Falska meddelanden har skickats ut i Skatteförvaltningens namn. Läs mer om falska meddelanden

Hushållen som uppdragsgivare

Har getts
3.1.2024
Diarienummer
VH/7170/00.01.00/2023
Giltighet
1.1.2024 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
VH/6410/00.01.00/2022, 2.1.2023

I denna anvisning behandlas beskattningsrelaterade skyldigheter för en privatperson och ett dödsbo (ett hushåll) då hushållet låter utföra ett arbete antingen genom att anställa en arbetstagare inom ramen för ett anställningsförhållande eller genom att köpa en tjänst av ett företag eller en företagare. Anvisningen innehåller också en kort presentation av lagstadgade skyldigheter vad gäller försäkring av arbetstagare för hushållsarbetsgivare och anmälning av uppgifter till inkomstregistret.

Anvisningen behandlar inte beskattningen av prestationsmottagare. Inkomstbeskattningen av prestationsmottagare har behandlats på ett allmänt plan till exempel i Skatteförvaltningens anvisning om ifyllande av blankett 50A Förvärvsinkomster och avdrag från dem. I anvisningen behandlas inte heller skyldigheter som gäller personer som kommer från utlandet till Finland för att arbeta (till exempel au pair-anställda) och inte heller skyldigheter som gäller betalningar till utländska företagare, företag eller samfund. Dessa internationella situationer har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning

Anvisningen och dess struktur har förtydligats i liten utsträckning. För att minska det kontinuerliga behovet av att uppdatera anvisningen har man därtill från anvisningen avlägsnat de detaljerade betalningsprocenter och -gränser som gäller sjukförsäkringsavgiften och socialförsäkringen och ersatt dem med hänvisningar till Skatteförvaltningens övriga anvisningar eller till de berörda aktörernas egna internetadresser. Kapitel 2.12 (Hushåll i arbetsgivarring) har förtydligats för att överensstämma med Inkomstregistrets anvisningar.

1. Inledning

I beskattningen ska följande huvudpunkter utredas i fråga om arbeten som beställs av hushåll:

  • Är prestationen lön eller arbetsersättning?
  • Är mottagaren av arbetsersättningen införd i förskottsuppbördsregistret?
  • Är prestationen lön, är hushållet en ordinarie arbetsgivare eller en tillfällig arbetsgivare?
  • Är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på prestationen och betala socialförsäkringsavgifter?
  • Hur anmäls uppgifterna till inkomstregistret?

Ett hushåll kan beställa arbete av utomstående för till exempel städning, barnvård och reparationer genom att anställa en arbetstagare för arbetet i fråga eller genom att beställa arbetet av ett utomstående företag eller av en utomstående företagare. I denna anvisning avses med företag främst aktiebolag, öppna bolag och kommanditbolag. Med företagare avses i denna anvisning en fysisk person som bedriver näringsverksamhet som yrkesutövare eller enskild näringsidkare med firma.

Den som låter utföra arbetet och den som utför arbetet kan sluta ett arbetsavtal eller ett uppdragsavtal om arbetet eller tjänsten. I ett anställningsförhållande utförs arbete av en avlönad arbetstagare, det vill säga en löntagare, och ersättning för arbete inom ramen för ett anställningsförhållande är lön enligt 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL). I uppdragsförhållande beställer hushållet arbetet eller tjänsten av ett företag eller en företagare och betalar arbetsersättning enligt 25 § 1 mom. 1 punkten i FörskUL för arbetet eller tjänsten mot faktura. Det är viktigt att identifiera om hushållet betalar ut lön utifrån ett anställningsförhållande eller arbetsersättning utifrån ett uppdragsförhållande. Ett hushålls skyldigheter fastställs på olika sätt för beskattningen, försäkringen och anmälningen till inkomstregistret beroende på om det handlar lön eller arbetsersättning.

Gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning samt kännetecknen för arbets- och uppdragsavtal behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

Med tanke på ett hushålls skyldigheter kan de olika sätten för ett hushåll att låta utföra ett arbete delas in i tre olika situationer:

  • Ett hushåll anställer en enskild person för ett anställningsförhållande (se kapitel 2 nedan)
  • Ett hushåll köper en tjänst inom ramen för ett uppdragsförhållande av ett företag eller en företagare som hör till förskottsuppbördsregistret (se kapitel 3.2 nedan)
  • Hushållet köper en tjänst inom ramen för ett uppdragsförhållande av ett företag eller en företagare som inte finns i förskottsuppbördsregistret (se kapitel 3.3 nedan).

I denna anvisning behandlas beskattningsrelaterade skyldigheter för ett hushåll då det låter utföra arbete i ovan nämnda tre situationer. Anvisningen innehåller också en kort presentation av lagstadgade skyldigheter vad gäller försäkring av arbetstagare för hushållsarbetsgivare och anmälning av uppgifter till inkomstregistret. 

Information om arbeten som hushåll beställer finns också i Skatteförvaltningens kundanvisning När du anställer en arbetstagare eller köper tjänster – hushållets skyldigheter som arbetsgivare.

2. Ett hushåll anställer en arbetstagare

2.1 Allmänt om arbetsgivarskyldigheterna

I ett anställningsförhållande utförs arbetet för hushållets räkning av en arbetstagare till vilken hushållet betalar ut lön. Då är hushållet arbetstagarens arbetsgivare och ska i regel fullgöra samma skyldigheter som andra arbetsgivare. Förutom att betala ut lön och fullgöra beskattningsrelaterade skyldigheter ska ett hushåll bland annat också se till att teckna de försäkringar som är obligatoriska i ett anställningsförhållande och betala försäkringspremier samt att anmäla uppgifter till inkomstregistret. Beloppet på den lön som betalas ut särskilt arbetstagarnas ålder och antalet arbetstagare påverkar hushållets skyldigheter som arbetsgivare.

Så som framgår nedan av kapitel 2 behöver en hushållsarbetsgivare inte alltid verkställa förskottsinnehållning eller betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift på lön som den betalat ut. Det finns dock skäl att beakta att ett hushåll trots detta kan ha en skyldighet att sköta andra arbetsgivaravgifter och -skyldigheter.

2.2 Begreppet arbetsgivare i beskattningen  och arbetsgivarregistret

I beskattningen ses en arbetsgivare som en arbetsgivare som betalar ut lön antingen regelbundet eller tillfälligt. Med en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt avses en arbetsgivare som under skatteåret har enbart en löntagare eller alternativt fem löntagare vars anställningsförhållande inte varar hela kalenderåret (34 § i FörskUL och 30 § i förordningen om förskottsuppbörd, 1124/1996, FörskUF). Ett hushåll är i allmänhet en sådan arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt.

En arbetsgivare är i beskattningen en arbetsgivare som betalar ut lön regelbundet om den på permanent basis betalar ut lön till två eller fler löntagare eller om den på samma gång betalar ut lön till åtminstone sex löntagare, även om deras anställningsförhållanden är tillfälliga och avsedda att vara kortvariga. De arbetsgivarrelaterade skyldigheterna i beskattningen för arbetsgivare som betalar lön regelbundet är mer omfattande än skyldigheterna för en arbetsgivare som betalar lön tillfälligt.

