som använts som grund för beräkningen av skatterna.

Förskottsinnehållningsprocenten fastställs med en halv procentenhets noggrannhet och avrundas uppåt. Förskottsinnehållningsprocenten kan vara högst 60,0.

9 Gränsen för tillämpning av förskottsinnehållningsprocent

En förskottsinnehållningsprocent kan endast tillämpas upp till den inkomstgräns som har antecknats på skattekortet. Om inkomstgränsen på skattekortet överskrids, ska förskottsinnehållningen på den överskjutande delen verkställas enligt tilläggsprocenten. Inkomstgränsen på skattekortet följs upp på årsnivå. Skattekortets inkomstgräns för tiden 1.2–31.12 beräknas så att de i kapitel 3 uppräknade förhöjda förskottsinnehållningspliktiga löneinkomsterna divideras med 12,5 och kvoten multipliceras sedan med 11,5.

10 Beräkning av tilläggsprocent

Den skattskyldiges tilläggsprocent ska fastställas utgående från den beskattningsbara inkomsten enligt följande skala:

Tilläggsskatteskala vid statsbeskattningen

Tilläggsskatteskala vid statsbeskattningen
Beskattningsbar förvärvsinkomst vid statsbeskattningen i euro Procentsats vid statsbeskattningen %
0,00-10 000,00 18,64 %
10 000,01-15 000,00 19,5 %
15 000,01-20 500,00 20,5 %
20 500,01- 25 500,00 22,0 %
25 500,01- 30 500,00 28,0 %
30 500,01- 50 400,00 32,0 %
50 400,01- 66 000,00 34,0 %
66 000,01- 88 200,00 36,0 %
88 200,01-150 000,00 42,0 %
150 000,01- 44,0 %

Vid beräkningen av tilläggsprocent ska till det procenttal som skalan utvisar läggas inkomstskattesatsen i den skattskyldiges hemkommun och församlingens inkomstskattesats samt sjukförsäkringens sjukvårdspremie (0,51) och sjukförsäkringens dagpenningspremie (1,01). Församlingens inkomstskattesats används vid beräkningen av tilläggsprocent endast om den skattskyldige är medlem i en församling. Också sjukförsäkringens sjukvårdspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie används vid beräkningen av tilläggsprocent endast om sjukförsäkringens sjukvårds- eller dagpenningspremie ska beräknas utifrån den skattskyldiges inkomster. Tilläggsprocent beräknas på Åland genom att minska tilläggsprocenten vid statsbeskattningen med 12,64 procentenheter.

Tilläggsprocenten beräknas med en halv procentenhets noggrannhet. Tilläggsprocenten är minst två procentenheter högre än förskottsinnehållningsprocenten. Tilläggsprocenten kan vara högst 60,0.

För mottagare av sjöarbetsinkomst fastställs tilläggsprocenten på motsvarande sätt, men från tilläggsprocenten dras av 7 procentenheter då beloppet av sjöarbetsinkomst understiger 40 000 euro.

11 Beräkning av förskottsskatt

Om den skattskyldige påförs förskottsskatt och de enda inkomsterna i beräkningen är förskottsinnehållningspliktiga inkomster och hyresinkomster, ska förskottsskatten beräknas på det sammanlagda beloppet av skatt på kapitalinkomsterna och rundradioskattens kapitalinkomstandel. Om den skattskyldige har hemkommun i landskapet Åland och de enda inkomsterna i beräkningen är förskottsinnehållningspliktiga inkomster och hyresinkomster, ska förskottsskatten beräknas på det sammanlagda beloppet av skatt på kapitalinkomsterna och den åländska medieavgiftens kapitalinkomstandel.

Om den skattskyldige påförs förskottsskatt och inkomsterna i beräkningen är både förskottsinnehållningspliktiga inkomster och andra förskottsbetalningspliktiga förvärvs- och kapitalinkomster än hyresinkomster, ska inkomsterna delas in proportionellt i förskottsinnehållningspliktiga inkomster och förskottsskatteinkomster. Från dessa skatter och avgifter dras av det skattebelopp som beräknats flyta in genom förskottsinnehållning.

12 Ikraftträdande

Förskottsinnehållningsprocent som beräknats enligt grunderna som fastställs genom detta beslut ska tillämpas på betalningar som betalas ut 1.2.2024 eller därefter. Detta beslut ska även tillämpas på beräkningen av förskottsskatt som påförs fysiska personer för år 2024.


Helsingfors den 22 november 2023

 

generaldirektör Markku Heikura

ledande sakkunnig Mia Keskinen

Sidan har senast uppdaterats 23.11.2023