Falska meddelanden som gäller skatteåterbäringar cirkulerar som sms. Mer information om falska meddelanden

Hushållen som uppdragsgivare

Har getts
31.1.2022
Diarienummer
VH/5977/00.01.00/2021
Giltighet
1.1.2022 - Tills vidare
Bemyndigande
2 § 2 mom. i lagen om Skatteförvaltningen (503/2010)
Ersätter anvisningen
Hushållen som uppdragsgivare VH/8596/00.01.00/2020, 9.3.2021

I denna anvisning behandlas beskattningsrelaterade skyldigheter för en privatperson och ett dödsbo (ett hushåll) då hushållet låter utföra ett arbete antingen genom att anställa en arbetstagare inom ramen för ett anställningsförhållande eller genom att köpa en tjänst av ett företag eller en företagare. Anvisningen innehåller också en kort presentation av lagstadgade skyldigheter vad gäller försäkring av arbetstagare för hushållsarbetsgivare och anmälning till inkomstregistret. Anvisningen har uppdaterats med betalningsprocent och betalningsgränser för 2022 och därtill har en del revideringar gjorts i texten.

Anvisningen behandlar inte beskattningen av prestationsmottagare. Inkomstbeskattningen av prestationsmottagare har behandlats på ett allmänt plan till exempel i Skatteförvaltningens anvisning Förvärvsinkomster och avdrag från dem. I anvisningen behandlas inte heller skyldigheter som gäller personer som kommer från utlandet till Finland för att arbeta (till exempel au pair-anställda) och inte heller skyldigheter som gäller betalningar till utländska företagare, företag eller samfund. Dessa internationella situationer har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Beskattning av arbetstagare som kommer till Finland från utlandet och Arbetsersättning till ett begränsat skattskyldigt utländskt företag.

1 Inledning

Följande huvudpunkter som ska utredas anknyter till arbeten som beställs av hushåll:

  • Är prestationen lön eller arbetsersättning?
  • Är mottagaren av arbetsersättningen införd i förskottsuppbördsregistret?
  • Är hushållet en ordinarie arbetsgivare eller en tillfällig arbetsgivare?
  • Är hushållet en tillfällig arbetsgivare eller en avtalsarbetsgivare vid försäkringen?
  • Är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning och betala socialförsäkringsavgifter?
  • Hur anmäls prestationerna till inkomstregistret?

Ett hushåll kan beställa arbete av utomstående för till exempel städning, barnvård och reparationer genom att anställa en arbetstagare för arbetet i fråga eller genom att beställa arbetet av ett utomstående företag eller av en utomstående företagare. I denna anvisning avses med företag främst aktiebolag, öppna bolag och kommanditbolag. Med företagare avses i denna anvisning en fysisk person som bedriver näringsverksamhet som yrkesutövare eller enskild näringsidkare med firma.

Den som låter utföra arbetet och den som utför arbetet kan sluta ett arbetsavtal eller ett uppdragsavtal om arbetet eller tjänsten. I enlighet med 13 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996, FörskUL) utförs arbetet av en anställd arbetstagare, det vill säga en löntagare. I uppdragsförhållande beställer hushållet arbetet eller tjänsten av ett företag eller en företagare och betalar arbetsersättning enligt 25 § 1 mom. 1 punkten i FörskUL för arbetet eller tjänsten mot faktura. Det är viktigt att identifiera om hushållet betalar lön på basis av ett anställningsförhållande eller arbetsersättning på basis av ett uppdragsförhållande, eftersom hushållets skyldigheter när det gäller beskattning, försäkring och anmälan till inkomstregistret varierar beroende på om det är fråga om lön eller arbetsersättning.

Gränsdragningen mellan lön och arbetsersättning samt kännetecknen för arbets- och uppdragsavtal behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Lön och arbetsersättning i beskattningen.

Med tanke på ett hushålls skyldigheter kan de olika sätten för ett hushåll att låta utföra ett arbete delas in i tre olika situationer:

  • Ett hushåll anställer en enskild person för ett anställningsförhållande (kapitel 2 nedan)
  • Ett hushåll köper en tjänst inom ramen för ett uppdragsförhållande av ett företag eller en företagare som hör till förskottsuppbördsregistret (se kapitel 3.2 nedan)
  • Hushållet köper en tjänst inom ramen för ett uppdragsförhållande av ett företag eller en företagare som inte finns i förskottsuppbördsregistret (se kapitel 3.3 nedan).

I denna anvisning behandlas arbetsgivarskyldigheter och skyldigheter att betala arbetsersättning samt kortfattat även försäkringsrelaterade skyldigheter för den som låter utföra arbete i ovannämnda tre situationer.

Information om arbeten som hushåll beställer finns också i Skatteförvaltningens kundanvisning När du anställer en arbetstagare eller köper tjänster – hushållets skyldigheter som arbetsgivare.

2 Ett hushåll anställer en arbetstagare

2.1 Allmänt om arbetsgivarskyldigheterna

I ett anställningsförhållande utförs arbetet för hushållets räkning av en arbetstagare till vilken hushållet betalar ut lön. Då är hushållet arbetstagarens arbetsgivare och ska i regel fullgöra samma skyldigheter som andra arbetsgivare. Förutom att betala ut lön och fullgöra beskattningsrelaterade skyldigheter ska ett hushåll bland annat också se till att teckna de försäkringar som är obligatoriska i ett anställningsförhållande och betala försäkringspremier samt att anmäla uppgifter till inkomstregistret. Beloppet på den lön som betalas ut särskilt arbetstagarnas ålder och antalet arbetstagare påverkar hushållets skyldigheter som arbetsgivare.

2.1.1 Arbetsgivare i beskattningen

I beskattningen ses en arbetsgivare som en arbetsgivare som betalar ut lön antingen regelbundet eller tillfälligt. Med en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt avses en arbetsgivare som under skatteåret har enbart en löntagare eller alternativt fem löntagare vars anställningsförhållande inte varar hela kalenderåret (34 § i FörskUL och 30 § i förordningen om förskottsuppbörd, 1124/1996, FörskUF). Ett hushåll är i allmänhet en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt.

En arbetsgivare är i beskattningen en arbetsgivare som betalar ut lön regelbundet om den på permanent basis betalar ut lön till två eller fler löntagare eller om den på samma gång betalar ut lön till åtminstone sex löntagare, även om deras anställningsförhållanden är tillfälliga och avsedda att vara kortvariga.

2.1.2 Arbetsgivare och pensionsförsäkring

När det gäller arbetspensionsförsäkringar indelas arbetsgivare i tillfälliga arbetsgivare och avtalsarbetsgivare. Definitionerna av tillfälliga arbetsgivare och avtalsarbetsgivare inom arbetspensionsförsäkring skiljer sig från definitionerna av ordinarie arbetsgivare och tillfälliga arbetsgivare inom beskattningen.

Med en tillfällig arbetsgivare avses inom arbetspensionsförsäkring en arbetsgivare som inte hela tiden har anställda och som i lön till visstidsanställda betalar mindre än 9 006 euro (enligt nivån 2022) under en tidsperiod på sex månader (inte bunden till kalenderåret).

Inom arbetspensionsförsäkring avses med avtalsarbetsgivare en arbetsgivare som permanent har minst en arbetstagare eller som betalar minst 9 006 euro i lön under sex månader (enligt nivån 2022). Arbetsgivaren behöver inte ha en enda fastanställd arbetstagare för att klassificeras som avtalsarbetsgivare.

En avtalsarbetsgivare ingår ett arbetspensionsförsäkringsavtal med ett arbetspensionsförsäkringsbolag som arbetsgivaren valt. En tillfällig arbetsgivare kan utan att ingå försäkringsavtal ordna sina anställdas pensionsskydd hos ett arbetspensionsförsäkringsbolag som arbetsgivaren valt.

Varje arbetsgivare är skyldig att teckna en arbetspensionsförsäkring för sina anställda enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006, ArPL) om arbetstagarens arbetsinkomst är minst 62,88 euro per kalendermånad (enligt nivån 2022) och om de övriga villkoren för arbetspensionsförsäkring också uppfylls.