En arbetsgivare som betalar ut lön regelbundet ska alltid anmäla sig till Skatteförvaltningens arbetsgivarregister. Arbetsgivarregistret är ett offentligt register som förs av Skatteförvaltningen över arbetsgivare som regelbundet betalar ut lön. En arbetsgivare som regelbundet betalar ut lön ska anmäla sig till arbetsgivarregistret genom att göra en anmälan innan löneutbetalningen inleds (31 § i FörskUL).

En arbetsgivare anmäler sig till arbetsgivarregistret med en Y-blankett eller, om hushållet redan har ett FO-nummer, är det möjligt att göra anmälan också elektroniskt antingen via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) eller i MinSkatt. Blanketter och FODS avgiftsfria e-tjänst finns på ytj.fi. I MinSkatt görs anmälan via fliken Kunduppgifter.  En anmälan om ändrade uppgifter eller om avregistrering ur arbetsgivarregistret ska också göras utan dröjsmål.

Det finns bestämmelser om den försummelseavgift som påförs för försummelse av anmälningsskyldigheten i 39 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016).

2.3 Lön

2.3.1 Poster som räknas som lön

I lagen om förskottsuppbörd har som lön i beskattningen fastställts bland annat varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande (13 § i FörskUL). Lönegrunden kan vara arbetstiden (tim- eller månadslön) eller arbetsmängden (ackordslön). Som lön räknas också olika former av tillägg för extra arbete och andra tillägg, semesterpenning och semesterersättning, nyttigheter som erhållits som penningvärd förmån och bytesarbete. Också privathushållsutgifter för arbetstagare vilka betalats av arbetsgivaren är lön för arbetstagaren, till exempel sedvanliga måltids-, boende- och klädkostnader och kostnader för resor mellan hem och egentlig arbetsplats.

Lön kan betalas som penninglön, men därtill också som naturaförmåner, såsom kost- eller telefonförmån eller en förmån med fritt uppehälle. Naturaförmåner som ska räknas som lön prövas på det sätt som föreskrivits i inkomstskattelagen (13 § 3 mom. i FörskUL och 64 § 1 och 2 mom. i ISkL). Därmed utgör naturaförmån, på samma sätt som lön som betalas som pengar, lön som omfattas av förskottsinnehållning och socialförsäkringsavgifter. Lön kan följaktligen betalas ut enbart i form av naturaförmån.

Skatteförvaltningen ger årligen ett beslut om beräkningsgrunderna för naturaförmåner, i vilket värdena för de vanligaste naturaförmånerna har fastställts. Naturaförmåner och beskattningen av dessa behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

2.3.2 Kostnadsersättningar

Arbetsgivaren kan till en löntagare betala ut kostnadsersättningar, som kan vara skattefria eller skattepliktiga. En hushållsarbetsgivare kan betala skattefria resekostnadsersättningar, såsom dagtraktamenten och kilometerersättningar för arbetsresor som gjorts inom ramen för ett anställningsförhållande. Skattefria resekostnadsersättningar kan inte betalas för resor mellan arbetstagarens bostad och arbetsplats. Skatteförvaltningen ger årligen ett beslut där den fastställer grunderna för och maximibeloppen på resekostnadsersättningar. Resekostnadsersättningarna betalas utifrån en reseräkning.

En hushållsarbetsgivare kan till en löntagare ersätta direkta kostnader som åsamkas honom eller henne grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (15 § 1 mom. i FörskUL). Arbetsgivaren kan utöver lönen till exempel betala verktygsersättning om löntagaren använder egna verktyg. Kostnadsersättningar som arbetsgivaren separat har betalat för att utföra arbetet betraktas inte som lön, förutsatt att ersättningen inte överskrider det kostnadsbelopp som har utretts eller uppskattats. En sådan kostnadsersättning är en annan skattepliktig förvärvsinkomst (inte lön) för arbetstagaren, men för denna inkomst verkställs emellertid ingen förskottsinnehållning och betalas inga sjukförsäkringsavgifter för arbetsgivare.

Skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar samt avdrag före förskottsinnehållning ska anmälas till inkomstregistret. Kostnadsersättningar har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisningar

2.4 Förskottsinnehållning

2.4.1 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Utgångsläget är att den som gör en betalning ska verkställa förskottsinnehållning på lön som betalas ut inom ramen för ett anställningsförhållande (9 § i FörskUL). En lättnad som gäller förskottsinnehållningsskyldigheten har dock föreskrivits för hushållen då den prestation som ett hushåll betalat inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller alltså enbart lön som ska betalas ut för arbetet för hushållets räkning. 

Om den lön och de övriga prestationer vilka betalas ut för ett arbete till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet inte skyldigt att verkställa förskottsinnehållning (9 § 3 mom. i FörskUL och 13 § i FörskUF). Denna förskottsinnehållningslättnad för hushåll får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga prestationsbetalarens namn.

Den lön som ett hushåll betalat ut är dock skattepliktig förvärvsinkomst för löntagaren också då förskottsinnehållning inte verkställts på lönen på grund av en lättnad. Det rekommenderas dock att arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning, även om arbetsgivaren inte är skyldig att göra detta. I en sådan situation behöver arbetsgivaren dock inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (se kapitel 2.5 nedan).

Exempel 1: Tillsammans med en arbetstagare görs en överenskommelse om ett två månader långt arbetsförhållande och en lön på 700 euro i månaden. Därtill ersätts kostnader för arbetstagaren för att utföra arbetet enligt en utredning jämte verifikat som löntagaren lägger fram. Eventuella kostnadsersättningar beaktas inte när det räknas om beloppet på 1 500 euro uppnås. Hushållet är inte skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på lönen. Arbetsgivaren ska dock lämna in en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

Om den lön och de övriga skattepliktiga förmåner vilka ska betalas ut för ett arbete till samma mottagare överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på det belopp som det betalat ut. Om lön betalas ut i flera rater, fastställs gränsen för förskottsinnehållningslättnad utifrån den sammanlagda lön som betalas ut under kalenderåret. Förskottsinnehållning ska också verkställas på eventuella löneförskott redan vid betalningstidpunkten.

Om det redan då kalenderåret eller anställningsförhållandet börjar är känt att lön på över 1 500 euro kommer att betalas ut till en arbetstagare under kalenderåret, ska förskottsinnehållning verkställas redan på den första lönen.

Exempel 2: En arbetstagares lön är 600 euro i månaden och arbetsförhållandets längd tre månader. I så fall ska förskottsinnehållning verkställas redan på lönen för den första månaden. Arbetsgivaren ska ge en anmälan om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

Om det förmodas att arbetstagarens lön är högst 1 500 euro och förskottsinnehållning därför inte verkställts, men årslönen ändå överstiger 1 500 euro, ska förskottsinnehållning verkställas på lönen från och med den tidpunkt då gränsen på 1 500 euro överskrids. På tidigare utbetalda löner behöver ingen förskottsinnehållning verkställas i efterskott. I en sådan situation finns det skäl att beakta att sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare dock ska betalas utifrån lönesumman för hela året (se kapitel 2.5 nedan).

2.4.2 Verkställande av förskottsinnehållning

Förskottsinnehållning verkställs på så sätt att hushållet i samband med utbetalningen av lön räknar arbetstagarens bruttolön och beloppet på förskottsinnehållningen utifrån förskottsinnehållningsprocenten i arbetstagarens skattekortet för lön och drar av det från den lön som ska betalas ut som pengar (11 § i FörskUL). Värdet på eventuella naturaförmåner läggs till i beloppet på penninglönen och förskottsinnehållning verkställs på det sammanlagda beloppet på penninglönen och naturaförmånerna. Förskottsinnehållning verkställs emellertid inte på ersättningar för direkta kostnader som orsakats av arbetet.

