Skatteparadis
På denna sida har vi sammanställt information om hur skatteparadis används för att kringgå skatter och om hur olagligt utnyttjande av dem bekämpas i Finland och internationellt.
Panamaläckan
Av det material som ingår i de s.k. Panamapappren har Skatteförvaltningen enbart de uppgifter som framförts offentligt. Enligt journalisternas analys gäller materialet hundratals finska medborgare. Vi har vidtagit åtgärder för att få Panamauppgifterna.
Skatteförvaltningen deltar vid OECD-mötena Joint International Tax Shelter Information & Collaboration (JITSIC) i Paris. På dessa möten delar länderna information och erfarenheter bland annat om Panamaläckan.
Svar på vanligaste frågor om skatteparadis:
1. Hur definieras ett skatteparadis?
Enligt OECD:s definition betecknas skatteparadis av följande kännetecken:
- låg eller ingen beskattning och strikt banksekretess
- inga internationella avtal om utbyte av beskattningsuppgifter med andra stater
- lagstiftningen garanterar inte transparens vad gäller ägandet av bolag eller exempelvis stiftelser vars ägare eller förmånstagare har sin hemvist utanför registreringsstaten.
Utöver Panama betraktas även exempelvis Bahamaöarna, Bermuda och Caymanöarna som skatteparadis.
2. Var går gränsen mellan skatteplanering och skatteflykt?
Med skatteplanering avses laglig verksamhet där ett företag väljer var och hur det utför olika åtgärder eller en privatperson placerar sina tillgångar optimalt ur skattesynvinkel. Även aggressiv skatteplanering är laglig om företaget följer de nationella och internationella lagar och avtal som det binds av.
I offentligheten bedöms skatteplanering inte bara enligt om den är laglig utan även ur en moralisk synvinkel: är det rätt att använda lagens kryphål? När man uppenbart gömmer undan pengar rör det sig om kriminellt kringgående av skatter.
3. Vem ansvarar för att granska inkomstbeskattningen av dem som använder skatteparadis?
Skatteförvaltningen har ansvaret för att övervaka att personer och företag deklarerar sina inkomster på rätt sätt. Övervakningen utnyttjar alla tillgängliga uppgifter. Frågorna kring internationell beskattning är omfattande och inkluderar övervakning av allt från privatpersoner till storföretag.
4. Hurdana resurser har vi att bekämpa skatteparadis?
Inom Skatteförvaltningen sysslar ett hundratal personer med övervakning av fall som överskrider nationella gränser, däribland sådana som rör skatteparadis.
5. Hur stora belopp förlorar Finland på grund av skatteparadis?
Det vet tyvärr ingen. OECD har i projektet BEPS bedömt att globalt sett 4–10 procent av skatteintäkterna går förlorade genom skatteplanering. I Finland torde talet vara något lägre.
6. Vad blir följden om man åker fast för skatteflykt?
Skatteförvaltningen och polisen samarbetar intensivt för att reda ut skattebrott. Skatteförvaltningen kan göra en polisanmälan utgående från uppgifter som den fått. Polisen svarar för att brottsundersökning inleds. Brottspåföljderna beror på skatteflyktens omfattning.
Skatteförvaltningen tar inte ut någon skatteförhöjning förrän det är klart om handlingen leder till straffrättsliga åtgärder eftersom personer inte kan bestraffas två gånger för samma sak.
I alla situationer måste den som kringgått skatter betala sina obetalda skatter till staten.
Projektet kring riskfenomen inom internationell beskattning
Skatteförvaltningen inledde 2014 ett tväradministrativt projekt kring riskfenomen inom internationell beskattning där man särskilt bekämpar sådant kringgående av skatt som möjliggörs av affärstransaktioner som överskrider internationella gränser. I det s.k. skatteflyktsprojektet håller man sig även ajour med lägesbilden för internationell skatteflykt.
Projektet kring internationella riskfenomen består flera delprojekt. Projektet kring utländska transaktioner reder ut situationer där man vid överföring av medel utnyttjar stater med låg skattebörda eller strikt banksekretess. Sådana arrangemang kommer man åt bland annat via bank- och kreditkortsuppgifter. På gång är även exempelvis ett delprojekt kring placeringsverksamhet respektive nyttjande av informationsutbyte. Information om Carried interest-projektet, som gällde fonders vinstutdelning, finns i projektets finskspråkiga slutrapport.
Läckor som förekommit i offentligheten
Panamaläckan syftar på den information som offentliggjordes 4.4.2016 om att uppgifter om den Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonsecas kunder läckts till internationella medier. Enligt de offentligt framförda analyser som finländska journalister gjort ska det s.k. Panamamaterialet tangera hundratals finländare.
Skatteförvaltningen arbetar aktivt i samarbete med andra länders skatteförvaltningar för att få material ur Panamaläckan och kunna nyttja det i skatteövervakningen. Om det säkerställs att det rör sig om medel som gömts undan av personer som är skattskyldiga i Finland är det Skatteförvaltningens sak att se till att dessa medel beskattas. Om tröskeln för brott överskrids blir det ett ärende för Polisen.