2.1.3 Allmänt om hushållsarbetsgivares skyldigheter

Lön som hushåll betalar är förknippat med följande gränser i euro som har betydelse med tanke på arbetsgivarskyldigheterna:

  • 62,88 euro: arbetspensionsförsäkring (tillfällig arbetsgivare)
  • 1 300 euro: arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och grupplivförsäkring
  • 1 500 euro: förskottsinnehållning och arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift
  • 9 006 euro: arbetspensionsförsäkring (avtalsarbetsgivare).

Även om ett hushåll till exempel inte alltid behöver verkställa förskottsinnehållning eller betala sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare, kan hushållet vara skyldigt att betala andra arbetsgivaravgifter och fullgöra andra arbetsgivarskyldigheter. Ett hushåll kan till exempel använda den avgiftsfria tjänsten Palkka.fi för att sköta löneuträkningen och fullgöra arbetsgivarskyldigheter (se kapitel 5 nedan).

2.2 Arbetsgivarregistret

Arbetsgivarregistret är ett offentligt register som förs av Skatteförvaltningen över arbetsgivare som regelbundet betalar ut lön. En arbetsgivare som regelbundet betalar ut lön ska anmäla sig till arbetsgivarregistret genom att göra en anmälan innan löneutbetalningen inleds (31 § i FörskUL).

En arbetsgivare anmäler sig till arbetsgivarregistret med en Y-blankett eller, om hushållet redan har ett FO-nummer, är det möjligt att göra anmälan också elektroniskt antingen via Företags- och organisationsdatasystemet (FODS) eller i MinSkatt. Blanketter och FODS avgiftsfria e-tjänst finns på ytj.fi. I MinSkatt görs anmälan via fliken Kunduppgifter.  En anmälan om ändrade uppgifter eller om avregistrering ur arbetsgivarregistret ska också göras utan dröjsmål.

Anmälningsförfarandet för en arbetsgivare som betalar ut lön tillfälligt avviker från förfarandet för en arbetsgivare som betalar ut lön regelbundet (se kapitel 4 nedan).

2.3 Poster som räknas som lön

I lagen om förskottsuppbörd har som lön i beskattningen fastställts bland annat varje slag av lön, arvode, förmån och ersättning som fås inom ramen för ett arbets- eller tjänsteförhållande (13 § i FörskUL). Lönegrunden kan vara arbetstiden (tim- eller månadslön) eller arbetsmängden (ackordslön). Som lön räknas också olika former av tillägg för extra arbete och andra tillägg, semesterpenning och semesterersättning, varor som erhållits som penningvärd förmån och bytesarbete. Också privathushållsutgifter för arbetstagare vilka betalats av arbetsgivaren är lön för arbetstagaren, till exempel sedvanliga måltids-, boende- och klädkostnader och kostnader för resor mellan hem och egentlig arbetsplats.

Lön kan betalas som penninglön, men därtill också som naturaförmåner, såsom kost- eller telefonförmån eller en förmån med fritt uppehälle. Naturaförmåner som ska räknas som lön prövas på det sätt som föreskrivits i inkomstskattelagen (13 § 3 mom. i FörskUL och 64 § 1 och 2 mom. i ISkL). Därmed utgör naturaförmån, på samma sätt som lön som betalas som pengar, lön som omfattas av förskottsinnehållning och socialförsäkringsavgifter. Lön kan följaktligen betalas ut enbart i form av naturaförmån. Skatteförvaltningen ger årligen ett beslut om beräkningsgrunder för naturaförmåner, där värden för de vanligaste naturaförmånerna fastställts (Skatteförvaltningens beslut om de grunder som ska iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen för år 2022). Naturaförmåner och beskattningen av dessa behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Naturaförmåner i beskattningen.

2.3.1 Kostnadsersättningar

Arbetsgivare kan betala skattefria eller skattepliktiga kostnadsersättningar till löntagare. Även en hushållsarbetsgivare kan ersätta en löntagare direkta kostnader som åsamkas honom eller henne på grund av arbetet eller dra av kostnadsandelen innan förskottsinnehållningen verkställs (15 § 1 mom. i FörskUL). Arbetsgivaren kan utöver lönen till exempel betala verktygsersättning om löntagaren använder egna verktyg. En sådan kostnadsersättning är en annan skattepliktig förvärvsinkomst (inte lön) för arbetstagaren, men för denna inkomst verkställs emellertid ingen förskottsinnehållning och betalas inga socialförsäkringspremier. Dessa kostnadsersättningar och hur de kan avdras behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Direkta kostnader som orsakas av arbetet i förskottsuppbörden.

Skattefria ersättningar för resekostnader, som dagtraktamente och kilometerersättning, kan betalas för arbetsresor som gjorts i ett anställningsförhållande, men inte i anslutning till utbetalning av arbetsersättning. Skatteförvaltningen fastställer årligen grunderna för och maximibeloppen av de skattefria resekostnadsersättningarna med ett beslut (Skatteförvaltningens beslut skattefria resekostnadsersättningar under 2022). Resekostnadsersättningarna betalas i allmänhet utifrån en reseräkning.

Skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar samt avdraget före förskottsinnehållning ska anmälas till inkomstregistret.

Kostnadsersättningar behandlas i Skatteförvaltningens anvisningar Kostnader för förvärv av inkomst vilka dras av från förvärvsinkomsten, Ersättningar för arbetsresekostnader i beskattningen och Resekostnader för arbetstagare inom specialbranscher.

2.4 Förskottsinnehållning

2.4.1 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Utgångsläget är att den som gör en betalning ska verkställa förskottsinnehållning på lön som betalas ut inom ramen för ett anställningsförhållande (9 § i FörskUL). En lättnad som gäller förskottsinnehållningsskyldigheten har dock föreskrivits för hushållen då den prestation som ett hushåll betalat inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller alltså enbart lön som ska betalas ut för arbetet för hushållets räkning. 

Om den lön och de övriga prestationer vilka betalas ut för ett arbete till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet inte skyldigt att verkställa förskottsinnehållning (9 § 3 mom. i FörskUL och 13 § i FörskUF). Denna förskottsinnehållningslättnad för hushåll får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga prestationsbetalarens namn.

Den lön som ett hushåll betalat ut är dock skattepliktig förvärvsinkomst för löntagaren också då förskottsinnehållning inte verkställts på lönen på grund av en lättnad. Det rekommenderas dock att arbetsgivaren verkställer förskottsinnehållning, även om arbetsgivaren inte är skyldig att göra detta. I en sådan situation behöver arbetsgivaren dock inte betala arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift (se kapitel 2.5 nedan).

Exempel 1: Tillsammans med en arbetstagare görs en överenskommelse om ett två månader långt arbetsförhållande och en lön på 700 euro i månaden. Därtill ersätts kostnader för arbetstagaren för att utföra arbetet enligt en utredning jämte verifikat som löntagaren lägger fram. Eventuella kostnadsersättningar beaktas inte när det räknas om beloppet på 1 500 euro uppnås. Hushållet är inte skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på lönen. Arbetsgivaren ska ge en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

Om den lön och de övriga skattepliktiga förmåner vilka ska betalas ut för ett arbete till samma mottagare överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på det belopp som det betalat ut. Om lön betalas ut i flera rater, fastställs gränsen för förskottsinnehållningslättnad utifrån den sammanlagda lön som betalas ut under kalenderåret. Förskottsinnehållning ska också verkställas på eventuella löneförskott redan vid betalningstidpunkten.

Om det redan då kalenderåret eller anställningsförhållandet börjar är känt att lön på över 1 500 euro kommer att betalas ut till en arbetstagare under kalenderåret, ska förskottsinnehållning verkställas redan på den första lönen.

Exempel 2: En arbetstagares lön är 600 euro i månaden och arbetsförhållandets längd tre månader. I så fall ska förskottsinnehållning verkställas redan på lönen för den första månaden. Arbetsgivaren ska ge en anmälan om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

Om det förmodas att arbetstagarens lön är högst 1 500 euro och förskottsinnehållning därför inte verkställts, men årslönen ändå överstiger 1 500 euro, ska förskottsinnehållning verkställas på lönen från och med den tidpunkt då gränsen på 1 500 euro överskrids. På tidigare utbetalda löner behöver ingen förskottsinnehållning verkställas i efterskott. I en sådan situation finns det skäl att beakta att sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare dock ska betalas utifrån lönesumman för hela året (se avsnitt 2.5 nedan).