Exempel 3: Penninglönen till en arbetstagare är 2 000 euro och kostförmånen värderad enligt Skatteförvaltningens beslut uppgår till 126 euro. Enligt inkomstgränsen i det skattekortet för lön som arbetstagarens gett är förskottsinnehållningsprocenten 25 %. Beloppet på förskottsinnehållningen räknas utifrån den sammanlagda lönen för arbetstagaren, det vill säga utifrån 2 126 euro. Följaktligen är beloppet på förskottsinnehållningen 531,50 euro (2 126 euro x 25 procent). Hushållet ska betala in förskottsinnehållningen till Skatteförvaltningen (se kapitel 2.6 nedan) och betala ut den återstående delen av penninglönen, det vill säga 1 468,50 euro, till arbetstagaren minskad med beloppet av arbetspensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien för arbetstagare (se kapitlen 2.7.2 och 2.8.2 nedan). Arbetsgivaren ska ge en anmälan om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

Förskottsinnehållning kan inte verkställas så att dess belopp överstiger det penningbelopp som ska betalas. Om lön betalas ut enbart som en naturaförmån, är det inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning. I så fall betalas enbart arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (se nedan i kapitel 2.5) och övriga eventuella socialförsäkringsavgifter.

Procentsatsen för förskottsinnehållningen enligt inkomstgränsen samt tilläggsprocenten anges på skattekortet för lön från Skatteförvaltningen. När det gäller förskottsinnehållning räcker det med att arbetstagaren visar upp skattekortet för arbetsgivaren. Om arbetsgivaren använder tjänsten Palkka.fi, får arbetsgivaren skattekortsuppgifterna automatiskt från Skatteförvaltningen till tjänsten. Skattekortet behöver inte lämnas separat till arbetsgivaren om arbetsgivaren har fått skattekortsuppgifterna elektroniskt (se kapitel 5 nedan). Förskottsinnehållning ska verkställas enligt 60 procent, om arbetsgivaren före löneutbetalningen inte har vetskap om arbetstagarens förskottsinnehållningsprocent (3 § i FörskUF). Arbetstagaren är skyldig att se till att skattekortet innehåller riktig information.

Verkställande av förskottsinnehållning behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning. Betalning av förskottsinnehållning till Skatteförvaltningen som verkställs av en hushållsarbetsgivare behandlas separat nedan i kapitel 2.6.

2.4.3 Den försäkrades sjukförsäkringspremie

Personer som är stadigvarande bosatta i Finland har försäkrats för sjukdomar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL). De försäkrade deltar i finansieringen av förmåner enligt sjukförsäkringslagen genom att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie, som består av en dagpenningspremie och en sjukvårdspremie (18 kap. 4 § i SFL). Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie.

Såväl sjukvårdspremien som dagpenningspremien för försäkrade ingår i förskottsinnehållningsprocentsatserna på arbetstagarens skattekort, varför premierna inte debiteras separat av arbetsgivaren. Dagpenningspremiens storlek ska dock anges på det verifikat som lämnas till arbetstagaren (se kapitel 2.11.1 nedan).

2.5 Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift

Också arbetsgivaren är skyldig att delta i finansieringen av förmåner enligt sjukförsäkringslagen genom att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (SFL 18 kap. 7 §). Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift enbart om arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen är sjukförsäkrad i Finland.

En lättnad som gäller arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift har föreskrivits för hushållen då den lön som ett hushåll betalat ut inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller alltså enbart lön som ska betalas ut för arbetet för hushållets räkning.

Om den lön som hushållsarbetsgivaren betalar ut till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro om kalenderåret är hushållet inte skyldigt att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (4 § 2 mom. 3 punkten i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, 771/2016, och 13 § i FörskUF). Denna hushållslättnad får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga löneutbetalarens namn.

Utgångsläget är att en hushållsarbetsgivare ska betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift om lön betalas ut till en arbetstagare till ett sammanlagt belopp på 1 500 euro under kalenderåret. Beloppet på arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift fastställs årligen (se närmare i Skatteförvaltningens anvisning Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie).

En arbetsgivare är dock inte skyldig att betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift för tiden före den månad som följer på den kalendermånad då arbetstagaren fyller 16 år och inte heller efter den kalendermånad då arbetstagaren fyller 68 år (4 § 2 mom.1 och 2 punkten i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift). Även om ett hushåll betalar ut lön till ett belopp på över 1 500 euro till samma person per kalenderår betalas inte arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, om arbetstagaren är yngre än 16 år eller har fyllt 68 år.

Om det förmodats att den lön som ska betalas ut till en arbetstagare i åldern 16–67 år underskrider gränsen på 1 500 euro och förskottsinnehållning inte verkställts och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift inte betalats av denna anledning, men lön till ett belopp som överstiger 1 500 euro kommer att betalas ut under året, ska arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas utifrån lönesumman för hela året. Detta trots att det i sådana fall inte är nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning i efterskott på arvoden som betalats tidigare (se kapitel 2.4.1 ovan).

Exempel 4: Tillsammans med en arbetstagare görs en överenskommelse om ett två månader långt arbetsförhållande och en lön på 700 euro i månaden. Efter utbetalning av den första månadslönen förlängs arbetsförhållandet med en månad från ursprungliga två till tre månader. Förskottsinnehållning ska då verkställas från och med utbetalningen av lön för den andra månaden. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas utifrån lönebeloppet för hela året (2 100 euro). Arbetsgivaren ska ge en anmälan om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift är en avgift som i sin helhet ska betalas av arbetsgivaren. Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas även om förskottsinnehållning inte kan verkställas på lönen. Detta kan vara fallet då lönen betalas ut enbart i form av naturaförmåner eller om ingen förskottsinnehållning enligt skattekortet behöver verkställas på lönen.

En arbetsgivare har rätt att få vissa ersättningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i situationer där arbetsgivaren betalar lön för en arbetstagares frånvarodagar. I sådana situationer kan arbetsgivaren ansöka om återbäring av sjukförsäkringsavgiften hos Skatteförvaltningen genom att göra avdraget på arbetsgivarens separata anmälan till inkomstregistret eller genom att korrigera tidigare separata anmälningar (se kapitel 4 nedan).

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och de löneposter som utgör grunden för den behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och den försäkrades sjukförsäkringspremie.

2.6 Betalning av arbetsgivarprestationer

Arbetsgivarprestationer, det vill säga förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift, hör till de så kallade skatterna på eget initiativ. Detta innebär att betalaren på eget initiativ ska räkna skattebeloppet och betala skatten inom utsatt tid. Skatter på eget initiativ ska betalas utan girouppgifter som sänts av Skatteförvaltningen.

Förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift betalas in på Skatteförvaltningens bankkonto och ett referensnummer för skatter på eget initiativ ska alltid användas då man betalar arbetsgivarprestationer. Bankkontonummer, referensnummer, betalningsmottagaren och betalningsdagen finns färdigt i betalningsunderlaget för nätbetalning i MinSkatt (skatt.fi/minskatt). Om betalningen inte görs i MinSkatt fås konto- och referensnummer från Skatteförvaltningens telefontjänst. Ytterligare information om betalning av arbetsgivarprestationer finns i Skatteförvaltningens kundanvisning Deklaration och betalning av skatter på eget initiativ. Om en hushållsarbetsgivare använder tjänsten Palkka.fi, bildar tjänsten automatiskt betalningsuppgifter för arbetsgivarprestationer (se kapitel 5 nedan).

Bestämmelser om tidpunkten för betalning av förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift till Skatteförvaltningen finns i 6 kap. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL) och bestämmelser om betalningsförfarandet finns i lagen om skatteuppbörd (11/2018, FörskUL).   

En hushållsarbetsgivare ska betala in förskottsinnehållning som verkställts på lön och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift senast den 12:e i den kalendermånad som följer på den månad då lön betalats ut (den allmänna förfallodagen, 2 § och 32 § i EgenBeskL). Om månadens 12:e dag inte är en bankdag flyttas förfallodagen till följande bankdag.

Förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift har betalats i tid om de betalas senast på ovan nämnda förfallodag. Utgångsläget är att skatten anses vara betald till Skatteförvaltningen på den dag då betalningen antingen debiterats från betalarens konto eller betalats kontant vid en penninginrättning (13 § i SkUL).

Om arbetsgivarprestationer betalas efter förfallodagen, ska arbetsgivaren också betala dröjsmålsränta [14 § i SkUL och 5 a–b § i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995)]. På obetalda skatter löper räntan från dagen efter förfallodagen till betalningsdagen. Var och en beräkna själv beloppet av dröjsmålsräntan till exempel i MinSkatt eller med ränteräknaren på skatt.fi.

Exempel 5: En arbetsgivare betalar ut lön till en arbetstagare i mars, och samtidigt verkställs förskottsinnehållning på arbetstagarens lön. Arbetsgivaren ska betala den förskottsinnehållning som verkställts på arbetstagarens lön och därtill den egna sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare till Skatteförvaltningen senast den 12 april. Om den 12:e april inte är en bankdag flyttas förfallodagen till följande bankdag.

2.7 Arbetspensionsförsäkringsavgift

2.7.1 Arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift

Varje arbetsgivare är skyldig att försäkra sina arbetstagare enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006, ArPL), om förutsättningarna för arbetspensionsförsäkring är uppfyllda. Arbetsgivare ska ordna pensionsskydd för arbetstagaren senast efter utbetalningen av arbetsinkomsten och innan arbetsinkomsten ska anmälas till inkomstregistret enligt lagen om inkomstdatasystemet (141 § i ArPL). Från löneinkomsten debiteras en arbetspensionsförsäkringsavgift som består av en avgift för arbetsgivaren och arbetstagaren (152 § i ArPL, se mer om avgiften för arbetstagare i kapitel 2.7.2 nedan).

Hushållsarbetsgivare ska i regel betala arbetspensionsförsäkringspremien utifrån arbetstagarens bruttolön, om lönen överskrider den nedre gräns som föreskrivits för försäkringsskyldigheten (ArPL 4, 96, 100 och 141 §). Anställningsförhållandet längd saknar betydelse. Den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten kan granskas till exempel på adressen Arbetspension.fi.

Försäkringsskyldigheten börjar från början av månaden efter den månad då arbetstagaren fyllt 17 år och upphör schablonmässigt enligt födelseåret antingen vid 68, 69 eller 70 års ålder (4 § 2 mom. i ArPL). Arbetstagarens ålder på den dag då lönen betalats ut avgör om arbetstagaren omfattas av pensionsförsäkring. En arbetstagare som inte överskrider den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet enligt lagen om pension för arbetstagare ska pensionsförsäkras även om han eller hon redan får pension. 

Ett hushåll redovisar arbetspensionsförsäkringspremien i sin helhet till försäkringsbolaget (ArPL 152 § 2 mom.). Närmare information om arbetspensionsförsäkring och ArPL-avgiftsprocenter fås från arbetspensionsförsäkrarna, Pensionskyddscentralens arbetspensionstjänst och från adressen arbetspension.fi.

2.7.2 Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift

En försäkringsskyldig hushållsarbetsgivare ska i samband med utbetalning av lön efter eventuell förskottsinnehållning ta ut arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften från arbetstagarens lön. Den årliga procenten för arbetspensionsförsäkringsavgiften fastställs genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Beloppet på arbetspensionsförsäkringspremien för arbetsgivare kan granskas till exempel på adressen arbetspension.fi.

En hushållsarbetsgivare betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften i sin helhet till den pensionsanstalt där arbetsgivaren ordnat pensionsskyddet för sina arbetstagare. Arbetsgivaren ansvarar för att hela arbetspensionsförsäkringspremien betalas till arbetspensionsförsäkringsbolaget, även om arbetsgivaren inte kan innehålla arbetstagarens andel från arbetstagarens lön (ArPL 152 § 2 mom.). Så är fallet till exempel om lönen uteslutande består av naturaförmåner eller om lönen till barnskötare som ett hushåll anställt betalas av Folkpensionsanstalten.

Vid verkställandet av beskattningen drar Skatteförvaltningen, utifrån arbetsgivarens anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret, av den arbetspensionsförsäkringsavgift som arbetstagaren betalat från arbetstagarens skattepliktiga inkomster.

2.8 Arbetslöshetsförsäkringspremie

2.8.1 Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie

Det finns bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremier i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998). Arbetslöshetsförsäkringspremien betalas till Sysselsättningsfonden och den är indelad i en andel för arbetsgivare och en andel för löntagare (läs mer om premieandelen för löntagare i kapitel 2.8.2 nedan).

Betalningsskyldigheten för arbetslöshetsförsäkringspremien gäller för löntagare i åldern 18–64 år och en betalningsskyldighet för en arbetsgivare uppkommer enbart om den kalenderårsvisa nedre gränsen i euro för betalningsskyldigheten överskrids (lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 12 a och 12 b §). Det finns bestämmelser om beloppet på arbetslöshetsförsäkringspremien för arbetsgivare i 18 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Beloppet på arbetslöshetsförsäkringspremien och den nedre gränsen för betalningsskyldigheten för arbetslöshetsförsäkringspremien för arbetsgivare kan granskas också på adressen sysselsattningsfonden.fi.

2.8.2 Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Förutom arbetsgivaren betalar även löntagaren arbetslöshetsförsäkringspremie. En hushållsarbetsgivare ska i samband med utbetalning av lön efter eventuell förskottsinnehållning av lön från löntagarens lön innehålla löntagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien (20 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Arbetsgivaren ansvarar också för betalningen av löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie till Sysselsättningsfonden (21 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).

Det finns bestämmelser om beloppet på arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare i 18 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. Beloppet på arbetslöshetsförsäkringspremien för en löntagare kan granskas också på adressen sysselsattningsfonden.fi.

Arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare ska innehållas från lönen till en löntagare, även om arbetsgivaren inte har någon skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremien för arbetsgivare på grund av att lönebeloppet inte överskrider den nedre gränsen för betalningsskyldigheten (lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner 12 a § 2 mom.). Löntagare som är yngre än 18 år respektive som har fyllt 65 år är dock inte skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, varför arbetsgivaren inte tar ut löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie på deras lön.

