Inkomstregistret

Inledning

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstdatasystemet behandlas i riksdagen under höstsessionen. Lagen avses träda i kraft 1.1.2018.

Därefter avses inkomstregistret införas från och med 2019. På denna webbplats berättar vi närmare om vad inkomstregistret handlar om.

Vad är inkomstregistret?

Inkomstregistret är en nationell elektronisk databas. I registret sparas omfattande information om löner, pensioner och förmåner på individnivå. Informationsproducenterna meddelar uppgifter om förvärvsinkomster till inkomstregistret i realtid och per betalning.

I det första skedet, dvs. från och med 2019, anmäls information om löner till inkomstregistret. Från och med år 2020 lämnas även information om pensioner och förmåner. Anmälning av information gäller alla som betalar löner genast från och med 1.1.2019 och alla som betalar förmåner från och med 1.1.2020. Informationen kan anmälas via ett tekniskt gränssnitt, via ett användargränssnitt och av en särskild anledning på papper. Inkomstregisterenheten, som ska grundas inom Skatteförvaltningen, driver inkomstregistret och är ansvarig myndighet.

Informationen i inkomstregistret används från och med 1.1.2019 av Skatteförvaltningen, FPA, Arbetslöshetsförsäkringsfonden och arbetspensionsanstalterna & PSC. År 2020 ökar antalet användare, då arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, Statistikcentralen, Utbildningsfonden, skadeförsäkringsanstalterna, arbetslöshetskassorna och arbetarskyddsmyndigheten börjar använda informationen. Myndigheter och övriga informationsanvändare får endast den information från inkomstregistret som de är berättigade till och som de behöver i sin verksamhet. Inkomstregistret medför inga nya rättigheter att få information. Informationsanvändaren får information från inkomstregistret endast om användaren har rätt att få informationen med stöd av lagstiftningen som tillämpas på dess verksamhet.

Vilka tidigare rutiner ersätter anmälan till inkomstregistret?

Från och med år 2019 ersätter inkomstregistret i samtliga fall de årsanmälningar som arbetsgivare lämnat in till Skatteförvaltningen om löner som betalats till allmänt och begränsat skattskyldiga. Inkomstregistret ersätter även årsanmälningarna till arbetspensionsanstalterna och Arbetslöshetsförsäkringsfonden och årsanmälningarna för olycksfallsförsäkringar. När det gäller skattedeklarationen för skatterNär det gäller skattedeklarationen för skatter som betalas på eget initiativ ersätter inkomstregistret skattedeklarationer rörande arbetsgivarprestationer till Skatteförvaltningen och förskottsinnehållningar som anmäls med skattekod 25 för aktiebolag, andelslag eller andra samfund.

Från och med år 2020 ersätter inkomstregistret även årsanmälningarna för olycksfallsförsäkringar och årsanmälningar till Skatteförvaltningen rörande pensioner och förmåner: årsanmälningar om pensioner och förmåner, retroaktiva pensioner, ersättningsdagar för arbetslösa samt pensioner och övriga förmåner som betalats till begränsat skattskyldiga.

Anmälaren kan även lämna kompletterande information till inkomstregistret. Om informationen har lämnats till inkomstregistret, begärs de inte på nytt av betalaren. Om ingen kompletterande information lämnas, är det möjligt att den efterfrågas separat.

Information som anmälts till inkomstregistret utnyttjas bland annat för beräkning av förmåner, bestämning av kundavgifter och för övervakning som utförs av olika myndigheter samt för statistikföring. Den kompletterande informationen i inkomstregistret ersätter även löneutredningar och -intyg som tidigare begärts av arbetsgivare och inkomsttagare.

Inkomstregistrets syfte

Inkomstregistrets syfte är att bl.a.

  • minska den administrativa bördan för arbetsgivare samt 
  • att förenkla olika anmälnings- och rapporteringsskyldigheter i anslutning till lönebetalning. 

För närvarande ska arbetsgivarna anmäla uppgifter om utbetalda löner till flera olika instanser i olika tekniska format, med tidsplaner som inte är enhetliga. I fortsättningen ska arbetsgivaren endast göra anmälan en gång till inkomstregistret, varifrån aktörer som behöver informationen får den. Inkomstregistret gör det alltså möjligt att fullgöra de vanligaste skyldigheterna relaterade till löneutbetalning med en anmälan.

Arbetstagarens perspektiv

Löneinformation om inkomsttagaren själv, information om pensionsinkomster samt information om utbetalda förmåner är i fortsättningen lätt tillgänglig på ett och samma ställe, i realtid via e-tjänsten. Via e-tjänsten erbjuds all inkomstinformation i inkomstregistret om inkomsttagaren själv. Inkomstregistret ger för första gången inkomsttagaren en helhetsbild i realtid av hans eller hennes löne- och förmånsinformation.

Företagets perspektiv

Inkomstregistret förenklar företagens anmälningsskyldighet och minskar därigenom företagens administrativa börda. Målet är att ersätta månadsanmälningarna, årsanmälningarna och olika löneutredningar och -intyg, som arbetsgivarna i nuläget ska göra. I fortsättningen anmäls uppgifterna till det centraliserade inkomstregistret endast en gång i samband med löneutbetalningen. Skyldigheten att rapportera samma löneuppgifter flera gånger upphör, och dataöverföringsmängderna och de manuella arbetsfaserna minskar. De arbetstagarspecifika månatliga rapporteringsskyldigheterna minskar när den information som behövs kan anmälas på en gång i samband med löneutbetalningen.

Informationsanvändarens perspektiv

Inkomstregistret automatiserar processerna för dem som använder informationen i inkomstregistret. Det möjliggör även övervakning i realtid samt förenklar uträttandet av ärenden med andra informationsanvändare.

Inkomstregistret erbjuder ett uppdaterat datalager med löne-, förmåns- och pensionsinformation för informationsanvändarnas egna beslutsprocesser. Myndigheterna och övriga informationsanvändare får endast den information från inkomstregistret som de är berättigade till och som de behöver i sin verksamhet. Inkomstregistret medför inga nya rättigheter att få information. En informationsanvändare får information från inkomstregistret endast om användaren har rätt att få informationen med stöd av lagstiftningen som tillämpas på dess verksamhet. Aktuella uppgifter om inkomst är tillgängliga i inkomstregistret, vilket gör det möjligt att utveckla informationsanvändarnas egna processer. En inkomsttagare behöver till exempel inte själv lämna inkomstuppgifter till myndigheter som bilaga till sin ansökan.

Ett allmänt mål med inkomstregistret är även att stödja bekämpningen av grå ekonomi. Med hjälp av inkomstregistret är det möjligt att konstatera brister när det gäller inlämnande av anmälningar mycket snabbt efter löneutbetalningen.



Information om KATRE-projektet och dess framskridande

Sidan har senast uppdaterats 15.5.2017

SvarsBanken

Gå till Svarsbanken