2.4.2 Verkställande av förskottsinnehållning

Förskottsinnehållning verkställs på så sätt att hushållet i samband med utbetalningen av lön räknar arbetstagarens bruttolön och beloppet på förskottsinnehållningen utifrån förskottsinnehållningsprocenten i arbetstagarens skattekort och drar av det från den lön som ska betalas ut som pengar (11 § i FörskUL). Värdet på eventuella naturaförmåner läggs till i beloppet på penninglönen och förskottsinnehållning verkställs på det sammanlagda beloppet på penninglönen och naturaförmånerna. Förskottsinnehållning verkställs emellertid inte på ersättningar för direkta kostnader som orsakats av arbetet.

Exempel 3: Penninglönen till en arbetstagare är 2 000 euro och kostförmånen värderad enligt Skatteförvaltningens beslut uppgår till 126 euro. Enligt inkomstgränsen i det skattekort som arbetstagarens gett är förskottsinnehållningsprocenten 25. Beloppet på förskottsinnehållningen räknas utifrån den sammanlagda lönen för arbetstagaren, det vill säga utifrån 2 126 euro. Följaktligen är beloppet på förskottsinnehållningen 531,50 euro (2 126 euro x 25 procent). Hushållet ska betala in förskottsinnehållningen till Skatteförvaltningen (se kapitel 2.6 nedan) och betala ut den återstående delen av penninglönen, det vill säga 1 468,50 euro, till arbetstagaren minskad med beloppet av arbetspensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien för arbetstagare (se kapitlen 2.7.2 och 2.8.2 nedan). Arbetsgivaren ska ge en anmälan om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

Förskottsinnehållning kan inte verkställas så att dess belopp överstiger det penningbelopp som ska betalas. Om lön betalas ut enbart som en naturaförmån, är det inte möjligt att verkställa förskottsinnehållning. Då betalas endast arbetsgivarens eventuella sjukförsäkringsavgift och eventuella övriga socialförsäkringsavgifter (se kapitel 2.5 nedan).

Procentsatsen för förskottsinnehållningen enligt inkomstgränsen samt tilläggsprocenten anges på skattekortet från Skatteförvaltningen. När det gäller förskottsinnehållning räcker det med att arbetstagaren visar upp skattekortet för arbetsgivaren. Om arbetsgivaren använder tjänsten Palkka.fi, får arbetsgivaren skattekortsuppgifterna automatiskt från Skatteförvaltningen till tjänsten. Skattekortet behöver inte lämnas separat till arbetsgivaren om arbetsgivaren har fått skattekortsuppgifterna elektroniskt (se kapitel 5 nedan). Förskottsinnehållningen är 60 procent om arbetsgivaren före löneutbetalningen inte har vetskap om arbetstagarens förskottsinnehållningsprocent (3 § i FörskUF). Arbetstagaren är skyldig att se till att skattekortet innehåller riktig information. Verkställande av förskottsinnehållning behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning. Betalning av förskottsinnehållning till Skatteförvaltningen som verkställs av en hushållsarbetsgivare behandlas separat nedan i kapitel 2.6.

2.4.3 Den försäkrades sjukförsäkringspremie

Personer som är stadigvarande bosatta i Finland har försäkrats för sjukdomar enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004, SFL). De försäkrade deltar i finansieringen av förmåner enligt sjukförsäkringslagen genom att betala den försäkrades sjukförsäkringspremie, som består av en dagpenningspremie och en sjukvårdspremie (18 kap. 4 § i SFL). Den försäkrades sjukförsäkringspremie behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringsavgift.

Såväl sjukvårdspremien som dagpenningspremien för försäkrade ingår i förskottsinnehållningsprocentsatserna på arbetstagarens skattekort, varför premierna inte debiteras separat av arbetsgivaren. Dagpenningspremiens storlek ska dock anges på det verifikat som lämnas till arbetstagaren (se punkt 2.11.1 nedan).

2.5 Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Också arbetsgivaren är skyldig att delta i finansieringen av förmåner enligt sjukförsäkringslagen genom att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (18 kap. 7 § i SFL). Arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift enbart om arbetstagaren enligt sjukförsäkringslagen är sjukförsäkrad i Finland.

En lättnad som gäller arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har föreskrivits för hushållen då den lön som ett hushåll betalat ut inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller alltså enbart lön som ska betalas ut för arbetet för hushållets räkning.

Om den lön som hushållsarbetsgivaren betalar ut till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro om kalenderåret är hushållet inte skyldigt att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (4 § 2 mom. 3 punkten i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, 771/2016, och 13 § i FörskUF). Denna hushållslättnad får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga löneutbetalarens namn.

Utgångsläget är att en hushållsarbetsgivare ska betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om lön betalas ut till en arbetstagare till ett sammanlagt belopp på 1 500 euro under kalenderåret. Hushållsarbetsgivares sjukförsäkringsavgift är 1,34 procent av det totala beloppet av de betalda förskottsinnehållningspliktiga lönerna under 2022 (statsrådets förordning 1016/2021).

En arbetsgivare är dock inte skyldig att betala arbetsgivares sjukförsäkringsavgift för tiden före den månad som följer på den kalendermånad då arbetstagaren fyller 16 år och inte heller efter den kalendermånad då arbetstagaren fyller 68 år (4 § 2 mom.1 och 2 punkten i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift). Även om ett hushåll betalar ut lön till ett belopp på över 1 500 euro till samma person per kalenderår betalas inte arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, om arbetstagaren är yngre än 16 år eller har fyllt 68 år.

Om det förmodats att den lön som ska betalas ut till en arbetstagare i åldern 16–67 år underskrider gränsen på 1 500 euro och förskottsinnehållning inte verkställts och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift inte betalats av denna anledning, men lön till ett belopp som överstiger 1 500 euro kommer att betalas ut under året, ska arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas utifrån lönesumman för hela året. Detta trots att det i sådana fall inte är nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning i efterskott på arvoden som betalats tidigare (se kapitel 2.4.1 ovan).

Exempel 4: Tillsammans med en arbetstagare görs en överenskommelse om ett två månader långt arbetsförhållande och en lön på 700 euro i månaden. Efter utbetalning av den första månadslönen förlängs arbetsförhållandet med en månad från ursprungliga tv till tre månader. Förskottsinnehållning ska då verkställas från och med utbetalningen av lön för den andra månaden. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas utifrån lönebeloppet för hela året (2 100 euro). Arbetsgivaren ska ge en anmälan om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift är en avgift som i sin helhet ska betalas av arbetsgivaren. Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift ska betalas även om förskottsinnehållning inte kan verkställas på lönen. Detta kan vara fallet då lönen betalas ut enbart i form av naturaförmåner eller om ingen förskottsinnehållning enligt skattekortet behöver verkställas på lönen.

En arbetsgivare har rätt att få vissa ersättningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i situationer där arbetsgivaren betalar lön för en arbetstagares frånvarodagar. I sådana situationer kan arbetsgivaren ansöka om återbäring av sjukförsäkringsavgiften hos Skatteförvaltningen genom att göra avdraget på arbetsgivarens separata anmälan till inkomstregistret eller genom att korrigera tidigare separata anmälningar (se kapitel 4 nedan).

Arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och de löneposter som utgör grunden för den behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Sjukförsäkringsavgift.

2.6 Betalning av arbetsgivarprestationer

Arbetsgivarprestationer, det vill säga förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift, hör till de så kallade skatterna på eget initiativ. Detta innebär att betalaren på eget initiativ ska räkna skattebeloppet och betala skatten inom utsatt tid. Skatter på eget initiativ ska betalas utan girouppgifter som sänts av Skatteförvaltningen.

Förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift betalas in på Skatteförvaltningens bankkonto och ett referensnummer för skatter på eget initiativ ska alltid användas då man betalar arbetsgivarprestationer. Bankkontonummer, referensnummer, betalningsmottagaren och betalningsdagen finns färdigt i betalningsunderlaget för nätbetalning i MinSkatt (skatt.fi/minskatt). Om betalningen inte görs i MinSkatt fås konto- och referensnummer från Skatteförvaltningens telefontjänst 029 497 026. Ytterligare information om betalning av arbetsgivarprestationer finns i Skatteförvaltningens kundanvisning Skatter på eget initiativ. Om en hushållsarbetsgivare använder tjänsten Palkka.fi, bildar tjänsten automatiskt betalningsuppgifter för arbetsgivarprestationer (se kapitel 5 nedan).