Om en löntagare i samband med en lönebetalning inte betalats en penninglön som räcker till för att innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremien, får arbetsgivaren innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie inom två år i samband med följande löneutbetalningar (20 § 3 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).

Vid verkställandet av beskattningen drar Skatteförvaltningen, utifrån arbetsgivarens anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret, av den arbetslöshetsförsäkringspremie som löntagaren betalat från löntagarens skattepliktiga inkomster.

2.9 Arbetsgivarens arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremie

En hushållsarbetsgivare är skyldig att försäkra sina arbetstagare mot olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, om den kalenderårsvisa nedre gränsen i euro för försäkringsskyldigheten överskrids för lönerna (lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, 459/2015, 3 § 2 mom. och 268 §). Om gränsen överskrids gäller försäkringsskyldigheten för alla arbetstagare, och till exempel arbetstagarnas ålder är inte av betydelse. Den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten kan granskas också på adressen tvk.fi.

Gränsen för försäkringsskyldigheten är arbetsgivar- och kalenderårsspecifik; alla arbeten som arbetsgivaren låtit utföra under kalenderåret beaktas, och de utbetalda eller överenskomna lönerna för dessa räknas samman. Tidpunkten för utbetalning av löner är inte av betydelse när det räknas om gränsen för försäkringsskyldigheten överträtts. Om det redan då ett anställningsförhållande börjar står klart att de överenskomna arbetsförvärven överstiger den nedre gränsen för försäkringsskyldigheten, ska en försäkring tecknas innan arbetet startar. En försäkring kan inte tecknas retroaktivt.

Beloppet på försäkringspremien varierar enligt försäkringsbolag och beror på bland annat beloppet av lönerna och risken för olycksfall och yrkessjukdomar i det försäkrade arbetet. Arbetsgivaren betalar försäkringspremierna direkt till försäkringsbolaget enligt fakturan. Ytterligare information om arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring finns på tvk.fi.

2.10 Grupplivförsäkringspremie för arbetsgivare

En hushållsarbetsgivare ska teckna en grupplivförsäkring för sina arbetstagare, om branschen för det utförda arbetet omfattas av ett allmänt bindande kollektivavtal som kräver detta. Så gott som alla personer som det är obligatoriskt att försäkra enligt lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar omfattas av grupplivförsäkring. I praktiken tecknas arbetsgivarens grupplivförsäkring samtidigt som arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen utifrån samma lönebelopp.

Grupplivförsäkringspremien varierar enligt bolag och arbetsgivaren betalar premien till olycksfallsförsäkringsbolaget i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Närmare uppgifter om grupplivförsäkring finns på trhv.fi.

2.11 Andra arbetsgivarskyldigheter

2.11.1 Skyldighet att ge verifikat

En hushållsarbetsgivare ska ge arbetstagaren ett fritt formulerat verifikat över de belopp som betalats ut under kalenderåret, så att arbetstagaren kan kontrollera lönerna och övriga prestationer samt förskottsinnehållningen på dem (FörskUL 35 §). Men åtminstone följande uppgifter ska framgå av verifikatet:

  • arbetsgivarens namn, personnummer, adress och telefonnummer
  • arbetstagarens namn, personnummer och adress
  • lönen och beloppet av eventuella förskottsinnehållningar
  • löneutbetalningstidpunkten
  • beloppet på den pensionsförsäkringspremie för arbetstagare och den arbetslöshetsförsäkringspremie som tagits ut av arbetstagaren
  • beloppet på dagpenningspremien.

Det finns också skäl att datera och underteckna verifikatet. Ett hushåll ska ge ett verifikat till en arbetstagare senast före 15:e januari efter det år då lön betalats ut eller genast efter att anställningsförhållandet upphört, om arbetstagaren så kräver.

2.11.2 Anteckningsskyldighet och förvaring av verifikat

Ett hushåll är anteckningsskyldigt i egenskap av arbetsgivare (27 § i EgenBeskL och Skatteförvaltningens beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet 564/2017). Ett hushåll ska göra anteckningar om utbetalda löner vilka redogör för betalningsmottagarens namn och personbeteckning, löneutbetalningsdagen, lönebeloppet och värdet på naturaförmåner samt utbetalda kostnadsersättningar och utbetalningstiden. Utgångsläget är att en kopia över ett verifikat som ges till löntagaren och ett kvitto över utbetalningen av lön räcker. Anteckningar ska också göras över betalda sjukförsäkringsavgifter för arbetsgivare. Anteckningar, fakturor och kvitton ska förvaras i sex år från löneutbetalningsårets utgång (28 § 2 mom. i EgenBeskL).

2.12 Hushåll i arbetsgivarring

Hushåll kan tillsammans med andra hushåll anställa en städare, barnskötare eller en annan arbetstagare. När flera hushåll anställer en arbetstagare med ett gemensamt arbetsavtal, är hushållen solidariskt arbetstagarens arbetsgivare. Då är medlemmarna av arbetsgivarringen solidariskt skyldiga att fullgöra de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till anställningsförhållandet.

För att underlätta fullgörandet av arbetsgivarskyldigheter är förfarandet i praktiken ofta det att en person verkställer förskottsinnehållningen, lämnar in anmälningar och betalar in arbetsgivarprestationer till Skatteförvaltningens konto. Denna person använder sin egen personbeteckning vid betalningar och anmälningar. 

Hushållen är befriade från förskottsinnehållningsskyldigheten och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift om den lön som betalas ut för arbetet till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret (se närmare i kapitlen 2.4.1 och 2.5 ovan). Gränsen tillämpas personligt i en arbetsgivarring, det vill säga inte enligt ring eller familj. Följaktligen kan till exempel båda makar betala löner på högst 1 500 euro utan att ha skyldighet att verkställa förskottsinnehållning eller betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgifter. På arbetstagarens begäran kan förskottsinnehållning dock verkställas.

Det är möjligt att ge arbetsgivarringen ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer) i undantagsfall, om det inte är möjligt att betala arbetsgivarprestationer och lämna in deklarationer med personbeteckningar. Om hushållens arbetsgivarring har FO-nummer med vilket det sköter löneutbetalningarna tillämpas gränsen för lättnaden på 1 500 euro för förskottsinnehållning på löner eller arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift inte på arbetsgivarringen.

Ytterligare information finns i anvisningen för hushåll i tjänsten Palkka.fi.

När det gäller försäkringar betraktas en arbetsgivarring i allmänhet som en arbetsgivare, såvida varje hushåll inte separat ingår ett arbetsavtal med arbetstagaren. Mer information ges av de behöriga försäkrarna.

3. Ett hushåll köper en tjänst av ett företag eller av en företagare

3.1 Förskottsuppbördsregistret

3.1.1 Förskottsuppbördsregistrering

I ett uppdragsförhållande köper ett hushåll ett arbete som en tjänst av en företagare eller ett företag och betalar arbetsersättning enligt en faktura. När ett hushåll låter utföra arbete inom ramen för ett uppdragsförhållande, ska det granska om företaget eller företagaren hör till förskottsuppbördsregistret (se närmare om granskning i kapitel 3.1.2 nedan). Införsel i förskottsuppbördsregistret påverkar endast skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning av arbetsersättningar.

