Information om inkomstregistret

Inkomstregistret införs 1.1.2019.

Inkomstregistret är en nationell elektronisk databas. Det innehåller omfattande information om löner, pensioner och förmåner på individnivå. Informationsproducenterna meddelar uppgifter om förvärvsinkomster till inkomstregistret i realtid och per betalning.

I det första skedet, dvs. från och med år 2019, anmäls information om löner och förvärvsinkomster till inkomstregistret. Från och med år 2020 lämnas även uppgifter om pensioner och förmåner. Anmälning av information gäller alla utbetalare av löner från och med 1.1.2019 och alla utbetalare av förmåner från och med 1.1.2020.

Det är möjligt att anmäla uppgifter via gränssnittet, genom att ladda upp uppgifter i filformat i e-tjänsten för inkomstregistret eller genom att mata in uppgifterna med en webblankett. Uppgifterna kan lämnas på pappersblankett endast av särskilda skäl. Inkomstregisterenheten, som inrättas inom Skatteförvaltningen, driver inkomstregistret och är ansvarig myndighet. 

Informationen i inkomstregistret används från och med 1.1.2019 av Skatteförvaltningen, Folkpensionsanstalten (FPA), Arbetslöshetsförsäkringsfonden (TVR) och arbetspensionsanstalterna och PSC. År 2020 ökar antalet användare, då bland annat arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde, Statistikcentralen, Utbildningsfonden, skadeförsäkringsanstalterna, arbetslöshetskassorna och arbetarskyddsmyndigheten börjar använda informationen.

Myndigheterna och övriga informationsanvändare får från inkomstregistret enbart den information som de är berättigade till och som de behöver i sin verksamhet. Inkomstregistret medför inga nya rättigheter att få information. Informationsanvändaren får information från inkomstregistret enbart om användaren har rätt att få informationen med stöd av den lagstiftning som ska tillämpas på dess verksamhet.

Inkomstregistrets syfte

Projektet för att grunda ett nationellt inkomstregister är ett av den nuvarande regeringens spetsprojekt inom digitalisering av offentliga tjänster. Finansministeriet ansvarar för den allmänna projektstyrningen. Flera olika mål har fastställts för inkomstregistret.

Arbetsgivarens synvinkel

Inkomstregistret förenklar och tydliggör arbetsgivarnas anmälningsskyldigheter.

För närvarande måste arbetsgivarna anmäla uppgifter om utbetalda löner till flera olika aktörer i olika tekniska format och med olika tidtabeller. I fortsättningen anmäler arbetsgivaren uppgifterna enbart en gång till inkomstregistret, varifrån användarna av inkomstregisterinformationen hämtar de uppgifter som de behöver. Inkomstregistret ersätter de allmännaste anmälningsskyldigheterna. Om också kompletterande uppgifter ges till inkomstregistret, ersätter inkomstregistret också löneintyg och andra utredningar, som arbetsgivarna ska ge som bilaga till exempel för en ansökan om förmån.

Det är möjligt att anmäla uppgifterna med hjälp av ett tekniskt gränssnitt. I så fall bildas en elektronisk förbindelse mellan löneadministrationens system och inkomstregistret, och löneuppgifter kan anmälas direkt från löneräkningssystemet till inkomstregistret, utan att anmälaren behöver övergå till en separat tjänst för anmälan till inkomstregistret. På så sätt minskar antalet manuella arbetsfaser i anmälan.

Inkomsttagarens perspektiv

Löneinformation om inkomsttagaren själv, information om pensionsinkomster och information om utbetalda förmåner är i fortsättningen lättillgänglig på ett och samma ställe. I e-tjänsten för inkomstregistret kan inkomsttagaren titta på egna inkomstuppgifter eller uppgifter som han eller hon befullmäktigats att se. Inkomsttagaren får för första gången en helhetsbild i realtid av sina löne-, pensions- och förmånsuppgifter.

Inkomsttagaren kan i inkomstregistret också granska om arbetsgivaren fullgjort sina anmälningsrelaterade arbetsgivarplikter. En sådan möjlighet har inte funnits före inkomstregistret, utan brister har framkommit till exempel först på den förhandsifyllda skattedeklaration som kommer följande år, på
arbetspensionsutdraget eller i samband med annan skötsel av ärenden hos myndigheter.

Användare av inkomstregisterinformation hämtar inkomstinformation som gäller en enskild inkomsttagare direkt från inkomstregistret. Användarna får den nödvändiga informationen inom en tidsram som ger möjlighet att fatta egna beslut utifrån informationen i fråga. Från inkomstregistret förmedlas enbart uppgifter till vilka respektive användare har rätt till.

Ur medborgarnas synvinkel underlättar detta skötseln av ärenden, eftersom de egna inkomstuppgifterna är uppdaterade i inkomstregistret, och de inte själva behöver ge information om dessa till myndigheterna till exempel som bilaga till en ansökan.

En inkomsttagare kan också beställa ett inkomstregisterutdrag med egna inkomstuppgifter från inkomstregistret.

Informationsanvändarens perspektiv

Inkomstregistret automatiserar processerna för dem som använder informationen i inkomstregistret. Det möjliggör också övervakning i realtid och förenklar uträttandet av ärenden med andra informationsanvändare.

Inkomstregistret erbjuder ett uppdaterat datalager med löne-, förmåns- och pensionsinformation för informationsanvändarnas egna beslutsprocesser. Myndigheterna och övriga informationsanvändare får från inkomstregistret enbart information som de är berättigade till och som de behöver i sin verksamhet. Inkomstregistret medför inga nya rättigheter att få information. En informationsanvändare får information från inkomstregistret endast om användaren har rätt att få informationen med stöd av den lagstiftning som tillämpas på dess verksamhet. Aktuella uppgifter om inkomst är tillgängliga i inkomstregistret, vilket gör det möjligt att utveckla informationsanvändarnas egna processer. En inkomsttagare behöver till exempel inte själv lämna inkomstuppgifter till myndigheter som bilaga till sin ansökan.

Ett ytterligare allmänt mål med inkomstregistret är att främja bekämpningen av grå ekonomi. Med hjälp av inkomstregistret är det möjligt att konstatera brister i inlämnandet av anmälningar en kort tid efter löneutbetalningen. I fortsättningen är det inte heller längre möjligt att anmäla uppgifter enbart till en myndighet, eftersom uppgifterna på samma anmälan utnyttjas av alla användare av informationen i inkomstregistret. Också brister i anmälningen framkommer i flera informationsanvändares processer, då det är möjligt att upptäcka dessa och reagera snabbare och effektivare på dessa.