Bestämmelser om tidpunkten för betalning av förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift till Skatteförvaltningen finns i 6 kap. i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016, EgenBeskL) och bestämmelser om betalningsförfarandet finns i lagen om skatteuppbörd (11/2018, SkUL).   

En hushållsarbetsgivare ska betala in förskottsinnehållning som verkställts på lön och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift senast den 12:e i den kalendermånad som följer på den månad då lön betalats ut (den allmänna förfallodagen, 2 § och 32 § i EgenBeskL). Om månadens 12:e dag inte är en bankdag flyttas förfallodagen till följande bankdag.

Förskottsinnehållning och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift har betalats i tid om de betalas senast på ovan nämnda förfallodag. Utgångsläget är att skatten anses vara betald till Skatteförvaltningen på den dag då betalningen antingen debiterats från betalarens konto eller betalats kontant vid en penninginrättning (13 § i SkUL).

Om arbetsgivarprestationer betalas efter förfallodagen, ska arbetsgivaren också betala dröjsmålsränta [14 § i SkUL och 5 a–b § i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995)]. År 2022 är dröjsmålsräntan 7 procent. På obetalda skatter löper räntan från dagen efter förfallodagen till betalningsdagen. Var och en beräkna själv beloppet av dröjsmålsräntan till exempel i MinSkatt eller med ränteräknaren på skatt.fi.

Exempel 5: En arbetsgivare betalar ut lön till en arbetstagare i mars, och samtidigt verkställs förskottsinnehållning på arbetstagarens lön. Arbetsgivaren ska betala den förskottsinnehållning som verkställts på arbetstagarens lön och därtill den egna sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare till Skatteförvaltningen senast den 12 april. Om den 12:e april inte är en bankdag flyttas förfallodagen till följande bankdag.

2.7 Arbetspensionsförsäkringsavgift

2.7.1 Arbetsgivarens arbetspensionsförsäkringsavgift

Arbetsgivare ska ordna pensionsskydd för arbetstagaren senast efter utbetalningen av arbetsinkomsten och innan arbetsinkomsten ska anmälas till inkomstregistret enligt lagen om inkomstdatasystemet (141 § i ArPL).

I syfte att täcka kostnaderna för pensionsskyddet debiteras en arbetspensionsförsäkringsavgift från löneinkomsten. Arbetspensionsförsäkringsavgiften består av en avgift för arbetsgivaren och arbetstagaren (152 § i ArPL, läs mer om avgiften för arbetstagare i kapitel 2.7.2 nedan). Hushållsarbetsgivare ska i regel betala arbetspensionsförsäkringspremie utifrån arbetstagarens bruttolön om den är minst 62,88 euro i månaden 2022 (141 § i ArPL).

Försäkringsskyldigheten börjar från början av månaden efter den månad då arbetstagaren fyllt 17 år och upphör schablonmässigt enligt födelseåret antingen vid 68, 69 eller 70 års ålder (4 § 2 mom. i ArPL). Arbetstagarens ålder på den dag då lönen betalats ut avgör om arbetstagaren omfattas av pensionsförsäkring. En arbetstagare som inte överskrider den övre åldersgränsen för försäkringsskyldighet enligt lagen om pension för arbetstagare ska pensionsförsäkras även om han eller hon redan får pension. 

År 2022 är hushållsarbetsgivares arbetspensionsförsäkringsavgift i praktiken 25,85 procent av bruttolönen (i genomsnitt 24,85 procent). I avgiften ingår även den betalningsandel för arbetstagaren som arbetsgivaren tagit ut av arbetstagaren (se kapitel 2.7.2 nedan). Ett hushåll betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften i sin helhet till ett pensionsförsäkringsbolag och ansvarar också som arbetsgivare för arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften gentemot pensionsanstalten (152 § 2 mom. i ArPL).

En hushållsarbetsgivare kan teckna en arbetspensionsförsäkring hos det arbetspensionsförsäkringsbolag som hushållet valt. Försäkringsbolagen ger i hur försäkringen och redovisningen av försäkringsavgifter ska skötas. Närmare uppgifter om arbetspensionsförsäkring finns på Arbetspension.fi.

2.7.2 Arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift

En försäkringsskyldig hushållsarbetsgivare ska i samband med utbetalning av lön efter eventuell förskottsinnehållning ta ut arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringsavgiften från arbetstagarens lön.

Den årliga procenten för arbetspensionsförsäkringsavgiften fastställs genom förordning av social- hälsoministeriet. År 2022 är arbetstagarens andel av arbetspensionsavgiften 7,15 procent av bruttolönen för arbetstagare under 53 år och över 62 år och 8,65 procent av bruttolönen för arbetstagare i åldern 53–62 år (författningssamling 937/2021).

En hushållsarbetsgivare betalar arbetspensionsförsäkringsavgiften i sin helhet till den pensionsanstalt där arbetsgivaren ordnat pensionsskyddet för sina arbetstagare. Arbetsgivaren ansvarar för att hela arbetspensionsförsäkringsavgiften betalas till arbetspensionsförsäkringsbolaget, även om arbetsgivaren inte kan innehålla arbetstagarens andel från arbetstagarens lön. Så är fallet till exempel om lönen uteslutande består av naturaförmåner eller om lönen till barnskötare som ett hushåll anställt betalas av Folkpensionsanstalten.

Vid verkställandet av beskattningen drar Skatteförvaltningen, utifrån arbetsgivarens anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret, av den arbetspensionsförsäkringsavgift som arbetstagaren betalat från arbetstagarens skattepliktiga inkomster.

2.8 Arbetslöshetsförsäkringspremie

2.8.1 Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie

Bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremier ingår i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998). Beloppet på arbetslöshetsförsäkringspremien räknas utifrån den lönesumma som arbetsgivaren betalat ut. År 2022 är arbetslöshetsförsäkringspremien för hushållsarbetsgivare 0,50 procent av lönebeloppet (18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).

Arbetslöshetsförsäkringspremien är indelad i en andel för arbetsgivare och en andel för löntagare (läs mer om premieandelen för löntagare i kapitel 2.8.2 nedan). Arbetsgivaren betalar såväl arbetsgivarens som löntagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien till Sysselsättningsfonden. Arbetsgivaren ansvarar också för betalningen av löntagarens arbetslöshetsförsäkringspremie till Sysselsättningsfonden (21 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas inte för löntagare som är under 17 år mellan den 1 januari och den 31 juli 2022 och inte för löntagare under 18 år eller över 65 år från och med den 1 augusti 2022. För löntagare i åldern 17/18–64 år är en hushållsarbetsgivare skyldig att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie om de löner som betalats ut av arbetsgivaren under kalenderåret sammanlagt överstiger 1 300 euro (12 §, 12 a § och 12 b § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Närmare uppgifter om arbetslöshetsförsäkringspremien finns på tvr.fi.

2.8.2 Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie

Förutom arbetsgivaren betalar också löntagaren en arbetslöshetsförsäkringspremie (läs om arbetsgivarens premieandel i kapitel 2.8.1 ovan). En hushållsarbetsgivare ska i samband med utbetalning av lön efter eventuell förskottsinnehållning av lön från löntagarens lön innehålla löntagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien (20 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).

Beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremien beräknas utifrån samma summa som arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremien. År 2022 är arbetslöshetsförsäkringspremien för löntagare 1,50 procent av lönebeloppet (18 § 1 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner). Arbetsgivaren betalar såväl arbetsgivarens som löntagarens andel av arbetslöshetsförsäkringspremien till Sysselsättningsfonden.

Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie ska innehållas från löntagarens lön, även om arbetsgivaren inte har skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier om lönesumman är högst 1 300 euro (se kapitel 2.8.1 ovan). Då stannar den avgift som innehållits från löntagaren hos arbetsgivaren. År 2022 bestäms betalningsandelen för löntagare utifrån två perioder. Löntagares andel tas ut för perioden mellan den 1 januari och den 31 juli 2022, om löntagaren är i åldern 17–64 år. Från och med den 1 augusti 2022 tas premien ut, om löntagaren har fyllt 18 år (räknat från ingången av den månad som föregår födelsedagen), men inte 65 år. Under 2022 kan det därför hända att betalningsskyldigheten avbryts. Löntagare som är yngre än 17/18 år respektive som har fyllt 65 år är dock inte skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie, varför arbetsgivaren inte tar ut löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie på deras lön.