Det finns bestämmelser om förskottsuppbördsregistret i 25 § i lagen om förskottsuppbörd. Förskottsuppbördsregistret är ett register som förs av Skatteförvaltningen och i vilket bland annat utövare av näringsverksamhet införs. Informationen om förskottsuppbördsregistrering och registreringens giltighet är offentlig. Syftet med förskottsuppbördsregistreringen är att visa för prestationsbetalaren att det inte är nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning på betalningen, utan att den aktör som är införd i registret själv ser till att betala sin förskottsskatt.

Det är inte obligatoriskt att vara med i förskottsuppbördsregistret. Följaktligen betyder det faktum att en aktör bedriver verksamhet som bolag eller firma inte automatiskt att aktören är införd i förskottsuppbördsregistret. Företag och företagare med avsevärda försummelser i sin beskattning införs därtill inte i förskottsuppbördsregistret eller så avförs de från registret. Ett företag eller en företagare kan också på eget initiativ låta bli att anmäla sig till förskottsuppbördsregistret eller lägga fram en begäran om avförande från registret. Förskottsuppbördsregistrering har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

3.1.2 Granskning av förskottsuppbördsregistreringen

Ett hushåll har i egenskap av prestationsbetalare en utredningsskyldighet avseende förskottsuppbördsregistreringens giltighet. Utgångsläget är att förskottsuppbördsregistreringen alltid ska granskas vid tidpunkten för en (del)betalning.

Ett hushåll kan kontrollera att en tjänsteleverantör är införd i förskottsuppbördsregistret på Internet via företags- och organisationsdatasystemets offentliga datatjänst ytj.fi. Tjänsten är avgiftsfri och uppgifter kan sökas utifrån antingen namn eller FO-nummer. Förskottsuppbördsregistreringen kan också kontrolleras via Skatteförvaltningens servicenummer.

Förskottsuppbördsregistreringar kontrolleras och avförs i allmänhet hos Skatteförvaltningen den 1 mars, den 1 juni, den 1 september och den 1 december. Kontrollerna omfattar alla betalningsmottagare. En betalningsmottagare kan avföras ur registret även vid någon annan tidpunkt än på en allmän kontrolldag. Om betalaren och mottagaren står i ett fortlöpande uppdragsförhållande till varandra, ska betalaren kontrollera uppgifterna i förskottsuppbördsregistret minst på de allmänna kontrolldagarna. I andra än fortlöpande uppdragsförhållanden ska mottagarens registreringsstatus dessutom kontrolleras i samband med varje enskild betalning. Ett skriftligt meddelande om avförande ur registret, vilket getts till utbetalaren av arbetsersättning, häver kontrolldagen.

Om mottagaren av arbetsersättning är införd i förskottsuppbördsregistret, ska hushållet förfara på det sätt som nämns i kapitel 3.2 nedan. Om mottagaren av arbetsersättning inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ska hushållet se till att fullgöra de skyldigheter som nämns nedan i kapitel 3.3. Det är också viktigt att granska förskottsuppbördsregistreringen med tanke på ett eventuellt hushållsavdrag (se kapitel 6.1 nedan).

3.2 Företaget eller företagaren finns i förskottsuppbördsregistret

Om ett hushåll inom ramen för ett uppdragsförhållande köper en tjänst av ett företag eller en företagare som hör till förskottsuppbördsregistret, medför inte det arbete som hushållet låtit utföra skyldigheter för hushållet gentemot Skatteförvaltningen. I så fall betalar hushållet den faktura som den som utfört arbetet sänt. Den som utfört arbetet eller tjänsten är själv skyldig att fullgöra sina beskattnings- och försäkringsrelaterade skyldigheter.

Hushåll kan också anställa en företagare som är införd i förskottsuppbördsregistret. Då saknar införandet i förskottsuppbördsregistret betydelse med tanke på arbetsgivarens skattskyldighet, och de ska skötas normalt baserat på den lön som betalas till arbetstagaren (se ovan i kapitel 2).

3.3 Företaget eller företagaren finns inte i förskottsuppbördsregistret

3.3.1 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Utgångsläget är att prestationsbetalaren ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättning som betalas ut inom ramen för ett uppdragsavtal om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret (9 § och 25 § i FörskUL). En lättnad som gäller förskottsinnehållningsskyldigheten har dock föreskrivits för hushållen då den prestation som ett hushåll betalat inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller med andra ord enbart prestationer som betalats för arbete för hushållets räkning.

Om de prestationer som betalas ut för sådant arbete till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är inte hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning (9 § 3 mom. i FörskUL och 13 § i FörskUF). Förskottsinnehållningslättnad för hushåll får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga prestationsbetalarens namn.

Om de prestationer som betalas ut för ett arbete eller en tjänst till en och samma mottagare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på det belopp som det betalat ut och betala in det till Skatteförvaltningen (se kapitel 3.3.2 nedan). Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behöver emellertid inte betalas, oavsett hur stort arbetsersättningens belopp är.

Exempel 7: Person X betalar en arbetsersättning på 500 euro enligt en faktura för ett städarbete av engångsnatur i en egen stadigvarande bostad till en fysisk person (firma) som inte är införd i förskottsuppbördsregistret. I enlighet med förskottsinnehållningslättnaden för hushåll behöver X inte verkställa förskottsinnehållning på prestationen, eftersom prestationerna för arbete till samma mottagare inte överskrider 1 500 euro

per kalenderår och prestationen inte hänför sig till X:s näringsverksamhet eller verksamhet för att förvärva inkomst. Om det handlar till exempel om städarbete i en bostad som X hyrt ut i syfte att förvärva inkomst, kan förskottsinnehållningslättnaden inte tillämpas och X är då skyldig att verkställa förskottsinnehållning på prestationen och betala den till Skatteförvaltningen.

Prestationen (och en eventuell förskottsinnehållning) ska alltid anmälas till inkomstregistret med en anmälan om löneuppgifter (se kapitel 4 nedan).

Om arbetsersättning betalas ut i flera rater, fastställs gränsen för förskottsinnehållningslättnad utifrån den sammanlagda arbetsersättning som betalas ut under kalenderåret. Om det redan då kalenderåret eller uppdragsförhållandet börjar är känt att en arbetsersättning på över 1 500 euro kommer att betalas till den som utför arbetet under kalenderåret, ska förskottsinnehållning verkställas redan på den första prestationen.

Om det förmodats att beloppet på arbetsersättningen stannar under gränsen på 1 500 euro och förskottsinnehållning inte verkställts av denna anledning, men arbetsersättningen under året ändå överskrider 1 500 euro, ska förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningen från den tidpunkt då gränsen på 1 500 euro överskrids. I denna situation är det inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning på tidigare utbetalda arbetsersättningar.

3.3.2 Verkställande och betalning av förskottsinnehållning

Förskottsinnehållning verkställs så att betalaren vid betalningen eller från det penningbelopp som ska betalas drar av det belopp som beräknats enligt den innehållningsprocent som betalningsmottagaren angett. Förskottsinnehållning kan inte verkställas så att dess belopp överstiger det penningbelopp som ska betalas (11 § i FörskUL).

Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning påverkas inte av om arbetsersättning betalas ut till en fysisk person eller till en aktör som bedriver verksamhet i bolagsform. En skyldighet att verkställa förskottsinnehållning uppkommer oberoende av arbetsersättningsmottagarens juridiska verksamhetsform på det sätt som redogjorts ovan i kapitel 3.3.1 då arbetsersättningsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Ersättningsmottagarens juridiska form påverkar dock det belopp som är föremål för verkställande av förskottsinnehållning enligt följande:

  • Om mottagaren av arbetsersättning är ett aktiebolag, ett öppet bolag, ett kommanditbolag eller ett annat motsvarande samfund, en motsvarande samfälld förmån eller en motsvarande sammanslutning och organisationen inte införts i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen till ett belopp som motsvarar 13 procent, förutom om en utredning om att Skatteförvaltningen sänkt innehållningsprocenten uppvisas (15 § 3 mom. i FörskUL och 16 § 2 mom. i FörskUF).
  • Om mottagaren av arbetsersättning är en fysisk person som inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen enligt det skattekort som getts med tanke på arbetsersättningar.
  • Om mottagaren av arbetsersättning är en fysisk person som inte är införd i förskottsuppbördsregistret och mottagaren inte lägger fram något skattekort alls, verkställs förskottsinnehållningen enligt en innehållningsprocent på 60 procent (3 § i FörskUF).

Verkställande av förskottsinnehållning samt skattekort behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

Förskottsinnehållning verkställs på fakturabeloppet med avdrag för momsandelen (15 § 4 mom. i FörskUF). Utgifter för arbetets utförande dras i regel inte av från fakturans summa förrän förskottsinnehållningen verkställs. Om arbetets andel har specificerats på fakturan eller dess bilaga eller varan och arbetsersättningen har fakturerats på olika fakturor, verkställer utbetalaren förskottsinnehållningen endast på arbetets andel om prestationsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

Undantaget till det ovannämnda är ersättningar av resekostnader med anledning av arbetet (dagpenningar, måltidsersättningar, kilometerersättningar och till exempel tågbiljetter) då de betalas till fysiska personer, det vill säga inte exempelvis till aktiebolag, öppna bolag eller kommanditbolag. Ersättningarna kan då dras av från fakturabeloppet innan förskottsinnehållning verkställs, under förutsättning att de inte överstiger de skattefria maximibelopp som Skatteförvaltningen årligen fastställer (1 § 16 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 988/2019).

Skatteförvaltningen ger årligen ett beslut där den fastställer maximibeloppen på resekostnadsersättningar. Det ska dock observeras att dessa resekostnadsersättningar är skattefria bara för personer i anställningsförhållande, även om de med ovannämnda beslut av Skatteförvaltningen befriats från verkställande av förskottsinnehållning.

Exempel 8: Ett hushåll betalar en arbetsersättning för ett arbete för hushållets räkning till en fysisk person (firma) som inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Fakturans slutsumma är 2 480 euro, varav momsen utgör 480 euro (24 procent). Enligt det skattekort som den som utfört arbetet visat upp är förskottsinnehållningsprocenten för arbetsersättningen 25 %.

Det är inte möjligt att tillämpa förskottsinnehållningslättnad, eftersom beloppet på betalningen inte överstiger 1 500 euro. Hushållet verkställer förskottsinnehållning på det momsfria beloppet på fakturan, det vill säga på 2 000 euro, då beloppet på förskottsinnehållningen uppgår till 500 euro (25 procent). Hushållet betalar 1 980 (2 480 – 500) euro till den som utfört arbetet, det vill säga fakturans slutsumma inklusive mervärdesskatt minskad med beloppet på förskottsinnehållningen. Arbetsersättningen och förskottsinnehållning som verkställts på den ska anmälas till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter (se kapitel 4 nedan). Arbetsgivarens separata anmälan lämnas inte in.

Exempel 9: Ett hushåll betalar år 2024 en arbetsersättning för ett arbete för hushållets räkning till en fysisk person (firma) som inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Fakturans slutsumma (moms 0 procent) är 2 360 euro, varav arbetets andel är 2 000 euro och kilometerersättningen är 360 euro (600 kilometer x 60 cent/kilometer).

Förskottsinnehållning ska verkställas enligt skattekortet för arbetsersättningar på den arbetsandel som uppgår till 2 000 euro och dessutom på den andel på 18 euro (600 km x (60–57) cent/km) som överstiger maximibeloppet av skattefri kilometerersättning (57 cent/kilometer år 2024) enligt Skatteförvaltningens beslut, det vill säga på sammanlagt 2 018 euro.

Av den kilometerersättning som betalats i samband med arbetsersättningen är 342 euro (600 kilometer x 57 cent/kilometer) också skattepliktig inkomst för mottagaren. Förskottsinnehållning ska emellertid inte verkställas på kilometerersättningen, eftersom ersättningen motsvarar maximibeloppet av skattefri kilometerersättning enligt Skatteförvaltningens beslut. Alla prestationer (2 360 euro) är således skattepliktiga för mottagaren och ska anmälas till inkomstregistret på anmälan om löneuppgifter. Arbetsgivarens separata anmälan lämnas inte in.

Den förskottsinnehållning som verkställts på den arbetsersättning som betalats ut till företaget eller företagaren ska betalas in till Skatteförvaltningen på samma sätt som en hushållsarbetsgivare betalar in den förskottsinnehållning som verkställs på lön (se kapitel 2.6 ovan).

3.3.3 Skyldighet att ge verifikat

Ett hushåll ska ge arbetstagaren ett fritt formulerat verifikat över betalningarna under kalenderåret, så att prestationsmottagaren kan kontrollera beloppet på arbetsersättningen och förskottsinnehållningen (35 § i FörskUL). Men åtminstone följande uppgifter ska framgå av verifikatet:

  • uppdragsgivarens namn, personbeteckning, adress och telefonnummer
  • namnet på den som utför arbetet, personbeteckning/FO-nummer och adress
  • arbetsersättningen och beloppet på eventuella förskottsinnehållningar
  • tidpunkten för utbetalningen av arbetsersättningen.

Det finns också skäl att datera och underteckna verifikatet. Ett hushåll ska ge ett verifikat till prestationsmottagaren senast 15:e januari efter det år då prestationen betalats. Vid kortvariga uppdragsförhållanden rekommenderas det dock att verifikatet ges genast då uppdragsförhållandet upphör.

3.3.4 Anteckningsskyldighet och förvaring av verifikat

Ett hushåll är anteckningsskyldigt i egenskap av prestationsbetalare (27 § i EgenBeskL och Skatteförvaltningens beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet 564/2017). Ett hushåll ska göra anteckningar om dess betalningar som omfattas av förskottsinnehållning, vilka åtminstone redogör för prestationsmottagarens namn och personbeteckning, betalningsdagen och beloppet på den betalda prestationen. Utgångsläget är att en kopia över det verifikat som ges till löntagaren och ett kvitto över utbetalningen av prestationen räcker. Anteckningar, fakturor och kvitton ska förvaras i sex år från utgången av det år då prestationen betalats (28 § 2 mom. i EgenBeskL).

4. Anmälning till inkomstregistret

Uppgifterna om betalda löner, skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar, arbetsgivarprestationer och vissa arbetsersättningar samt förskottsinnehållning som verkställts på dem ska anmälas till inkomstregistret (lagen om inkomstdatasystemet, 53/2018). Uppgifterna om försäkringar ska också anmälas. I första hand ska uppgifterna lämnas in elektroniskt, men det är också möjligt att lämna in anmälan på en pappersblankett. Om ett hushåll verkar som arbetsgivare och använder tjänsten Palkka.fi, sänder tjänsten de krävda anmälningarna automatiskt till inkomstregistret och därför behöver anmälningarna då inte längre skickas separat.

