Skatteparadis

På denna sida har vi sammanställt information om hur skatteparadis används för att kringgå skatter och om hur olagligt utnyttjande av dem bekämpas i Finland och internationellt.

Panamaläckan

Av det material som ingår i de s.k. Panamapappren har Skatteförvaltningen enbart de uppgifter som framförts offentligt. Enligt journalisternas analys gäller materialet hundratals finska medborgare. Vi har vidtagit åtgärder för att få Panamauppgifterna.

Skatteförvaltningen deltar vid OECD-mötena Joint International Tax Shelter Information & Collaboration (JITSIC) i Paris. På dessa möten delar länderna information och erfarenheter bland annat om Panamaläckan. Läs mer om Skatteförvaltningens åtgärder.

Svar på vanligaste frågor om skatteparadis:

1. Hur definieras ett skatteparadis?

Enligt OECD:s definition betecknas skatteparadis av följande kännetecken:

• låg eller ingen beskattning och strikt banksekretess
• inga internationella avtal om utbyte av beskattningsuppgifter med andra stater
• lagstiftningen garanterar inte transparens vad gäller ägandet av bolag eller exempelvis stiftelser vars ägare eller förmånstagare har sin hemvist utanför registreringsstaten.

Utöver Panama betraktas även exempelvis Bahamaöarna, Bermuda och Caymanöarna som skatteparadis.

2. Var går gränsen mellan skatteplanering och skatteflykt?

Med skatteplanering avses laglig verksamhet där ett företag väljer var och hur det utför olika åtgärder eller en privatperson placerar sina tillgångar optimalt ur skattesynvinkel. Även aggressiv skatteplanering är laglig om företaget följer de nationella och internationella lagar och avtal som det binds av. 

I offentligheten bedöms skatteplanering inte bara enligt om den är laglig utan även ur en moralisk synvinkel: är det rätt att använda lagens kryphål? När man uppenbart gömmer undan pengar rör det sig om kriminellt kringgående av skatter.

3. Vem ansvarar för att granska inkomstbeskattningen av dem som använder skatteparadis? 

Skatteförvaltningen har ansvaret för att övervaka att personer och företag deklarerar sina inkomster på rätt sätt. Övervakningen utnyttjar alla tillgängliga uppgifter. Frågorna kring internationell beskattning är omfattande och inkluderar övervakning av allt från privatpersoner till storföretag. 

4. Hurdana resurser har vi att bekämpa skatteparadis?

Inom Skatteförvaltningen sysslar ett hundratal personer med övervakning av fall som överskrider nationella gränser, däribland sådana som rör skatteparadis.

5. Hur stora belopp förlorar Finland på grund av skatteparadis?

Det vet tyvärr ingen. OECD har i projektet BEPS bedömt att globalt sett 4–10 procent av skatteintäkterna går förlorade genom skatteplanering. I Finland torde talet vara något lägre.

6. Vad blir följden om man åker fast för skatteflykt?

Skatteförvaltningen och polisen samarbetar intensivt för att reda ut skattebrott. Skatteförvaltningen kan göra en polisanmälan utgående från uppgifter som den fått. Polisen svarar för att brottsundersökning inleds. Brottspåföljderna beror på skatteflyktens omfattning.

Skatteförvaltningen tar inte ut någon skatteförhöjning förrän det är klart om handlingen leder till straffrättsliga åtgärder eftersom personer inte kan bestraffas två gånger för samma sak.

I alla situationer måste den som kringgått skatter betala sina obetalda skatter till staten.

Projektet kring riskfenomen inom internationell beskattning

Skatteförvaltningen inledde 2014 ett tväradministrativt projekt kring riskfenomen inom internationell beskattning där man särskilt bekämpar sådant kringgående av skatt som möjliggörs av affärstransaktioner som överskrider internationella gränser. I det s.k. skatteflyktsprojektet håller man sig även ajour med lägesbilden för internationell skatteflykt. 

Projektet kring internationella riskfenomen består flera delprojekt. Projektet kring utländska transaktioner reder ut situationer där man vid överföring av medel utnyttjar stater med låg skattebörda eller strikt banksekretess. Sådana arrangemang kommer man åt bland annat via bank- och kreditkortsuppgifter. På gång är även exempelvis ett delprojekt kring placeringsverksamhet respektive nyttjande av informationsutbyte. Information om Carried interest-projektet, som gällde fonders vinstutdelning, finns i projektets finskspråkiga slutrapport.