Om en löntagare i samband med en lönebetalning inte betalats en penninglön som räcker till för att innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremien, får arbetsgivaren innehålla löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie inom två år i samband med följande löneutbetalningar (20 § 3 mom. i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner).

Vid verkställandet av beskattningen drar Skatteförvaltningen, utifrån arbetsgivarens anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret, av den arbetslöshetsförsäkringspremie som löntagaren betalat från löntagarens skattepliktiga inkomster.

2.9 Arbetsgivarens arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringspremie

En hushållsarbetsgivare har ingen skyldighet att försäkra sina arbetstagare för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar om de utbetalda lönerna eller de överenskomna lönerna för arbete som arbetsgivaren låter utföra under ett kalenderår sammanlagt uppgår till högst 1 300 euro 2022 (3 § 2 mom. och 268 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, 459/2015). Om gränsen överskrids gäller försäkringsskyldigheten för alla arbetstagare, och till exempel arbetstagarnas ålder är inte av betydelse. År 2022 är försäkringspremien i genomsnitt 0,70 procent av lönesumman.

Gränsen för försäkringsskyldigheten är arbetsgivar- och kalenderårsspecifik; alla arbeten som arbetsgivaren låtit utföra under kalenderåret beaktas, och de utbetalda eller överenskomna lönerna för dessa räknas samman. Tidpunkten för utbetalning av löner är inte av betydelse när det räknas om gränsen för försäkringsskyldigheten överträtts. Om det redan då ett anställningsförhållande börjar står klart att de överenskomna arbetsförvärven överstiger 1 300 euro, ska en försäkring tecknas innan arbetet startar. En försäkring kan inte tecknas retroaktivt.

En försäkring ska tecknas hos ett sådant skadeförsäkringsbolag som har rätt att bedriva försäkringsverksamhet i anknytning till olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar i Finland. Beloppet på försäkringspremien varierar enligt försäkringsbolag och beror på bland annat beloppet av lönerna och risken för olycksfall och yrkessjukdomar i det försäkrade arbetet. Arbetsgivaren betalar försäkringspremierna direkt till försäkringsbolaget enligt fakturan. Ytterligare information om arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring finns på tvk.fi.

2.10 Grupplivförsäkringspremie för arbetsgivare

Arbetsmarknadsorganisationerna har i kollektivavtalen kommit överens om hur grupplivförsäkringsskyddet ska ordnas för arbetstagarna. Också en hushållsarbetsgivare ska teckna en grupplivförsäkring för sina arbetstagare, om branschen för det utförda arbetet omfattas av ett allmänt bindande kollektivavtal som kräver detta.

Så gott som alla personer som det är obligatoriskt att försäkra enligt lagen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar omfattas av grupplivförsäkring. I praktiken tecknas arbetsgivarens grupplivförsäkring samtidigt som arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringen utifrån samma lönebelopp.

Grupplivförsäkringspremien är i snitt 0,06 procent av lönesumman 2022. Grupplivförsäkringspremien varierar enligt bolag och arbetsgivaren betalar premien till olycksfallsförsäkringsbolaget i samband med olycksfallsförsäkringspremien. Närmare uppgifter om grupplivförsäkring finns på trhv.fi.

Exempel 6: Hushållets skyldigheter

Ett hushåll betalar i augusti 2022 en engångssumma på 500 euro för barnvård under sommaren till en 16 år gammal arbetstagare. År 2022 betalas inga andra löner. Förskottsinnehållningsprocenten är 0 enligt skattekortet. Enligt beskattningen är hushållet en tillfällig arbetsgivare och enligt arbetspensionsförsäkringen en tillfällig arbetsgivare. Försäkringspremier behöver inte innehållas eller betalas på grund av mottagarens ålder (16) och lönebelopp (gränsen är 1 300 euro). Inte heller arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behöver betalas (gränsen är 1 500 euro). Arbetsgivaren ska ge en anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret (se kapitel 4 nedan).

2.11 Andra arbetsgivarskyldigheter

2.11.1 Skyldighet att ge verifikat

En hushållsarbetsgivare ska ge arbetstagaren ett fritt formulerat verifikat över de belopp som betalats ut under kalenderåret, så att arbetstagaren kan kontrollera lönerna och övriga prestationer samt förskottsinnehållningen på dem (FörskUL 35 §). Men åtminstone följande uppgifter ska framgå av verifikatet:

  • arbetsgivarens namn, personnummer, adress och telefonnummer
  • arbetstagarens namn, personnummer och adress
  • lönen och beloppet av eventuella förskottsinnehållningar
  • löneutbetalningstidpunkten
  • beloppet på den pensionsförsäkringspremie för arbetstagare och den arbetslöshetsförsäkringspremie som tagits ut av arbetstagaren
  • beloppet på dagpenningspremien.

Det finns också skäl att datera och underteckna verifikatet. Ett hushåll ska ge ett verifikat till en arbetstagare senast före 15:e januari efter det år då lön betalats ut eller genast efter att anställningsförhållandet upphört, om arbetstagaren så kräver.

2.11.2 Anteckningsskyldighet och förvaring av verifikat

Ett hushåll är anteckningsskyldigt i egenskap av arbetsgivare (27 § i EgenBeskL och Skatteförvaltningens beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet 564/2017). Ett hushåll ska göra anteckningar om utbetalda löner vilka redogör för betalningsmottagarens namn och personbeteckning, löneutbetalningsdagen, lönebeloppet och värdet på naturaförmåner samt utbetalda kostnadsersättningar och utbetalningstiden. Utgångsläget är att en kopia över ett verifikat som ges till löntagaren och ett kvitto över utbetalningen av lön räcker. Anteckningar ska också göras över betalda sjukförsäkringsavgifter för arbetsgivare. Anteckningar, fakturor och kvitton ska förvaras i sex år från löneutbetalningsårets utgång (28 § 2 mom. i EgenBeskL).

2.12 Hushåll i arbetsgivarring

Hushåll kan tillsammans med andra hushåll anställa en städare, barnskötare eller en annan arbetstagare. När flera hushåll anställer en arbetstagare med ett gemensamt arbetsavtal, är hushållen solidariskt arbetstagarens arbetsgivare. Då är medlemmarna av arbetsgivarringen solidariskt skyldiga att fullgöra de arbetsgivarskyldigheter som hänför sig till anställningsförhållandet.

För att underlätta fullgörandet av arbetsgivarskyldigheter är förfarandet i praktiken ofta det att en person verkställer förskottsinnehållningen, lämnar in anmälningar och betalar in arbetsgivarprestationer till Skatteförvaltningens konto. Denna person använder sin egen personbeteckning vid betalningar och anmälningar. 

Hushållen är befriade från förskottsinnehållningsskyldigheten och arbetsgivares sjukförsäkringsavgift om den lön som betalas ut för arbetet till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret (se närmare i kapitlen 2.4.1 och 2.5 ovan). Gränsen tillämpas mottagarspecifikt i en arbetsgivarring, det vill säga inte enligt ring eller familj. Följaktligen kan till exempel båda makar betala löner på högst 1 500 euro till olika mottagare utan att ha skyldighet att verkställa förskottsinnehållning eller betala sjukförsäkringsavgifter för arbetsgivare. På arbetstagarens begäran kan förskottsinnehållning dock verkställas.

Det är möjligt att ge arbetsgivarringen ett företags- och organisationsnummer (FO-nummer) i undantagsfall, om det inte är möjligt att betala arbetsgivarprestationer och lämna in deklarationer med personbeteckningar. Om hushållens arbetsgivarring har FO-nummer med vilket det sköter löneutbetalningarna tillämpas gränsen för lättnaden på 1 500 euro för förskottsinnehållning på löner eller arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift inte på arbetsgivarringen.

Ytterligare information finns i anvisningen för hushåll i tjänsten Palkka.fi.