Uppgifterna som ska meddelas till inkomstregistret har inte någon nedre gräns för beloppet i euro. I anmälan till inkomstregistret ska följande huvudpunkter beaktas:

  • En arbetsgivare ska i princip göra två anmälningar:
    1. Anmälan om löneuppgifter (som ska lämnas in separat för varje löneutbetalning och inkomsttagare.
    2. Arbetsgivarens separata anmälan, som ska lämnas in månatligen innehållande det totala beloppet på lönerna. Huruvida arbetsgivarens separata anmälan ska lämnas in beror bland annat på om hushållet är en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt eller regelbundet. Ett hushåll är i allmänhet en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt och som lämnar in arbetsgivarens separata anmälan enbart om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas utifrån prestationen.
  • Anmälningsskyldigheten för en betalare av arbetsersättning beror på om mottagaren av arbetsersättningen är införd i förskottsuppbördsregistret:
    1. Om prestationsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ska (enbart) en anmälan om löneuppgifter lämnas in av betalaren av arbetsersättningen.
    2. Om prestationsmottagaren är införd i förskottsuppbördsregistret, behöver betalaren av arbetsersättningen inte lämna in någon anmälan.

Om en anmälan som lämnats in till inkomstregistret måste rättas, ska alla uppgifter (även de korrekta) anmälas på nytt så snabbt som möjligt. Om den sista dagen för anmälan infaller på en lördag, söndag eller en annan helgdag kan uppgifterna lämnas följande vardag. Pappersblanketter ska vara framme hos Inkomstregisterenheten inom utsatt tid.

Anmälan av information till inkomstregistret och tidsfristerna för anmälan har redogjorts på detaljerat sätt i Inkomstregistrets anvisningar

5. Sätt att sköta ärenden

5.1 Palkka.fi – ett avgiftsfritt löneberäkningsprogram

Palkka.fi är ett avgiftsfritt löneberäkningsprogram som avsetts för hushåll och andra mindre arbetsgivare. Med hjälp av programmet kan ett hushåll räkna en arbetstagares lön jämte lönebikostnader. Med tjänsten Palkka.fi kan en hushållsarbetsgivare fullgöra de skyldigheter som redogjorts i denna anvisning, med undantag för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, grupplivförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Tjänsten får inte information om dessa försäkringar och därför ska de skötas separat. Via tjänsten kan man inte heller anmäla arbetsersättningar som hushållsarbetsgivare betalat och relaterade skyldigheter.

I tjänsten kan en hushållsarbetsgivare räkna en arbetstagares lön, förskottsinnehållningen, arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och obligatoriska arbetspensionsförsäkringsavgifter och skriva ut lönespecifikationer. Tjänsten bildar anmälnings- och betalningsuppgifter om dem och sköter arkiveringen för hushållets räkning. Lönespecifikationerna kan också förmedlas till tjänsten Suomi.fi-meddelanden. Dessutom visas specifikationerna alltid i arbetstagargränssnittet på Palkka.fi. Tjänsten skickar automatiskt behövliga anmälningar till inkomstregistret och därför behöver anmälningarna inte längre skickas separat.

Uppgifter om hushållsavdraget (se nedan i kapitel 6.1) överförs från tjänsten Palkka.fi till Skatteförvaltningen på samma gång som löneberäkningen godkänns. Lönekostnader som berättigar till hushållsavdraget syns direkt i MinSkatt, då kan hushållsavdraget utnyttjas med skattekort under beskattningsåret.

Ytterligare information om tjänsten finns på palkka.fi. Användning av tjänsten kräver inloggning.

5.2 Plattformsekonomi

Via olika mobilappar och elektroniska plattformar kan man erbjuda exempelvis renoveringsarbete och städtjänster. Arbetsförmedling och beställning av tjänster via appar och plattformar kan vara förknippat med ansvar för olika arbetstagare, appens upprätthållare eller den som beställer arbetet. En del av apparna och plattformarna kan närmast fungera som elektroniska anslagstavlor, och då måste arbetstagaren och den som beställer arbetet komma överens sinsemellan om arbetets villkor. Vissa appar och plattformar fungerar däremot så att ett anställningsförhållande automatiskt uppstår mellan arbetstagaren och den som beställer arbetet, men plattformen sköter betalningstrafiken.

Ifall ett anställnings- eller uppdragsförhållande uppstår mellan beställaren och arbetstagaren, ska det hushåll som fungerar som beställare sköta de betalnings- och anmälningsskyldigheter som är förknippade med arbetsprestationen i enlighet med den prestation parterna har kommit överens om eller de förhållanden under vilka prestationen betalas. Mer information finns i Inkomstregistrets anvisning Anmälan av information till inkomstregistret: hushåll som arbetsgivare.

5.3 Faktureringstjänst

I beskattningspraxis är det godtaget för faktureringsföretag att tillämpa en verksamhetsmodell där faktureringsföretaget och arbetsutföraren kommer överens om att arbetsutföraren via faktureringsföretaget fakturerar för det arbete som arbetsutföraren utfört för sina kunder och faktureringsföretaget betalar ut detta antingen som lön eller arbetsersättning. Närmare information om faktureringstjänstmodellen finns i Skatteförvaltningens anvisning Beskattningsfrågor som gäller faktureringstjänstföretag och deras användare. Anvisningen är dock inte tillämplig på situationer där det råder ett anställningsförhållande mellan den som utför arbetet och hushållet. Arbetsgivarens löneutbetalning och relaterade skyldigheter kan följaktligen inte överföras för att skötas i ett faktureringsföretags namn.

6. Annat att beakta i beskattningen av hushåll

6.1 Hushållsavdrag

En fysisk person och ett dödsbo (endast för personens dödsår) får som ett hushållsavdrag göra ett partiellt skatteavdrag för kostnader för arbete som personen eller dödsboet låtit utföra hemma, om den som utfört arbetet är en aktör som införts i förskottsuppbördsregistret eller en avlönad arbetstagare och övriga föreskrivna förutsättningar för avdrag är uppfyllda (127 a–c § i ISkL). Ett hushåll har inte rätt till hushållsavdrag om tjänsten köpts av ett företag eller en företagare som inte finns i förskottsuppbördsregistret.

Hushållsavdrag och dess förutsättningar behandlas närmare Skatteförvaltningens anvisning

6.2 Hushåll som byggherre

Utan gräns i euro är enskilda personer som fungerar som byggherrar skyldiga att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om bygget kräver bygglov (15 d § i BFL). Byggherren ska ge uppgifter om de företag som utfört byggarbetet och de prestationer som betalats till dem. Om byggherren själv anställt en arbetstagare, ska arbetstagaruppgifter och de löner som betalats ut till arbetstagarna och övriga vederlag meddelas. Vid slutsynen behöver en fysisk person för byggnadstillsynsmyndigheten inte visa ett intyg av Skatteförvaltningen över att anmälningsskyldigheten fullgjorts. Skyldigheten att lämna uppgifter för ett hushåll i egenskap av byggherre har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande.

ledande skattesakkunnig Tero Määttä

ledande skattesakkunnig Nella Toivonen

Sidan har senast uppdaterats 4.1.2024