Användning av läckt information i beskattningen
Utgående från de Panamauppgifter som förekommit i offentligheten kan man förmoda att informationen som läckts är betydligt mer detaljerad än i tidigare läckor. I de flesta tidigare informationsläckor har uppgifterna haft ringa bruksvärde och därför har de sällan kunnat användas som sådana för att reda ut beskattningsuppgifter.
För att läckt information ska kunna användas som grund för beskattningen måste den verifieras. Informationen ska först analyseras på basis av namnuppgifterna och sedan sammanställas med alla övriga jämförelseuppgifter. Vi förfogar över kundernas beskattningsuppgifter och eventuellt deras bankuppgifter. Utifrån dem bedömer vi om det finns skäl att inleda en ännu med detaljerad undersökning, vanligen en skatterevision.
Panamauppgifterna kan också innehålla värdefull information om skatteparadis som fenomen, alltså hur skatteparadisbolag skaffas och vilken roll konsulterna och medhjälpare spelar för helheten.
Tillgång till Panamauppgifterna
I de samtal vi har fört och utifrån tidigare erfarenhet har det framgått att den internationella journalistorganisationen ICIJ och dess journalistmedlemmar inte är villiga att överlåta uppgifter till myndigheter.
Vi utgår från att vi får materialet till vårt förfogande avgiftsfritt med stöd av den finska lagstiftningen eller genom internationell handräckning. Om vi skulle överväga att köpa uppgifterna skulle det vara möjligt endast om vi hade tydliga bevis för att materialet är användbart i beskattningen i Finland.
Skatteförvaltningen i Finland samarbetar med övriga länders skatteförvaltningar för att få och kunna utnyttja Panamamaterialet. Vi har fört aktiva diskussioner om materialet ur olika aspekter särskilt med våra nordiska kolleger. Danmarks skatteförvaltning har fått tag på Panamauppgifterna genom att köpa dem. Hittills vet vi inte om Danmark kommer att överlåta dessa uppgifter vidare till andra länder.
Rätten att använda läckt information
I samband med den tidigare läckan av kunduppgifter från banken LGT i Liechtenstein var det oklart om Skatteförvaltningen kan använda dessa ursprungligen på kriminell väg framtagna uppgifter som informationskälla i beskattningen. Dessutom tillät inte informationsutbytesavtalet mellan Liechtenstein och Finland retroaktivt informationsutbyte.
Motsvarande oklarhet i fråga om användning av material som läckts dvs. skaffats kriminellt föreligger inte nu när det finns domstolspraxis i frågan.
Informationsutbytesavtalet mellan Finland och Panama tillåter utbyte av uppgifter från och med skatteåret 2014 och i brottsfall är det möjligt att få även äldre uppgifter.
Med stöd av sekretessbestämmelserna kring skatteuppgifter kommenterar Skatteförvaltningen inte beskattningen av några som helst enskilda personer eller företag. Skatteförvaltningen kan göra skatterevisioner eller granska jämförelseuppgifter i företag som vi vet har uppgifter som anknyter till Panamaläckan.
Det globala journalistnätverket ICIJ (International Consortium of Investigative Journalists) samt flera medieorganisationer, bl.a. Yle i Finland, har berättat att de har fått tillgång till dokument som huvudsakligen gäller offshorebolaget Appleby och dess kunder. Enligt Yle innehåller de läckta dokumenten i Paradisläckan (Paradise Papers) också uppgifter om hundratals finländare.
Både Yle och ICIJ har berättat att de inte överlåter dokumenten till Skatteförvaltningen i Finland eller till skattemyndigheterna i andra länder. För Skatteförvaltningen i Finland kan de läckta uppgifterna och dokumenten vara betydande. Därför försöker vi få information om dem på alla sätt som står till vårt förfogande. Ärendet har också tagits upp i internationella samarbetsnät i vilka vi aktivt medverkar.
I praktiken är det aldrig möjligt att vidta direkta beskattningsåtgärder på grund av utläckta uppgifter, eftersom kännedom om kopplingar till skatteparadis inte i sig ensamt är någon grund för beskattning. Det är krävande och tar lång tid att undersöka läckta material. För att kunna utnyttja uppgifterna förutsätts alltid fortsatta utredningar. Skatteförvaltningen har kunders skatteuppgifter och eventuella bankuppgifter till sitt förfogande och kan utifrån dem göra en uppskattning av om det finns skäl att inleda en noggrannare utredning, ofta en skatterevision. Vid behov begär Skatteförvaltningen uppgifter även i form av internationell handräckning och via internationella nätverk. Skatteförvaltningen jobbar aktivt inom övervakningen av internationella skattearrangemang. Skatteförvaltningen använder som stöd för sin övervakning bl.a. internationella jämförelseuppgifter t.ex. för banker och betalkort samt uppgifter från andra internationella källor såsom handelsregister.
På grund av sekretessbestämmelserna kring skatteuppgifter kommenterar Skatteförvaltningen inte beskattningen av enskilda individer eller företag. Skatteförvaltningen kan göra skatterevisioner eller granska jämförelseuppgifter i företag som vi vet har uppgifter som anknyter till läckan.