När det gäller försäkringar betraktas arbetsgivarring som en arbetsgivare, såvida varje hushåll inte ingår separat arbetsavtal med arbetstagaren. Mer information ges av de behöriga försäkrarna.

3 Ett hushåll köper en tjänst av ett företag eller av en företagare

3.1 Förskottsuppbördsregistret

3.1.1 Förskottsuppbördsregistrering

I ett uppdragsförhållande köper ett hushåll ett arbete som en tjänst av en företagare eller ett företag och betalar arbetsersättning enligt en faktura. När ett hushåll låter utföra arbete inom ramen för ett uppdragsförhållande, ska det granska om företaget eller företagaren hör till förskottsuppbördsregistret (se närmare om granskning i kapitel 3.1.2 nedan). Införsel i förskottsuppbördsregistret påverkar endast skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning av arbetsersättningar.

Det finns bestämmelser om förskottsuppbördsregistret i 25 § i lagen om förskottsuppbörd. Förskottsuppbördsregistret är ett register som förs av Skatteförvaltningen och i vilket bland annat utövare av näringsverksamhet införs. Informationen om förskottsuppbördsregistrering och registreringens giltighet är offentlig. Syftet med förskottsuppbördsregistreringen är att visa för prestationsbetalaren att det inte är nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning på betalningen, utan att den aktör som är införd i registret själv ser till att betala sin förskottsskatt.

Det är inte obligatoriskt att vara med i förskottsuppbördsregistret. Följaktligen betyder det faktum att en aktör bedriver verksamhet som bolag eller firma inte automatiskt att aktören är införd i förskottsuppbördsregistret. Företag och företagare med avsevärda försummelser i sin beskattning införs därtill inte i förskottsuppbördsregistret eller så avförs de från registret. Ett företag eller en företagare kan också på eget initiativ låta bli att anmäla sig till förskottsuppbördsregistret eller lägga fram en begäran om avförande från registret. Förskottsuppbördsregistrering har behandlats i Skatteförvaltningens anvisning Förskottsuppbördsregistreringens inverkan på företagsverksamheten.

3.1.2 Granskning av förskottsuppbördsregistreringen

Ett hushåll har i egenskap av prestationsbetalare en utredningsskyldighet avseende förskottsuppbördsregistreringens giltighet. Utgångsläget är att förskottsuppbördsregistreringen alltid ska granskas vid tidpunkten för en (del)betalning.

Ett hushåll kan kontrollera att en tjänsteleverantör är införd i förskottsuppbördsregistret på Internet via företags- och organisationsdatasystemets offentliga datatjänst ytj.fi. Tjänsten är avgiftsfri och uppgifter kan sökas utifrån antingen namn eller FO-nummer.  Förskottsuppbördsregistreringen kan också kontrolleras via Skatteförvaltningens servicenummer.

Förskottsuppbörsregistreringar kontrolleras och avförs i allmänhet hos Skatteförvaltningen den 1 mars, den 1 juni, den 1 september och den 1 december. Kontrollerna omfattar alla betalningsmottagare. En betalningsmottagare kan avföras ur registret även vid någon annan tidpunkt än på en allmän kontrolldag. Om betalaren och mottagaren står i ett fortlöpande uppdragsförhållande till varandra, ska betalaren kontrollera uppgifterna i förskottsuppbördsregistret minst på de allmänna kontrolldagarna. I andra än fortlöpande uppdragsförhållanden ska mottagarens registreringsstatus dessutom kontrolleras i samband med varje enskild betalning. Ett skriftligt meddelande om avförande ur registret, vilket getts till utbetalaren av arbetsersättning, häver kontrolldagen.

Om mottagaren av arbetsersättning är införd i förskottsuppbördsregistret, ska hushållet förfara på det sätt som nämns i kapitel 3.2 nedan. Om mottagaren av arbetsersättning inte är införd i förskottsuppbördsregistret, ska hushållet se till att fullgöra de skyldigheter som nämns nedan i kapitel 3.3. Det är också viktigt att granska förskottsuppbördsregistreringen med tanke på ett eventuellt hushållsavdrag (se kapitel 6.1 nedan).

3.2 Företaget eller företagaren finns i förskottsuppbördsregistret

Om ett hushåll inom ramen för ett uppdragsförhållande köper en tjänst av ett företag eller en företagare som hör till förskottsuppbördsregistret, medför inte det arbete som hushållet låtit utföra skyldigheter för hushållet gentemot Skatteförvaltningen eller till exempel mot arbetspensions- eller olycksfallsförsäkringsbolag. I så fall betalar hushållet den faktura som den som utfört arbetet sänt. Den som utfört arbetet eller tjänsten är i så fall själv skyldig att fullgöra sina beskattnings- och försäkringsrelaterade skyldigheter.

Hushåll kan också anställa en företagare som är införd i förskottsuppbördsregistret. Då saknar införandet i förskottsuppbördsregistret betydelse med tanke på arbetsgivarens skattskyldighet, och de ska skötas normalt baserat på den lön som betalas till arbetstagaren.

3.3 Företaget eller företagaren finns inte i förskottsuppbördsregistret

3.3.1 Skyldighet att verkställa förskottsinnehållning

Utgångsläget är att prestationsbetalaren ska verkställa förskottsinnehållning på arbetsersättning som betalas ut inom ramen för ett uppdragsavtal om mottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret (9 § och 25 § i FörskUL). En lättnad som gäller förskottsinnehållningsskyldigheten har dock föreskrivits för hushållen då den prestation som ett hushåll betalat inte hänför sig till näringsverksamhet eller annan verksamhet för att förvärva inkomst som hushållet bedriver (till exempel uthyrningsverksamhet). Lättnaden gäller med andra ord enbart prestationer som betalats för arbete för hushållets räkning.

Om de prestationer som betalas ut för sådant arbete till samma mottagare inte överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är inte hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning (9 § 3 mom. i FörskUL och 13 § i FörskUF). Förskottsinnehållningslättnad för hushåll får tillämpas även om en annan person i egenskap av ombud gör en betalning för hushållets räkning. I så fall vidtas åtgärderna i den egentliga prestationsbetalarens namn.

Om de prestationer som betalas ut för ett arbete eller en tjänst till en och samma mottagare som inte är införd i förskottsuppbördsregistret överstiger 1 500 euro i kalenderåret, är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på det belopp som det betalat ut och betala in det till Skatteförvaltningen (se kapitel 3.3.2 nedan). Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift behöver emellertid inte betalas, oavsett hur stort arbetsersättningens belopp är.

Exempel 7: Ett hushåll betalar en arbetsersättning på 500 euro enligt en faktura för ett städarbete av engångsnatur till en fysisk person (firma) som inte är införd i förskottsuppbördsregistret. I enlighet med förskottsinnehållningslättnaden för hushåll är det inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning eftersom de prestationer som betalats ut till samma mottagare för arbetet inte överskrider 1 500 euro i kalenderåret.

Om städarbetet hänför sig exempelvis till en bostad som hushållet hyrt ut i syfte att förvärva inkomst, är det inte möjligt att tillämpa förskottsinnehållningslättnaden för hushåll, eftersom uthyrning av bostad utgör verksamhet för att förvärva inkomst. I så fall är hushållet skyldigt att verkställa förskottsinnehållning på prestationen och betala den till Skatteförvaltningen.

Prestationerna och förskottsinnehållningen i detta exempel ska anmälas till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter (se kapitel 4 nedan).

Om arbetsersättning betalas ut i flera rater, fastställs gränsen för förskottsinnehållningslättnad utifrån den sammanlagda arbetsersättning som betalas ut under kalenderåret. Om det redan då kalenderåret eller uppdragsförhållandet börjar är känt att en arbetsersättning på över 1 500 euro kommer att betalas till den som utför arbetet under kalenderåret, ska förskottsinnehållning verkställas redan på den första prestationen.

Om det förmodats att beloppet på arbetsersättningen stannar under gränsen på 1 500 euro och förskottsinnehållning inte verkställts av denna anledning, men arbetsersättningen under året ändå överskrider 1 500 euro, ska förskottsinnehållning verkställas på arbetsersättningen från den tidpunkt då gränsen på 1 500 euro överskrids. I denna situation är det inte nödvändigt att verkställa förskottsinnehållning på tidigare utbetalda arbetsersättningar.

3.3.2 Verkställande och betalning av förskottsinnehållning

Förskottsinnehållning verkställs så att betalaren vid betalningen eller från det penningbelopp som ska betalas drar av det belopp som beräknats enligt den innehållningsprocent som betalningsmottagaren angett. Förskottsinnehållning kan inte verkställas så att dess belopp överstiger det penningbelopp som ska betalas (11 § i FörskUL).

Skyldigheten att verkställa förskottsinnehållning påverkas inte av om arbetsersättning betalas ut till en fysisk person eller till en aktör som bedriver verksamhet i bolagsform. En skyldighet att verkställa förskottsinnehållning uppkommer oberoende av arbetsersättningsmottagarens juridiska verksamhetsform på det sätt som redogjorts ovan i kapitel 3.3.1 då arbetsersättningsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Ersättningsmottagarens juridiska form påverkar dock det belopp som är föremål för verkställande av förskottsinnehållning enligt följande:

  • Om mottagaren av arbetsersättning är ett aktiebolag, ett öppet bolag, ett kommanditbolag eller ett annat motsvarande samfund, en motsvarande samfälld förmån eller en motsvarande sammanslutning och organisationen inte införts i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen till ett belopp som motsvarar 13 procent, förutom om en utredning om att Skatteförvaltningen sänkt innehållningsprocenten uppvisas (15 § 3 mom. i FörskUL och 16 § 2 mom. i FörskUF).
  • Om mottagaren av arbetsersättning är en fysisk person som inte är införd i förskottsuppbördsregistret, verkställs förskottsinnehållningen enligt det skattekort som getts med tanke på arbetsersättningar.
  • Om mottagaren av arbetsersättning är en fysisk person som inte är införd i förskottsuppbördsregistret och mottagaren inte lägger fram något skattekort alls, verkställs förskottsinnehållningen enligt en innehållningsprocent på 60 procent (3 § i FörskUF).

Verkställande av förskottsinnehållning samt skattekort behandlas i Skatteförvaltningens anvisning Verkställande av förskottsinnehållning.

Förskottsinnehållning verkställs på fakturabeloppet med avdrag för momsandelen (15 § 4 mom. i FörskUF). Utgifter för arbetets utförande dras i regel inte av från fakturans summa förrän förskottsinnehållningen verkställs. Om arbetets andel har specificerats på fakturan eller dess bilaga eller varan och arbetsersättningen har fakturerats på olika fakturor, verkställer utbetalaren förskottsinnehållningen endast på arbetets andel om prestationsmottagaren inte är införd i förskottsuppbördsregistret.

Undantaget till det ovannämnda är ersättningar av resekostnader med anledning av arbetet (dagpenningar, måltidsersättningar, kilometerersättningar och till exempel tågbiljetter) då de betalas till fysiska personer, det vill säga inte exempelvis till aktiebolag, öppna bolag eller kommanditbolag. Ersättningarna kan då dras av från fakturabeloppet innan förskottsinnehållning verkställs, under förutsättning att de inte överstiger de skattefria maximibelopp som Skatteförvaltningen årligen fastställer (1 § 16 punkten i Skatteförvaltningens beslut om befrielse från skyldighet att verkställa förskottsinnehållning, 988/2019).

Skatteförvaltningen fastställer årligen maximibeloppen av de skattefria resekostnadsersättningarna med ett beslut (Skatteförvaltningens beslut om skattefria resekostnadsersättningar under 2022). Det ska dock observeras att dessa resekostnadsersättningar är skattefria bara för personer i anställningsförhållande, även om de med ovannämnda beslut av Skatteförvaltningen befriats från verkställande av förskottsinnehållning.

Exempel 8: Ett hushåll betalar en arbetsersättning för ett arbete för hushållets räkning till en fysisk person (firma) som inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Fakturans slutsumma är 2 480 euro, varav momsen utgör 480 euro (24 procent). Enligt det skattekort som den som utfört arbetet visat upp är förskottsinnehållningsprocenten för arbetsersättningen 25.

Det är inte möjligt att tillämpa förskottsinnehållningslättnad, eftersom beloppet på betalningen inte överstiger 1 500 euro. Hushållet verkställer förskottsinnehållning på det momsfria beloppet på fakturan, det vill säga på 2 000 euro, då beloppet på förskottsinnehållningen uppgår till 500 euro (25 procent). Hushållet betalar 1 980 (1 500 + 480) euro till den som utfört arbetet, det vill säga fakturans slutsumma inklusive mervärdesskatt minskad med beloppet på förskottsinnehållningen. Arbetsersättningen och förskottsinnehållning som verkställts på den ska anmälas till inkomstregistret med anmälan om löneuppgifter (se kapitel 4 nedan).

Exempel 9: Ett hushåll betalar en arbetsersättning för ett arbete för hushållets räkning till en fysisk person (firma) som inte är införd i förskottsuppbördsregistret. Fakturans slutsumma (moms 0 procent) är 2 300 euro, varav arbetets andel är 2 000 euro och kilometerersättningen är 300 euro (600 kilometer x 50 cent/kilometer).

Förskottsinnehållning ska verkställas enligt skattekortet för arbetsersättningar på andelen arbete som uppgår till 2 000 euro och dessutom på den andel på 24 euro (600 km x 4 (50–46) cent/km) som överskrider maximibeloppet av skattefri kilometerersättning (46 cent/kilometer år 2022) enligt Skatteförvaltningens beslut, det vill säga på sammanlagt 2 024 euro. Kilometerersättningen, 276 euro (600 kilometer x 46 cent/kilometer), som betalats i samband med arbetsersättningen är också skattepliktig inkomst för mottagaren. Förskottsinnehållning ska emellertid inte verkställas på kilometerersättningen, eftersom ersättningen motsvarar maximibeloppet av skattefri kilometerersättning enligt Skatteförvaltningens beslut. Alla prestationer (2 300 euro) är således skattepliktiga för mottagaren och ska anmälas till inkomstregistret på anmälan om löneuppgifter.

Den förskottsinnehållning som verkställts på den arbetsersättning som betalats ut till företaget eller företagaren ska betalas in till Skatteförvaltningen på samma sätt som en hushållsarbetsgivare betalar in den förskottsinnehållning som verkställs på lön (se kapitel 2.6 ovan).

3.3.3 Skyldighet att ge verifikat

Ett hushåll ska ge arbetstagaren ett fritt formulerat verifikat över betalningarna under kalenderåret, så att prestationsmottagaren kan kontrollera beloppet på arbetsersättningen och förskottsinnehållningen (35 § i FörskUL). Men åtminstone följande uppgifter ska framgå av verifikatet:

  • uppdragsgivarens namn, personbeteckning, adress och telefonnummer
  • namnet på den som utför arbetet, personbeteckning/FO-nummer och adress
  • arbetsersättningen och beloppet på eventuella förskottsinnehållningar
  • tidpunkten för utbetalningen av arbetsersättningen.

Det finns också skäl att datera och underteckna verifikatet. Ett hushåll ska ge ett verifikat till prestationsmottagaren senast 15:e januari efter det år då prestationen betalats. Vid kortvariga uppdragsförhållanden rekommenderas det dock att verifikatet ges genast då uppdragsförhållandet upphör.

3.3.4 Anteckningsskyldighet och förvaring av verifikat

Ett hushåll är anteckningsskyldigt i egenskap av prestationsbetalare (27 § i EgenBeskL och Skatteförvaltningens beslut om arbetsgivarens och prestationsbetalarens anteckningsskyldighet 564/2017). Ett hushåll ska göra anteckningar om dess betalningar som omfattas av förskottsinnehållning, vilka åtminstone redogör för prestationsmottagarens namn och personbeteckning, betalningsdagen och beloppet på den betalda prestationen. Utgångsläget är att en kopia över det verifikat som ges till löntagaren och ett kvitto över utbetalningen av prestationen räcker. Anteckningar, fakturor och kvitton ska förvaras i sex år från utgången av det år då prestationen betalats (28 § 2 mom. i EgenBeskL).

4 Anmälning till inkomstregistret

Uppgifterna om betalda löner, skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar, arbetsgivarprestationer och vissa arbetsersättningar samt förskottsinnehållning som verkställts på dem ska anmälas till inkomstregistret. Uppgifterna om försäkringar ska också anmälas. I första hand ska uppgifterna lämnas på elektronisk väg, men anmälan på pappersblankett är också möjlig (lag om inkomstdatasystemet, 53/2018).

De viktigaste uppgifterna som ska anmälas till inkomstregistret:

  • de uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret har inte någon nedre gräns för beloppet i euro.
  • arbetsgivare ska göra två anmälningar
    1. löneuppgiftsanmälan (separat för varje löneutbetalning och inkomsttagare)
    2. arbetsgivarens separata anmälan
      • tillfällig arbetsgivare endast om arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift ska betalas
      • regelbunden arbetsgivare månadsvis även om ingen lön betalas
  • betalare av arbetsersättning ska endast göra löneuppgiftsanmälan, om prestationens mottagare inte är införd i förskottsuppbördsregistret
  • betalare av arbetsersättning behöver inte göra någon anmälan om prestationens mottagare är införd i förskottsuppbördsregistret
  • tillfällig arbetsgivare
    • elektronisk anmälan om löneuppgifter ska göras senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden
    • pappersanmälan om löneuppgifter ska göras senast den åttonde dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden (anmälan ska vara framme då)
  • regelbunden arbetsgivare
    • elektronisk anmälan om löneuppgifter ska göras senast den femte kalenderdagen efter betalningsdagen
    • pappersanmälan om löneuppgifter ska göras senast den åttonde kalenderdagen efter betalningsdagen (anmälan ska vara framme då)
  • arbetsgivarens separata anmälan ska beroende på anmälningssätt göras senast den femte eller den åttonde dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden
  • om anmälan måste rättas ska alla uppgifter (även de korrekta) anmälas på nytt så snabbt som möjligt.

Om den sista dagen för anmälan infaller på en lördag, söndag eller en annan helgdag kan uppgifterna lämnas följande vardag. Pappersblanketter ska vara framme hos Inkomstregisterenheten inom utsatt tid.

Närmare information om anmälning av uppgifter till inkomstregistret finns i inkomstregistrets anvisningar Anmälan av information till inkomstregistret: hushåll som arbetsgivare och Korrigering av uppgifter i inkomstregistret. Blanketterna finns på inkomstregistrets webbplats.

Exempel 10: Hushållets skyldigheter

I slutet av augusti 2022 betalar ett hushåll enligt avtal bruttolön på 1 200 euro för reparationsarbete, inbegripet avtalad semesterersättning, till en 49 år gammal arbetstagare. År 2022 betalas inga andra löner. Dessutom betalar hushållet skattefri kilometerersättning på 46 euro (100 kilometer x 46 cent/kilometer) för varutransporter och verktygsersättning på 40 euro. Arbetstagaren ber arbetsgivaren verkställa förskottsinnehållning på 20 procent enligt skattekortet. Enligt beskattningen är hushållet en tillfällig arbetsgivare och enligt arbetspensionsförsäkringen en tillfällig arbetsgivare.

Dessutom betalar hushållet mot faktura månatligen 200 euro för städning till en firma som är införd i förskottsuppbördsregistret.

Förskottsinnehållning verkställs inte på kilometerersättningen (skattefri) eller verktygsersättningen (skattepliktig kostnad som omedelbart orsakats av arbetet). Den förskottsinnehållning på 20 procent som verkställts på arbetstagarens begäran uppgår till 240 euro, och arbetsgivaren betalar beloppet till Skatteförvaltningen före den 12 september 2022. Från beloppet efter förskottsinnehållningen (960 euro) innehåller arbetsgivaren arbetstagarens andel av arbetspensionsförsäkringspremien och arbetslöshetsförsäkringspremien, varefter resten betalas till arbetstagaren utöver kilometer- och verktygsersättningen. Arbetsgivaren betalar hela arbetspensionsförsäkringspremien till försäkringsbolaget. Arbetslöshetsförsäkringspremien betalas inte Sysselsättningsfonden, utan arbetsgivaren behåller det belopp som tagits ut från arbetstagaren. Andra försäkringsavgifter betalas inte (gränsen är 1 300 euro). Inte heller arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift behöver betalas (gränsen är 1 500 euro).

Arbetsgivaren ska (elektroniskt) anmäla lönen och alla poster som innehållits från lönen samt försäkringsuppgifter till inkomstregistret senast den 5 september 2022. Arbetsgivarens separata anmälan behöver inte lämnas in. Arbetsersättningen som betalats för hemstädningen med faktura anmäls inte eftersom mottagaren hör till förskottsuppbördsregistret vid tidpunkten för betalningen av fakturan.

5 Palkka.fi – ett avgiftsfritt löneberäkningsprogram

Palkka.fi är ett avgiftsfritt löneberäkningsprogram som avsetts för hushåll och andra mindre arbetsgivare. Med hjälp av programmet kan ett hushåll räkna en arbetstagares lön jämte lönebikostnader. Med tjänsten Palkka.fi kan en hushållsarbetsgivare fullgöra de skyldigheter som redogjorts i denna anvisning, med undantag för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring, grupplivförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Tjänsten får inte information om dessa försäkringar och därför ska de skötas separat. Via tjänsten kan man inte heller anmäla arbetsersättningar som hushållsarbetsgivare betalat och relaterade skyldigheter.

I tjänsten kan en hushållsarbetsgivare räkna en arbetstagares lön, förskottsinnehållningen, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och obligatoriska arbetspensionsförsäkringsavgifter och skriva ut lönespecifikationer. Tjänsten bildar anmälnings- och betalningsuppgifter om dem och sköter arkiveringen för hushållets räkning. Lönespecifikationerna kan också förmedlas till tjänsten Suomi.fi-meddelanden. Dessutom visas specifikationerna alltid i arbetstagargränssnittet på Palkka.fi. Tjänsten skickar automatiskt behövliga anmälningar till inkomstregistret och därför behöver anmälningarna inte längre skickas separat.

Via Palkka.fi-tjänsten är det också möjligt att meddela uppgifter som gäller hushållsavdrag till Skatteförvaltningen (se kapitel 6.1 nedan). Ett hushållsavdrag som anmälts via tjänsten överförs automatiskt till betalarens förhandsifyllda skattedeklaration för året i fråga. Ett hushåll kan via tjänsten anmäla uppgifter om hushållsavdrag som gäller löner som hushållet betalat, inklusive bikostnader.

Ytterligare information om tjänsten finns på palkka.fi. Du kan logga in tjänsten med personliga nätbankskoder, mobilcertifikat eller ID-kort med chip.

6 Annat att beakta i beskattningen av hushåll

6.1 Hushållsavdrag

En fysisk person och ett dödsbo (endast för personens dödsår) får som ett hushållsavdrag göra ett partiellt skatteavdrag för kostnader för arbete som personen eller dödsboet låtit utföra hemma, om den som utfört arbetet är en aktör som införts i förskottsuppbördsregistret eller en avlönad arbetstagare och övriga föreskrivna förutsättningar för avdrag är uppfyllda (127 a–c § i ISkL). Ett hushåll har inte rätt till hushållsavdrag om tjänsten köpts av ett företag eller en företagare som inte finns i förskottsuppbördsregistret.

Hushållsavdrag och förutsättningarna för beviljande av hushållsavdrag behandlas närmare Skatteförvaltningens anvisning Hushållsavdrag i beskattningen.

6.2 Hushåll som byggherre

Utan gräns i euro är enskilda personer som fungerar som byggherrar skyldiga att lämna uppgifter till Skatteförvaltningen om bygget kräver bygglov (15 d § i BFL). Byggherren ska ge uppgifter om de företag som utfört byggarbetet och de prestationer som betalats till dem. Om byggherren själv anställt en arbetstagare, ska arbetstagaruppgifter och de löner som betalats ut till arbetstagarna och övriga vederlag meddelas. Vid slutsynen behöver en fysisk person för byggnadstillsynsmyndigheten inte visa ett intyg av Skatteförvaltningen över att anmälningsskyldigheten fullgjorts. Skyldigheten att lämna uppgifter för ett hushåll i egenskap av byggherre har behandlats närmare i Skatteförvaltningens anvisning Skyldighet att lämna uppgifter vid byggande.


ledande skattesakkunnig Tero Määttä                                           

skattesakkunnig Jorma Laine